Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Kvinnan mitt i krigetDela
  1. Just nu, medan vi står och sitter här
    finns det en kvinna som heter Fahida-

  2. -som jag pratade med för 1,5 år sen-

  3. -när hon satt fängslad
    på Mosulfängelset som IS håller.

  4. Vi pratade
    på en skrovlig telefonlinje.

  5. Just nu tvingas hon
    att göra nåt som hon inte vill.

  6. Kanske laga mat till mannen
    hon tvingats gifta sig med.

  7. Kanske blir hon slagen,
    försöker fly. Eller blir våldtagen.

  8. Just nu är hon ett vapen i krig.

  9. Jag heter Terese Cristiansson och
    är utrikeskorrespondent sen tio år.

  10. Jag jobbar som frilansare, men många
    artiklar publiceras i Expressen-

  11. -som inte var med i undersökningen,
    då hade siffran sett annorlunda ut.

  12. Jag har framförallt
    jobbat i konfliktområden.

  13. Bott i Afghanistan i 2,5 år
    och återvänder dit 2-3 gånger per år.

  14. Jag har bott i Nairobi i 1,5 år
    och täckt stora delar av Afrika.

  15. Jag bor nu i Istanbul sen 2,5 år
    och täcker den regionen-

  16. -plus Afghanistan och Pakistan,
    med Istanbul som bas.

  17. Som alla utrikeskorrar - vi
    måste leva - skriver jag om allt.

  18. Även politik
    och män som drabbas o.s.v.

  19. Men mitt fokus har, undermedvetet
    från början, men nu mer medvetet-

  20. -blivit på dem som har
    absolut svagast och minst röst-

  21. -från de här områdena,
    och det är kvinnorna.

  22. De är svåråtkomliga. I många länder
    får män inte träffa kvinnorna.

  23. Där har jag en stor fördel
    i att vara kvinna.

  24. Jag kan åka ut och välja att träffa
    man eller kvinna.

  25. Då har kvinnan oftast en väldig stark
    och viktig berättelse att få ut.

  26. Kvinnorna är de stora förlorarna
    i kriget, tillsammans med barnen.

  27. Män drabbas också.
    De är ofta ute och strider på fältet-

  28. -de amputeras, förlorar lemmar...
    De kanske dör.

  29. De är en direkt skada av kriget.
    Men kvinnorna har en mer komplex-

  30. -och svårförstådd situation
    som behöver komma ut mer.

  31. De drabbas på många fler nivåer
    än vad män gör.

  32. Jag tror att ni under dagen kommer
    att få höra mycket intressant-

  33. -så jag har valt att som journalist
    ta några av mina reportage-

  34. -som jag tycker visar situationen
    för kvinnorna i olika krigsområden.

  35. Och det som många väljer
    att fly från, eller vill fly från-

  36. -för många bor ju kvar
    och bara drömmer om att fly.

  37. Ett av de reportagen är Fahida
    som jag började prata om.

  38. En yazidisk kvinna som tillfångatogs
    av Islamiska staten, IS-

  39. -när de tog Sinjarberget
    i augusti 2014.

  40. I dag känner de flesta till
    den här historien-

  41. -men då var både yazidier, och
    även IS, ett ganska svagt begrepp.

  42. Jag befann mig
    i närheten av Sinjarberget-

  43. -som en av få journalister,
    det kom många fler senare.

  44. Jag var på ett centrum för yazidier
    som lyckats ta sig ned från berget-

  45. -dit de flytt med sina familjer
    för att rädda sig undan massakern.

  46. Under besöket så ringde nån
    till en advokat på centrat-

  47. -och han gav mig luren.
    Det var Fahida.

  48. Då var hon på fängelset i Mosul,
    precis utanför Mosul-

  49. -med sina kusinbarn som på nåt vis
    hade hamnat med henne där.

  50. Hon var förtvivlad och försökte
    berätta hur de blivit tagna-

  51. -slagna,
    och inte visste vad som skulle ske.

  52. Under samtalet
    så skriker hon plötsligt:

  53. "Nu tar de barnen! Nu tar de barnen!"

  54. Hon hade fullständig panik,
    för hon hade ju ansvar för barnen.

  55. Där slutar vårt samtal.
    Men jag blev så berörd av Fahidas-

  56. -kanske inte berättelse, för andra
    sa samma sak, men ton i rösten.

  57. Jag bestämde mig
    för att följa några familjer-

  58. -för att se deras kamp för att få
    tillbaka döttrar, fruar, systrar...

  59. ...och barn.
    Bland annat Fahidas familj.

  60. Under resorna fram och tillbaka
    till irakiska Kurdistan i norra Irak-

  61. -var jag med
    på den här helikopterturen.

  62. En ganska dramatisk tur
    upp på Sinjarberget.

  63. Första resan fick de stoppa. Det var
    peshmerga och irakiska militären-

  64. -som hade fått information att
    yazidiska kvinnor lyckats fly IS-

  65. -och behövde evakueras.
    De var i en akut situation-

  66. -slagna, våldtagna och helt ensamma.

  67. Första resan var det en missil
    som låste sig vid planet.

  68. Som tur var hände inget,
    jag står ju här.

  69. Längre fram var det män som försökte
    komma ombord före kvinnorna-

  70. -så helikoptern nästan välte, och
    vi var tvungna att lyfta och vända.

  71. Dagen efter lurade piloterna folket:
    kvinnorna var gömda där de landade-

  72. -så vi fick ombord dem.

  73. Det här är på nåt sätt de lyckliga,
    för de lyckades fly.

  74. De berättade senare för mig om
    hur de hade drabbats av IS.

  75. Slagna, man hade försökt tvinga dem
    att konvertera till islam-

  76. -och givetvis sexuellt utnyttjade.

  77. I den här serien intervjuade jag även
    en domare inom IS via Skype-

  78. -om hur man bestämde hur kvinnorna
    fördelades, vad det kostade, o.s.v.

  79. Det var tydligt att det
    inte var kvinnorna man var ute efter.

  80. Man struntade i de här kvinnorna.
    Man var ute efter deras män.

  81. Att slå sönder samhället,
    att försvaga männen och deras heder.

  82. Och det lyckades man ju med också.
    Det här händer fortfarande.

  83. Det är många som lyckats fly från IS,
    men det är också många som är kvar.

  84. IS är långt från ensamma
    eller först med detta.

  85. Vi vet att sexuellt våld har använts
    i krig hur länge som helst.

  86. I modern tid har vi Jugoslavien och
    Rwanda. Det sker ideligen i Kongo.

  87. Jag har intervjuat kvinnor från
    dessa länder, utom Jugoslavien.

  88. Och Boko Haram var definitivt
    före IS med att kidnappa kvinnor-

  89. -i norra Nigeria.

  90. Vi pratar mycket om IS, men vi ska
    inte glömma att det sker överallt.

  91. Den här kvinnan som ni ser här,
    Fadimata, från Mali-

  92. -träffade jag 2014 i januari-

  93. -när islamisterna, eller
    de militanta fundamentalisterna-

  94. -hade tagit kontrollen över delar
    av norra Mali och tagit sig in i hus.

  95. Det som slog mig med Fadimata var...
    Man fick inte komma upp till norr.

  96. Vi försökte åka bil genom öknen
    och undvika vägspärrarna-

  97. -så vi kunde nå folket som drabbats.

  98. På den vägen kom en stor familj,
    och vi pratade med dem.

  99. Fadimatas moster, som hette likadant-

  100. -började berätta om hur de tagit sig
    in i huset, tog deras mat-

  101. -slog männen... Och helt plötsligt,
    som en liten oviktig bisats-

  102. -sa hon: "Fadimata, min brorsdotter,
    blev också våldtagen."

  103. Oj, det är ju rätt allvarligt.
    Kan det ha hänt fler kvinnor?

  104. Kriget i Mali var då rätt färskt.

  105. Fadimata själv berättade hur
    hon blev våldtagen under flera dagar-

  106. -av en grupp män,
    motståndare till hennes familj-

  107. -inför sin bror och pappa
    som inte kunde göra nånting.

  108. I dag vet vi att flera organisationer
    försöker driva-

  109. -den här typen av fall i norra Mali
    och vad som hände där då.

  110. Det var alltså systematiskt.

  111. Det som gör mig förundrad, och har
    gjort sen jag började med det här-

  112. -är att den här typen av brott
    sällan ses som ett krigsbrott.

  113. Eller systematiskt våld
    som används som vapen.

  114. Utan man ser det som en personlig
    tragedi, men det är mer än så.

  115. Anledningen till det är att sexuellt
    våld är bland det billigaste-

  116. -och effektivaste sättet
    att slå ned en samhällsstruktur.

  117. Det slår hårt mot hela familjen.

  118. En kula når benmärgen,
    men en våldtäkt når själen.

  119. Sexuellt våld och den typen av våld
    i krig känner vi kanske till.

  120. Men kriget skapar även
    mer komplexa situationer-

  121. -som drabbar framförallt kvinnorna.

  122. Det är ofta de som har ansvaret
    för familjen, maten och barnen-

  123. -medan männen är ute och strider,
    eller har dödats i strid-

  124. -så kvinnorna blivit änkor
    och har en mycket svår situation.

  125. Det här är Sohelai och Zahrah.
    Mitt första stora reportage-

  126. -som krigskorrespondent i Bagdad
    2006 eller 2007, jag är osäker.

  127. Jag träffade den här kvinnan
    första dagen av en slump.

  128. Hon berättade att hennes man dödats
    av en motståndsgrupp i ett kvarter-

  129. -som hon blivit tvungen att lämna.

  130. Hon bodde nu i en övergiven
    Pepsilokal nära där jag befann mig.

  131. Hon hade flera barn, och
    den här Zahrah var den sistfödda.

  132. Hon hade bestämt sig
    för att sälja Zahrah-

  133. -för att klara de andra barnen.
    Under några dagar följde jag-

  134. -och fotografen Torbjörn Andersson,
    härifrån Skåne-

  135. -deras fall
    och träffade människosmugglare o.s.v.

  136. Till slut var det
    ett påstått amerikanskt par-

  137. -som ville köpa Zahrah
    för 600 dollar.

  138. Vi lämnade Bagdad innan historien
    fick ett riktigt slut.

  139. Vi var inte med vid överlämnandet-

  140. -men hon hade bestämt sig. Vi var
    tvungna att åka för visumet var slut.

  141. Artikeln publicerades och fick ett
    jättegenomslag både här och i Bagdad.

  142. Jag blev hotad. Folk menade att man
    visst kunde ta hand om sina kvinnor.

  143. Det här var känsligt, att inte kunna
    ta hand om sina kvinnor.

  144. Jag försökte förklara
    att det var en konsekvens av kriget-

  145. -och inte hade med dem att göra.

  146. Utan man tvingas till saker
    som man inte kan föreställa sig.

  147. Dagen efter publiceringen
    bad jag min tolk i Bagdad-

  148. -att åka och träffa Sohelai
    och höra hur det hade gått.

  149. Jag är med på telefon och
    hör hur Sohelai skriker och gråter.

  150. Vad är det som har hänt?

  151. Det visade sig
    att Zahrah blivit sjuk.

  152. Pepsilokalen är fuktig och kall,
    och hon får svårt att andas.

  153. Sohelai tar henne till ett irakiskt
    sjukhus. Men syrgasen är slut-

  154. -så de kan inte hjälpa henne.
    Hon behövde syrgas.

  155. Sohelai tar Zahrah till
    ett amerikanskt militärsjukhus-

  156. -där man vårdar militär personal. De
    tar inte in nån ur lokalbefolkningen.

  157. Samma natt dör Zahrah.

  158. Det här var
    en av mina första historier-

  159. -och Zahrah är alltid med mig.

  160. Jag har undrat vad jag kunnat göra
    annorlunda för att hjälpa henne.

  161. Jag kan berätta hennes historia.

  162. Det här är en vanlig konsekvens
    av kriget som jag upplevt det.

  163. En annan sak
    som händer i krigsområden:

  164. Patriarkala system cementeras.

  165. Det här är Shakila. Det tog två år
    att göra den här berättelsen.

  166. Utrikesjournalistik begränsas av
    att det är svårt, dyrt och farligt.

  167. Shakila var med om ett "baad"
    i östra Afghanistan.

  168. Det är en klantradition
    som innebär att om det varit bråk-

  169. -mellan familjer
    kan man i stället för blodshämnd-

  170. -ge nån av sina döttrar
    till familjen som vill ha blodshämnd.

  171. Då blir blodshämnden stoppad.

  172. Men man har lämnat kvinnan i deras
    våld. De får göra precis vad de vill.

  173. Shakilas morbror flydde med en kvinna
    i byn som var gift.

  174. Hennes man, med tanke på hedern-

  175. -skulle mörda nån i Shakilas familj
    som blodshämnd.

  176. Då bestämde man i en "jirga",
    ett slags klandomstol-

  177. -att om de ger två flickor
    till familjen så är det slut.

  178. Man gav dem Shakila, tolv år,
    och hennes syster.

  179. I ett år satt hon fast i ett rum
    där familjens hundar var fastkedjade.

  180. Det här var ett svårt ämne
    att närma sig.

  181. Men efter två år och mycket
    säkerhetstänk, träffade jag Shakila-

  182. -men även den morbror och kvinnan
    som hade flytt, och flyr än i dag-

  183. -med ett nyfött barn, och den familj
    som ville ha blodshämnd.

  184. Det som hände med Shakila var
    att hon lyckades fly efter ett år-

  185. -och kom hem till sin pappa som
    egentligen ska lämna tillbaka henne.

  186. Men han kunde inte säga nej
    till sin dotter, tog in henne-

  187. -och blev då i stället
    måltavla för blodshämnden.

  188. Anledningen till att jag är stolt
    över den här artikeln-

  189. -är för att jag var i svåra områden,
    vilket jag anser är vårt jobb.

  190. Att ta oss dit organisationer
    inte kan ta sig, av säkerhetsskäl-

  191. -och försöka berätta
    en historia som inte når ut.

  192. Det här visar hur man i svåra områden
    inte når ut med domstolsväsende.

  193. Det här är Afghanistan
    där vi satsat mycket pengar-

  194. -på demokratiska system, rättssystem.
    "Rule of Law" är jättestort där.

  195. Det når inte ut till de områden som
    kontrolleras av talibaner och klaner.

  196. Än! Saker händer ju hela tiden.

  197. Den här journalistiken
    är kostsam men viktig-

  198. -därför att i mycket journalistik
    är kvinnorna alltid offer-

  199. -och man gör s.k.
    Wazir Akbar Khan-journalistik.

  200. Det är som att beskriva hela Sverige
    från Grev Turegatan på Östermalm.

  201. Nu tycker nog en del att jag... Det
    är mycket värre i konfliktområden.

  202. En annan sak jag ofta slås av i krig
    är att vi-

  203. -även jag själv, och kanske ännu mer
    manliga journalister-

  204. -vill göra kvinnor till offer
    eller hjältar.

  205. Men det finns
    väldigt många däremellan.

  206. Som alla vi som sitter här,
    vi är varken offer eller hjältar-

  207. -utan många är bara vanliga kvinnor-

  208. -med dagliga problem,
    dagliga krämpor och så vidare.

  209. De jag har upplevt att man inte vill
    lyssna på speciellt mycket-

  210. -är kvinnorna som har valt
    det vi tänker på som den onda sidan.

  211. IS-kvinnorna, talibankvinnorna,
    för de finns också.

  212. Hur ofta har ni sett artiklar om dem?

  213. Varför väljer man att gå med här?
    Är man tvingad eller är det ett val?

  214. Den här artikeln gjorde jag
    för nåt år sen i Ghazni, Afghanistan.

  215. Det är fruar till talibaner i en
    stark talibangrupp i ett område där.

  216. Jag höll på länge för att lyckas.
    Man måste förbi många talibanmän-

  217. -innan man får träffa kvinnorna.

  218. Till slut fick vi klartecken
    till att träffa kvinnorna.

  219. Vi åkte när det var snöstorm
    och körde av vägen fem gånger.

  220. Snöstormen gjorde att talibanerna
    inte hade vaktposter ute-

  221. -så vi kunde köra utan att bli
    kidnappade. Men lite bilolyckor...

  222. Vi kom fram till slut
    och fick träffa kvinnorna.

  223. En av ytterst få, kanske den enda
    intervjun, med talibanernas fruar.

  224. Det intressanta med dem
    är att de aktivt tagit ställning-

  225. -mot USA
    som krigade i det här området.

  226. De hade lärt sig skjuta och krigade
    mot amerikanska soldater om de kom.

  227. Men de var för utbildning.

  228. De var oroliga för att döttrarna
    inte skulle få tillräckligt bra vård.

  229. De fick inte gå till kliniken
    och männen var i strid.

  230. Men de är inte bara offer.

  231. Det här är inte kvinnor
    som inte tänker eller agerar.

  232. Samma sak var det för ett år sen
    när jag träffade två kvinnor från IS.

  233. Lokala kvinnor,
    inte de här svenska som drar iväg.

  234. En jobbade som sjuksköterska
    och en som polis.

  235. När jag träffade dem hade de lämnat
    bara nån vecka innan.

  236. De sa att initialt tyckte de-

  237. -att det IS målade upp om kalifatet
    var lockande.

  238. Det var strikta regler
    och en konservatism som de ville ha.

  239. De hade övertalat sina män
    att stanna kvar.

  240. Inte bara för att ta del av kalifatet
    utan även för att kunna stanna hemma.

  241. Många vill hellre stanna hemma
    än att ge sig ut på flykt.

  242. Kvinnorna upptäckte att mycket av
    det man lovat om kalifatet var lögn.

  243. Det var väldigt lite som var enligt
    den konservativa grenen av islam.

  244. Det var våld och tydliga brott
    mot religionen i stället.

  245. Sjuksköterskan berättade
    att tredje gången-

  246. -hon bedövade en arm
    som skulle huggas av-

  247. -för att han gjort nåt våld
    klarade hon inte mer.

  248. Hela familjen valde att fly.

  249. Även hon som var polis
    upplevde samma sak.

  250. Att man gick över gränsen
    med shariareglerna-

  251. -och begick våld
    mot deras rättigheter-

  252. -i stället för att skydda dem, enligt
    vad hon tyckte var korrekt islam.

  253. De här kvinnorna
    har jättemycket att berätta.

  254. Men alla säger
    att ingen ens frågar dem nånting.

  255. Det är inte det att man inte lyssnar,
    man frågar inte. Det är jättesynd-

  256. -för de här kvinnorna är inte bara
    fruar till talibaner och IS-soldater-

  257. -utan de är systrar, döttrar
    och framförallt mammor.

  258. Och vem lyssnar mest på sina mammor?
    Sönerna.

  259. Alltså framtidens krigare,
    framtidens make.

  260. Man skulle vinna mycket på-

  261. -att nå ut till de här kvinnorna
    på ett vettigt sätt.

  262. Min sista.

  263. Det här är en annan artikel
    från Afghanistan.

  264. Och faktiskt en artikel
    som jag misslyckades med.

  265. Det här är Angeza.
    Hon finns inte längre.

  266. Vi vet att många kvinnor kämpar och
    hör talas om Malala och Rosa Parks.

  267. Hjältinnor som vi beskriver och
    som kämpar för kvinnors rättigheter.

  268. Många kvinnor gör detta
    utan att få uppmärksamhet-

  269. -för de befinner sig långt ut.
    De kämpar i det tysta, helt enkelt.

  270. Angeza var en sån kvinna.

  271. Hon var lokalpolitiker
    i östra Afghanistan-

  272. -och kämpade för kvinnors rättig-
    heter, som hälsa och utbildning.

  273. Hon tog sig också an egna fall.

  274. Exempelvis hade en kvinna försvunnit
    enligt hennes och makens familj.

  275. Hon hade bara försvunnit. Hon var en
    dålig kvinna som gav sig iväg själv.

  276. Men kvinnans mamma viskade till
    Angeza att hon inte trodde på det.

  277. Angeza ger sig upp i bergen
    och letar och hittar kvinnan-

  278. -styckad i en säck i en flod
    i norra Afghanistan.

  279. Det här är
    en av många saker Angeza gjorde.

  280. Men till slut rörde hon upp nåt
    som gjorde nån för arg.

  281. Man satte en magnetbomb
    under hennes bil som exploderade.

  282. Hon blev mycket svårt skadad
    och kämpade några dagar, men dog.

  283. Jag hann tyvärr inte fram
    och träffa Angeza.

  284. Vägen dit var otroligt svår.
    Det var orkan-

  285. -och stora stenbumlingar
    föll ned på vägen.

  286. Det var skottlossning. Vi stannade i
    timmar innan vi kunde fortsätta.

  287. När vi väl kom fram träffade jag
    i stället hennes mamma.

  288. Hon bad mig att försöka föra ut
    Angezas röst i världen.

  289. Det sista hon sa till mig var:
    "Hör du Angezas röst från bergen?"

  290. Så nu gör jag det hon bad mig om.

  291. Som journalist
    kan jag inte förändra så mycket.

  292. Jag har inte pengarna. Jag vet inte
    hur man samlar in pengar.

  293. Jag vet inte hur man bygger
    långsiktiga, hållbara projekt.

  294. Det finns fantastiska organisationer
    som gör det.

  295. Man kan känna frustration
    över att man inte lyckas ändra mer-

  296. -när man är ute i de här områdena,
    med sin journalistik.

  297. Men jag måste tro att mitt jobb är
    att åka ut till såna här områden-

  298. -dit ingen annan kan åka-

  299. -och försöka lyssna på dem
    som har nåt viktigt att berätta.

  300. Och granska historien förstås,
    så den är sann.

  301. Och sen föra ut den
    via artiklar eller tv.

  302. Det enda jag kan hoppas på
    är att det finns folk som lyssnar-

  303. -på de röster
    som jag lyckas fånga upp.

  304. För just nu sitter Fahida nånstans
    i Irak eller möjligen i Syrien-

  305. -och tvingas att göra nåt
    som hon inte vill.

  306. Är det nån som har nån fråga
    till Terese?

  307. Det är svårt för som journalist
    har man ett stort källskydd.

  308. Ofta väljer man noggrant vad som står
    i artikeln, och kan inte berätta mer.

  309. Jag har blivit kontaktad många gånger
    av forskare, även från andra länder-

  310. -kanske framförallt med
    talibanfruarna och liknande artiklar.

  311. Då kan jag inte berätta mer än
    artikeln, för resten är källskyddat.

  312. Men jag tror att dialog är bra.

  313. Vi som är ute på fältet har ju glädje
    av att komma med en kunskapsryggsäck-

  314. -om historien och så vidare.

  315. Jag tror på bättre dialog, och
    att man inte ska vara konkurrenter.

  316. Många är ju lite rädda för media
    också, vilket man kan förstå ibland.

  317. Men här har man ju
    en gemensam nämnare-

  318. -där man kan utbyta kunskap
    med varandra.

  319. Fast man måste respektera
    varandras etiska regler.

  320. Textning: Juni Francén Engdahl
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kvinnan mitt i kriget

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Information och media, Samhällskunskap, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor och krig, Kvinnors rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning