Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Nyanlända och lärandeDela
  1. Tack för inbjudan
    till denna viktiga dag.

  2. Jag är särskilt glad åt
    att ni valde nyanlända som tema.

  3. Jag ska tala om den forskning-

  4. -som jag och kollegor har gjort
    inom det här området.

  5. Vi låg ganska tidigt ute.

  6. Vi startade ett projekt redan 2011
    och hann jobba klart rätt mycket-

  7. -tills de stora vågorna
    av nyanlända kom.

  8. Jag tänkte börja
    med lite definitioner-

  9. -och tala om de definitioner
    man nu har på "nyanlända".

  10. Vi har inte haft
    såna definitioner tidigare.

  11. Nu har man bestämt
    att en nyanländ elev-

  12. -då talar man om åldersgruppen
    7 till 18 år-

  13. -är en ung människa som har invandrat
    till Sverige oberoende av orsak-

  14. -som flykting, familjeåterförening
    eller arbetsinvandring.

  15. Som Margareta var inne på
    är det flyktingar som kommer nu.

  16. Den andra delen av definitionen är-

  17. -att man inte behärskar det svenska
    språket på en grundläggande nivå.

  18. Det har varit en del turer kring-

  19. -hur skolförordningen ska formuleras.

  20. Man har remisser ute
    och har formulerat en proposition.

  21. Nu har vi en skolförordning-

  22. -som talar mer detaljerat
    om vilka de nyanlända är.

  23. Man bestämde sig
    för att tidsbestämma-

  24. -hur länge en nyanländ är nyanländ-

  25. -det vill säga upp till fyra år
    från det man börjar skolan i Sverige.

  26. Det är positivt.

  27. Det kommer att göra att kommunerna
    kommer att satsa stort-

  28. -under de här fyra första åren.

  29. Det står också i skolförordningen
    att man ska göra en kartläggning-

  30. -av den nyanländas
    tidigare skolkunskaper.

  31. Det ska göras snabbt,
    inom två månader i skolan.

  32. Det här betyder
    att man ser de nyanlända-

  33. -som att de kommer med
    en hel del kunskaper och språk.

  34. Det är inte så
    att deras ryggsäckar är tomma.

  35. Vi vill nu ta reda på
    vad de har med sig-

  36. -och ta det som en utgångspunkt för
    deras fortsatta skolgång i Sverige.

  37. De ska också årskursplaceras
    och få en undervisningsgrupp.

  38. Det ska ske snabbt, inom två månader.

  39. Där har
    det stora flödet av flyktingar gjort-

  40. -att det inte är helt enkelt
    i alla kommuner.

  41. Sen har man för första gången infört
    beteckningen "förberedelseklass-

  42. -i skollagstiftningen,
    och det har vi inte haft tidigare.

  43. Förr har man räknat
    "förberedelseklasser"-

  44. -"internationella klasser",
    "introduktionsklasser"-

  45. -inom det här för "särskilt stöd".

  46. Från mitt perspektiv, med svenska
    som andra språk och ämnesutveckling-

  47. -är jag glad
    att man gjorde den här förändringen.

  48. Man har också konstaterat att man
    får starta förberedelseklasser-

  49. -om kommunen anser
    att det är lämpligt-

  50. -men den nyanlända ska inte gå
    för länge i förberedelseklass-

  51. -maximalt i två år
    och då gärna delvis.

  52. Man har möjlighet
    till en prioriterad timplan.

  53. Det vill säga att man kan ge mer
    utrymme för svenska som andra språk-

  54. -och man ska ha
    en garanterad undervisningstid-

  55. -också för dessa nyanlända-

  56. -det vill säga minst lika mycket
    undervisning som andra elever får.

  57. Alla de punkterna är viktiga-

  58. -därför att det skapar
    ett tydligt ramverk för mottagandet.

  59. Skolförordningen
    och de beslut som har tagits-

  60. -och initiativ
    från utbildningsdepartementet-

  61. -har gjort att Skolverket
    har fått många uppdrag.

  62. Skolverket har initierat produktionen
    av ett kartläggningsmaterial-

  63. -som nu i princip är klart
    i alla delar.

  64. Ni har en föreläsning
    speciellt om detta.

  65. Skolverket har initierat
    att det just nu produceras-

  66. -ett bedömningsverktyg
    för utvecklingen i svenska.

  67. Jag som har varit med länge kan säga
    att vi har väntat på det i 20 år.

  68. Nu kommer det, och vi är glada.

  69. Det görs mycket insatser
    med initiativ från Skolverket-

  70. -för kompetensutveckling.

  71. Främst för alla lärare i skolan
    men i team-

  72. -så att man får in det här samarbetet
    som är oerhört viktigt-

  73. -mellan olika kategorier.

  74. Jag ska presentera
    vårt projekt snart.

  75. Vi tittade på organisationsmodeller
    för utbildning av nyanlända.

  76. För grundskolan finns modellerna
    som är uppräknade A till F.

  77. Det är särskilt två modeller
    som är mer använda.

  78. Förberedelseklasser
    är fortfarande vanliga.

  79. Viss konkurrens
    har förberedelseklasserna fått-

  80. -av direktintegrering
    i ordinarie klass-

  81. -att de nyanlända går ut direkt.
    Jag återkommer till det.

  82. I vissa kommuner samlar man nyanlända
    i en eller flera skolor.

  83. I andra kommuner har man nåt som
    heter "landning" eller "välkomsten"-

  84. -sen slussar man ut till
    förberedelse- och ordinarie klass.

  85. En kommun, Malmö, har en särskild
    skola för nyanlända på högstadiet-

  86. -medan de på låg- och mellanstadiet
    slussas ut till ordinarie skolor.

  87. Sen finns det kombinationer
    av de här modellerna.

  88. På gymnasiet
    är det betydligt mer homogent.

  89. Där har man språkintroduktionen-

  90. -med särskilt fokus
    på svenska som andra språk-

  91. -men också möjlighet
    att läsa vissa ämnen.

  92. Jag tänkte att vi ska gå till
    de resurser vi har i Sverige-

  93. -för nyanlända barn och ungdomar.

  94. Jag ska använda den här figuren
    i flera bilder.

  95. Ni får se den igen.

  96. Vi har modersmålsundervisning
    som en resurs.

  97. Det väljer den nyanlända
    tillsammans med sina föräldrar.

  98. De flesta gör det och är glada åt-

  99. -att de kan få den här möjligheten.

  100. Modersmålsundervisningen fortsätter
    utvecklingen av modersmålet-

  101. -eller det starkaste språket
    som den nyanlända kommer med.

  102. Sen har vi studiehandledning
    som innebär-

  103. -att den nyanlända kan få stöd på
    sitt modersmål eller starkaste språk-

  104. -i de ämnen
    han eller hon undervisas i.

  105. Svenska som andra språk knäpps på
    med en gång, naturligtvis.

  106. Det visar sig-

  107. -att lärarna som undervisar i det
    projekt och den studie vi har gjort-

  108. -går väldigt snabbt över
    till "ämnessvenska"-

  109. -det vill säga att efter en bas
    i det svenska språket-

  110. -tar man språkutveckling
    via något av skolans ämnen.

  111. Den nyanlända eleven själv är
    naturligtvis den starkaste resursen-

  112. -den viktigaste resursen när det
    gäller att fortsätta sin skolgång.

  113. Där visar det sig att skolbakgrund
    betyder oerhört mycket.

  114. Det är en stor skillnad
    mellan att komma som flykting-

  115. -och ha åtta års skolgång-

  116. -eller att komma som analfabet.

  117. Litteraciteten, läs-
    och skrivutvecklingen eleven har-

  118. -gör skillnad för hur många år
    det kommer att ta-

  119. -att komma i nivå med
    de redan etablerade svenska eleverna.

  120. Skolbakgrunden korrelerar direkt
    med ämneskunskaperna.

  121. Ytterligare resurser
    för de nyanlända-

  122. -är naturligtvis de kamrater
    som de träffar på-

  123. -i sina mottagningsenheter
    och i hela skolan.

  124. Sen också ämnesundervisningen-

  125. -när de kommer
    till reguljära klasser.

  126. I det här sammanhangen finns det
    anledning att diskutera likvärdighet.

  127. Det har en av forskarna
    på specialpedagogiska institutionen-

  128. -Mara Westling Allodi, gjort
    i sin avhandling.

  129. Jag tar bara upp en del
    av hennes resonemang.

  130. Mara ser behovet-

  131. -av att man tolkar "likvärdighet"-

  132. -som att samma möjligheter ska ges-

  133. -den individ det handlar om.

  134. Man måste ha ett underifrånperspektiv
    och utgå från individen-

  135. -och titta på
    vad den här individen har med sig-

  136. -och vad hon behöver
    för att få en likvärdig skolgång.

  137. Återigen med utgångspunkt
    från Westling Allodi:

  138. Samma möjligheter uppnås genom
    att eleven deltar i undervisning-

  139. -som utgår från deras behov
    och förutsättningar.

  140. Med tillägg från mitt perspektiv:

  141. Man kan bara lära sig
    om man förstår undervisningsspråket-

  142. -som man får undervisning på.

  143. Vad det handlar om
    för den nyanlända är-

  144. -språkutveckling, kunskapsutveckling
    och social integrering-

  145. -om jag nu hårdrar
    i tre komponenter.

  146. Det handlar om fortsatt
    språkutveckling av modersmålet-

  147. -L1, "language one", första språket.

  148. Det handlar om språkutveckling
    i svenska-

  149. -och det handlar om språkutveckling
    i engelska.

  150. Man klarar inte den svenska skolan om
    man inte också knäpper på engelskan.

  151. Vi har sett i vårt projekt-

  152. -att de elever som kommer
    med kunskaper i engelska-

  153. -har en oerhörd fördel
    i det svenska utbildningssystemet.

  154. Kunskapsutveckling. Kan man bygga på
    det eleven kommer med?

  155. Har eleven några särskilda ämnen-

  156. -som han eller hon är framgångsrik i
    kanske man ska börja där.

  157. Den sociala integreringen-

  158. -i den lilla gruppen, i den stora
    skolgruppen och i samhället.

  159. I projektet har vi hunnit publicera
    en bok på svenska-

  160. -"Nyanlända och lärande"
    som Nihad Bunar är redaktör för.

  161. Där har vi skrivit om våra resultat.

  162. I projektet,
    som är tvärvetenskapligt-

  163. -står Nihad Bunar
    för den övergripande studien-

  164. -av hur kommunerna organiserar
    undervisning för de här eleverna.

  165. Jag står för det språkpedagogiska.

  166. Jenny Nilsson Folke-

  167. -har studerat elevernas upplevelser
    av den första tiden.

  168. Fredrik Hertzberg har tittat på
    studie- och yrkesvägledningen-

  169. -för de här eleverna.

  170. Vi insåg tidigt att vi inte kunde
    täcka alla 290 kommuner i Sverige-

  171. -så vi valde en storstadskommun,
    en mellankommun och en liten kommun.

  172. Jag kan säga att kontrasten-

  173. -mellan den stora kommunens
    organisation och den lilla kommunens-

  174. -har blivit mest intressant.

  175. Storstadskommunens skola-

  176. -hade 100 procent tvåspråkiga-

  177. -medan den lilla kommunens skola
    bara hade 3 procent tvåspråkiga-

  178. -det vill säga i princip de elever
    som gick i förberedelseklassen.

  179. Det här procentuella...

  180. Procenten fick en stor betydelse-

  181. -för hur de nyanlända mottogs.

  182. I storstadskommunens skola-

  183. -där alla hade
    en flerspråkig bakgrund-

  184. -och deras föräldrar eller de själva
    hade kommit som nya till Sverige...

  185. Där var det lätt att hitta kamrater.

  186. I den lilla kommunens skola-

  187. -hade man lagt förberedelseklassen
    i den mest svenska skolan.

  188. Där var det svårt
    för förberedelseklasseleverna-

  189. -att komma in i
    den större gemenskapen.

  190. Jag vill säga nåt
    om mellankommunens organisation.

  191. Där hade man skapat
    ett eget rektorsområde för-

  192. -modersmålslärare, studiehandledare
    och lärare i svenska som andra språk.

  193. Man hade två skolor
    i kommunens olika ändar-

  194. -där man hade lagt
    förberedelseklasser.

  195. Där vi var
    hade man fyra förberedelseklasser-

  196. -två på en basnivå
    dit alla nyanlända kom först-

  197. -och när de hade en bas
    i svenska språket-

  198. -gick de vidare
    till nästa förberedelseklassnivå-

  199. -där det mesta av undervisningen-

  200. -skedde genom
    några av skolans olika ämnen.

  201. Jag tänker ge
    ett språkligt-, ett kunskapsmässigt-

  202. -och ett integrerande
    eller socialt perspektiv-

  203. -på elevernas vistelse
    i förberedelseklass-

  204. -och när de sen slussas ut
    i reguljär klass.

  205. I projektet
    fokuserade vi på årskurs 8 och 9-

  206. -alltså nyanlända som hade den åldern
    och skulle ut i de klasserna.

  207. Vi vet
    att den här korta tiden gör-

  208. -att det är svårast i den åldern.

  209. I förberedelseklasserna
    är det en liten grupp-

  210. -ungefär 10-12 elever
    i varje förberedelseklass.

  211. Det blev så
    att alla våra tre kommuner-

  212. -hade en
    förberedelseklassorganisation.

  213. I förberedelseklassen
    blir det en intensiv interaktion-

  214. -mellan lärare och elev
    och mellan kamraterna.

  215. Interaktionen är livsviktig för att
    språkutvecklingen ska sätta i gång.

  216. När eleverna flyttar
    till den reguljära klassen-

  217. -kommer de till en stor grupp
    med 25-30 elever.

  218. Det blir då en begränsad interaktion
    med klasskamraterna.

  219. De förberedelseklasselever som har
    varit livliga i förberedelseklassen-

  220. -tystnar i den stora,
    reguljära klassen.

  221. Jag har markerat det med rött
    som en svårighet.

  222. Det är mycket begränsad interaktion-

  223. -mellan lärare, den nyanlända
    och kamrater.

  224. Samtidigt var det stor skillnad-

  225. -mellan den stora kommunens skola
    och den lilla kommunens.

  226. Betydligt mindre interaktion-

  227. -mellan de nyanlända och de infött
    svensktalande eleverna.

  228. I förberedelseklassen finns en lärare
    utbildad i svenska som andra språk.

  229. Det är en stor fördel
    för de nyanlända.

  230. Lärarna i förberedelseklasserna hade
    utbildning i svenska som andra språk.

  231. I den reguljära klassen
    såg vi inga system för mentorer-

  232. -vid sidan av klassföreståndarna.

  233. I förberedelseklassen fick alla...

  234. Vi hade 81 elever i vår studie
    i förberedelseklasserna.

  235. Alla utom en elev
    fick modersmålsundervisning.

  236. Det var i den lilla kommunen-

  237. -som man just då inte kunde hitta
    en lärare i ett språk.

  238. När de gick över till reguljär klass-

  239. -fortsatte modersmålsundervisningen
    om eleverna ville ha det.

  240. Studiehandledning på modersmålet fick
    man när man gick i förberedelseklass-

  241. -men i ett begränsat antal ämnen-

  242. -därför att man i förberedelseklassen
    bara jobbade med vissa ämnen.

  243. Studiehandledningen var kopplad
    till den ämnesundervisning man hade.

  244. I den reguljära klassen
    varierade det i kommunerna-

  245. -om man hade studiehandledning
    eller inte.

  246. Om man hade det var det
    ingen begränsning på vilka ämnen.

  247. Vi kunde se i förberedelseklassen att
    elevens svenska språk utvecklades-

  248. -genom undervisning
    i svenska som andra språk.

  249. När de kom till reguljär klass
    varierade det i kommunerna-

  250. -om det fick ämnet
    svenska som andra språk eller inte.

  251. Kunskapsperspektiv på samma...

  252. ...på förberedelseklass
    och över till reguljär klass.

  253. Det var en ämnesutveckling
    i förberedelseklassen.

  254. Väldigt snabbt gick lärarna
    i svenska som andraspråk-

  255. -över till att ta svenskan
    via ämnena.

  256. De var uppdaterade
    med den forskning som finns i dag.

  257. I den reguljära klassen-

  258. -kom eleverna
    i kontakt med alla ämnen.

  259. I förberedelseklassen...

  260. De elever som hade
    en gedigen, lång skolunderbyggnad-

  261. -från sitt ursprungsland-

  262. -var efter ett halvår, ett år
    lite missnöjda med-

  263. -att de i förberedelseklass
    bara fick några ämnen.

  264. Det var en av orsakerna-

  265. -till att eleverna
    efter ett halvår, ett år-

  266. -tyckte att förberedelseklassen
    inte var riktig skola.

  267. När de kom till en reguljär klass-

  268. -var de nöjda med
    att de också kunde få betyg.

  269. Studiehandledning. Begränsat antal
    ämnen i förberedelseklass-

  270. -och totalt i reguljär klass
    OM de fick det.

  271. Där hade vi erfarenheten-

  272. -att det fortfarande ses
    som en dyr kostnad för skolorna-

  273. -men med de senare medlen
    som har pytsats ut till kommunerna-

  274. -kanske det är ett mindre problem
    i dag.

  275. Läraren i förberedelseklassen var
    expert på svenska som andra språk-

  276. -men däremot inte ämnesexpert.

  277. Det är naturligtvis inte så bra.

  278. I den reguljära klassen
    var lärarna ämnesexperter-

  279. -men hade däremot
    ganska lite koll på-

  280. -hur språket formulerades
    i deras ämnen.

  281. Vi såg ingen textbearbetning
    eller skrivinstruktioner-

  282. -vare sig till de nyanlända eleverna
    eller till övriga elever.

  283. Hade man gått över
    till reguljär klass-

  284. -tog man del i prov för enspråkiga.

  285. Det sociala perspektivet då.

  286. Det var inget tvivel om att eleverna
    kände trygghet i förberedelseklassen.

  287. När de flyttade över
    till den reguljära klassen-

  288. -orsakade den flytten
    en hel del stress hos vissa elever.

  289. Förberedelseklass var en liten grupp,
    och det tyckte eleverna var bra.

  290. Men de var inte nöjda med
    att det var en särskild grupp.

  291. I den reguljära klassen
    var det en stor grupp-

  292. -vilket var svårt för de nyanlända.
    De tystnade ju.

  293. Men de var glada
    att det var en reguljär grupp.

  294. I förberedelseklassen
    hade man nyanlända kamrater-

  295. -och de blev ofta sammansvetsade.

  296. I den reguljära klassen såg vi
    inga organisationer för faddrar-

  297. -som skulle kunna hjälpa eleverna.

  298. Det röda, det mindre bra
    för förberedelseklassen-

  299. -var att de inte fick kontakt-

  300. -med etablerade, modersmålstalande,
    svenska elever-

  301. -när de gick i förberedelseklassen.

  302. I den reguljära klassen
    varierade det.

  303. I storstadsskolan
    fick man kompisar inom en månad.

  304. I den lilla kommunens skola var...

  305. Jenny och jag,
    som samlade in mycket av materialet-

  306. -brukade vänta med våra elever
    när de hade gått till reguljär klass.

  307. Vi väntade i korridoren-

  308. -och ofta stod vi med de nyanlända
    på ena sidan av korridoren-

  309. -och övriga elever
    stod på andra sidan.

  310. Det var svårt att komma in
    i den lilla kommunen.

  311. Min slutsats är-

  312. -att förberedelseklass
    använder de här resurserna:

  313. Modersmål - och det varierade en del.

  314. I mellankommunen
    fick eleverna 80 minuter i veckan.

  315. Studiehandledning, svenska som andra
    språk fick de och ämnessvenska.

  316. Däremot var kontakten med kamrater
    i den övriga skolan-

  317. -och med ämnesundervisning
    i reguljärklass marginell.

  318. De fick ganska snabbt gå in i idrott,
    bild, musik och slöjd-

  319. -men inte i andra ämnen.

  320. Det här är min uppsamling.

  321. Jag vill säga nåt om lokaler.

  322. Det visade sig att placeringen av...

  323. Den fysiska placeringen av
    förberedelseklass hade en betydelse.

  324. I den lilla kommunen var man
    i nedervåningen i huvudskolan-

  325. -så när man flyttade till reguljär
    klass kunde man gå upp för trappan.

  326. Det fungerade bra.

  327. I mellankommunen var man i en av
    skolorna på andra sidan skolgården.

  328. Det gjorde att man hade andra raster.

  329. Både elever och lärare
    i förberedelseklasserna-

  330. -hade väldigt lite kontakt
    med övriga skolan.

  331. Jag vill säga nåt om tiden
    i förberedelseklass.

  332. I snitt var eleverna där 1-1 1/2 år.

  333. Två av våra fokuselever
    stannade bara ett halvår-

  334. -och det var de som hade-

  335. -en fullständig skolgång
    från sitt ursprungsland.

  336. Nåt som är väldigt viktigt är...

  337. Det såg vi väldigt lite av.

  338. ...är stöttningen
    efter överflyttning.

  339. Det förekom i princip bara-

  340. -i storstadsskolan.

  341. Där hade man ett samarbete
    mellan SO-lärare och SVA-lärare-

  342. -för att bearbeta texter
    i de olika ämnena.

  343. Jag vill gärna ge er lite-

  344. -av Jenny Nilsson Folkes studie.

  345. Hon intervjuade eleverna
    under tre terminer-

  346. -först med tolk och sen,
    om de tyckte att de kunde-

  347. -talade hon svenska med dem.

  348. Eleverna upplevde förberedelseklass-
    miljön som väldigt stöttande.

  349. De hade god kontakt
    med lärare och elever.

  350. De uttryckte att förberedelseklassen
    var ett ställe att vila på-

  351. -ett ställe där man lär sig svenska
    och får basen i pyramiden.

  352. De var ofta väldigt metaforiska,
    våra elever.

  353. De tyckte att läraren var bra
    på att förklara så att de förstod.

  354. Men de uttryckte också
    att deras mål var-

  355. -att komma över
    till de ordinarie klasserna.

  356. De gav
    både pedagogiska och sociala skäl.

  357. De ville ha fler ämnen, få betyg,
    återuppta sin skolkarriär-

  358. -få mer utmaning än vad de efter
    en tid i förberedelseklass fick-

  359. -och de ville ha mer kontakt
    med svensktalande elever.

  360. När det gäller det sociala
    ville de bli som alla andra.

  361. De ville bevisa sin förmåga
    och lära känna svenska elever.

  362. I sitt kapitel i vår bok-

  363. -har Jenny Nilsson Folke
    den här rubriken:

  364. "Från inkluderande exkludering..."

  365. Då tänker hon förberedelseklassen-

  366. -som i den lilla gruppen
    har en inkludering-

  367. -men som är exkluderad
    från övriga skolan.

  368. "...till
    en exkluderande inkludering".

  369. Det vill säga exkluderande
    i den reguljära klassen-

  370. -men på nåt ytligt plan inkluderande.

  371. För vissa elever blev överflyttningen
    svår och ibland en besvikelse.

  372. Det berodde på att stöttningen
    ofta upphörde.

  373. Vi har någon elev som säger:

  374. "I förberedelseklassen fick jag
    studiehandledning i några ämnen"-

  375. -"men nu när jag har alla ämnen"-

  376. -"behöver jag mer studiehandledning
    och får inte någon".

  377. Vi hade inte någon kommun i vårt
    projekt som hade direktintegrering-

  378. -men jag vill säga nåt
    om direktintegrering som en modell.

  379. Jag har en student, Jenny Uddling-

  380. -som har skrivit en masteruppsats
    om en kommun i Sverige-

  381. -som gick från förberedelseklass-
    -system till direktintegrering.

  382. Den här kommunen startade tidigt
    med en kartläggning-

  383. -och gav de nyanlända
    en introduktionskurs på tre veckor-

  384. -om hur den svenska skolan fungerar,
    hur ett schema ser ut och så vidare.

  385. Efter de tre veckorna fördes
    de nyanlända ut i ordinarie klass.

  386. Där fick de modersmålsundervisning-

  387. -och under fem veckor
    fick de en studiehandledare-

  388. -som följde med dem på alla timmar.

  389. Det var naturligtvis
    en fantastisk resurs.

  390. Sen hade man bestämt att varje
    ämneslärare som hade nyanlända-

  391. -skulle skicka
    sin planering för sitt ämne-

  392. -till studiehandledaren så att
    han eller hon kunde förbereda sig.

  393. Det man missade
    var svenska som andraspråk.

  394. Det tänkte man att skulle hanteras
    av respektive skolas rektor.

  395. I den skola Jenny Uddling var i-

  396. -tänkte rektorn
    att den första svenskutvecklingen-

  397. -får ämneslärarna ta hand om.

  398. De protesterade i skolan och sa:

  399. "Vi är inte lärare i svenska
    som andra språk. Vi har våra ämnen."

  400. Då anställde man en resurspedagog.

  401. Det som hände
    när eleverna kom ut i klass-

  402. -var att de satt tysta
    någonstans i klassrummet.

  403. De hade fått läsplattor
    och sysslade mest med dem.

  404. Det förekom ingen interaktion
    mellan de nyanlända och kamrater-

  405. -eller mellan nyanlända
    och ämneslärarna.

  406. Eleverna såg inte ämneslärarna-

  407. -som en resurs för sitt eget lärande.

  408. Ämneslärarna var rätt bedrövade över-

  409. -att de inte hann med
    att stötta eleverna.

  410. Jag har också en studie
    gjord av en kollega, Päivi Juvonen.

  411. Hon gjorde en enkätstudie
    i två kommuner i Stockholmsområdet-

  412. -som också gick över
    från förberedelseklass-

  413. -till direktintegrering.

  414. Jag har bara tagit upp två aspekter:

  415. Lärarnas röster
    om fördelar och nackdelar.

  416. Fördelar. Lärarna tycker att det
    är bra att eleverna integreras-

  417. -med klasskamrater
    som är mer etablerade-

  418. -men de säger
    att det är lättare för yngre elever.

  419. Det är mycket svårare för äldre.

  420. Det är bra för eleverna
    att höra svenska.

  421. Språkutvecklingen stärks utav det-

  422. -men de säger
    att eleverna skulle behöva stöd-

  423. -och svenskundervisning först
    eller parallellt.

  424. Nackdelarna de talar om är-

  425. -att komma ut direkt så här
    blir ingen integrering.

  426. Det blir en direktplacering.

  427. Det är den rubrik Päivi Juvonen
    har valt på sin artikel i vår bok.

  428. "Eleverna mår dåligt", säger lärarna.

  429. Det är jobbigt när de inte förstår,
    och det knäcker självförtroendet.

  430. Om jag gör en schematisk slutsats
    av det här-

  431. -baserat mest
    på Jenny Uddlings masteruppsats-

  432. -men också på Päivi Juvonens studie-

  433. -vill jag säga att direkt-
    integreringens resursanvändning-

  434. -ser ut på det här viset.

  435. Ännu mindre svenska som andraspråk
    och ämnessvenska.

  436. Det som jag bedömer som anledningen-

  437. -till att man vill gå över
    till direktintegrering-

  438. -kontakt med kamrater i den stora
    skolmiljön och ämnesundervisning-

  439. -klarar inte heller
    direktintegreringen.

  440. Om vi jämför
    hamnar vi i ett sånt här läge.

  441. Båda de vanligaste modeller
    vi har i Sverige i dag-

  442. -klarar inte av alla komponenter.

  443. De klarar till viss del
    språkutveckling.

  444. Där fungerar den bra
    i förberedelseklass.

  445. Viss kunskapsutveckling-

  446. -men det tappas mest på
    den sociala inkluderingen-

  447. -i ett större sammanhang.

  448. Mitt förslag är att vi behöver
    en syntes av båda modellerna.

  449. Det vill säga: Man ska vara
    inskriven i en vanlig klass.

  450. Man ska gå i klass men man behöver
    SVA-undervisning och ämnesstöttning.

  451. Eftersom forskningen visar...
    Vi har flera internationella studier.

  452. ...att det tar mellan 4 och 8 år-

  453. -innan man har
    ett så starkt andra språk-

  454. -att man kan klara
    och förstå ämnesundervisningen.

  455. En stor flexibilitet behövs
    utifrån individens behov.

  456. Där har vi den här kartläggningen
    som måste utföras-

  457. -och föras till de lärare
    som ska undervisa de här eleverna.

  458. Flexibla grupper
    och stöttning i klassen ibland.

  459. Stöttning utanför klassen,
    förberedelseklass i början-

  460. -och gruppering efter förmåga.

  461. Det här med engelska
    är en särskild fråga.

  462. I den lilla kommunen hade man en hel
    del elever som inte hade engelska.

  463. Då startade man
    en nybörjargrupp i engelska.

  464. För att hitta exempel på synteser
    får man bege sig ut i världen.

  465. Jag tittade på Kanada.

  466. Det här ett exempel som jag
    har översatt från staten Alberta.

  467. Där laborerar man-

  468. -med olika procentsatser av tid
    i förberedelseklass-

  469. -mycket i början
    och ganska lite på slutet.

  470. I slutet, när man har kommit till
    en hög nivå i andraspråket-

  471. -engelska i Kanada
    och svenska i Sverige-

  472. -har man mycket tid i klassrummet-

  473. -men man har fortfarande
    stöttningstid-

  474. -i särskild undervisning-

  475. -i andraspråket
    och framförallt ämnesstöttning.

  476. Det är den här flexibiliteten
    utifrån individens behov-

  477. -som vi nu kommer att kunna...

  478. ...använda oss av i större grad-

  479. -när vi har en kartläggning
    och ser hur eleverna utvecklas.

  480. Det behövs samarbete mellan lärare
    för att klara det här.

  481. Primärt för nyanlända:

  482. Svenska som andraspråk, modersmål,
    studiehandledning och ämneslärare.

  483. Och naturligtvis
    specialpedagogiska lärare.

  484. Tillbaka till den figuren!

  485. Det handlar alltså om
    språkutveckling i tre språk:

  486. Modersmålet, engelska och svenska.

  487. Det behövs samarbete för att
    kunskapsutvecklingen ska fortsätta.

  488. Frågan är vilka språk-

  489. -vi kan och får använda
    för kunskapsutvecklingen.

  490. Jag vet
    att gymnasieministern funderar på-

  491. -om de som har en stark engelska-

  492. -skulle kunna gå i gymnasiet
    på engelska.

  493. Den sociala inkluderingen.

  494. Där behövs det starka insatser-

  495. -för att olika grupper av elever
    ska få kontakt.

  496. Man kan inte lämna den komponenten
    till eleverna själva i alla skolor.

  497. Det beror på
    vad man har för elevpopulation.

  498. Flexibiliteten.
    Återigen utifrån individens bakgrund.

  499. Explicit stöttning.

  500. Vad är det du ska göra i den här
    uppgiften och hur ska du göra det?

  501. Detta behöver alla elever
    få information om.

  502. Kanske behöver man också utveckla
    ett metaspråk-

  503. -för att prata om
    det man håller på med.

  504. Starkt fokus på aktiviteter
    kring ämne och språk.

  505. Varje skolämne är uppbyggt
    på ett väldigt speciellt sätt.

  506. Genom den här kompetensutvecklingen
    som nu sprids över landet-

  507. -kommer man att ha fokus
    på det språkspecifika-

  508. -i varje ämne.

  509. Riklig interaktion i varje ämne.

  510. Det betyder att i varje ämne
    behöver man tala, läsa och skriva-

  511. -eftersom varje språk är uppbyggt
    på ett lite olikt sätt.

  512. Skolan kan ta ansvar
    för de nyanlända-

  513. -genom att utmana
    deras språk- och kunskapsnivå-

  514. -och samtidigt stötta dem
    i språk- och ämnesutveckling.

  515. Kartläggningen har jag talat om.

  516. Språk och ämne
    som undervisas parallellt.

  517. Samarbete mellan
    de olika kategorierna lärare-

  518. -och mellan olika typer av kamrater.

  519. Stöttning så länge det behövs.

  520. Det kanske är den starkaste faktorn-

  521. -som vi såg saknades i vår studie.

  522. Vi har också sett
    att man har olika attityder-

  523. -till att ta emot nyanlända
    i de olika skolorna.

  524. I de skolor
    där man är van vid nyanlända-

  525. -är attityden mycket mer-

  526. -att det är hela vår skolas uppdrag.

  527. "Vi samarbetar om detta."

  528. Jag har lagt mina referenser
    till den här föreläsningen-

  529. -i slutet på powerpointen.

  530. Ni kan också gå till den här.

  531. Ha med övriga kollegor i era skolor-

  532. -cirklar kring våra kapitel-

  533. -där vi utvecklar oss i detalj
    om nyanlända.

  534. Vi har också kapitel
    om eleverna själva-

  535. -och deras föräldrar
    eller vårdnadshavare.

  536. Frågor? Har vi tid för det?

  537. Hej! Jag funderade på definitionen
    du inledde med-

  538. -av begreppet "nyanländ".

  539. Det handlar om en elev invandrad
    till Sverige oberoende av orsak-

  540. -som inte behärskar svenska språket
    på en grundläggande nivå.

  541. Vad innebär "grundläggande nivå"?

  542. Det kommer vi att få veta exakt-

  543. -när bedömningsinstrumentet
    i svenska som andra språk är klart.

  544. Det instrumentet kommer att ha-

  545. -en slags trappstruktur.

  546. Vad ska jag säga?

  547. Mellankommunen,
    i sina förberedelseklasser-

  548. -flyttade ju över eleverna-

  549. -när de hade en enkel,
    kommunikativ bas i svenska-

  550. -när de
    kunde börja förstå skolämnena.

  551. När förväntas bedömningsmaterialet
    vara färdigt?

  552. -2017.
    -Tack så mycket.

  553. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nyanlända och lärande

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Svenska som andraspråk och sfi
Ämnesord:
Inlärning, Invandrarelever, Invandrarundervisning, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & svenska som andraspråk och sfi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Svenska till varje pris

Del 4

Del 4 av 8. Veckans tema är samtal eller muntlig interaktion som det står i läroplanen. För att träna på detta åker eleverna till Vaxholm för att söka jobb. Slottskocken Andreas Lindell serverar en riktig utmaning. Deltagarna ska lära sig laga ett delikat svenskt smörgåsbord!

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Lärarrummet

Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat

Skolan spelar en viktig roll för barn som flytt från krig och konflikter. - Det är jätteviktigt att barnen snabbt får komma i skola och snabbt får komma in i vardagsrutiner bland andra barn, säger Sara Persson som är lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik. För barnen som bor på flyktingboendet på den lokala campingplatsen blir timmarna i mottagningsklassen Hjärtat ett välkommet avbrott.

Fråga oss