Titta

UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Om UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

En konferens om möjligheterna och svårigheterna när det gäller diagnostik och behandling av personer med sällsynta diagnoser. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Till första programmet

UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon : Dyrbara patienterDela
  1. Nu går vi in på ett pass
    som heter "Dyrbara patienter".

  2. Vi ska prata om sånt
    man brukar prata om.

  3. Prioriteringar. Vad händer
    med de nya, dyra läkemedlen?

  4. Vi ska prata värderingar också.

  5. Pengar uttrycker inte värderingar-

  6. -men utan värderingar
    förstår vi inte pengar.

  7. Jag välkomnar upp Karin Båtelson.

  8. Karin är ordförande i Sjukhusläkarna
    och vice ordförande i Läkarförbundet.

  9. Anna-Lena Sörenson,
    vice ordförande i Socialutskottet.

  10. Sist, men inte minst, Lars Sandman,
    etikprofessor på högskolan i Borås.

  11. Numer även på Prioriteringscentrum
    i Linköping.

  12. Ni kan ta plats där.

  13. Dyrbara patienter, prioriteringar,
    kostnadseffektivitet.

  14. Hur gör vi? Har vi råd?

  15. Karin får första ordet, så att vi får
    höra inifrån själva professionen.

  16. Det finns fler.

  17. Tack. Karin Båtelson,
    ordförande för Sjukhusläkarna-

  18. -som är halva läkarkåren, och förste
    vice ordförande i Läkarförbundet.

  19. Jag är också klinisk neurofysiolog,
    jobbar på Sahlgrenska.

  20. Som neurofysiolog träffar man inte
    så många sällsynta patienter-

  21. -men vi gör många undersökningar.

  22. Vi gjorde många fler på nerver,
    muskler och hjärna-

  23. -ända tills kliniska genetikerna kom
    och tog halva vår specialitet.

  24. Det har skett
    en dramatisk utveckling.

  25. Men patienterna kommer fortfarande
    till oss-

  26. -om de har uppmärksamhetsstörningar,
    epilepsi eller behöver opereras.

  27. Så jag jobbar med den här gruppen,
    även som läkare.

  28. Och sen var din fråga...?

  29. Hur gör vi prioriteringarna och vad
    är det här med dyrbara patienter?

  30. Prioriteringar och hur man gör
    måste man diskutera ingående.

  31. Ett utgångsläge vi har är att vården
    ska vara jämlik.

  32. Den ska drivas professionellt.

  33. Patienten ska tas in av behov, inte
    för att det finns en vårdplats ledig.

  34. Den ska vara utifrån patientens val,
    behov, åsikt.

  35. Och sen ett gott resursutnyttjande.

  36. Dessa saker ställer nog alla upp på.

  37. Vi måste börja med att utnyttja
    de resurser vi har på rätt sätt.

  38. Det är steg 1 vi kan slänga ut.

  39. Vi gör inte alltid optimalt i dag.

  40. Vi har pratat om kommunikation
    och samverkan här.

  41. Fast nån snodde ju halva ditt arbete.

  42. Alla har sagt att samordning
    är en av de största utmaningarna.

  43. Hela den här förmiddagen
    är en väldig ögonöppnare.

  44. Jag trodde inte att en dag om
    sällsynta diagnoser-

  45. -skulle handla så mycket om läkare.

  46. Jag trodde att man skulle
    prata mer om samspel-

  47. -mellan primärvård, kommun, sjukhus.
    Specialister, möjligen.

  48. Men det är en så liten bit av livet,
    bara några timmar per år.

  49. Man blir ledsen
    när man hör de här historierna-

  50. -att man upplever det som så svårt.

  51. Jag jobbade på distrikt i tio år-

  52. -och i bruset av alla människor
    med olika symtom-

  53. -finns det många ungdomar med psyko-
    somatisk stress och ont i lederna.

  54. Det gäller att ha tid att hitta den
    person som inte är psykosomatisk.

  55. Jag lyckades hitta några ovanliga
    diagnoser under min tid-

  56. -och jag missade säkert många fler.

  57. Just att ha den ödmjukheten
    är väldigt viktig i vardagen.

  58. Vi borde prata om hur man jobbar ihop
    om de här patienterna-

  59. -dygnet runt, i vardagen.

  60. Det ska inte vara stuprör, dålig
    kontinuitet, olika pengapåsar.

  61. Det handlar om en person i samhället
    som vi ska försöka ge ett bra liv.

  62. Så vi har jättemycket att jobba med.

  63. Anna-Lena, du är staten
    i det här fallet.

  64. Riksdagen bestämmer ändå över
    regeringen. Ibland.

  65. Alltid, enligt lagen.

  66. Hur ser du på det här?

  67. Har vi råd? Behöver vi prioritera?
    Gör vi rätt med det vi har?

  68. Prioritera måste vi alltid göra,
    men på rätt sätt.

  69. Riksdagen tog ett bra beslut-

  70. -gällande den etiska grundplattformen
    för prioriteringar.

  71. Människovärdet kommer först, sen
    behovs- och solidaritetsprincipen-

  72. -och sen kostnadseffektivitets-
    principen. Allt ska tänkas in i det.

  73. Vården ska vara behovsanpassad,
    av bra kvalitet och effektiv.

  74. Prioritera behöver vi alltid göra
    men man kan vända på perspektiven-

  75. -och börja med människovärdet och
    behovs- och solidaritetsprincipen.

  76. På vilket sätt
    ska den vara vägledande?

  77. De med störst behov
    ska ha vård i första hand.

  78. Det står i hälso- och sjukvårdslagen.

  79. Blir det mer eller mindre
    kostnadseffektivt?

  80. Kostnadseffektiv vård får vi
    om vi får en vård-

  81. -som utgår från patienten
    och patientens behov i först hand.

  82. Precis som Karin sa bör man samordna
    de resurser-

  83. -och de åtgärder som människor
    med stora behov behöver.

  84. Var samordnar man de resurserna bäst?

  85. Runt patienten, skulle jag säga.

  86. I dag arbetar många i sina stuprör.

  87. Vi har belöningssystem
    som ofta driver oss dithän också.

  88. Vi behöver drivkrafter som tvärt om
    verkar till-

  89. -att vård och omsorg
    bedrivs runt patienterna.

  90. Det är mycket som behöver förändras
    därvidlag.

  91. Mind setting naturligtvis, men också
    utbildning, incitamentsystem-

  92. -belöningar, normer-

  93. -kunskapsuppbyggnad, och så vidare.

  94. Jag vänder mig till Lars.

  95. Du jobbar handfast med att hjälpa
    till att värdera, prioritera-

  96. -och hjälpa folk att resonera
    kring de här frågorna.

  97. Sveriges utgångspunkt
    för prioriteringar-

  98. -är den etiska plattformen.

  99. Vi får se till att inte börja
    prioritera på andra grunder.

  100. En viktig sak när vi pratar om
    prioriteringar-

  101. -är att vi borde tänka på samma sätt,
    oavsett nivå eller del av vården.

  102. Jag satt i en debatt med Elisabeth
    i går i radio.

  103. Hon sa att vi fokuserar
    på vissa områden-

  104. -och är noga inom de områdena,
    som läkemedel, men missar andra.

  105. Vi borde vara noggranna
    med prioriteringar-

  106. -och hela tiden följa
    den här plattformen.

  107. Sen ställs vi inför svåra beslut
    ibland.

  108. Framför allt nu när det har kommit
    nya, väldigt dyra läkemedel.

  109. Hur ska vi förhålla oss
    systematiskt till dem?

  110. Jag var med och gjorde
    en apoteksutredning-

  111. -om hur vi ska se på plattformen
    i relation till sällsynta tillstånd.

  112. Vi fann att människovärdesprincipen
    ger starka skäl-

  113. -till att även personer med sällsynta
    tillstånd borde ha lika möjligheter.

  114. Därför borde man acceptera
    en högre kostnad per effekt.

  115. Men hur mycket får det kosta? Kan vi
    acceptera vilken kostnad som helst?

  116. Nej, förmodligen inte,
    för det finns en alternativ kostnad.

  117. Varje gång vi använder resurser inom
    vården drabbar det en annan grupp.

  118. Därför måste vi tänka noga.

  119. Den tredje aspekten i detta är en
    kommersiell aktör, läkemedelsbolagen.

  120. De vill naturligtvis göra vinster.

  121. Då måste vi gå in i en förhandling
    och kanske ibland även säga nej-

  122. -för att visa att vi menar allvar.

  123. Vi har ju pratat om den typen
    av avvägningar och hälsoekonomi.

  124. Hälsoekonomi skiljer sig från
    vardaglig ekonomi-

  125. -genom att hälsoekonomi inte har nån
    plånbok som kan ta slut.

  126. Man är fri i tiden, alltså man kan
    tänka på konsekvenser om 70.

  127. Om ingen blir sjuk
    blir kostnaden lägre.

  128. Dessutom kan man räkna ihop
    Försäkringskassans pengar-

  129. -och kommunens och landstingens.
    Det är hur lätt som helst.

  130. Men i praktiken sitter alla med en
    budget och räknar kronor in och ut.

  131. En krona in och två kronor ut blir
    minus ett, och då får man sparken.

  132. Hur går vi mellan de här nivåerna?

  133. Alternativkostnadsresonemang funkar
    när man kan räkna in den.

  134. När du har pengar finns inga såna.
    Du har fått de pengar du har fått.

  135. Varför kan vi inte ta det steget?

  136. Dels beror det på hur resurser
    förskjuts mellan olika delar.

  137. Det finns inget enkelt sätt.

  138. Vi kanske borde tillföra mer resurser
    till vården från nån annan sektor.

  139. Vi kunde utöka andelen av BNP
    som vi lägger på hälso- och sjukvård.

  140. Men även om vi har såna tankar,
    och effektiviseringstanken-

  141. -måste vi i varje läge förhålla oss
    till en budget.

  142. Då blir det tanken att en krona in
    blir en krona ut.

  143. Bör man även räkna in andra aspekter?

  144. En behandling som gör att en person
    kan återkomma i arbete-

  145. -är ju otroligt värdefullt för
    individen, men också för samhället.

  146. Samtidigt har vi diskuterat hur vi
    ska tänka gällande såna aspekter-

  147. -ur ett prioriteringsperspektiv.

  148. Det kan också bli diskriminerande.

  149. Vissa grupper kan återgå i arbete,
    och ger en samhällsvinst.

  150. Andra grupper kanske inte kan det,
    vilket ger en diskrimmineringseffekt.

  151. Vi måste vara försiktiga där, så det
    är många aspekter att bolla mellan.

  152. Det är det som gör det här svårt.

  153. Ibland måste man också våga flytta
    resurser mellan olika områden.

  154. Inte minst inom vården.

  155. För de effektiviseringsvinster som
    införandet av ett nytt läkemedel ger-

  156. -är svåra att överföra till andra
    behovsgrupper än där de har uppstått.

  157. Då krävs det mod och systematik.

  158. Effektivitet är inte bara att vara
    effektiv, utan att göra rätt saker.

  159. Man måste ha kunskapen.

  160. Vid prioriteringsdiskussioner blir
    det ofta undanträngningseffekter.

  161. "Man ska prioritera max fyra timmars
    väntetid på akuten."

  162. Det känns konstigt inne på sjukhuset,
    och även för patienter som vet-

  163. -att de får en bedömning
    inom fyra timmar.

  164. Men vi på sjukhuset tycker att
    patienterna bara ska vänta en minut.

  165. De som kan vänta fyra timmar kanske
    kan gå till primärvården nästa dag.

  166. Vi har andra kömiljarder
    som bara innefattar några diagnoser.

  167. Men eftersom röntgen och labb inte
    var med i kömiljardsdiskussionen-

  168. -fick vi jättelång kö av alla
    som krävde neurofysbedömning-

  169. -innan de fick komma till exempelvis
    handkirurg eller ortoped.

  170. Man måste lyfta blicken.

  171. Även kostnader för läkemedel som
    belastar enskilda kliniker är tokigt.

  172. Om patienter får den medicin man vet
    att de behöver-

  173. -måste den kostnaden ligga
    på ett högre plan.

  174. Vi måste prata mer sammanhängande med
    mindre stuprör och större översikt.

  175. Om man vill prata mer helhet...

  176. Helhet är ett knepigt begrepp,
    eftersom alla har olika helheter.

  177. Det var det här jag varnade dig för.
    Jag tänker, du får se vad som händer.

  178. Om man lyfter blicken ser man molnen.
    Många strategier ligger ovan dem.

  179. Där är det lätt att komma överens,
    alla ska ha det bästa.

  180. Ska vi inte titta vid sidan
    lite oftare? Runt omkring oss.

  181. Eller när man samverkar
    med sin patient:

  182. "Vad behöver du mer än det jag gör?"

  183. Ibland kanske det är mitt ansvar
    att prata med dem inom mitt härad.

  184. I dag är det ofta den familjen
    som står för koordineringen.

  185. Vad säger du om att titta åt sidan,
    och inte bara uppåt?

  186. Med "stuprör" menar man att titta åt
    sidan, och tänka utifrån patienten.

  187. Att inte ha de här stuprören.

  188. Men läkarkåren säger aldrig att alla
    ska ha allt.

  189. Vi är oerhört hårt drillade
    i det här.

  190. Horisontellt är svårt,
    men vertikalt kan vi.

  191. De sjukaste ska ha mest och först,
    och de mindre sjuka får vänta.

  192. Den prioriteringen är så inbyggd
    i det medicinska tänkandet-

  193. -så för dem med sällsynta diagnoser
    blir läkarkåren en väldigt liten del.

  194. Det är så mycket annat.

  195. När du jobbar med behovsetik-

  196. -blir det mer att alla ska ha
    allt de behöver.

  197. Det är rätt, men i det medicinska
    måste vi prioritera annorlunda.

  198. Det är precis så det är.

  199. Det bör ske så öppet och tydligt
    som möjligt-

  200. -de vertikala prioriteringarna
    som vårdpersonalen är bra på.

  201. Men det måste också motsvaras av
    lite modiga politiker-

  202. -som vågar göra de horisontella
    prioriteringarna.

  203. De kan, ibland i strid med läkarna-

  204. -använda de resurser som kan komma ut
    av de där vertikala prioriteringarna-

  205. -till att överföra dem till en annan,
    politiskt prioriterad grupp.

  206. Sjukvårdspolitiker gör prioriteringar
    för dem med de största behoven.

  207. Det är ofta multisjuka människor
    och gamla, och så.

  208. Vi säger skojsamt att de enda vi inte
    prioriterar är medelålders män.

  209. För att genomföra prioriteringarna
    måste vi ta resurserna-

  210. -och lägga på dem med störst behov.

  211. Du viftade inte? Karin?

  212. Vi började med att
    den här diskussionen är viktig.

  213. Vi måste vara med, både profession
    och politikerna.

  214. Man kan ju ge obegränsat till alla.

  215. Men man måste göra rätt saker.
    "Politiska beslut" låter inte så bra.

  216. Vi vill ha kunskapsmässiga beslut.
    Återkoppling.

  217. Var är rätt? Hur får vi samordning
    med experter som kan?

  218. Hur kan vi hjälpas åt att införa
    nya läkemedel-

  219. -och snabbt få ut informationen
    för utvärdering?

  220. Hur stöttar vi läkaren som ska
    ordinera en medicin-

  221. -och som är påläst om vad som finns?

  222. Hur väljer man bort mediciner som är
    direkt fel, som kan skada patienten?

  223. Hur ska jag veta
    att jag är rätt uppdaterad?

  224. När vågar jag säga:
    "Nu slutar vi, det har inte hjälpt."?

  225. Fortbildning är viktigt, och att man
    kan ha de horisontella besluten-

  226. -så att det är baserat på den kunskap
    man har och skapar hela tiden.

  227. Reagerade du, Anna-Lena?

  228. Jag reagerade på
    "Politiska beslut låter inte så bra".

  229. Jag som tycker om demokrati tycker
    att politiska beslut ibland är bra.

  230. Då kan vi alla rösta och ha
    en hyfsad ordning på hur vi bråkar.

  231. Vi hanterar olika värden.

  232. Det finns andra sätt att lösa det på,
    men jag rekommenderar dem inte.

  233. Jag undrar vad som är politiskt
    och vad som är kunskapsmässigt?

  234. Hur ser relationen ut?

  235. Jag tror att vi tar för få
    rent politiska beslut.

  236. Det är alla politikers dröm
    att kunna ta icke-beslut.

  237. Att allt ska vila på kunskap och att
    vi ska kunna utreda oss till sanning.

  238. Men så funkar det inte,
    utan värderingarna måste till.

  239. Man måste döma av, det är politikens
    uppdrag. Många gånger otacksamt.

  240. Nånstans måste man sätta ner foten
    och använda sina värderingar.

  241. Söka stöd för det i opinionen,
    ta de svåra besluten och stå för dem.

  242. -Lars.
    -Man måste kasta sig in här.

  243. -Medelålders män måste det.
    -Ja, den lilla detaljen.

  244. Vi pratar ofta om
    att vi måste prioritera-

  245. -de svåraste tillstånden
    och de sjukaste patienterna.

  246. Men om vi verkligen vill ha
    likabehandling-

  247. -och därför lägga mer resurser
    på sällsynta tillstånd-

  248. -måste vi ta resurserna
    nånstans ifrån.

  249. Det är obehagligt att prata om
    att man ransonerar i vården-

  250. -för lindrigare tillstånd
    och grupper som kan klara sig själva.

  251. Det är politiskt känsligt att tala
    i de termerna.

  252. Det måste vi diskutera, även om man
    ställer grupper mot varandra.

  253. Vi måste förklara vilket hälso-
    och sjukvårdssystem vi vill ha.

  254. Vi kan visa att vi är eniga om
    den etiska plattformen-

  255. -om likabehandling, behovsanpassning,
    men även kostnadseffektivitet.

  256. Vi kanske måste ta en tuff debatt
    med läkemedelsbolagen.

  257. -Jag är verkligen inte mot demokrati.
    -Jag tror inte det.

  258. Men det tas politiska beslut.

  259. Jag började att säga att vi står för
    jämlik vård över landet.

  260. Men det tas olika politiska beslut
    på olika ställen i landet.

  261. Här behöver man
    diskutera ihop sig mer.

  262. Alla ska inte ha det jättedåligt,
    utan alla ska ha en jämlik vård-

  263. -med öppna prioriteringar. Hur kommer
    vi runt att det ser olika ut?

  264. Vi måste jobba ihop om det.

  265. Jag ville få stuns i diskussionen.
    Att säga "politiska beslut" är lätt.

  266. Men etiska beslut tar vi ju,
    så jag kunde inte ge mig på dig.

  267. Vi har ju märkt på sistone
    att man är bra på etik i vården.

  268. Jämlik vård önskar vi oss alla.

  269. Men då måste vi skilja mellan "lika"
    och "likvärdig" vård-

  270. -och fundera över
    på vilken nivå besluten tas.

  271. Då kommer vi in på frågan
    var och hur.

  272. Vi är överens om vad som ska göras,
    men inte hur.

  273. Jag tycker att vi ofta förväxlar
    de här begreppen.

  274. Förpackningen behöver inte se likadan
    ut. Resultaten är viktigast.

  275. Att man får en likvärdig, god och
    så bra och modern vård som möjligt.

  276. Vi måste snart avrunda.
    Vi ligger aningen efter tidsschemat.

  277. Om var och en av er får önska en sak,
    eller ett fenomen eller så-

  278. -för att tackla den typen
    av dialoger, vad önskar ni er då?

  279. Vi kan börja i mitten. Vad gör vi med
    våra... Alltså, en värdediskussion.

  280. "Dyrbara patienter".
    Dyrbara saker aktar man högt.

  281. Vi måste ha politiker med
    i prioriteringsdiskussionerna.

  282. Vi måste ha ersättningssystem
    som inte orsakar ojämlikhet.

  283. Vi ska inte ha läkemedelsbudgetar
    på enskilda kliniker-

  284. -för det blir lokala
    undanträngningseffekter.

  285. Vi ska också ha bra,
    fortbildade läkare-

  286. -som har möjlighet att ha kontinuitet
    och tid.

  287. De här historierna från förmiddagen
    är sorgligt att höra.

  288. Vi måste ha kontinuitet med
    våra patienter, och det omvända.

  289. Antingen i IT
    eller i att man är själv.

  290. Sen att man har expertfunktioner,
    som dessa centra.

  291. Att man kan få stöd
    och att man jobbar ihop bättre.

  292. Lars? Politiken får sista ordet.

  293. Min prioriteringshimmel är en hälso-
    och sjukvård där vi har god koll på-

  294. -vilken effekt och kostnad
    behandlingarna har-

  295. -och vilka behov de möter-

  296. -så att vi, när vi ska fatta nya
    beslut, kan titta på systemet och se-

  297. -vad som är lindrigare
    eller inte har så bra effekt.

  298. Det ger bättre underlag
    för diskussionerna.

  299. I värdediskussionerna blir det mycket
    grupp mot grupp-

  300. -istället för att prata om vad
    värdena borde leda till för beslut.

  301. Jag tror också att vi behöver
    mycket kunskap-

  302. -men även tydliga och lättförståeliga
    system för hur besluten ska fattas.

  303. Såna som också upplevs som rättvisa
    av medborgarna.

  304. Vi behöver en grundläggande
    medborgardialog.

  305. Vården, som är ett högt prioriterat
    politikerområde hos medborgarna-

  306. -är oftast inte medborgarfrågor.
    Inte på den här nivån.

  307. Det måste vi förändra.

  308. Vi vill inte sätta grupper mot
    varandra, utan diskutera vården.

  309. Vilka villkor och värderingar finns-

  310. -och hur tar man sig an
    de svåra frågorna?

  311. En ordentlig medborgardialog.

  312. Stort tack ska ni ha. - En applåd.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Dyrbara patienter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Kommer vi i framtiden att ha råd att hjälpa alla patienter med sällsynta sjukdomar på ett bra sätt? Panelsamtal om likabehandlingsprincipen och vårdens prioriteringar. Medverkande: Lars Sandman, etikprofessor, Karin Båtelson, vice ordförande Läkarförbundet och Anna-Lena Sörensson, vice ordförande i Socialutskottet. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa
Ämnesord:
Diagnoser (medicin), Medicin, Sjukvårdskostnader
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Är vi alla sällsynta?

Niklas Dahl, professor i klinisk genetik, och Emma Tham, forskare, tar oss med på en tidsresa genom vården och diagnostiken av sällsynt sjukdomar. I framtiden kommer kraven på expertteam att öka för att kunna ställa rätt diagnos när det handlar om sällsynta sjukdomar, menar de. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Sällsynt i Sverige

Hur ser den sällsynta kartan ut i Sverige år 2016? Regionala centrum för sällsynta diagnoser finns nu i nästan alla sjukvårdsregioner. En panel bestående av representanter från landsting, sjukvård och olika centrum förklarar vad det här betyder för patienter med sällsynta diagnoser. Medverkande: Veronica Wingstedt de Flon, Nationella funktionen sällsynta diagnoser, Cecilia Gunnarsson, CSD sydöstra sjukvårdsregionen, Ola Hjalmarsson, CSD Sahlgrenska universitetssjukhuset, Cecilia Soussi Zander, CSD Uppsala/Örebro, Jonas Bergström, Socialstyrelsen och Dag Larsson, SKL. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Dyrbara patienter

Kommer vi i framtiden att ha råd att hjälpa alla patienter med sällsynta sjukdomar på ett bra sätt? Panelsamtal om likabehandlingsprincipen och vårdens prioriteringar. Medverkande: Lars Sandman, etikprofessor, Karin Båtelson, vice ordförande Läkarförbundet och Anna-Lena Sörensson, vice ordförande i Socialutskottet. Moderator: Hans Winberg. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

Hur många diagnoser ryms det i Sverige?

Upp emot 8000 sällsynta diagnoser har identifierats av genetiker fram till idag, och varje vecka fylls listan på med fler. Var ska kunskapen och dokumentationen kring alla dessa diagnoser härbärgeras på våra universitetssjukhus? Liksom inom cancervården bör det finnas en webbplats med kunskapsstöd och internationella länkar, menar deltagarna i den här paneldiskussionen. Medverkande: Anders Ekholm, vd Institutet för framtidsfrågor, Gunilla Gunnarsson, samordnare Cancerstrategin och Dag Ström, barnläkare och strateg för patientsäkerhetsfrågor. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sällsynt idag och imorgon

En framtidsspaning

Var står vi idag och vad kommer att ha hänt när vi ses på nästa sällsynta konferens våren 2020? Tre spanare, alla med ett stort engagemang för sällsynta diagnoser, ger sina visioner av ett samhälle där vården fungerar och där patienter med en sällsynt diagnos känner sig omhändertagna. Deltagare: Anders Olauson, Ågrenska, Emma Lindsten och Christin Lind, Riksförbundet sällsynta diagnoser. Inspelat på Rival, Stockholm, den 1 mars 2016. Arrangör: Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nanopartiklar och vår hälsa

Susana Cristobal, professor i biomedicin vid Linköpings universitet, undersöker möjligheterna att minimera negativa hälsoeffekter av nanopartiklar. Nanopartiklar finns runtom oss i miljön och är så små att de kan påverka våra celler och tränga in i cellkärnorna. Små förändringar av nanopartiklar kan helt förändra deras egenskaper, vilket gör det svårt att avgöra hur farlig varje nanopartikel är med vanliga toxikologiska metoder. Inspelat den 21 maj 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

G-punkten - finns den?

För en del är den en gynekologisk myt, andra ser dess existens som bevisad. Rönen kring g-punkten delar både forskarvärlden och kvinnor i allmänhet. Ännu idag kommer nya teser fram.