Titta

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Om UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Föreläsningar med fokus på nyanlända och lärande. Experter speglar svårigheter som nyanlända ställs inför och ger råd och tips på hur lärare bäst ska möta dessa elever och skapa förutsättningar för lärande. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016 : Samverkan kring flerspråkighetDela
  1. Alla elever, oavsett språklig
    bakgrund i skolan-

  2. -har rätt att ges goda
    förutsättningar i undervisningen-

  3. -att utveckla
    sitt tal- och skriftspråk-

  4. -och få tilltro till sin språkliga
    förmåga och kunna uttrycka sig.

  5. Det här kanske ni känner igen. Det
    är syftestexterna i tre olika ämnen-

  6. -svenska, svenska som andra språk
    och modersmål. Det står likadant.

  7. Det innebär att flerspråkiga elever-

  8. -kan få läs- och skrivundervisning i
    olika ämnen på olika språk samtidigt.

  9. Då vill det till att lärarna
    samverkar kring undervisningen.

  10. Jag heter Elisabeth Lindén-

  11. -och arbetar som undervisningsråd
    på Skolverket.

  12. Jag jobbar med
    nyanlända elevers lärande.

  13. Jag är lärare och specialpedagog.

  14. I min tidigare anställning på
    Specialpedagogiska skolmyndigheten-

  15. -arbetade jag med
    ett annat kartläggningsmaterial.

  16. Det är ett norskt material
    om elevers läsning och avkodning.

  17. Jag har jobbat med
    att få det svenskt-

  18. -och har utvecklat kurser för
    modersmålslärare och speciallärare-

  19. -i användandet av det här materialet.

  20. Hur många specialpedagoger
    och speciallärare har vi här i dag?

  21. Upp med en hand!

  22. Hur många modersmålslärare har vi?
    Trevligt! Det är några stycken.

  23. Svenska som andraspråkslärare?

  24. Och övriga lärare?

  25. Föreläsningen handlar om min
    masteruppsats. Den är precis färdig.

  26. Jag har undersökt samverkan mellan
    modersmålslärare och specialpedagog-

  27. -i arbetet med den gemensamma
    kartläggningen av elevernas läsning.

  28. Jag ger först en kort bakgrund, och
    sen kommer jag till mina resultat.

  29. Uppsatsen kommer att finnas på Diva
    med referenser-

  30. -om ni blir intresserade av att läsa.

  31. Nähä!

  32. Så!

  33. Vilka är huvudpersonerna?

  34. 20 procent av eleverna i grundskolan
    med annat modersmål än svenska.

  35. Elevgruppen är heterogen som vi vet,
    men det måste man tänka på.

  36. Det förekommer stora språkliga-
    och kulturella skillnader i skolan.

  37. En del kommer med åldersadekvat
    svenska och behärskar två språk.

  38. Andra elever har kanske inte kommit
    lika långt i svenskan.

  39. Ytterligare andra har inte lärt sig
    svenska när de kommer.

  40. Elevernas språkliga förutsättningar
    påverkar skriftspråkstillägnandet-

  41. -eftersom eleverna förväntas lära sig
    läsa och skriva på svenska.

  42. Hur ser kontexten ut?

  43. Vi vet att man lär sig att läsa
    i svenskämnet.

  44. Svenskämnet har stort ansvar
    för språkutveckling.

  45. Man kanske får
    svenska som andra språk.

  46. Sen kommer man tillbaka till klassen
    och fortsätter att läsa och skriva.

  47. Man kan ha två lärare
    som jobbar med läsinlärning.

  48. Sen kanske man
    får modersmålsundervisning.

  49. Då jobbar man med skriftspråk där.
    Det är en tredje lärare.

  50. Man kan behöva studiehandledning på
    modersmål med ytterligare en lärare.

  51. Sen kanske det inte går som på räls
    så att man får en specialpedagog.

  52. Man kan möta olika lärare i olika
    kontexter som jobbar med läsningen.

  53. Som jag sa är det viktigt att man
    samarbetar om sin undervisning-

  54. -och diskuterar metoderna vi har.

  55. "Ska vi fundera kring bokstäver?
    Ska vi jobba parallellt?"

  56. "Hur ska vi tänka? Ska eleven lära
    sig läsa på modersmålet först?"

  57. "Ska vi börja med svenskan,
    eller båda språken?"

  58. Man behöver prata med varandra,
    och det sker inte alltid.

  59. Hur går det för våra elever?

  60. Vi kan titta på Pisa-undersökningen,
    även om den känns uttjatad.

  61. Den undersöker hur väl våra
    15-åringar är rustade för framtiden.

  62. Den mäter ändå viktiga kunskaper.

  63. Det handlar inte om hur väl
    man klarar innehållet i en kursplan.

  64. Vi har sett att våra 15-åringar-

  65. -presterar på en lägre nivå
    än övriga i OECD-

  66. -när det gäller läsförmåga.

  67. Det känner vi till, och att pojkars
    läsförmåga har gått ner.

  68. Det är även skillnader
    mellan infödda elever-

  69. -och elever med utländsk bakgrund
    födda i Sverige-

  70. -som har gått sin skoltid i Sverige.

  71. Det är ganska anmärkningsvärt.

  72. Man förstår om man är nyanländ, för
    det tar tid att tillägna sig språk.

  73. Det kan ta mellan 3 till 8 år
    att tillägna sig skolspråket.

  74. Om man har gått hela skoltiden
    i Sverige och ändå presterar lägre...

  75. Det här är en viktig sak
    som alla vi behöver fundera över.

  76. Här skriver man fram att...

  77. Det indikerar att skolan inte kan
    ge alla elever en fullgod utbildning.

  78. De här tre faktorerna:

  79. Skolframgång, språkbehärskning och
    läs- och skrivförmåga interagerar-

  80. -och belyser det komplexa i
    situationen för flerspråkiga elever.

  81. Sambandet kan beskrivas som-

  82. -en sämre behärskning
    i det språk undervisningen sker på-

  83. -kan ligga bakom sämre studieresultat
    och sämre läs- och skrivförmåga.

  84. Läs- och skrivförmågan i sig
    kan ligga bakom sämre studieresultat.

  85. Läs- och skrivförmågan står
    i en särställning de första skolåren.

  86. Det är det
    jag har försökt fokusera på-

  87. -på det tidiga
    skriftspråkstillägnandet.

  88. Eleverna behöver basfärdigheter
    i läsning och skrivning-

  89. -för att kunna utveckla ny kunskap.

  90. Det finns en del saker
    som man behöver fundera över-

  91. -en del faktorer som ska fungera
    för att det ska gå bra.

  92. Det finns ganska mycket forskning
    om detta-

  93. -faktiskt mer om läsning
    på andraspråket-

  94. -om man är en andraspråkselev-

  95. -än om man får sin läs- och
    skrivundervisning på förstaspråket.

  96. Det är inte lika vanligt.

  97. Då pratar man om en generell språk-
    kompetens som man har med sig.

  98. Man behöver kunna använda
    alla sina språkliga resurser-

  99. -när man ska tillägna sig
    den här nya kompetensen.

  100. Jag behöver kunna använda tidigare
    kunskap om språk och lärande-

  101. -för att förstå vad det här nya är.

  102. Det kan bli mer komplicerat
    att lära sig läsa på ett andra språk-

  103. -än om man fick undervisning
    på det språk man behärskar bäst.

  104. Det behöver inte bli problem,
    men det kan bli det.

  105. Dels måste man vara
    språkligt medveten.

  106. Man måste känna till språket, att det
    är uppdelat i ord och meningar.

  107. Man måste ha språkets uttal-

  108. -och ha
    den muntliga språkbehärskningen.

  109. Man måste förstå orden man läser
    och ordens fonologi.

  110. Jag måste höra skillnad
    på språkljuden-

  111. -för att kunna koppla till bokstäver.

  112. Det krävs ganska mycket.

  113. Man ser också att det är bra att ha
    ett starkt ordförråd i modersmålet.

  114. Det är gynnsamt för läsförmågan
    i andraspråket.

  115. Även att man har ett bra ordförråd
    i andraspråket-

  116. -så att man kan associera
    till orden man ska läsa.

  117. Och omvärldskunskapen när det gäller
    språket man ska lära sig att läsa på.

  118. Man kan ha med sig olika beredskap
    för vad läsning och skrivning är.

  119. Och det ska passa.

  120. Det förhållningssätt man har med sig-

  121. -ska matcha sättet som man ser
    på läsning och skrivning i skolan.

  122. Det kan se olika ut.

  123. Man behöver vara motiverad
    och kunna koncentrera sig.

  124. Framförallt lyfter forskningen-

  125. -att man behöver samverka
    kring undervisningen mellan språken.

  126. Och man behöver vara uppmärksam på
    att det kan handla om dyslexi.

  127. Det finns barn i varje klass
    som har dyslexi.

  128. Det kan det också handla om när det
    inte går som man hade tänkt sig.

  129. Det är lika vanligt förekommande
    hos flerspråkiga som hos enspråkiga.

  130. Man säger att det vanligaste är-

  131. -att om man har dyslexi på ett språk,
    har man det på andra språk också.

  132. Det är en språklig nedsättning
    som slår igenom-

  133. -men det kan se olika ut beroende på
    skriftsystem och ortografi.

  134. Det är också nåt att samarbeta kring.

  135. Jag har fokuserat på specialpedagoger
    och speciallärare-

  136. -som ska samverka
    med modersmålslärare.

  137. Specialpedagoger är upptränade på
    att kartlägga svenskan-

  138. -och bra på
    att uppmärksamma svårigheter.

  139. Modersmålslärarna är skickliga på
    att lära ut modersmålet.

  140. De har själva tagit sig in i svenskan
    och är bra på att jämföra språken.

  141. Det är en bra mix.

  142. Det är bra att vi ska
    tidigt uppmärksamma elever-

  143. -som riskerar
    att inte nå kunskapskraven.

  144. Det har blivit en skärpning.

  145. Jag tycker att ni ska skriva upp här.

  146. På sidan 29 i de anmäla råden för
    anpassning och särskilt stöd står:

  147. "Om skolan utreder behov av särskilt
    stöd för elever med annat modersmål"-

  148. -"är det viktigt att samarbeta med
    en person som kan ge språkligt stöd"-

  149. -"för att få en så god bild som
    möjligt av elevens skolsituation."

  150. Det har ni i ryggen
    i skollagstiftningen.

  151. Det ska ske samarbete
    med nån som kan elevens modersmål.

  152. Det kan vara modersmålslärare
    eller studiehandledare på modersmål-

  153. -för att få en helhetsbild
    av elevens svårigheter.

  154. Som jag sa inledningsvis
    har jag gjort den här studien-

  155. -på specialpedagoger och
    modersmålslärare som har samarbetat-

  156. -kring ett flerspråkigt
    kartläggningsmaterial gjort i Norge.

  157. Jag tänker ta ett exempel från Norge.

  158. En flicka på 8 år
    som har gått två år i norsk skola.

  159. Där börjar man skolan när man är 6.

  160. Hon har somaliska som första språk.

  161. I Norge gör man ett test
    som heter "Stavanger prövene"-

  162. -där man kollar läsning och skrivning
    med en diktamen i årskurs två.

  163. Läraren säger och eleven skriver.

  164. Läraren säger "jul",
    och flickan skriver "yuul".

  165. Sen säger läraren "ny",
    och hon skriver "ny"-

  166. -men stryker över "y"
    och tar ett "i".

  167. Sen säger läraren "kåpe",
    och då skriver hon "kåve".

  168. Sen "pröve" och hon skriver "pöve".

  169. Sen "strev" och hon skriver "sev".

  170. Vad tror ni? Ska vi oroa oss?
    Har hon logiska svårigheter?

  171. Prata en minut med er kompis!

  172. Det blir svårt att höra,
    men ni får säga "ja" eller "nej".

  173. Ni säger "nej",
    och det gör ni rätt i.

  174. Om man pratar med en somalisk
    modersmålslärare ser man det.

  175. Lång vokal
    skrivs dubbelt på somaliska.

  176. Hon har ju hört att det är "yuul"
    med två "u". Det är inget konstigt.

  177. J-ljud skrivs med y. I förmiddags
    snackade vi om "y" och "j".

  178. Det är också sånt som speglar av sig.

  179. Hon har varit två år i Norge.

  180. Det med "y" och "i".
    Hon skrev "y" först men tog bort det.

  181. Hon har uppfattat att det finns
    två närliggande fonem där-

  182. -men på somaliska skiljer man inte
    på det. Hon är väldigt uppmärksam.

  183. Vad mer? Man har inte "p" eller "v"
    som egna fonem. Man har bara "b".

  184. När hon skrev det blev det alla fel.

  185. Om man tittar på stanine-värden
    fick hon inte ett rätt.

  186. Då slog man på trumman
    om det var dyslexi.

  187. Men man hade börjat utarbeta de här
    på somaliska-

  188. -och där hade hon alla rätt.

  189. Då kunde man slappna av-

  190. -och tänka att man behövde jobba mer
    med norskan och jobba parallellt.

  191. Det är ett bra sätt att jämföra språk
    att fundera på de sakerna.

  192. I den här tvåspråkiga forskningen
    om läsning på andra språk-

  193. -lyfter man att det är betydelsefullt
    att samarbeta-

  194. -att bygga på elevens starkaste språk
    och sen utveckla språk och kunskap-

  195. -att känna till språkets uppbyggnad
    och att det kan påverka skrivningen.

  196. De kunskaperna kan inte en person ha.

  197. Man måste samarbeta
    och slå sina kloka huvuden ihop.

  198. Det krävs att man jobbar
    tillsammans med modersmålslärare-

  199. Man lyfter också att det råder brist
    på lärare mellan de här språken.

  200. Så ser verkligheten ut.

  201. Det är det jag frågade efter
    i min masteruppsats.

  202. Jag ville utveckla specialpedagogers
    och modersmålslärares-

  203. -uppfattningar av att samverka.

  204. Jag ville se om det flerspråkliga
    kartläggningsmaterialet-

  205. -kunde ge stöd i den här samverkan-

  206. -och få en stödjande funktion
    som gjorde att man samverkade bättre-

  207. -om samverkan ökade förståelsen för
    elevernas skriftspråkstillägnande.

  208. Det gjorde jag genom
    en kvalitativ- och en intervjustudie.

  209. Jag hade också frågeformulär
    som jag skickade ut.

  210. Jag frågade hur samverkan ser ut
    när det gäller läsning och skrivning-

  211. -dels mellan modersmålslärare
    och speciallärare, dels med övriga.

  212. Jag frågade stort.

  213. Vi hade 23 specialpedagoger och 27
    modersmålslärare, ett stort material.

  214. De hade gått kursen i det
    flerspråkliga kartläggningsredskapet-

  215. -som SPSM höll.

  216. Det var spännande.

  217. Materialet riktar sig
    till årskurs 1 och 2-

  218. -men de som anmälde sig
    kom från grundskolans alla stadier-

  219. -språkintroduktion på gymnasiet
    och SFI för invandrare på Vux.

  220. Det var inte vad vi hade tänkt oss,
    men det funkade.

  221. Det handlar ju om nybörjarläsning.
    Jag ska visa er materialet.

  222. På enheterna jag undersökte-

  223. -var det 50-100 procent elever
    med annat modersmål-

  224. -och det fanns
    mellan 29 och 43 olika språk.

  225. Då har ni bilden klar
    om mina informanter.

  226. Det här redskapet utarbetades i Norge
    och finns på 15 språk.

  227. Specialpedagogiska skolmyndigheten
    ger ut den i svensk version.

  228. Det är ett tvåspråkigt material.

  229. Det står både på svenska
    och på respektive språk.

  230. Det inbjuder till att man resonerar.

  231. Det är en kartläggning av avkodning
    och läsning på modersmålet-

  232. -men man kan göra motsvarande
    på svenska och sen jämföra.

  233. Det ska upptäcka elever som riskerar
    att utveckla läs- och skrivsvårighet-

  234. -och se hur
    deras fonologiska utveckling ser ut-

  235. -från en fonologisk förklaringsmodell
    på alfabetiska språk.

  236. Det är inte standardiserade gränser
    utan är ett vägledande material-

  237. -därför att det beror på så mycket
    med flerspråkiga elever.

  238. Hur mycket undervisning har de haft
    tidigare? Hur ser skolbakgrunden ut?

  239. Hur mycket undervisning har de i
    modersmål? Kanske en gång i veckan?

  240. Då kanske vi måste använda det
    för årskurs ett i årskurs två.

  241. Man måste använda professionalitet
    och förstå att det här är vägledande-

  242. -en pusselbit i en kartläggning-

  243. -men man kan få syn på mycket.

  244. Årskurs ett har sex delprov.

  245. Man ska kunna skriva bokstäver, höra
    första ljudet, vilken bokstav det är-

  246. -vad som kommer sist,
    ord till bild och bild till ord-

  247. -koppla stora och små bokstäver
    och ordläsning.

  248. Det är vanliga saker man gör
    i skolan, inga konstigheter.

  249. Det är konkret och enkelt,
    men säger ganska mycket.

  250. I årskurs två är det lite mer...

  251. Då ska man ha automatiserat
    sin avkodning lite mer.

  252. Då är det ordkedjetest
    på de olika språken-

  253. -meningsläsning och annan
    textläsning. Det handlar det om.

  254. De jag har intervjuat
    har gått en kurs i det här.

  255. Det behöver man inte. Man kan ladda
    ner materialet från SPSM:s webbsida.

  256. De jag har träffat har gått kursen
    som är väldigt tvingande.

  257. Många specialpedagoger ringer
    och vill komma själva-

  258. -men det får man inte.
    Man måste komma tillsammans.

  259. En del har inte träffat varann
    före kursen.

  260. Man får en gemensam grund
    och går igenom hur man använder det.

  261. Sen går man tillbaka och kartlägger.

  262. Modersmålsläraren är huvudperson.

  263. Specialpedagogen
    är en stöttande funktion.

  264. Det är gruppadministrerat,
    så man kan ha flera elever.

  265. Man kanske gör motsvarande
    på svenska-

  266. -och sen analyserar man tillsammans
    innan kurstillfälle två-

  267. -där man diskuterar vad man har sett.

  268. Sen ska man upprätta en plan för att
    fortsätta och jobba med det man såg.

  269. Jag har haft ett stort material.

  270. För att analysera det har jag använt
    en fenomenografisk analysmetod-

  271. -som innebär att det är fenomen
    och hur människor uppfattar dem-

  272. -med distinktion mellan hur nåt är
    och hur nåt uppfattas vara.

  273. De här uppfattningarna
    är nåt man tar för givet-

  274. -eller är säker på
    hur det förhåller sig.

  275. När man bearbetar datamängden-

  276. -handlar det om att se
    variationen av kategorier-

  277. -som uppfattningarna
    kan placeras inom.

  278. I mitt material,
    efter en mödosam process-

  279. -framstod tre huvudkategorier.

  280. Samverkan som situation, relation
    och ambition.

  281. Jag ska berätta om de här
    kategorierna och uppfattningarna-

  282. -och ge några citat som illustrerar.

  283. Den första - samverkan som situation.

  284. Den kännetecknas
    av specialpedagogers...

  285. Jag säger inte speciallärare också,
    men jag menar dem.

  286. ...specialpedagogers
    och modersmålslärares...

  287. Förutsättningar
    för deras arbetssituation.

  288. Många av deras utsagor hamnade här.

  289. Det är mycket som påverkar
    för att det ska kunna bli samverkan.

  290. Det var en fråga om organisation,
    regelverk och synsätt.

  291. De här tre uppfattningarna framstod.

  292. Organisationen påverkar mycket.

  293. Specialpedagogerna
    är oftast anställda på en skola-

  294. -och har sin hemvist i elevhälsan
    nära rektor-

  295. -medan vissa modersmålslärare
    har flera arbetsgivare.

  296. De kanske är på många skolor
    i kommunal organisation-

  297. -med ett system där skolorna
    köper modersmålstimmar av kommunen.

  298. Det är komplext.
    Det är inte riggat för samverkan.

  299. Det diskuterades mycket
    kring organisationen som ett hinder.

  300. Sen lyftes den andra uppfattningen
    om regelverk.

  301. Skolan styrs av yttre regelverk
    som skollag och läroplaner-

  302. -men det finns också inre regelverk
    som skolan själv har skapat.

  303. Man kunde se att de inre regelverken
    interagerade med de yttre-

  304. -beroende på om man efterlevde
    de yttre regelverken eller inte.

  305. Det var två olika uppfattningar om
    yttre förutsättningar för samverkan.

  306. Den tredje uppfattning, synsätt-

  307. -handlar om inre förutsättningar
    inom människan-

  308. -om attityder och värderingar.

  309. Det kan ibland
    vara svårare att påverka.

  310. De inre förutsättningarna kan handla
    om att man inte vill samverka.

  311. Det kan handla om inflytande, makt,
    diskriminering och mångfald.

  312. Några beskrev att de olika synsätten
    var bra.

  313. De gjorde att man ville skapa
    en interkulturell skolmiljö.

  314. "Att skolledningen går ut med
    att nu jobbar ni så här."

  315. "Tänk på det och se till att!"

  316. "Det står i åtgärdsprogrammet att man
    ska samarbeta med modersmålslärare"-

  317. -"men det blir det ständigt dåliga
    samvetet. Jag borde ha pratat med!"

  318. "Det blir i korridoren.
    Hur går det nu?"

  319. Det kanske ni känner igen.

  320. Man har en idé om...

  321. Det finns i regelverket.
    att modersmålsläraren ska kontaktas

  322. Men det är ingen som har sagt det.

  323. Specialpedagogen kanske inte har
    mandat, och rektor är ganska osynlig.

  324. Man efterfrågar ledarskapet.

  325. Det har man visat när
    olika yrkeskategorier ska samverka-

  326. -att rektorns roll
    är oerhört central.

  327. Den visar att det är viktigt
    och ger möjlighet till samverkan.

  328. Sen det ständiga springandet
    i korridorerna.

  329. Man glömmer bort och haffar nån.
    Det blir inte så bra samverkan då.

  330. "Spring runt, planera i bilen
    eller på tåget, undervisa"-

  331. -"vidareutvecklas, läsa på
    och sen samarbeta med skolorna."

  332. "Nånstans måste man göra
    en överenskommelse."

  333. Det är spännande i och med att
    kartläggningsmaterialen kommer ut.

  334. Det blir efterfrågan på modersmåls-
    lärare och studiehandledare.

  335. Man måste också ge förutsättningar
    så att det kan bli verklighet.

  336. Den andra kategorin
    handlade om samverkan som relation-

  337. -som kännetecknades av att relationer
    sågs som viktiga för samverkan.

  338. Det finns fyra olika uppfattningar:

  339. Kollegial-, yrkesmässig-,
    handledande- och marginell relation.

  340. Jag har placerat in dem
    i en fyrfältare med dimensionen av...

  341. Jämbördig eller över- underordnad
    respektive nära och distanserad.

  342. I den första, kollegial relation,
    har man mött varandra-

  343. -och vill utveckla
    en mer varaktig relation.

  344. Man utbyter tankar och idéer
    och vill hitta samarbetsformer.

  345. Den yrkesmässiga relationen
    påminner om den kollegiala-

  346. -men den är mer distanserad.

  347. Den är jämbördig. Det
    är modersmålslärare och annan lärare.

  348. Man vet var man hittar varandra
    och utbyter information.

  349. Specialpedagogen vill veta hur det
    går med läsningen och frågar.

  350. Man utbyter information,
    sen jobbar man var och en för sig.

  351. Sen finns den handledande relationen.

  352. Framför allt specialpedagogen
    får en handledande roll-

  353. -gentemot modersmålsläraren
    i specialpedagogiska frågor.

  354. Många modersmålslärare
    uppskattar det-

  355. -att kunna diskutera och resonera.

  356. Specialpedagogen uppskattar
    modersmålslärarens kompetens.

  357. Relationen är över-, underordnad
    i och med den handledande funktionen-

  358. -men den är fortfarande nära. Det
    är i de nära samtalen det uppstår.

  359. Sen finns uppfattningen om marginell
    relation, och den sticker ut lite.

  360. Där är det en sporadisk relation
    som sker då och då.

  361. Det är de yrkeskategorier på skolan
    som har mest inflytande-

  362. -som bestämmer hur relationen
    till modersmålslärarna ska bli.

  363. Man kallar in när man vill veta nåt-

  364. -sen finns man långt borta,
    i periferin, från varandra.

  365. "Jag saknar att utbyta information.
    Jag hör aldrig nånting."

  366. "Jag hämtar mina elever men har ingen
    aning om de har svårt med svenskan."

  367. "Om jag ser att nåt inte stämmer
    frågar jag läraren."

  368. "Om jag kanske ser..." Förlåt!

  369. "Man blir en partner
    i ett pedagogiskt samtal."

  370. "Vi är inte bara människor
    som talar olika språk. Vi är lärare."

  371. "Vi har kunskaper
    som vi behöver ha en dialog om"-

  372. -"så att vi kan fördjupa",
    säger en modersmålslärare.

  373. Det är olika relationer
    som har skapats i den här samverkan.

  374. Den sista kategorin är samverkan som
    ambition. Det handlar om drivkraft.

  375. Man vill veta nåt om elevernas
    läs- och skrivutveckling.

  376. Man har sett
    att det finns kartläggningsmaterial.

  377. Man har sökt sig dit även om ingen
    rektor har sagt nåt om samverkan.

  378. Man har gjort det
    för att man har drivkraften.

  379. Då har det framträtt
    tre uppfattningar-

  380. -att koordinera, söka svar
    och skapa nytt.

  381. Att koordinera påminner om
    den yrkesmässiga relationen.

  382. Det handlar om
    att man vill att det ska gå bra.

  383. Man utbyter information, och sen
    jobbar man var och en för sig.

  384. Att söka svar.
    Då är man jättenyfiken.

  385. Man vill verkligen veta saker
    som ofta är komplexa.

  386. Man vill ha enkla svar
    på komplexa frågor.

  387. Att skapa nytt. Då har man ambition
    att hitta nya arbetsformer-

  388. -att gå vidare och utveckla.

  389. "Jag har fått förståelse om hur du
    jobbar med de arabiska bokstäverna."

  390. "Det var en helt ny värld. Jag tyckte
    att det var väldigt intressant."

  391. "Det är stora förväntningar
    runt det här, lite för stora."

  392. "Nu ska man få veta
    hur det är med alla elever."

  393. Det känner ni igen
    när några har gått en kurs.

  394. Kollegiet säger: "Nu ska vi få svar.
    Varför lär de sig inte?"

  395. Det beskrev många
    att lärarkåren förväntade sig.

  396. Man vill ju ha en "quick fix".

  397. Det är sällan verkligheten ser ut så.
    Det är hårt arbete och pusslande.

  398. Och jobba tillsammans.

  399. "Vi har haft mycket diskussioner
    om hur vi kan fortsätta arbeta."

  400. Det säger man på Komvux
    där man tar emot många analfabeter.

  401. Det är spännande att det fungerade.

  402. Jag har också tittat på
    om redskapet kan stödja samverkan.

  403. Vilka aspekter är det
    som stödjer samverkan?

  404. Jag har utgått från teorier om
    gränsobjekt. Det är jättespännande.

  405. Den tittar på om objekt,
    abstrakta eller konkreta-

  406. -om de kan röra sig mellan
    olika praktikgemenskaper-

  407. -och skapa samverkan genom det här.

  408. Det är olika kriterier.
    Objektet eller redskapet-

  409. -ska vara robust och hållbart.

  410. Det ska upprätthålla sin identitet
    även om det används av olika aktörer.

  411. Man ska förstå
    att det är ett kartläggningsredskap.

  412. Logopeder blir också intresserade.

  413. På Lunds universitetssjukhus...

  414. Eva-Kristina Salameh kanske ni känner
    igen? Hon är tvåspråkighetsforskare.

  415. De använder den arabiska delen.
    Ordkedjorna tycker de är jättebra.

  416. Materialet kan användas av olika,
    men måste behålla sin identitet.

  417. Samtidigt måste det vara plastiskt
    och anpassningsbart.

  418. Det betyder att de olika aktörerna
    finns i olika verksamheter.

  419. Där har man olika erfarenheter.

  420. Det stämmer. Det har använts i olika
    skolformer, och det har fungerat.

  421. "Det är så bra att kunna jämföra
    svenska och somaliska."

  422. "Jag har jobbat länge, men äntligen
    nåt nytt som bygger på det jag kan."

  423. "Jag är mer medveten nu
    när elever stavar på fel sätt."

  424. "Kan det vara dyslexi?
    Jag har en lampa som blinkar."

  425. Han uppmärksammar på ett annat sätt.

  426. "Det är viktigt
    att materialet är tvåspråkigt."

  427. "Det är viktigt
    för den andra parten"-

  428. -"att det är två som ser
    och två språk. Det ger ju mer."

  429. "Jag kan känna mig osäker på"-

  430. -"om det är nånting
    jag behöver gå vidare med."

  431. "Men när man är fler..."

  432. Sammanfattningsvis när det gäller
    den stödjande funktionen...

  433. ...har man som specialpedagog
    och modersmålslärare bestämt-

  434. -en gemensam frågeställning kring
    elevernas läsning och skrivning.

  435. Man har gått en kurs
    eller skaffat material att jobba med-

  436. -ett konkret redskap.

  437. Det ger ju...

  438. Man kan använda det
    oavsett utbildning-

  439. -modersmål och kulturell bakgrund.

  440. Man har valt det
    och känner att man har nytta av det.

  441. Man får behålla sin autonomi
    i samverkan.

  442. Man bidrar med sin kompetens.
    Det är viktigt.

  443. Man har en gemensam frågeställning,
    och eleven är i centrum.

  444. Det blir en annan samverkan när man
    börjar samarbeta kring det här-

  445. -än de mer marginella relationerna-

  446. -där man bara kommer och hämtar
    sin elev och sen får en instruktion.

  447. Här sitter man ner och samtalar.
    Man behöver inte vara överens.

  448. Man ser mångfalden som uppstår
    som väldigt värdefull.

  449. Man får en gemensam bild av eleven.

  450. Man får en vi-känsla
    och insikt om de andras betydelse.

  451. Det här visar betydelsen
    av modersmålslärarna.

  452. Det kan bara påverka
    eleverna positivt.

  453. Mina övergripande slutsatser...

  454. ...är att jag har sett en variation
    av uppfattningar om att samverka.

  455. Det är ett oerhört komplext fenomen.

  456. Man uppfattar samverkan på olika sätt
    och det ger olika konsekvenser-

  457. -för vilken samverkan som uppstår.

  458. Ser man samverkan
    som situationsbunden-

  459. -kan det innebära
    att man inte ser möjligheter.

  460. Det blir för svårt. Man möts aldrig.
    Det är för dåligt organiserat.

  461. Det kan göra
    att man inte ser möjligheterna.

  462. Är den relationsbunden
    blir den personbunden.

  463. Det kan utvecklas olika beroende på
    vilken relation som skapas.

  464. Ambitionsbundenheten,
    drivkraften att söka svar-

  465. -kan också utveckla samverkan
    i olika riktningar.

  466. För att specialpedagoger och
    modersmålslärare ska kunna samverka-

  467. -och arbeta förebyggande
    med läsning och skrivning-

  468. -behöver de ges möjligheter
    att mötas... De måste hinna träffas.

  469. ...samtala och diskutera
    utifrån sina specifika kompetenser-

  470. -i ett flerspråkigt perspektiv.

  471. Det här materialet kan bidra
    till samtal och diskussioner-

  472. -kring de gemensamma elevernas
    läsning och skrivning på olika språk-

  473. -och öka förståelsen för flerspråkiga
    elevers skriftspråkstillägnande.

  474. Ni kanske undrar vad eleverna tycker
    om att bli utsatt för det här?

  475. När man kartlägger dem
    får de kryssa i-

  476. -glad, mittemellan eller ledsen.

  477. Som ni sa före mig
    om Skolverkets kartläggningsmaterial-

  478. -blir de flesta eleverna glada att
    man uppmärksammar deras modersmål-

  479. -och att specialpedagogen och
    modersmålsläraren kommer tillsammans.

  480. Är man nyanländ får man visa
    att man är kompetent.

  481. Man kanske har haft läs- och
    skrivundervisning innan man anländer-

  482. -och då är det här lätt.
    Då kan de visa att de kan.

  483. De som gör ledsna gubbar
    är de som går på mellanstadiet-

  484. -och har hunnit misslyckas
    med sin läsning.

  485. Då är det här lite barnsligt.

  486. De på SFI har sagt att man är stolt
    om man klarar det.

  487. Det var en grupp
    som gjorde såna här streck.

  488. Vi frågade deras modersmålslärare
    eftersom de verkade nöjda och stolta.

  489. "Det handlar om vårt modersmål. Det
    är viktigt och inget att skoja om."

  490. Tack för mig!

  491. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Samverkan kring flerspråkighet

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Ämnen:
Pedagogiska frågor > Specialpedagogik, Svenska som andraspråk och sfi > Svenska som andraspråk
Ämnesord:
Läsinlärning, Skrivinlärning, Språkvetenskap, Svenska som andraspråk, Svenska språket
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Alla program i UR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Nyanlända och lärande

Vad är skillnaden i inlärning och bemötande för nyanlända elever i en stor respektive liten kommun i Sverige? Hur påverkar elevens skolgång i hemlandet kunskapsutveckling och inlärning i den svenska skolan? Monica Axelsson, professor i tvåspråkighet, har studerat hur skolans lärare kan samarbeta för att ge den nyanlända eleven maximala möjligheter. Här presenterar hon sina resultat. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration genom körsång

Jämtlands musikskola växte med hundra körmedlemmar när Jonas Hagström startade integrationskören "The Rockin Pot's" för de asylsökande på en flyktingförläggning utanför Östersund. Han menar att dessa möten har varit oerhört betydelsefulla för de asylsökande som fått ett starkt nätverk och bidragit till en lättare språkinlärning. Här ger Jonas en demonstration direkt på plats av hur körsång kan förena. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Alla talar idrottens språk

Oavsett om man pratar dari eller göteborgska så kan man ändå passa bollen, säger Magnus Berg från Alvik Basket som förra året tog in ensamkommande ungdomar i klubben. Han ger oss fyra enkla tips på hur man kan arbeta med idrott som ett universellt språk som knyter samman människor. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Integration eller etablering

Sam Yildirim är utvecklingsledare för integration på Länsstyrelsen i Stockholm. Här berättar han om framgångsrika satsningar för att snabbare hjälpa flyktingar att matcha sin kompetens med befintliga jobb på den svenska arbetsmarknaden. Han reder ut vedertagna begrepp som nyanländ, flykting, invandrad, etablerad, integrerad och svarar på frågan: Vad vore Sverige utan invandring? Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper

Skolverket ansvarar för kartläggningen av nyanlända elevers kunskaper. Nyanlända delas in i två grupper: de som inte kan läsa eller skriva och de som kan läsa och skriva på ett eller flera språk. Här ges handfasta råd hur lärare ska kartlägga elevens kunskaper och på så vis placera eleven i rätt årskurs. Medverkande: Pille Pensa Hedström, undervisningsråd på Skolverket, Heléne Sandström, projektansvarig och Maria Nordlund, projektledare i PRIM-gruppen. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Samverkan kring flerspråkighet

Elisabeth Lindén är forskare i specialpedagogik och här föreläser hon om elever i grundskolan som har ett annat modersmål än svenska. Hon anser att flerspråkiga elever ska kunna få sin första läs- och skrivundervisning i olika ämnen och på olika språk samtidigt. Nyckeln till framgång är samverkan mellan modersmålslärare och specialpedagoger och att man bygger läsningen på elevens starkaste språk. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Specialpedagogikens dag 2016

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Dr Murray Gadd, gästforskare från Nya Zeeland, berättar om vikten av att entusiasmera den unga kämpande eleven. Oftast handlar det om pojkar med skriv- och lässvårigheter. Ett knep Dr Gadd införde bland sina elever för att få loss skrivandet är så kallad "speed-writing", då tävlar barnen om vem som skriver flest ord på en minut. Inspelat den 9 mars 2016 på Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen på Stockholms universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Visa fler

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Inkludering

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Skev världsbild

Tänk dig att använda Hans Roslings inspirerande föreläsningar som lektionsunderlag. Enligt läraren Mikael Arevius är det inte bara möjligt utan direkt nödvändigt. Mikael, som arbetar som lärarutbildare på Gapminder School och förser just Hans Rosling med faktaunderlag, hävdar att det finns stora kunskapsluckor kring hur världen faktisk ser ut idag hos såväl lärare och elever som hos folk i allmänhet. Bidragande orsaker är föråldrade läromedel, undervisning som bygger på gammal fakta och medias nyhetsvärdering.