Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Kartläggning av nyanlända elevers kunskaperDela
  1. Välkomna till eftermiddagens session.

  2. På förmiddagen fick vi en intressant
    och spännande presentation-

  3. -en överblick över hur det ser ut
    i vårt samhälle.

  4. I eftermiddag ska vi smalna ner
    på specialpedagogiska frågor.

  5. Hur kommer specialpedagogiken in
    när det gäller nyanländas situation?

  6. Först ut att prata om det-

  7. -är Pille Pensa Hedström,
    Heléne Sandström och Maria Nordlund.

  8. Välkomna upp.

  9. Pille Pensa Hedström,
    jag jobbar på Skolverket-

  10. -som projektledare för arbetet
    med kartläggningsmaterialet.

  11. Jag heter Heléne Sandström och
    jobbar på PRIM-gruppen i Stockholm-

  12. -där jag konstruerar nationella prov
    i matematik till min största del.

  13. Jag heter Maria Nordlund
    och är projektledare i PRIM-gruppen.

  14. Vi har gjort
    det här arbetet tillsammans-

  15. -ihop med Institutionen
    för svenska och flerspråkighet-

  16. -och Nationellt centrum
    för svenska som andraspråk.

  17. Hur ger vi en bra start
    till våra nyanlända elever?

  18. 2013 fick Skolverket i uppdrag att
    ta fram ett kartläggningsmaterial-

  19. -för att kartlägga de kunskaper
    som nyanlända elever har-

  20. -när de kommer
    till den svenska skolan.

  21. Syftet var också att förbättra
    utbildningen för nyanlända elever.

  22. Samtidigt kom också en utredning,
    en departementsutredning-

  23. -Utbildning för nyanlända elever, där
    det föreslogs ändringar i skollagen-

  24. -för att förbättra och ge stöd
    till nyanlända elevers utbildning.

  25. De här lagändringarna
    trädde i kraft den 1 januari 2016-

  26. -i skollagen,
    i kapitel tre är de flesta av dem.

  27. Skolverket
    har gett ut ett allmänt råd-

  28. -där de lagändringarna förklaras.

  29. De ska ge stöd för er i skolan-

  30. -att använda kartläggningsmaterialet
    och ge nyanlända en bra utbildning.

  31. Lagändringarna handlade om
    en definition av nyanlända elever.

  32. Det är en elev
    som har varit bosatt utomlands-

  33. -som nu är bosatt här i landet
    eller anses vara bosatt här-

  34. -och har påbörjat sin utbildning
    efter höstterminens start-

  35. -det kalenderår eleven fyller sju år.

  36. Det står också att det ska göras
    en bedömning av elevens kunskaper-

  37. -så att rektorn senast två månader
    efter elevens skolstart-

  38. -kan fatta beslut om placering
    i årskurs och undervisningsgrupp.

  39. Syftet med kartläggningsmaterialet
    är att utgöra underlag-

  40. -för bedömning av
    i vilken årskurs eleven ska placeras.

  41. Det också ge underlag för planering
    av undervisningen för eleven.

  42. Och målet med Skolverkets arbete-

  43. -är att förbättra förutsättningarna-

  44. -för goda kunskapsresultat
    för nyanlända-

  45. -och elever
    med annat modersmål än svenska.

  46. Vi ska ha en inkluderande attityd,
    se flerspråkighet som en tillgång-

  47. -och alla elever-

  48. -ska få
    en utbildning med hög kvalitet.

  49. Hur ska då den här
    obligatoriska bedömningen göras?

  50. Skolverket har tagit fram material
    och publicerat det i januari 2016.

  51. Det var ingen lätt uppgift,
    och när vi fick det här uppdraget-

  52. -så diskuterade vi hur omfattande
    ett sånt material bör vara.

  53. Hur mycket tid krävs för att få
    en bra bild av elevens kunskaper?

  54. Det stod också att det skulle vara
    en pedagogisk kartläggning-

  55. -av elevens kunskaper.

  56. Det ska handla om
    några väsentliga kunskapsområden-

  57. -och vi behövde då
    definiera vilka kunskapsområden-

  58. -för det var tydligt
    att det inte skulle handla om ämnen.

  59. Det här ska kunna genomföras
    på ett bra sätt-

  60. -och man måste ta hänsyn till
    mångkulturella aspekter.

  61. Eleverna kommer från hela världen,
    olika skolsystem, olika bakgrunder.

  62. En del har gått i skolan,
    en del har inte kunnat gå i skolan.

  63. Samtidigt är det också viktigt
    att vi när vi tar fram ett material-

  64. -kan mäta vilka effekter
    det här materialet kan ha-

  65. -på elevernas utbildning.

  66. Så vi landade i litteracitet
    och numeracitet som kunskapsområden-

  67. -för det som är viktigt i skolan
    är att kunna använda skriftspråk-

  68. -i olika sammanhang, och det är
    väsentligt i den här kartläggningen.

  69. Samtidigt är det också väsentligt
    att höra om elevens skolbakgrund-

  70. -vilka språk eleven har med sig,
    hur eleven ser på sig själv som elev-

  71. -och vilken typ av undervisning
    eleven har fått.

  72. Det här materialet
    fick inte vara för omfattande-

  73. -utan skulle avgränsas till
    dessa väsentliga kunskapsområden.

  74. Det stod också tydligt
    att det handlar om kunskaper-

  75. -inte om elevens
    psykosociala situation.

  76. Man utreder inte
    behov av särskilt stöd-

  77. -men kartläggningen kan visa
    att eleven har behov av det-

  78. -och då måste det utredas,
    som för alla andra elever.

  79. Det är inte heller en betygsprövning-

  80. -men det kan visa
    att eleven har goda kunskaper-

  81. -så att man kan fundera vidare
    om det är aktuellt med en prövning.

  82. Hur är det här materialet uppbyggt,
    då?

  83. Det finns en information
    som beskriver kartläggningsprocessen.

  84. Till den informationen
    finns också en bilaga-

  85. -där vi skriver om
    hur man kan anpassa materialet-

  86. -för elever med funktionsnedsättning.

  87. Det är viktigt när man gör det här-

  88. -att man snabbt får en första bild
    av elevens kunskapsutveckling.

  89. I steg 1 handlar det om
    elevens bakgrund och erfarenheter.

  90. Det är ett samtal på 70 minuter,
    som är mellan eleven och läraren.

  91. Rektorn får bestämma
    vem som genomför det här.

  92. Det är också viktigt, eftersom lärare
    och elev troligen talar olika språk-

  93. -att det finns
    en person som kan tolka i samtalet.

  94. Det kan också vara en flerspråkig
    lärare som genomför kartläggningen.

  95. I steg 2 är det tvådelat,
    litteracitet och numeracitet.

  96. Det finns beskrivet
    i lärarhandledningen-

  97. -hur det här kan genomföras.

  98. I varje lärarhandledning har vi
    utifrån det här specifika området-

  99. -skrivit vilka anpassningar
    det kan behöva göras-

  100. -för elever med funktionsnedsättning.

  101. Litteracitetsmaterialet
    är uppdelat i två delar:

  102. En del för elever som är i början
    av sin läs- och skrivutveckling-

  103. -och en del som är för elever
    som kan läsa och skriva-

  104. -på ett eller flera språk.

  105. Materialet
    är översatt till fjorton språk.

  106. De texter som används
    för läsförståelse är översatta.

  107. Det står på vår webbplats
    vilka dessa språk är.

  108. Språken har valts ut utifrån vilka
    som är de största invandrarspråken-

  109. -och genom att översätta
    till dessa språk-

  110. -når vi ungefär 70-80 % av nyanlända.

  111. Vi tog med engelska och franska
    som lingua franca-

  112. -som används som undervisningsspråk
    i många länder.

  113. I propositionen står det också-

  114. -att om det inte går att hitta nån
    som talar elevens starkaste språk-

  115. -så får kartläggningen göras
    på ett annat språk.

  116. Då får man beakta att eleven
    kanske inte kommer till sin rätt-

  117. -när eleven visar sina kunskaper på
    ett annat språk än elevens starkaste.

  118. Sen har vi en till del i steg 2
    som handlar om numeracitet-

  119. -och det används som spegelbegrepp
    till litteracitet.

  120. Heléne och Maria ska berätta mer
    om den delen av materialet...

  121. ...och hur det är uppbyggt.

  122. När eleven
    har gjort de där tre delarna-

  123. -så ska läraren sammanfatta sin
    bedömning i en kartläggningsprofil.

  124. Där lyfter man elevens styrkor
    och utvecklingsmöjligheter.

  125. De tre profilerna,
    en från steg 1 och två från steg 2-

  126. -används av rektorn som besluts-
    underlag vid placering i årskurs.

  127. De är också väldigt viktiga
    för planering av undervisningen.

  128. Alla som kommer att träffa eleven
    måste kunna ta del av kartläggningen-

  129. -och informationen ska överföras
    till dem som ska undervisa eleven.

  130. När eleven sen börjar
    i undervisningen har vi också-

  131. -ett material som vi kallar steg 3-

  132. -som handlar om bedömningsmaterial
    i sexton ämnen.

  133. Det är framtaget för ämneslärare.

  134. Eleven kan under samtalet berätta-

  135. -att eleven är duktig i vissa ämnen
    och vill börja med de ämnena först-

  136. -och då kan man gå vidare
    och göra kartläggningen i steg 3.

  137. Det materialet är också publicerat...

  138. Vi har börjat publicera det nu,
    från och med förra veckan, faktiskt.

  139. Nu är det NO och teknik som finns,
    och snart kommer också SO-ämnena.

  140. Vi rekommenderar varmt
    att använda det också.

  141. Det kan vara så att eleven redan
    har gått några månader i skolan-

  142. -när lärare vill använda materialet,
    och då kan man göra det på svenska.

  143. Att anpassa och använda materialet
    i undervisningen går också jättebra.

  144. Det är viktigt att, om det behövs,
    inhämta specialpedagogisk kompetens.

  145. Alla nyanlända börjar i grundskolan,
    för under de två första månaderna-

  146. -kommer det troligen att vara svårt
    att hinna med att göra en utredning-

  147. -om det visar sig att eleven
    har behov som kan tillgodoses-

  148. -i annan skolform,
    till exempel specialskola.

  149. Det här materialet
    behöver möta alla elever-

  150. -och därför bör specialpedagoger
    medverka i den här kartläggningen-

  151. -där det behövs.

  152. Ja, det är...

  153. När man har gjort steg 3
    kan man sammanfatta det-

  154. -i observationsscheman
    som ska vara ett stöd för läraren-

  155. -i planering av undervisningen.

  156. Det materialet kan ge
    är att eleverna upplever-

  157. -att nån faktiskt har lyssnat på dem
    och tagit reda på deras kunskaper-

  158. -att de har fått visa vad de kan.

  159. Väldigt stort fokus i materialet
    är att börja där eleven är-

  160. -och att alla elever ska känna
    att de har fått visa sitt kunnande.

  161. Då går vi vidare
    till steg 2 och numeracitet.

  162. PRIM-gruppen vid
    Institutionen för matematikämnets-

  163. -och naturvetenskapsämnenas didaktik
    skulle ta fram ett material-

  164. -dels i steg 2 för numeracitet,
    dels i steg 3 för matematik.

  165. Det vi kommer att titta på här i dag
    är steg 2-materialet i numeracitet.

  166. En viktig utgångspunkt för oss som
    har jobbat med bedömning i matematik-

  167. -är att numeracitet inte
    är lika med skolämnet matematik.

  168. Det utgår från
    kunskapsområdena i läroplanen-

  169. -men det finns ingen kursplan
    eller några kunskapskrav.

  170. Vi har fått arbeta
    på ett annat sätt än vad vi brukar-

  171. -när vi håller oss
    till läroplan och kursplan.

  172. Steg 3-materialet kartlägger
    elevens kunskaper i matematik-

  173. -utifrån lgr 11.

  174. Det finns en mängd kunskapsområden
    i kapitel 2.2 i läroplanen-

  175. -men de som vi ändå valde
    att förhålla oss till är de här tre:

  176. Eleven kan använda sig av matematiskt
    tänkande för studier och i vardagen-

  177. -lösa problem och omsätta idéer
    i handling på ett kreativt sätt-

  178. -och använda sig av kritiskt tänkande
    och själv formulera ståndpunkter-

  179. -grundade på kunskaper
    och etiska överväganden.

  180. Numeracitet är inget begrepp
    som vi vanligtvis arbetar med-

  181. -så vi var tvungna att diskutera
    hur vi skulle definiera numeracitet.

  182. Vi lutade oss mot kunskapsområdena-

  183. -så man ska använda
    matematiskt tänkande-

  184. -och det är ju
    ett väldigt vitt begrepp.

  185. I kartläggningen ska därför eleverna
    få visa sina förmågor-

  186. -att lösa problem, föra resonemang,
    argumentera-

  187. -och motivera sina lösningar.

  188. Några viktiga utgångspunkter
    innan vi började vårt arbete:

  189. Precis som Pille nämnde vet vi inte
    vilken bakgrund de här eleverna har-

  190. -så vi insåg att vi behöver ha
    samma material för alla elever-

  191. -från nio år och uppåt.

  192. Det skulle gå att använda
    oberoende av elevens skolbakgrund.

  193. Vi ville använda oss av
    öppna uppgifter.

  194. En annan viktig sak är att det inte
    finns nåt rätt eller fel svar-

  195. -utan det är just svaren och
    elevens resonemang som är viktigt.

  196. Precis som Pille nämnde,
    varje elev ska lämna tillfället-

  197. -och känna: "Jag har fått visa
    i alla fall en del av vad jag kan."

  198. Det är 70 minuter
    vi har till vårt förfogande-

  199. -och ska man dessutom tolka
    så är det kanske hälften av tiden-

  200. -som man faktiskt kan använda
    för att utforska elevens kunnande.

  201. I framtagningsprocessen har vi
    tagit hjälp av kompetenta personer.

  202. Vi har haft
    en expertgrupp bestående av-

  203. -Astrid Pettersson,
    professor i bedömning-

  204. -Inger Lindberg,
    professor i flerspråkighet-

  205. -och Eva Norén, som har forskat
    kring flerspråkiga matematikklassrum.

  206. Vi har också använt oss av
    en referensgrupp med matematiklärare.

  207. Det var lärare med annat modersmål,
    modersmålslärare, studiehandledare-

  208. -och personer som ansvarar
    för mottagningsenheter.

  209. Och sen har vi förstås
    behövt pröva ut materialet-

  210. -så vi har haft kartläggningssamtal
    med elever.

  211. Först prövade vi med elever
    som hade sin bakgrund i svensk skola.

  212. Eftersom vi bara pratar svenska
    så var det vår språkbrist-

  213. -som styrde hur vi kunde börja.

  214. Successivt närmade vi oss eleverna
    som var vår faktiska målgrupp-

  215. -nämligen elever som har varit
    i Sverige mindre än två månader.

  216. Materialet har också granskats,
    både internt och av Skolverket.

  217. Vi har samverkat med Nationellt
    centrum för svenska som andraspråk-

  218. -och SPSM, och det är ju det
    vi kommer att titta på i dag.

  219. Då tänkte jag berätta lite om
    hur det här materialet ser ut.

  220. Vi har en lärarhandledning, och vi
    har en bild som stöd för vårt samtal.

  221. Vi har sett under utprövningarna
    att många elever-

  222. -är lite besvärade av att sitta ner
    med en vuxen och samtala.

  223. Alla elever
    har inte den erfarenheten.

  224. Då såg vi att den här bilden
    avdramatiserade situationen.

  225. Vi har ett samtals-
    och dokumentationsunderlag-

  226. -som vi har tagit fram i samarbete
    med de lärare som har haft samtalen.

  227. Det var tidigare två dokument,
    nu sitter det i det här underlaget.

  228. Vi kommer att ge exempel på
    hur man kan använda det här.

  229. Och så en kartläggningsprofil,
    vi har en sån också.

  230. Det här är bilden
    som vi använder när vi utgår...

  231. Vi utgår från bilden i vårt samtal.

  232. Det är så här
    att den måste inte användas.

  233. Man kan ha samtalet utan bild-

  234. -men vi har sett
    att den avdramatiserar situationen.

  235. Då kan det finnas såna här frågor:

  236. Hur skulle du göra om du vill veta
    hur långt det är runt ett cykelhjul?

  237. Hur många tal
    finns det mellan tre och fem?

  238. Hur högt upp i trädet
    tror du katten har klättrat?

  239. Om vi går tillbaka till bilden
    så ser ni att det finns ju där...

  240. ...i bilden.

  241. Vad vi också har upptäckt är-

  242. -de här uppföljande frågorna,
    hur viktiga de är.

  243. Därför måste det vara ett samtal,
    för då kan du ställa följdfrågorna.

  244. Här är det också viktigt
    med matematisk kompetens-

  245. -så att du kan tolka elevens svar
    för att ställa nästa fråga.

  246. Ni ska få se
    ett exempel från ett samtal-

  247. -där frågan var: Hur många tal
    finns det mellan tre och fem?

  248. Eleven svarar fyra.

  249. Där kunde vi ha dragit nån slutsats,
    men...

  250. "Finns det fler tal?"
    säger kartläggaren.

  251. "Ja, mellan fyra och fem
    finns det tiondelar."

  252. "3,50, 3,75."

  253. "Vet du vad de här talen kallas?"
    säger kartläggaren.

  254. "Tiondelar."
    Men kartläggaren är inte nöjd än-

  255. -utan säger:
    "Finns det fler? Hur många då?"

  256. "Det finns 3,1, 3,2
    och hundradelar och tusendelar."

  257. "Det finns egentligen hur många tal
    som helst", säger eleven.

  258. Genom att du ställer följdfrågor
    så utvecklar eleven sina tankar-

  259. -och du kan få syn på
    mycket mer av elevens kunnande-

  260. -än med svaret "fyra".

  261. Så här ser samtals-
    och dokumentationsunderlaget ut.

  262. Det här är ett urval ur det-

  263. -där frågan till eleven ställs först.

  264. Sen kan man ta de här stödfrågorna
    beroende på vad eleven svarar.

  265. Sen har vi...
    Här finns det identiska elevsvar-

  266. -och de här elevsvaren
    har vi samlat på oss-

  267. -i samband
    med alla utprövningar vi har gjort.

  268. Sen har lärare oberoende av varandra
    bedömt de här elevsvaren-

  269. -och placerat dem
    på lägre och högre nivå.

  270. Därför finns det en lägre nivå-

  271. -och en högre nivå
    och nånstans där mittemellan.

  272. Det vi också gjorde
    var att låta dessa lärare-

  273. -avgöra åldern på eleven som
    hade svarat på ett specifikt sätt.

  274. Där såg vi ju
    att det inte går att koppla...

  275. Det går inte alltid att koppla
    ålder till nivån på svaret.

  276. Det fanns nioåringar som svarade
    på väldigt hög nivå och vice versa.

  277. Det finns också utrymme
    för anteckningar vid sidan om.

  278. Det finns
    andra viktiga saker i materialet.

  279. Det är att vi faktiskt inte,
    till exempel i den här frågan...

  280. När man tittar på geometriska objekt
    så är det inte objektens namn-

  281. -vi trycker på, för vi har upptäckt
    att på olika språk så...

  282. Man kan till exempel säga "fyrkant"
    om det som vi i Sverige-

  283. -kallar kvadrat eller rektangel,
    men man har samma begrepp.

  284. Då är det viktigt att det är
    egenskaperna som kommer fram.

  285. Vad är det för egenskaper
    på det här objektet, inte namnet.

  286. Nu ska ni få titta på en liten
    filmsnutt ur en kartläggning.

  287. Vi ska samtala om den här bilden.

  288. Vi ska prata med varandra
    om den här bilden.

  289. Jag kommer att ställa frågor
    till dig om bilden.

  290. Sen ställer jag några frågor
    om bilden och figurerna i den.

  291. Jag vill ju komma åt kunskaper,
    komma åt hur eleven tänker.

  292. Jag försöker undvika
    att använda ordet "matematik"-

  293. -för att de inte
    ska fastna i matematikbegreppen-

  294. -och tänka
    att matematik bara är siffror.

  295. Det här materialet
    bygger på uppskattning-

  296. -rimlighet och problemlösning.

  297. Kan du berätta för mig vad det är-

  298. -för skillnad
    på de där två figurerna?

  299. Kan du berätta vilken skillnaden är
    mellan de här två figurerna?

  300. Det här är en rektangel
    och det här en triangel.

  301. Triangeln har tre hörn
    men rektangeln har fyra.

  302. Vi betonar väldigt mycket
    i det här materialet-

  303. -om förhållningssättet till eleven-

  304. -den miljö man befinner sig i.

  305. Eleven ska verkligen få känna
    att den får visa sitt kunnande.

  306. Vi tycker att den här filmsnutten
    visar kartläggarens...

  307. Att hon vänder sig
    till eleven i fråga-

  308. -och möter eleven.

  309. När man har haft
    det här kartläggningssamtalet-

  310. -gör man en sammanfattning
    av anteckningarna-

  311. -i samtals-
    och dokumentationsunderlaget-

  312. -och så sammanväger man det
    i den här profilen.

  313. På Skolverkets hemsida,
    under bedömningsportalen-

  314. -finns det exempel på
    ifyllda kunskapsprofiler-

  315. -kopplade till bedömningsunderlag.

  316. Här handlar det om elevens styrkor
    och utvecklingsområden.

  317. Sen ska då alltså
    den kartläggande läraren-

  318. -på nåt sätt göra en sammanfattning:

  319. Ska den här eleven... Anser...

  320. "Läraren bedömer utifrån
    styrkor och utvecklingsområden"-

  321. -"att eleven kan placeras
    i den årskurs åldern motsvarar."

  322. "Ja", "Nej, lägre", "Nej, högre".

  323. Det här är en av tre kartläggnings-
    profiler som Pille pratade om.

  324. De tre ska tillsammans sammanvägas,
    och rektorn ska fatta ett beslut.

  325. I vårt samråd med SPSM-

  326. -så kom vi fram till olika saker.

  327. I vårt uppdrag låg att vi skulle göra
    ett material som gick att anpassa-

  328. -för specialpedagogiska behov.

  329. Det som SPSM förde fram,
    vilket vi var väldigt glada för-

  330. -var att det här materialet,
    som det ser ut nu, utan anpassning-

  331. -ger elever med funktionsnedsättning
    möjlighet att få visa vad de kan.

  332. Anledningen till att man tyckte så
    var att bilden var konkretiserande-

  333. -och att man har konkret material.
    Ni såg ju de geometriska objekten.

  334. Vi håller också på med knappar
    och en hel del sånt material.

  335. SPSM tryckte också på
    att vi skulle skriva om anpassning-

  336. -i lärarhandledningen.

  337. Man kan behöva förstärka med mer
    konkret material till vissa elever.

  338. Man kan behöva förstora
    hela eller delar av bilden.

  339. Man har också tagit fram
    från Skolverkets håll ett appendix-

  340. -som ytterligare förstärker
    och beskriver det här med anpassning.

  341. SPSM var också noga
    med det här med tiden.

  342. Även om man avsätter 70 minuter
    så är det viktigt-

  343. -att man om man märker att det
    behövs mer tid kan avsätta det.

  344. Man kan också behöva
    dela upp frågorna i mindre delar.

  345. Man måste vara beredd att avbryta
    samtalet och återuppta det senare-

  346. -om man märker att eleven
    behöver en paus, helt enkelt.

  347. Vi har också gjort egna erfarenheter
    när vi har prövat ut material.

  348. Det vi ser är att det behövs
    inget annat kartläggningsmaterial.

  349. Det är varje situation
    som måste anpassas.

  350. Vi ser verkligen
    fördelar i att ta hjälp-

  351. -av specialpedagoger och SPSM,
    för det behövs ett samarbete här.

  352. Den här trygga situationen,
    som gäller för alla elever-

  353. -blir extra viktig
    för elever med funktionsnedsättning.

  354. Vi har också sett
    den flerspråkiga personalens vikt.

  355. De spelar en stor roll.

  356. Då ska vi bara säga
    var man hittar det här materialet:

  357. På Skolverkets bedömningsportal.

  358. Om man har fler frågor
    kan man vända sig till er.

  359. -Absolut!
    -Det finns mejladresser till er.

  360. Textning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Immigration
Ämnesord:
Elever, Invandrarelever, Läs- och skrivkunnighet, Skolan, Undervisning
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Samverkan

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg. Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Förbjud läroböcker

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.