Titta

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Om UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Föreläsningar från Institutionen för kommunikation och mediers 8 mars-seminarium med fokus på kvinnor, krig och flykt. Kvinnor och barn drabbas ofta hårdast av att lämna sina hem på grund av krig och brott mot mänskliga rättigheter. I Sverige är fyra av fem ensamkommande flyktingbarn pojkar. Ändå kan den svenska debatten och flyktingfrågan i stort anses vara i avsaknad av ett genusperspektiv. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt : Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheterDela
  1. Här sitter vi och är rätt välmående.

  2. Många av oss har jobbat
    med de här frågorna i många år.

  3. Själv har jag hållit på i decennier,
    på olika nivåer-

  4. -med olika plattformar i samhället.

  5. Jag konstaterar
    att det kanske går lite framåt-

  6. -men det är snigelfart med myrsteg.

  7. Det gäller på alla områden,
    dessvärre.

  8. Det är lönerna.

  9. Det är representationen.

  10. Det är föräldraskapet och
    förlossningsvården, som nån tog upp.

  11. Det är hierarkierna.
    Nån av er som har pratat här sa-

  12. -när nån frågade om det är svårt
    i Pakistan: "Ja, det är ju grader."

  13. Vi lever i en värld med kvinnohat-

  14. -och sen finns det grader -
    "i helvetet", kan man ju tillägga.

  15. Så är det ju. Vi brottas ju
    med de här frågorna hela tiden.

  16. Sen ska vi fira åttonde mars.

  17. "Vadå?", tänker jag varje gång.
    "Vad är det vi ska fira?

  18. Då kan vi lyfta fram
    det som ändå har gjorts-

  19. -och de framsteg
    som gör att vi är där vi är.

  20. Framför allt kan vi känna gemenskap
    och stötta varandra.

  21. Men det är fascinerande
    och snudd på deprimerande-

  22. -att se att publiken är
    till 95 procent kvinnor här.

  23. Det talar för att frågorna
    som vi har diskuterat i dag-

  24. -inte hör till
    den allmänna politiken-

  25. -eller till det
    som man brukar kalla samhällsfrågor.

  26. Det är fortfarande adresserat
    som nån form av kvinnofrågor.

  27. Det får man säga är ganska dystert
    år 2016-

  28. -att det är på det sättet.

  29. Då är det uppmuntrande ändå-

  30. -att vi har en regering som kallar
    sig för en feministisk regering.

  31. Hur man nu kan vara det.

  32. En regering kan ju bedriva
    en feministisk politik.

  33. Det hoppas vi att de ska göra.

  34. Man kan vara en jämställd regering
    i fråga om antal män och kvinnor-

  35. -och det är den ju.

  36. Men det är ändå bra att ordet används
    på den politiska nivån.

  37. Det gör att fler förstår
    vad det handlar om-

  38. -och blir intresserade av
    vad feminism är.

  39. Det finns så mycket fördomar om det,
    så det är bra när ordet används-

  40. -och fler och fler förstår att det
    handlar om mänskliga rättigheter.

  41. Det finns en definition,
    som antogs av en enig riksdag-

  42. -våren 2006. Det var innan
    Sverigedemokraterna kom in.

  43. Annars hade det inte blivit enighet.
    Formuleringen är:

  44. "Vi ska ha lika mycket makt
    att forma samhället och våra liv"-

  45. -"oavsett om vi är kvinnor
    eller män."

  46. Det har alla folkvalda skrivit
    under på. Varför är vi inte där då?

  47. Det finns fyra undermål:

  48. Representationsfrågan. Det ska
    vara lika många kvinnor som män-

  49. -och det gör det inte,
    till exempel på akademierna.

  50. Vi ska ha ekonomisk rättvisa.
    Jämställda löner och pensioner.

  51. Har vi det? Nej.

  52. Vi ska dela lika när det gäller
    föräldraskapet, reproduktionen-

  53. -och ansvaret i föräldraskapet och
    obetalt arbete hemma. Gör vi det?

  54. Nej. Och har vi utplånat
    mäns våld mot kvinnor?

  55. Nej. Då kan vi konstatera att Sverige
    inte är ett jämställt land.

  56. Inget annat heller,
    men Sverige är det inte.

  57. Det är en viktig kunskap att förstå,
    att så är det.

  58. Det är viktigt att förstå
    att det är en kunskap, ingen åsikt.

  59. Det finns nämligen de som tror
    att det är en åsikt.

  60. Att man kan tycka
    att det är jämställt.

  61. Men man måste titta på vad målet är
    och hur verkligheten ser ut.

  62. Då visar det sig att vi har långt
    kvar. Det är en kunskapsfråga.

  63. Det blir viktigt när vissa tycker
    att jämställdheten gått för långt.

  64. Har ni hört det?
    "Nu har det gått för långt."

  65. Hur ser det ut
    när lika mycket makt går för långt?

  66. Det är en intellektuell kollaps.

  67. Det har varit en rubrik på
    ett debattprogram. Public service.

  68. Då har kunskapsnivån sjunkit
    väldigt djupt i samhället.

  69. Därför är det otroligt bra
    att universiteten ägnar sig åt detta.

  70. Det var en fråga i början här:
    Vad kan universiteten bidra med?

  71. Kunskap, kunskap, kunskap.

  72. Och visa på hur det ser ut,
    för att vi ska kunna synliggöra-

  73. -vad som behöver göras
    och förstå hur motståndet ser ut.

  74. Jag har som rubrik:
    "En feministisk utrikespolitik"-

  75. -"konflikter och konsekvenser."

  76. En av föredragshållarna i början
    var inne på det.

  77. Det pågår ett intressant arbete
    här på universitetet.

  78. Du tog upp den här rapporten.

  79. Jag uppmanar alla att läsa den.
    Man kan ladda ner den på hemsidan.

  80. Det är en bra genomgång av det som
    utrikesdepartementet har definierat-

  81. -som en feministisk utrikespolitik.

  82. Den visar väldigt bra det som är bra.

  83. Lena Ag var inne på
    de ansträngningar som har gjorts-

  84. -med kvinnor som medlare och direktiv
    som gått ut till svenska ambassader.

  85. Det är oerhört bra att de förstår att
    de ska tala med kvinnor i länderna-

  86. -och ta kontakt
    med kvinnoorganisationer.

  87. Det finns en tendens på ambassaderna
    att man för ett väldigt isolerat liv.

  88. Jag var med på den tiden
    när muren föll.

  89. Bara några veckor efter det-

  90. -var jag, som vice ordförande
    i Vänsterpartiet, uppkallad-

  91. -när ambassadörerna var hemkallade.

  92. Regeringen skulle få en föredragning
    om läget i Europa.

  93. Alla ambassadörer från östländerna
    skakade på huvudet och sa:

  94. "Det kommer aldrig att hända
    i andra länder."

  95. "Tjeckoslovakien...
    Václav Havel, han bara super."

  96. "Och Rumänien är ett helt annat land.
    Det kan man inte tänka sig."

  97. Jag hade jobbat i många år
    i den europeiska fredsrörelsen-

  98. -European Nuclear Disarmament-

  99. -som hade kontakter
    med demokratirörelser i öst.

  100. Jag upptäckte att ambassadörerna
    hade noll koll.

  101. Sen föll det ju överallt, även om
    det tar tid att bygga demokrati.

  102. Därför är det väldigt bra
    att de här direktiven har gått ut-

  103. -till våra ambassader
    och beskickningar runtom i världen.

  104. Mycket är bra med
    den feministiska utrikespolitiken.

  105. Det är bra att den är deklarerad
    så högt och tydligt-

  106. -och det ger också möjlighet
    till kritisk granskning.

  107. Det kan man göra på goda grunder,
    som i den här rapporten.

  108. Jag ska inte gå igenom alla grunder,
    utan ta upp ett område-

  109. -som jag tycker svarar på frågan:

  110. Vad kan feministisk analys tillföra
    utrikes- och säkerhetspolitiken?

  111. Den har ju bedrivits ändå, fast
    den inte har kallats feministisk.

  112. Det finns en tradition i Sverige-

  113. -av en stark fredsaktivism-

  114. -som har funnits både
    som gräsrotsrörelser...

  115. IKFF, Internationella kvinnoförbundet
    för fred and frihet-

  116. -började för över hundra år sen.

  117. På 60- och 70-talet växte det upp
    en massa olika organisationer-

  118. -som Kvinnor för fred
    och många andra.

  119. Det finns en tradition.
    Kvinnor gick ut under kalla kriget-

  120. -när Sverige skulle skaffa kärnvapen.

  121. "Klart vi ska ha kärnvapen.
    Alla har ju kärnvapen."

  122. Militärerna tyckte det,
    liksom regeringen - männen.

  123. Kvinnorna var emot
    och samlade stora skaror.

  124. Allt ifrån vänsterns kvinnoförbund
    och socialdemokratiska kvinnor-

  125. -till gräsrötterna.
    De protesterade och manifesterade-

  126. -och till slut, på 1968 års kongress
    för Socialdemokraterna-

  127. -fick man det socialdemokratiska
    partiet att säga nej till kärnvapen.

  128. Det var kvinnorna som gjorde det.

  129. Och det är kvinnorna
    som har gått i förtrupp hela tiden-

  130. -för de här frågorna.

  131. Och kvinnorna var också aktiva
    under tidigare regeringar-

  132. -för den internationella profil
    som Sverige hade för nedrustning.

  133. Vi hade en nedrustningsambassadör.
    Nu ska vi få en igen.

  134. Vi hade statsrådet Inga Thorsson.

  135. En socialdemokratisk kvinna
    som drev igenom i FN-

  136. -att alla länder i sin nedrustnings-
    strävan skulle göra en studie-

  137. -på hur man ställde om vapen-
    produktion till civil produktion.

  138. Alla länder fick uppdraget.
    Hon fick det i Sverige-

  139. -och gjorde en fantastisk studie
    på varenda vapenindustri-

  140. -flera av dem svenskt ägda-

  141. -om hur man tar tillvara
    kunskaper och kompetens-

  142. -men i civila sammanhang.

  143. Allt detta lades i en byrålåda på UD.
    Ingen brydde sig om det.

  144. Sen svängde det,
    och sen har det svängt ännu mer.

  145. Sen har det svängt till en militarism
    som vi sällan har sett maken till-

  146. -och med en krigshets
    som vi sällan har sett maken till.

  147. Putin kommer.

  148. Och det går fort.

  149. Det här är
    en väldigt allvarlig utveckling.

  150. Det här är nånting
    som vi måste analysera-

  151. -i termer av våld och våldets syfte.

  152. Den feministiska analysen
    har möjligheten-

  153. -att koppla ihop
    våldets olika uttryck-

  154. -och se hur det hänger samman.

  155. Vi har pratat här
    om mäns våld mot kvinnor.

  156. Våldet i de intima relationerna.

  157. Våld i samkönade relationer.
    Våld i namn av heder.

  158. Vi har också
    ett ökat våld i samhället.

  159. Alltmer beväpnade gängbråk
    i stora städer.

  160. Det är också ett våld som sker
    i namn av konkurrens och dominans.

  161. Det handlar om
    att bevaka territorier.

  162. Vi har det ökade våldet
    inom supporterrörelsen.

  163. Man slåss om vilket lag som är bäst,
    både före, under och efter matchen.

  164. En man dog i Helsingborg
    för två år sen.

  165. Och vi har våldet
    i de internationella relationerna.

  166. En alltmer militariserad säkerhets-
    politik ger stormakter möjlighet-

  167. -att med alltmer teknologiskt
    avancerade krigsredskap-

  168. -dominera och kontrollera
    territorier runtom i världen-

  169. -som är geopolitiskt viktiga eller
    passar in i ett stormaktspussel-

  170. -som Putin i förhållande
    till Krim och Ukraina.

  171. Våldet har alltid samma syfte.

  172. Det handlar om makt och kontroll.

  173. Oavsett om det är
    över en kvinnas kropp och liv-

  174. -en ung människas sexualitet-

  175. -ett område i en storstad,
    ett lag som ska vara störst och bäst-

  176. -eller om internationella relationer
    och territorier.

  177. Hela idén om militarismen-

  178. -idén om mannen som beskyddare
    av kvinnor och barn-

  179. -och av territorier-

  180. -hela den är idén
    är en oerhört stark komponent-

  181. -i det vi kallar könsmaktsordningen
    eller den patriarkala maktordningen.

  182. Den har många uttryck
    för sin konflikt-

  183. -där våldet är det mest destruktiva.

  184. Det är väldigt sammanfogat.
    Idén om vad det är att vara man.

  185. Manlighet, militarism, beskyddare.

  186. Det i sin tur är väldigt kopplat
    till nation och nationalism.

  187. Allt detta hänger ihop,
    och våldets syfte är alltid detsamma.

  188. Det blandas också ihop,
    vilket vi har hört i dag-

  189. -med sexuella övergrepp
    och skändningar av kvinnors kroppar.

  190. Som en del i de militära konflikterna
    eller vid kriser-

  191. -får kvinnokroppen betala.

  192. Det är ett sätt
    att tillfoga fienden skada-

  193. -eller att destabilisera samhällen.

  194. Som nån sa här: En kula går in i
    benmärgen men en våldtäkt i själen.

  195. Och skändade kvinnor får inte
    komma tillbaka till sina samhällen.

  196. Det är oerhört sofistikerat,
    och det hänger ihop.

  197. Och den kunskapen, den analysen,
    den insikten...

  198. ...måste resultera i att vi tar
    det civilisatoriska steget-

  199. -som det skulle innebära att säga
    att vi inte kan acceptera våld-

  200. -i nån form, i nån relation.

  201. Om vi gör det på ett ställe
    får det konsekvenser på ett annat.

  202. Ska vi komma till rätta
    med det intima våldet-

  203. -så måste vi också komma till rätta
    med det internationella.

  204. Vi kan inte fördöma det intima våldet
    och samtidigt premiera och stödja-

  205. -det internationella våldet,
    vilket Sverige gör-

  206. -genom vapenproduktion och -export.

  207. Och genom att nu
    också börja upprusta-

  208. -i den här krigshetsens tid.

  209. Och vilket vi gör genom att ge
    support till militära allianser-

  210. -där vi nu är inne i ett skede-

  211. -där vi inte bara ska tala om
    att vi är vänligt inställda-

  212. -utan också öppna Sveriges dörrar
    och skriva under ett värdlandsavtal-

  213. -som gör att Nato kan ha
    sina baser i Sverige-

  214. -och trupper i framtiden.
    Värdlandsavtalet.

  215. Det är helt absurt
    om vi tänker oss att så ska det bli.

  216. Sverige ska alltså öppna
    sina gränser-

  217. -för en militärallians som har
    som bärande strategi kärnvapen.

  218. Samtidigt ska vi stänga våra gränser-

  219. -för de människor som flyr hit-

  220. -just för att de flyr för livet-

  221. -från de väpnade konflikter
    som vi är med och ser till pågår.

  222. Det här går inte ihop-

  223. -om man har ambitionen att bedriva
    en feministisk utrikespolitik.

  224. Det här punkterar på inget sätt-

  225. -den patriarkala maktordningen.

  226. Det snarare göder
    det patriarkala tänkandet-

  227. -som bärs av de här idéerna
    om militarismen-

  228. -manligheten
    och det territoriella försvaret.

  229. Och det är på den punkten som vår
    regering får den starkaste kritiken.

  230. Att man å ena sidan är
    en stor vapenexportör-

  231. -och att man är beredd att samarbeta
    med militära allianser-

  232. -och samtidigt fattar beslut
    om en politik som innebär-

  233. -stängda gränser för många-

  234. -och som särskilt drabbar
    kvinnor och barn.

  235. De som har störst skyddsbehov.

  236. Också att man tänker finansiera
    den mottagning som man ändå har-

  237. -med att skära ner på biståndet.

  238. Det bistånd som går till
    de mest behövande och de fattigaste.

  239. De som är kvar, vilket är
    i majoriteten kvinnor och barn.

  240. Så det här är en politik
    som inte går ihop-

  241. -och som med all rätta får kritik.

  242. Den kritiken måste vara högljudd.

  243. Vi måste vara många som framför den,
    om vi delar den, naturligtvis.

  244. Men det är viktigt att inte bländas
    av den här deklarationen-

  245. -om en feministisk
    utrikes- och säkerhetspolitik.

  246. Man måste granska den
    och sätta ljuset på de områden-

  247. -där det inte går ihop-

  248. -och vi ser
    att det är helt kontraproduktivt.

  249. Jag tror att det finns
    en helt annan väg-

  250. -för en trovärdig feministisk
    utrikespolitik.

  251. Det är att deklarera
    att vi inte tror på våldet.

  252. Vi ser inte att det finns
    ett rationellt våld som ska användas.

  253. Vi kommer att arbeta
    mot militarismen.

  254. Vi startar själva med en nedrustning-

  255. -och kommer att agera internationellt
    med nedrustning.

  256. Sverige har en möjlighet,
    som ett alliansfritt land-

  257. -att välja en annan väg
    än militärallianserna.

  258. Vi kan utifrån vår alliansfrihet
    säga att vi ska arbeta för-

  259. -att avväpna konflikter och förhindra
    att konflikter blir beväpnade.

  260. Vi ska upprätta ett fredsinstitut
    som jobbar med early warning-system.

  261. Framför allt ska de åtgärder som
    vanligtvis sätts in efter kriget-

  262. -sättas in före. Det vill säga
    kontakter, diplomati och dialoger-

  263. -med demokrati-, kvinno-
    och fredsorganisationer.

  264. Humanitära insatser
    och utbildningsinsatser.

  265. Man brukar samlas
    i stora givarkonferenser-

  266. -när det har varit krig i 20 år och
    hundratusentals människor har dött.

  267. Då ska man pumpa in allt det här.
    Man kan faktiskt göra det innan.

  268. Det bör Sverige gå i bräschen för.

  269. Det skulle kunna vara utmärkande
    för en feministisk utrikespolitik-

  270. -att vi arbetar
    med fredliga medel för att nå fred-

  271. -precis som kvinnorna
    i Syrien arbetar.

  272. Överst
    på alla kvinnoorganisationers lista-

  273. -i vilken militär konflikt som helst-

  274. -står det "Eld upphör".
    Stoppa kriget.

  275. Annars kan vi inte göra nånting.

  276. Det förstör allt.
    Stoppa kriget är nummer ett.

  277. Det borde vara målet
    för en feministisk utrikespolitik.

  278. Då måste vi börja själva,
    med att ta avstånd-

  279. -och vara föregångare, liksom Sverige
    varit i många andra frågor.

  280. Och det kan vi göra. Ingen tror att
    Sverige kan försvara sig militärt.

  281. "Det är så läskigt! Vi kan inte
    försvara oss ens en vecka."

  282. Sverige har aldrig kunnat
    försvara sig miltärt.

  283. Det är myter
    som får ett väldigt liv plötsligt-

  284. -när det är nån militär som
    säger det, med keps och allt det där.

  285. "Om två år är vi inne i krig",
    sa nån nyligen rakt ut i tv.

  286. Det är ju desinformation på hög nivå.

  287. Vi har aldrig kunnat försvara oss
    militärt.

  288. Vi ska försvara oss
    genom att bygga säkerhet.

  289. Genom goda relationer,
    dialoger, diplomati-

  290. -och samarbete på alla nivåer, inte
    minst mellan olika organisationer.

  291. Det är vägen till det som vi
    får kalla för mänsklig säkerhet-

  292. -och inte territoriell säkerhet.
    Mänsklig säkerhet måste vara målet.

  293. Dit kan vi nå om vi vågar ta klivet.

  294. Det tycker jag att vi ska göra.

  295. I dag samlas det kvinnor
    runtom i hela världen-

  296. -som lyfter upp den manifestation
    som kvinnor samlades omkring 1915-

  297. -mitt under brinnande krig,
    på över 300 platser runtom i Sverige.

  298. Mer än 85 000 kvinnor
    skrev under samma manifest.

  299. Man förstår inte hur de åstadkom det
    utan mobiler.

  300. Det hette Kvinnornas fredssöndag.
    Det kan ni googla på.

  301. Nu har vi tagit upp det, och det
    kommer att läsas upp ett manifest-

  302. -på många platser
    i detta avlånga land.

  303. Det anknyter till det manifestet
    men är moderniserat.

  304. Det talar om att vi måste bygga fred
    med fredliga medel.

  305. Det är en enkel sanning.
    Vi måste ta avstånd från kriget.

  306. En feministisk utrikespolitik skulle
    naturligtvis ha den självklara-

  307. -men i dag provocerande ingrediensen.

  308. Jag tror det kommer. I morgon.

  309. Tusen tack!

  310. Vi har kanske några frågor?
    Eller är ni lika omtumlade?

  311. Ja, det är en klassisk fråga.

  312. Om inte vi producerar vapen
    så gör nån annan det i alla fall.

  313. Då måste vi köpa av nån
    och bli beroende.

  314. Vi är i ett läge då vi inte
    måste ha en egen vapenproduktion.

  315. Det är många saker i samhället
    som vi importerar.

  316. Vi är inte självförsörjande
    när det gäller mycket.

  317. Vi kan göra likadant, om man nu vill
    ha kvar ett militärt försvar.

  318. Men jag föredrar samhällsutbildning-

  319. -där vi lär oss möta de kriser
    och katastrofer som kan hända.

  320. Om man vill köpa vapen kan man göra
    det på den internationella marknaden.

  321. Vi säljer i dag till andra länder,
    så vi kan också köpa av andra länder.

  322. Det där är ju ett resonemang
    som fanns på femtiotalet.

  323. Då handlade det också om jobb.

  324. I dag vet vi också att mycket
    av det som är vapenindustri-

  325. -kan ställas om
    till civil produktion.

  326. Det finns mycket forskning på det.

  327. Det är ett smartare sätt
    att få nytta av pengarna-

  328. -än att gå via den militära sektorn
    för att få spin-off-effekter.

  329. Tack. Här hade vi en fråga.

  330. Ja. Hej. Sara heter jag.

  331. Det var en diskussion när det var
    konferens om allmän värnplikt-

  332. -eller snarare försvaret i stort.

  333. Då diskuterade man
    att införa allmän värnplikt igen.

  334. -Vad anser du om det?
    -Det tycker jag inte.

  335. Det var jättebra att det avskaffades.
    Jag vill inte ha yrkesarmé heller.

  336. Däremot vill jag ha
    samhällsutbildning.

  337. Oavsett vilket kön vi har
    bör vi gå på den.

  338. Det kan vi göra
    lite återkommande genom livet.

  339. Det handlar om miljökatastrofer,
    som branden i Bergslagen.

  340. Det handlar om mottagning
    av människor på flykt.

  341. Det finns mycket att göra på temat
    kris och katastrofberedskap.

  342. Det kan alla hålla på med och förstå
    bättre hur samhället fungerar.

  343. Det finns en nostalgi i att
    återinföra den allmänna värnplikten.

  344. Män säger att de fick lära sig bädda
    sängen och lära sig hyfs och så.

  345. Ska man behöva gå omvägen kring
    värnplikt för att lära sig det?

  346. Man kan lägga ett bädda-sängen-pass
    på den här samhällsutbildningen.

  347. Hur man lär sig städa,
    hur man håller undan skiten-

  348. -och förstår att det är i ens eget
    intresse och att ingen gör det åt en.

  349. Jag kan åta mig att ordna den kursen.

  350. Textning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Ämnen:
Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Kvinnofrågor, Kvinnor och krig, Kvinnors rättigheter, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnan mitt i kriget

Journalisten Terese Cristiansson har skrivit om mamman som vill sälja sin dotter, intervjuat IS-domare och talibankvinnor. I Turkiet, Afghanistan och Pakistan har hon alltid fokuserat på dem som har svagast röst i samhället. Och det är oftast kvinnorna. Här berättar hon om sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikes- och säkerhetspolitik

Är feministisk utrikespolitik en nyhet? Feministiska säkerhetsstudier har funnits länge, menar universitetslektor Annika Bergman Rosamond. I sin föreläsning talar hon även om "celebrisering" av det sexuella våldet, där superkändisar som Angelina Jolie och Ben Affleck är beroende av kvinnors offerroll i sitt arbete. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Genusgapet i invandringen

Krig slår jämnt mellan könen, och könsfördelningen av flyktingar är jämn runtom i världen. Men inte i Sverige. De båda statsvetarna Nujin Tasci och Michael Karlsson har försökt förstå varför män är i kraftig övervikt just här. Här berättar de vad de har kommit fram till. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnors rättigheter i en konfliktzon

Biståndsarbetare Jenny Carlbom berättar om sina direkta erfarenheter av hjälparbete i några av de länder som är allra värst för kvinnor. Det handlar om allt från hur man jobbar med sexualupplysning till mödravård och vikten av att undvika romantisering och exotifiering i bland annat Afghanistan och Pakistan. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Kvinnor på flykt

Lena Ag, generalsekreterare för stiftelsen Kvinna till kvinna, talar om kvinnors roll i de krig och patriarkala samhällen där hennes organisation jobbar. Kvinnor drabbas ofta värst i krig, men är också de som är bäst att satsa på för en långsiktig utveckling i ett samhälle. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Universitetets ansvar för kvinnor på flykt

Paneldebatt om akademins ansvar för människor på flykt. Hur ska ansvaret se ut? Universiteten är fria från staten och marknaden och kan då vara väldigt fria i sitt val av samhällsengagemang. Medverkande: Bo-Anders Jönsson, professor, Niklas Selberg, doktorand, Helena Lindholm, prorektor och Annika Bergman Rosamond, lektor. Moderator: Tomas Brage. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Kvinnor, krig och flykt

Feministisk utrikespolitik och mänskliga rättigheter

Sverige borde gå i bräschen för en mer feministisk utrikespolitik, menar partiledare Gudrun Schyman (Fi). Hon talar om hur våld alltid har samma syfte - makt och kontroll, oavsett om det handlar om en kvinnas kropp eller internationella territorier. Inspelat på Lunds universitet den 8 mars 2016. Arrangör: Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & värdegrund

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Kvinnors makt i världshistorien

Civilisation

Amanda Foreman reser i Turkiet, Sibirien och Grekland och berättar om kvinnors historia i tidiga bosättningar som Mesopotamien och det antika Grekland. Det handlar om patriarkatets ursprung, om kvinnors makt och hur och varför kvinnors status minskade samtidigt som mänskligheten i stort blev rikare. Foreman undersöker världens första lagar stiftade i Mesopotamien. Här behandlas frågor om skilsmässa, abort och användande av slöja. Vi får också höra om extraordinära kvinnor i historien som Enheduanna, världens första till namnet kända författare och Hatschepsut, farao i det antika Egypten.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Den tuktade lusten

Lars Ullerstams "De erotiska minoriteterna" kom ut på 60-talet och menade att alla typer av sexualitet skulle accepteras. Samtal med författaren som tycker att mycket i boken håller än. Programledarna från ”Ligga med P3" säger de har få sexuella tabun, förutom djursex. Idéhistorikern Susanne Dodillet och professorn Sven Axel Månsson har olika åsikter om den svenska sexköpslagen.