Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Integration eller etableringDela
  1. Nästa punkt:
    Nästa talare är Sam Yildirim.

  2. Han är utvecklingsledare
    på Länsstyrelsen i Stockholms län-

  3. -och initiativtagare till ett flertal
    regionala utbildningar och projekt-

  4. -exempelvis "Svenska för akademiker"
    och "Svenska för företagare".

  5. Han står också bakom
    arbetsmarknadsmässan Bazaren-

  6. -för rekrytering,
    utbildning och "starta eget".

  7. Och han har deltagit som expert
    i utredningen av etableringsreformen-

  8. -om etableringsinsatser
    för vissa nyanlända invandrare.

  9. -Varsågod, Sam.
    -Tack.

  10. Det här med namnet, Sam Yildirim...

  11. En journalist sa: "Om du vill att
    namnet uttalas korrekt, byt y mot j."

  12. Då får man det bästa uttalet.
    Annars blir det "Yldirim".

  13. Nej, det är inte bara du.
    Det gör inget. Jag är van.

  14. Tack så hemskt mycket,
    Frida och universitetet.

  15. 1987 gick jag här som student.

  16. Nu går min dotter här, och nu får jag
    chansen att prata. Vad tiden går.

  17. Jag inleder med konkreta saker,
    typ "vem är nyanländ?"-

  18. -och "asylsökande", "flykting"
    - olika begrepp.

  19. Men ni kommer att få alla bilder.

  20. Sen avslutar jag med lite
    erfarenheter-

  21. -av vad vi gör i Stockholms län-

  22. -och vad vi tycker
    om flyktingmottagningen i stort.

  23. Vem är nyanländ? Om man läser här
    så är det de som omfattas av lagen.

  24. Det är ett begrepp-

  25. -eftersom vi har en lag
    som täcker vissa personer.

  26. Den trädde i kraft i december 2010.

  27. De omfattas av etableringsinsatser.

  28. Det betyder att dessa personer har
    vissa rättigheter och skyldigheter.

  29. Då tillhör man den kategorin.

  30. Det blir en annan väg jämfört med nån
    som gifter sig med en person-

  31. -och flyttar till Sverige
    och hur dennas väg ser ut.

  32. Nyanlända har mottagits av kommunen
    och ingår i etableringslagen.

  33. Då får man uppehålls-
    och arbetstillstånd.

  34. Man har juridisk rätt att vara här-

  35. -studera och arbeta i vårt land.

  36. Den här lagen innebär att staten
    ger ersättning till kommunerna-

  37. -som tar emot en nyanländ
    som omfattas av etableringsreformen-

  38. -så att de kan erbjuda bland annat
    svenskundervisning inom 24 månader.

  39. Ansvaret för just den här gruppen
    samordnas av Arbetsförmedlingen.

  40. Men det behövs mycket annat för att
    man ska klara sig i vårt samhälle.

  41. Kommunerna ansvarar fortfarande
    för svenskundervisningen.

  42. Och många säger
    att det här egentligen är dubbelt.

  43. Svenskan är oerhört viktig för den
    som kommer hit. Det sköter kommunen.

  44. Arbete är också viktigt, och det
    är Arbetsförmedlingens ansvar.

  45. Länsstyrelsen ansvarar för-

  46. -att främja samverkan mellan
    kommuner, myndigheter och företag-

  47. -och anordna aktiviteter
    för nyanlända.

  48. Ibland kan vi kalla det för
    koppleriverksamhet, ibland brobygge.

  49. Det bästa som Länsstyrelsen kan göra-

  50. -är att vara en bro mellan Stockholm,
    Södertälje, Täby, Vaxholm...

  51. ...och se till att 26 kommuner
    upplevs av individen som en.

  52. Det ska inte ska spela nån roll
    i vilken kommun man sover.

  53. Man ska ha samma möjligheter
    i alla fall.

  54. Invandring eller immigration-

  55. -avser inflyttning av stadigvarande
    bosättning av utrikes född person.

  56. Det gäller faktiskt även svenskar
    som flyttar utomlands och återvänder.

  57. Skattemyndigheten är mycket noga
    med vilka som är svenska och inte.

  58. Flyktingskap, skyddsbehov-

  59. -synnerligen ömmande omständigheter,
    arbetskraftsinvandring-

  60. -och anhöriginvandring är begrepp
    som har med lagstiftningen att göra.

  61. Flyktingskap är paragraf 3 och avser
    en mycket känd politiker i ett land-

  62. -som förlorar valet eller hotas
    till livet av sina motståndare.

  63. Den personen har rätt att söka skydd.

  64. Sverige är ett av de länder som har
    skrivit under flyktingkonventionen.

  65. Den används sällan i daglig praktik.

  66. Synnerligen ömmande omständigheter
    kan vara att du har en sjukdom-

  67. -eller behov
    av enormt human karaktär-

  68. -och att det land som du kommer ifrån
    inte kan erbjuda dig det-

  69. -som skulle kunna rädda ditt liv.

  70. Arbetskraftsinvandring har vi
    för att vissa företag-

  71. -på grund av brist på arbetskraft
    inte hittar det som de behöver här.

  72. Om vi saknar
    flera hundra IT-programmerare-

  73. -vill företagen kunna hämta människor
    från andra länder som ska jobba här.

  74. Då finns den möjligheten.
    Det är oftast två år i taget.

  75. Man kommer hit, arbetar och sen
    måste man förnya. Det är juridik.

  76. Anhöriginvandring brukar handla om
    att jag som söker skydd i Sverige-

  77. -och får uppehålls- och arbets-
    tillstånd, måste förklara för staten-

  78. -att jag har anhöriga som också
    vill komma hit, inom två år.

  79. När jag får uppehålls- och arbets-
    tillstånd får det gå högst två år-

  80. -annars gäller inte anhöriga.

  81. Min mor kan inte nu göra anspråk
    på mig och få uppehållstillstånd här.

  82. Om hon skulle vilja det
    måste hon ha gjort det för längesen-

  83. -eftersom jag kom hit 1980.

  84. Asylsökande...
    Alvik tänkte jag på.

  85. Asylsökande är personer
    som vill stanna här-

  86. -och söker skydd i Sverige.

  87. Asylsökande, jämfört med alla andra,
    är statligt ansvar - till 99,9 %.

  88. FN uppskattar att det finns
    232 miljoner invandrare i världen.

  89. Hur många invandrare finns det här?

  90. En, två...

  91. Ja.

  92. Jag nämnde Genevekonventionen,
    som Sverige har skrivit på.

  93. Den handlar om förföljelse på grund
    av ras, religion, nationalitet-

  94. -och politisk åskådning.

  95. En flykting är också en statslös
    person. Många saknar medborgarskap.

  96. Ett exempel kan vara de som kallar
    sig för palestinier. De är statslösa.

  97. Ibland har man inte papper med sig.
    Då får man främlingspass i Sverige.

  98. Man får papper för att bekräfta att
    man är den som man påstår sig vara.

  99. Integration är en process
    där invandrare får medborgarskap-

  100. -och etablerar sig i samhället.

  101. Genom den här politiken
    vill samhället hjälpa alla nyanlända.

  102. Men jag kommer att prata mycket
    om etablering.

  103. För mig är integration
    en långsiktig process.

  104. Etablering är nåt mycket kortsiktigt.

  105. Alvik är ett perfekt exempel-

  106. -på att det här bör ingå
    i etableringen av nyanlända.

  107. De första två åren är oerhört viktiga
    i vårt liv när vi kommer hit.

  108. "Ta emot nyanlända elever. Så snabbt
    måste kommunen ordna skolgång."

  109. För barn och ungdomar ska kommunen
    erbjuda skolgång inom en månad.

  110. Om det finns särskilda skäl
    får det ta längre tid.

  111. Men det är oerhört viktigt att barnen
    kommer i gång så fort som möjligt.

  112. Asylsökande har generellt sett inte
    rätt till svenska för invandrare.

  113. Men på grund av väntetiderna
    har regeringen beslutat-

  114. -att ge frivilligorganisationer stöd,
    för att de i sin tur ska stödja-

  115. -alla de tusentals människor
    som väntar på asylboenden överallt.

  116. Vi som arbetar med dem i kommuner
    och länsstyrelser med mera tycker-

  117. -att ju snabbare de börjar med
    svenskundervisning och introduktion-

  118. -desto lättare blir det för oss.
    Passivitet är inte bra.

  119. Utbildning i svenska för invandrare
    brukar förkortas sfi.

  120. Finns det svenska för andra?
    "Svenska för svenskarna", vad är det?

  121. Varför heter det så?
    Har ni tänkt på det?

  122. Det är väl samma svenska
    som svenskarna läser?

  123. Den ska ge redskap för kommunikation-

  124. -aktivt deltagande i vardags-,
    samhälls- och arbetsliv.

  125. Det innebär att man ska kunna
    kommunicera muntligt och skriftligt.

  126. Det här är en stor utmaning
    för oss andra.

  127. Jag kommer att ge exempel på det.

  128. Sverige har lämnat
    arbetsplatsinvandringen-

  129. -som skedde fram till 1980-talet,
    och övergick till flyktinginvandring.

  130. Om du kommer hit
    och saknar kunskaper-

  131. -ska du få möjlighet
    att lära dig att läsa och skriva.

  132. Vi har exempel på det, och det finns
    jättefina framsteg för människor-

  133. -som aldrig har suttit vid
    en skolbänk och kommer till Sverige.

  134. De säger att det bästa som de har
    upplevt är att för första gången-

  135. -ta sig från punkt A till B - kanske
    från Huddinge till Stockholm-

  136. -och förstå pengar,
    kunna räkna och handla själv.

  137. Skillnaden mellan tio och fem kronor
    när du är på torget och köper nåt.

  138. Rätt till svenska för invandrare
    har den som är bosatt i landet-

  139. -från och med andra kalenderhalvåret
    det år då personen fyller sexton år.

  140. Då ska du sakna grundläggande
    kunskaper i svenska språket.

  141. Vi brukar säga,
    för att tala i juridiska termer-

  142. -att sfi är en rättighetslag,
    inte en skyldighet för individen-

  143. -förutom för de som omfattas
    av etableringsreformen.

  144. Om man omfattas
    av etableringsreformen-

  145. -kan samhället ställa krav på en
    att man ska läsa svenska.

  146. Det ingår i etableringen.

  147. Men om man gifter sig
    med någon svensk medborgare-

  148. -och flyttar hit från Japan, England
    eller Finland, behöver man inte.

  149. Men om du vill, så är kommunen
    skyldig att ta emot dig.

  150. Det här är kurserna.

  151. Ni får ju bilderna, så vi kanske inte
    ska fördjupa oss i alla detaljer.

  152. Men... Oj, det var inte meningen
    att trycka på den.

  153. Ansvaret för svenskan ligger alltså
    på kommunen-

  154. -och huvudman är Arbetsförmedlingen.

  155. Nu tänkte jag komma över till
    att vara flykting.

  156. Det här var min egen känsla när jag
    kom till Sverige och Stockholm.

  157. Det är som i en labyrint. Det finns
    så mycket, men hur hittar man det?

  158. Det fanns inte Google på min tid
    heller.

  159. Du ska jobba, läsa svenska
    och skicka dina papper nånstans.

  160. Allting finns, men hur?

  161. Och hur lång tid kan det ta
    att ta reda på allt som finns.

  162. Det spelar ingen roll om du vill gå
    utbildning, arbeta eller starta eget.

  163. Vi som jobbar inom stat och kommun
    brukar också göra rätt för oss.

  164. För oss är det intressant att se-

  165. -varför vi ska spendera samhällets
    pengar på ett visst arbete.

  166. Den svenska arbetsmarknaden:

  167. Sverige har haft
    sin historiska period 2012.

  168. Ungdomarna som ska in på
    arbetsmarknaden är färre-

  169. -än de som ska gå i pension.

  170. Om vi ska behålla
    samma välfärdsstandard som i dag-

  171. -vilka ska jobba då?

  172. Det finns cirka 120 000 personer
    med utländsk bakgrund-

  173. -som inte är med på arbetsmarknaden.

  174. Vilken potential - vilka guldkorn!

  175. Många pratar om invandrare
    i stället för att prata med dem.

  176. Men nu tänkte jag vända på steken
    och prata om en svensk.

  177. När jag bodde i Istanbul-

  178. -och presenterade mig första gången-

  179. -frågade man mig:
    "Vilken familj tillhör du?"

  180. Om mina föräldrar och deras föräldrar
    hade skött sig, låg jag bra till.

  181. Jag kunde låna pengar
    och gifta mig med en vacker tjej.

  182. Mina föräldrar hade ordnat det.

  183. Så kommer jag till Sverige, och ingen
    frågar mig vilken familj jag tillhör.

  184. Alla frågar: "Vad jobbar du med?"

  185. Är arbete det viktigaste för oss
    här i Sverige?

  186. Är ni med mig? Ja. Högre!

  187. Om Sam Yildirim blir av med jobbet på
    Länsstyrelsen, vad gör de med mig då?

  188. Det är nog samma sak här.
    Jag kanske blir omplacerad.

  189. Vi vill inte att jag blir arbetslös.

  190. Om den möjligheten inte finns får jag
    kanske en kompletterande utbildning.

  191. Jag kommer till Frescati igen.

  192. Om inte det heller hjälper ringer jag
    till Frida eller Alvik Basket.

  193. De kanske kan bolla till mig.

  194. De vill inte det. Då vänder jag mig
    till Arbetsförmedlingen.

  195. Arbetsförmedlingen kanske hjälper mig
    med ett truckkort.

  196. Det hjälpte inte heller. Då ska
    Försäkringskassan rehabilitera mig-

  197. -för att jag ska jobba. Om det inte
    heller hjälper, var hamnar jag då?

  198. Hos socialtjänsten. Och det
    är sista porten före helvetet.

  199. Om du missar tre hyresinbetalningar
    blir du av med kontraktet.

  200. Och det är jättekallt ibland i
    detta land, att sova på tunnelbanan.

  201. Alla våra flyktingar och invandrare
    kan vara lärare, läkare, svetsare-

  202. -analfabeter och atomfysiker.

  203. Vad gör vi med dem?

  204. Sista porten för en svensk är första
    port för alla, oavsett bakgrund.

  205. Sen undrar vi varför det går så illa.

  206. När jag beskrev helvetestrappan för
    en journalist, ritade han den bilden.

  207. Det krävs en Stefan Holm
    för att klara den muren.

  208. Vi har Zlatan, men det räcker inte-

  209. -med 500 000 personer med
    utländsk bakgrund i Stockholms län-

  210. -att ett par stycken klarar det.

  211. Ett par ska inte klara det,
    resten ska klara det.

  212. Vägen till arbete - socialtjänsten,
    kommunen, Arbetsförmedlingen-

  213. -till jobbet blir enorm.

  214. Kommer ni ihåg vad vi sa? Arbete är
    viktigast. Och det är svårast att nå.

  215. En annan bild som har påverkat oss-

  216. -och vår flyktingmottagning i Sverige
    är enligt min mening det här:

  217. När vi hade arbetskraftsinvandringen
    fram till 1970-talet fick vi många...

  218. Vi hade Gränges Aluminiumfabrik
    utanför Stockholm.

  219. Du kom hit. Vi hade AMS.
    Du fick svetskurs.

  220. Du kom hit på fredag och kunde börja
    på aluminiumfabriken på måndag.

  221. Du fick träffa svenskar, polacker,
    turkar, prata svenska och hade jobb.

  222. Förvärvsfrekvensen bland invandrare
    jämfört med svenskar var 120 %.

  223. Det var då Olof Palme sa:
    "Utan invandrare stannar Sverige."

  224. Han hade fått underlag
    från Växjö universitet-

  225. -att transfereringarna från
    migrationen till statskassan-

  226. -är fem till femton miljarder
    i överskott.

  227. Enligt nationalekonomer ska det vara
    så, för den grupp som kommer hit-

  228. -är i större utsträckning än svenskar
    i arbetsför ålder.

  229. Så om vi jobbar bra och de kommer i
    gång är det en guldgruva för Sverige-

  230. -inte bara för Alvik. Nej.

  231. Vad gör vi då?

  232. Vi har lämnat
    arbetskraftsinvandringen.

  233. Lagarna ändrades på 1980-talet.
    Nu har vi flyktinginvandring.

  234. Vi har lågutbildade och högutbildade.
    Vi har helt obildade och atomfysiker.

  235. Men vad har vi för verktyg?

  236. Samma, lika
    - "the same procedure as last year".

  237. Och det har gått 35 år.

  238. Därför missar vi
    jättestora grupper lågutbildade-

  239. -och högutbildade.

  240. De som är i mitten klarar sig
    utan Arbetsförmedlingen och de andra.

  241. De som finns där brukar sugas in
    av konjunkturen.

  242. Men de här grupperna
    är mycket svårare.

  243. Vi behöver fler verktyg
    för att klara dem.

  244. OECD undersöker olika länder.

  245. När det gäller vårt land ligger
    Stockholms län mycket bra till.

  246. Vi får MVG i det mesta.
    Det är toppbetyg.

  247. Två IG har vi.

  248. Det är för hur vi tar hand om våra
    ungdomar och våra utrikesfödda.

  249. När jag började på Länsstyrelsen
    1999, sa landshövdingen:

  250. "Vad ska vi göra?"
    Jo, vi kan börja med ett exempel:

  251. Svenskar som har varit
    i ett annat land och blivit sjuka-

  252. -kan ha undersökts av en doktor där.

  253. Men om doktorn kommer hit får denna
    inte träffa patienter här.

  254. Det är samma människor
    och samma kunskap, men det går inte.

  255. Det kan ta sju till åtta år
    att få sin legitimation.

  256. Inte nog med det. Många landsting
    åker till Polen och Tyskland-

  257. -och importerar läkare.

  258. Samtidigt har vi läkare här som lever
    på socialbidrag - försörjningsstöd.

  259. Det här måste vi göra nåt åt.

  260. När man kommer hit måste man gå
    till sju ställen-

  261. -massor av verk så att det värker
    i kroppen på dem - fast de är läkare.

  262. Då bjöd vi från Länsstyrelsen
    Södertälje, Botkyrka och Huddinge-

  263. -till att vara med och samarbeta
    i att bygga en utbildning-

  264. -som är skräddarsydd för medicinare.

  265. En annan anledning
    till att vi behövde göra det är-

  266. -att för en bra introduktion
    krävs individanpassning.

  267. Och för att individanpassa
    utbildningen krävs underlag.

  268. Enligt rektorn behövdes
    80-120 läkare eller sköterskor.

  269. Vilken kommun i Sverige
    har 120 läkare som väntar på sfi?

  270. Ingen.
    De tog en bild på hur läget såg ut.

  271. Stockholms stad har 11 000
    registrerade sfi-elever årligen.

  272. Stockholms stad har inte underlag.

  273. Alltså kan ingen annan svensk kommun
    driva sfa-medicin själva.

  274. Det som tog sju år - åtta år-

  275. -tar nu två till tre år
    - att gå igenom hela kedjan.

  276. Du kommer hit, läser svenska,
    kompletterar med sjukvårdsutbildning-

  277. -gör tester som Socialstyrelsen
    kräver och börjar jobba.

  278. Är det lönsamt att satsa på dessa?

  279. En specialist
    kostar samhället 165 000.

  280. En vanlig läkare 265 000.

  281. Det kanske är lite mer nu. Jag har
    inte justerat siffrorna, men ungefär.

  282. Vi kan titta på vad våra barn
    skulle kosta.

  283. De måste gå i förskola, grundskola,
    gymnasieskola och läkarlinjen.

  284. Den bästa svensken behöver 23,5 år
    innan hon/han kan börja jobba på SÖS.

  285. Då tjänar vi 20 år och 4,4 miljoner.

  286. Vet ni vad de andra två miljonerna
    kom ifrån?

  287. Varje unge kostar sina föräldrar
    minst en miljon fram till 18 år-

  288. -samhället också.

  289. Antalet personer som har gått igenom
    den här utbildningen-

  290. -är 1 500 läkare, tandläkare,
    sköterskor som var klara på kort tid-

  291. -och de flesta arbetar inom yrket.

  292. Det har vi tagit reda på
    genom att utvärdera utbildningen.

  293. Det var nån
    från pedagogiska institutionen-

  294. -Robert...Höghielm-

  295. -som tillsammans med
    Petros Gougoulakis kollade med SCB.

  296. Genom att kolla deras lön kan man se
    om deras arbete efter utbildningen-

  297. -motsvarar utbildningen eller ej.

  298. Riksrevisionen bad Sweco för...

  299. De har också gjort en utredning
    om akademiker över huvud taget.

  300. Då kom de fram till att om vi
    som arbetar med dessa personer-

  301. -påskyndar deras etablering
    i arbetslivet-

  302. -tjänar samhället
    40 000-60 000 kronor varje månad.

  303. Så det är oerhört viktigt.
    Förutom att samhället tjänar på det-

  304. -är det otroligt viktigt
    för individen och individens familj.

  305. Jag säger ibland att det kanske är
    viktigare för barnen i denna familj-

  306. -än för den som utbildar sig, för
    om det inte går bra för föräldrarna-

  307. -hur ska då deras barn tycka
    att det är lönsamt att plugga?

  308. Så det påverkar flera generationer.

  309. Resultatet av den här utbildningen
    blev bra, så det har ökat.

  310. Vi startade den 2001 i Södertälje.

  311. Nu har vi nio utbildningar
    som täcker nitton yrken.

  312. Vi har en avsiktsförklaring
    i vårt län som är unik-

  313. -både i Sverige och internationellt.

  314. Oavsett politisk färg -
    vi har olika styre i olika kommuner-

  315. -har alla kommunerna gått ihop,
    och skickar elever till varandra.

  316. Läkare i Stockholm pluggar i
    Södertälje. Vi har inte flera skolor.

  317. Ingenjörer i Södertälje pluggar i
    Järfälla, IT-programmerare i Tyresö.

  318. Vi har en av lärarna från Järfälla
    här. - Mycket bra jobbat!

  319. Ett annat av våra initiativ är-

  320. -att när vi har berättat hur lyckade
    insatser vi har haft för akademiker-

  321. -har det dykt upp nån person med
    utländsk bakgrund och två examina:

  322. "Hej, jag kommer från Teheran."

  323. "Jag har sökt jobb i fyra år
    och får inget." Är det bekant?

  324. Aha, tänkte vi.

  325. Om 80 % av tillsättning av tjänster
    sker genom kontakter och nätverk-

  326. -vilka är det som av naturliga skäl
    saknar kontakter och nätverk här?

  327. De nya.

  328. Då bad vi näringslivet, kommuner,
    landsting, universitet och högskolor-

  329. -allihop att hjälpas åt
    åtminstone en gång per år-

  330. -i Kulturhuset i centrala Stockholm,
    och låta dessa träffa varandra.

  331. Arbetsgivare, behöver du kompetens?
    Är du arbetssökande? Välkommen.

  332. Söker du utbildning?
    Eller vill du starta eget?

  333. Vi började för akademikerna
    med en liten avdelning-

  334. -en lokal för 300 personer.
    Vi fick 5 000 besökare.

  335. Andra året kom det 9 000 besökare.
    Det har växt från en mässa till tre.

  336. Vi har en avdelning för rekrytering
    och en avdelning för utbildning-

  337. -alla utbildningsvägar
    från sfi och yrkessvenska-

  338. -till kompletterande utbildningar
    på universitet-

  339. -och andra insatser som behövs.

  340. Vi har information om dessa
    utbildningar på svenska och engelska.

  341. Oftast glömmer vi det.
    Vi gör allt på vårt språk.

  342. Men hallå,
    dina kunder kan inte svenska.

  343. När vi har gjort det här
    - det var nu fjortonde året i rad-

  344. -har det visat sig att 25 % av våra
    besökare, det vill säga 2 500-

  345. -säger att de har fått en praktik,
    ett arbete eller en utbildning.

  346. Och det här har gjort att vi nu
    har Arbetsförmedlingen med oss.

  347. De ansvarar för rekryteringsdelen,
    Tillväxtverket för "starta eget".

  348. Länsstyrelsen, kommuner, landsting
    och andra ansvarar för utbildningen.

  349. Och vi har redan...
    Nästa mässa blir 9-10 februari 2017.

  350. Och jag tror
    att vi har 11 000 besökare ungefär.

  351. Sist hade vi besök av arbetsmarknads-
    minister Ylva Johansson-

  352. -för att markera att kontakter,
    nätverk, idrott - allt behövs.

  353. Och det är jättebra
    att vi släpper fram alla människor-

  354. -som vill vara med oss
    och bygga Sverige tillsammans.

  355. Det finns på slutet några adresser
    för den som är intresserad.

  356. Vi har tyckt att det finns
    mycket energi, vilja och kunskap-

  357. -bland dem
    som kommer från andra länder.

  358. Jag föreslog "Stockholms
    internationella talanger"-

  359. -men de sa "Sveriges internationella
    talanger" - först cirka 30 personer.

  360. Nu är de 1 300 akademiker
    från jordens alla hörn.

  361. De har en Linkedin-grupp-

  362. -där de som har fått jobb beskriver
    på vilket sätt de har fått jobb.

  363. De är som att tända ett ljus
    för de andra.

  364. Det senaste jag hörde var-

  365. -att Universitets- och högskolerådet
    hade skickat sin annons till dem-

  366. -och sagt att de ville anställa
    tre akademiker från just den gruppen.

  367. Det går framåt litegrann.

  368. Äldrecentrum är ett annat exempel.

  369. De flesta som arbetar inom
    äldreomsorgen har utländsk bakgrund.

  370. När man inte hittar människor
    tar man vem som helst utan krav.

  371. Och då kommer ibland
    lagar att förändras.

  372. Förut om du jobbade på servicehem
    kunde du säga:

  373. "Hasse fick Alvedon kl. 16.00."

  374. Sen lämnade du jobbet,
    och din kollega tog vid.

  375. Nu går inte det. Nu måste du skriva:
    "Hasse fick Alvedon kl. 16.00."

  376. Det gick inte. De kunde inte skriva.

  377. Därför gick sex kommuner ihop
    och hämtade lärare till servicehusen-

  378. -för att personalen, oftast kvinnor,
    skulle kunna behålla sina jobb.

  379. De fick lära sig termerna. En del
    förstod inte vad som sades på APT.

  380. För att utveckla detta
    tog vi in lärarna till arbetsplatsen.

  381. Du har jobb och ska behålla det.

  382. Det finns också exempel
    från andra europeiska städer här.

  383. Och det sista,
    längst ner heter "Bas".

  384. Där har vi stöttat kommunerna-

  385. -för att hjälpa dem utan akademisk
    utbildning, noll till sex år.

  386. De får lära sig svenska,
    basutbildning om hälsa-

  387. -lite matte för att kunna handla
    och existera.

  388. En del har redan jobb.

  389. Vi har utvärderat den utbildningen.

  390. Den är dyrare än sfi kortsiktigt-

  391. -men samhällsekonomiskt lönar den sig
    efter fem år.

  392. För dessa människor når svenskanivån
    till 88 %-

  393. -jämfört med 52 % i riksgenomsnittet.

  394. Vad är skillnaden? Jo, suggestopedi-
    metoden och modersmålsstödjare.

  395. För en gångs skull förstår eleven
    vad fröken säger. Det är kanske bra.

  396. Jag fick enorma applåder när jag var
    i Värmland och avslutade med det här.

  397. Jag visste inte
    att Nils Ferlin var från Värmland.

  398. Jag är mycket resultatinriktad och
    positiv och kan ibland missförstås-

  399. -som om vi har löst alla problem.

  400. Men det är ju inte så,
    och han säger det så bra:

  401. Det finns många fler, som behöver mer
    än det futtiga som sker

  402. Tack ska ni ha.

  403. Textning: Karin Werge Hjerpe
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Integration eller etablering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Samhällskunskap > Arbetsmarknad och arbetsliv, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Arbetsmarknadspolitik, Flyktingfrågor, Flyktingpolitik, Integration av flyktingar, Integration av invandrare, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - En lektion om skolan

Skolans ansvar och arbete mot mobbning

Många skolor hinner inte jobba förebyggande mot kränkande behandling, säger Emilia Pettersson från barnrättsorganisationen Friends. Genom att höja kunskapen om funkofobi kan arbetet bli mycket mer effektivt, menar hon. Inspelat den 10 februari 2017 på Quality Hotel Friends, Solna. Arrangör: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Skolministeriet

Långt kvar till lika livschanser för romska barn

År 2032 ska alla barn från den romska minoriteten ha samma livschanser som andra svenska barn. Det är en av målsättningarna i den så kallade Romastrategin från 2012. Vägen dit kan verka lång då det finns stora brister i romska barns skolgång. Samir Muratovic arbetar med att bygga upp förtroende mellan skolan och romska familjer för att får fler romska barn att komma till skolan. På Södertörns högskola finns en brobyggarutbildning, men flera platser står tomma till kursstart hösten 2016.