Titta

Det handlar om läsning

Det handlar om läsningDela
  1. Svenska barn läser allt mindre.
    Det gör att de läser allt sämre.

  2. Spelar det här nån roll? Ja, absolut.

  3. Det påverkar både skolresultaten
    och resten av deras liv.

  4. Vi ska titta på effekterna av minskad
    läsning - både för barn och samhälle.

  5. Och så ska vi föräldrar få tips
    för att kunna tackla detta.

  6. Studion är full med kunnigt folk:
    författare, forskare, lärare-

  7. –och en höjdhoppare tillika
    bokslukare, Stefan Holm. - Välkomna!

  8. Under våren
    har vi sänt många program om läsning.

  9. Vi ska se ett klipp
    från "Pluggkoden".

  10. Det här kunde jag som förälder
    ta till mig av.

  11. Hej!
    Välkommen. Slå dig ner där borta.

  12. -Läsa, då? Läser du mycket?
    -Nej.

  13. -Är det jobbigt med stora textmassor?
    -Ja.

  14. Jag slår vad om att du kan
    sitta med en bok i 1,5 timme-

  15. -och lyssna på musik och kolla
    på Youtube. Visst kan du det?

  16. Jag slår vad om att du blir trött då.

  17. Om du kollar på Youtube i 1,5 timme
    blir du trött.

  18. Om du lyssnar på musik hyfsat högt
    blir du trött.

  19. Vet du vad det värsta är? Det här är
    så tungt... Jag hatar att säga det.

  20. -Att jag inte får lyssna på musik?
    -Du får inte lyssna på musik.

  21. Det är så vi rullar.
    Du måste prova utan när du pluggar.

  22. Som du gör nu går det inte sjukt bra,
    trots att du är ruggigt smart.

  23. Om du stänger av musiken
    och tar bort Youtube just då-

  24. -så kommer du att läsa samma sak som
    du läser på 1,5 timme på 20 minuter.

  25. Man kan göra vad som helst
    i 20 minuter. Eller hur?

  26. Så här ser det ut. Unga läser mindre,
    läsförståelsen minskar-

  27. -det är mycket som distraherar.

  28. Ola Lindholm, barnboksförfattare och
    f.d. chefredaktör på Kamratposten-

  29. -och förälder och väldigt engagerad
    i barn och läsning.

  30. -Varför är det viktigt att läsa?
    -För att få ett stort ordförråd.

  31. Det är viktigt för att man ska förstå
    sin omvärld, sig själv och andra.

  32. -För att bli en hel människa.
    -Du tog med lite klossar...

  33. Svensk forskning har visat att barn
    som inte läser under sin barndom...

  34. När de når 17 års ålder kan de så här
    många ord... En kloss är 5 000 ord.

  35. Vi sätter tre klossar på varandra.

  36. Vi 17 års ålder kan de barn
    som inte har läst 15 000 ord.

  37. Det kan låta mycket,
    men det är det inte.

  38. Men om man läser lite varje dag-

  39. -och får upp läslusten och läser
    mycket, kan man som 17-åring...

  40. ...15 000, 20, 25, 30, 35...

  41. ...40, 45, 50 000 ord.
    Mellan 50 000 och 70 000 ord.

  42. En enorm skillnad! Det krävs 50 000
    ord för att förstå en dagstidning.

  43. Det är skillnaden mellan att läsa och
    inte läsa. Men även att bli läst för?

  44. Ja, det är vägen in i egen läsning.

  45. Man har vant sig vid att bada i
    bokstäver genom föräldrar och lärare.

  46. Men föräldrar läser inte
    för sina barn.

  47. Nej, det har också sjunkit.

  48. Runt 35 % av alla föräldrar
    läser för sina små barn varje dag.

  49. Det är en låg siffra. Det har
    sjunkit mycket de senaste åren.

  50. Barbro Westlund, läsforskare
    brukar man kunna kalla dig.

  51. Du tittar mycket på
    hur läsning påverkar i samhället.

  52. Vad får det här för effekter?

  53. Det får väldiga effekter.
    - Det du visar är illustrativt, Ola.

  54. Som läsforskare
    vill jag lägga till en sak:

  55. Ordförrådets utveckling är också
    relaterat till vilka texter vi läser.

  56. Om barn bara läser
    en viss typ av böcker hela tiden...

  57. Hur ska vi förhålla oss
    till skillnaderna i mängd?

  58. Det är när det kommer nya ord
    i texten som ordförrådet ökar.

  59. -Hur ser det ut med unga och läsning?
    -Speciellt fritidsläsningen minskar.

  60. Där blir föräldrarna väldigt viktiga.
    Vad är det som händer på fritiden?

  61. Vi pratar ofta om
    högläsningens betydelse för små barn.

  62. Jag tycker att det är viktigt att
    man läser för barn upp i åldrarna.

  63. Förutom ordförrådet, vad får det
    för effekter om barn inte läser?

  64. Ord är ju makt. Att ha orden, att
    ha nån som lyssnar på vad jag säger.

  65. Jag kallar det för resonemangsspråk:

  66. Vissa barn har förmågan
    att resonera om text.

  67. Ola nämnde att lära sig
    om sig själv och omvärlden.

  68. Såna termer använder jag också
    i forskningen.

  69. Det finns undersökningar som visar
    att läsning påverkar livslängd.

  70. Hur kan det vara så avgörande?

  71. Om man inte når till den nivå
    som man skulle kunna nå-

  72. -så kommer man att få sämre jobb
    och därmed kanske må sämre psykiskt-

  73. -och då mår man sämre fysiskt också.

  74. Jag frågade Horace Engdahl: "Ska man
    läsa många böcker eller bra böcker?"

  75. Han tänkte länge, och så sa han:
    "Att läsa många böcker är viktigast"-

  76. -"för då kommer man att öva sig
    och höja sin nivå"-

  77. -"och därmed vilja
    läsa böcker som utmanar en mer."

  78. Saker blir mindre bra än man tyckte
    från början. Då går man upp en nivå.

  79. Mycket läsning i början,
    så att man vänjer sig.

  80. Hellre skit än kvalitet,
    så får du ett långt och bra liv.

  81. Jag ser din blick. Så kan man inte
    sammanfatta det, kanske.

  82. Läsning kan vara avgörande för hur
    man klarar sig i livet, har vi sett.

  83. Men också att det inte är för sent
    att börja läsa.

  84. I serien "Min livstid"
    berättar interner om-

  85. -hur läsning, eller snarare bristen
    på läsning, har påverkat deras liv.

  86. När Maria var liten flyttade familjen
    till ett höghusområde med problem.

  87. Det var en jobbig tid, och när hennes
    kära mormor dog blev det för mycket.

  88. Det sas att polisen hämtar en om man
    inte går i skolan, men de kom inte.

  89. Man umgås med andra som skolkar, för
    man vill ju inte sitta hemma ensam-

  90. -och de mådde inte heller så bra.

  91. Det eskalerade ganska fort,
    från cykelstölder och misshandel-

  92. -till grovt rån och inbrott och...

  93. Det här med "13-årig rånarledare" och
    "rånarliga", de urklippen sparade vi.

  94. Det fanns nog inte många andra
    13-åriga tjejer i Sverige-

  95. -som gjorde det jag gjorde.

  96. Jag gör saker helhjärtat.

  97. Vare sig jag ska bli professor eller
    kriminell gör jag det ordentligt.

  98. Som tjej i de här kretsarna
    måste du göra mycket mer än killarna-

  99. -för att förtjäna respekt. Du slår
    inte bara tjejer, utan också killar.

  100. Det eskalerade på ett otänkbart sätt.
    När du inte har nåt kvar att förlora-

  101. -är det bara att gå "all in".
    Det gjorde jag, och då gick det fort.

  102. Efter knappt ett år var jag inlåst.

  103. Maria Moraes, du var inte ens 14 år
    när du blev inlåst på anstalt.

  104. -Hur var det?
    -Misär. Det var inte alls bra.

  105. Men det var ändå ett sätt
    att bemöta mitt beteende just då.

  106. Vi kom till en punkt där det
    inte fanns så många andra alternativ.

  107. Hur upplevde du den tiden?

  108. Jag har fortfarande mardrömmar
    om känslan av att vara inlåst.

  109. Maktlösheten är svår att beskriva.
    Det är en väldigt speciell känsla.

  110. Väl där inne fick du en bok
    - den här. Känner du igen den?

  111. Paulo Coelho, "Alkemisten".
    Berätta vad som hände.

  112. Det var en kontaktperson på socialen
    som gav den till mig.

  113. Jag hade ingen relation till böcker.
    Jag läste lite sporadiskt som liten.

  114. Det som man tvingas läsa i skolan,
    knappt det.

  115. Jag började läsa den här boken-

  116. -och jag hade ingen aning om
    vad jag gav mig in på för resa.

  117. Den är älskad av många, men det är ju
    en "vuxenbok", inte för en 14-åring.

  118. Den handlar om en fåraherde
    i Andalusien. Hur påverkade den dig?

  119. Jag kan tänka mig
    att alla läser den på sitt sätt-

  120. -men den passade mig just då, för jag
    hade många frågor och funderingar.

  121. Paulo talar
    om de här existentiella sakerna-

  122. -som jag kände att vuxenvärlden
    inte ville diskutera med mig.

  123. Så det var lagom för mig just då,
    lagom utmanande.

  124. -Du fortsatte att läsa sen.
    -Ja. Det blev en sorts frihetskänsla.

  125. Även om man är inlåst kan man
    ta sig därifrån när man läser.

  126. Jag har läst alla hans böcker
    som finns på svenska, och lite annat.

  127. -Hur har det påverkat dig?
    -Det gav mig perspektiv.

  128. Jag vidgade mina vyer, och så
    öppnade det upp dörrar för mig-

  129. -för att senare kunna vidareutbilda
    mig och jobba med det jag har gjort-

  130. -och kunna ta in
    lite svårare samhällstexter.

  131. Du gick på högskola sen. Du hade inte
    ens gått ut högstadiet. Hur var det?

  132. Det var ett stort hopp.
    Jag kom in på reell kompetens.

  133. Min yrkesmässiga erfarenhet
    klassades som en gymnasieutbildning.

  134. Men det var ett ganska stort hopp,
    för jag hade ingen vana att studera-

  135. -eller läsa i den takten,
    framför allt.

  136. I dag är du kommunikationsstrateg,
    sitter i kommunfullmäktige för MP...

  137. -Nästan fullmäktige. Nämnduppdrag...
    -Socialnämnden, ja. Men vilken resa!

  138. Det är ju fantastiskt. Läsningen
    kanske inte är nyckeln till allt-

  139. -men hur avgörande var den
    för den vändning som ditt liv tog?

  140. Den var en viktig del i att få känna
    att man är en del av samhället-

  141. -och kunna ta del
    av det som försiggår i samhället.

  142. Det har ökat min förståelse. Det är
    en nyckel, precis som mycket annat.

  143. Det handlar om att kunna öppna andra
    dörrar och se saker på ett nytt sätt.

  144. -Vad finns på andra sidan dörrarna?
    -Det handlar om möjligheter.

  145. T.ex. möjligheten att studera
    eller att skriva en debattartikel-

  146. -eller att prata med nån
    och bli tagen på allvar-

  147. -för att jag talar
    med ett språk som man respekterar.

  148. Om en ung person är på väg att hamna
    snett, hur kan läsningen påverka?

  149. Man kan finna förståelse i en bok,
    så att man känner sig mindre ensam.

  150. Man kan läsa historier
    som man känner igen sig i.

  151. Det kan nog vara viktigt.

  152. Sen kan man utmana sig själv
    och ge sig på lite andra böcker-

  153. -för att kunna förstå
    vad andra läser och refererar till.

  154. Du är trebarnsmamma.
    Hur är du med läsning där?

  155. Jag är jätteduktig på att läsa för
    mina barn. Det gör vi varje kväll.

  156. Nu har vi gett oss på
    böcker utan bilder-

  157. -så jag fick förklara att man
    hittar på bilderna i sitt huvud.

  158. Det är lite roligare för mig också.

  159. Vi ska prata mer
    om vikten av att läsa för sina barn.

  160. Ju tidigare, desto bättre. Kolla här.

  161. Vi skulle till Granövägen.

  162. Två Södertäljebibliotekarier
    traskar runt i bostadsområdet Hovsjö-

  163. -med en väska full med pekböcker.

  164. De har förvarnat om att de kommer-

  165. -och under våren ska de knacka på hos
    70 familjer med bebisar på 6 månader.

  166. Vi hoppas att man börjar läsa tidigt
    för sina barn-

  167. -och att det bidrar till språk- och
    läsutveckling samt ett bokintresse.

  168. De kanske inte är hemma.

  169. När ingen öppnar hänger vi bokpåsen
    på dörren och lämnar ett kort.

  170. Det här projektet har varit lyckat
    i bl.a. Danmark och Storbritannien.

  171. Ju tidigare, desto bättre,
    detta med läsning.

  172. De första tre åren
    är absolut viktigast för språkstart.

  173. Barnen bör översköljas
    av ord och berättelser.

  174. Vi går bort hit och tittar.

  175. 1102...

  176. -Hej! Välkomna!
    -Tack.

  177. Hej.

  178. Den kan man läsa tillsammans.

  179. Det är jätteviktigt. De får uppleva
    hur en bok är, ordförrådet växer...

  180. De frågar, vi svarar.

  181. Man får smaka.

  182. Förut gick vi till biblioteket,
    men nu kommer biblioteket hem.

  183. Det är lite annorlunda.

  184. Gertrud Winberg jobbar med Bokstart.

  185. Vad flott att få hem en kasse böcker!

  186. De får tre kassar. De får
    en kasse när barnet är 6 månader.

  187. Sen kommer vi tillbaka
    när de är 12 månader.

  188. Sen kommer de till biblioteket
    när de är 18 månader.

  189. -Varför gör ni allt det här?
    -Precis som nån har sagt redan...

  190. Att lära sig läsa och skriva
    är ett steg i en språkutveckling.

  191. Den startar redan i magen.
    Nu träffar vi ju 6-månaders...

  192. De kan väl inte läsa?

  193. Jag upplever att en 6-månadersbebis
    inte kan se att det här är en nalle.

  194. Det tror jag inte.
    De ser färger, kontraster, en form.

  195. Har de inte fått vara med böcker
    förut, vilket många av dem inte har-

  196. -tar de boken
    och stoppar den i munnen.

  197. Jag håller helt med om
    att man ska börja väldigt tidigt.

  198. Vissa forskare pratar om betydelsen
    av litterära amningsstunder.

  199. Man kan se på gamla konstverk
    en mamma som ammar och läser en bok-

  200. -och hur det här barnet socialiseras
    in i betydelsen av böcker i hemmet.

  201. Den här är helt underbar.
    Jag måste visa den igen.

  202. Det små barn uppfattar allra först
    är ögon och mun.

  203. Här ser vi en glad nalle.
    Redan här kan 6-månadersbarnet-

  204. -socialiseras in i känslor
    genom att se på bilder.

  205. Även om man tuggar på den
    ser man en nalle som är glad.

  206. Det finns mycket forskning om det.

  207. Hur gör man för att
    det inte ska prioriteras bort?

  208. Barnen ska ha mat och rena kläder.
    Hur gör man så att läsningen blir av?

  209. Om ni tar stunder då och då, när
    ni sitter tillsammans med boken...

  210. Om de har ett annat modersmål
    berättar man: "Titta, där är Pino."

  211. "Han har en boll"... Barnet förstår
    kanske inte, men det får intryck.

  212. Mamman och pappan visar att det är
    mysigt att göra grejer med boken.

  213. Då får de en positiv inställning till
    böcker, och senare öppnar sig boken.

  214. Man kan läsa mer och mer
    och gå vidare till andra böcker.

  215. Då kommer böcker senare
    att betyda nånting bra.

  216. Det finns många andra bra barnböcker.

  217. -Hur vet ni att det här funkar?
    -Vi ser, eftersom vi kommer tillbaka.

  218. Det var jättespännande att se
    vad som hade hänt efter 6 månader.

  219. Dels kunde vi se att föräldrar
    hade börjat gå till biblioteket.

  220. Men när vi kom med de nya böckerna
    såg vi hur barnet tog emot dem:

  221. "Wow!
    Det är nya såna där roliga grejer!"

  222. Man ska ju inte läsa ordagrant.

  223. Man ska använda den här rösten:
    "Nämen, titta! Vad är det här?"

  224. Och vi ser föräldrar som gör så. När
    barnen är 1 år vill de klättra runt-

  225. -men då kan man fånga in dem
    med den där rösten.

  226. Gratis böcker får föräldrar att läsa
    mer, men det räcker inte att läsa-

  227. -det handlar också om hur man läser
    och att prata om det man läser.

  228. Ställa frågor är en lässtrategi
    Omvandla texten till ren magi

  229. Våga ställa frågor, gör din röst hörd
    - kan ge en text en helt ny innebörd

  230. Aktivera dina förkunskaper,
    se saker från olika perspektiv

  231. Var kritisk, granska texten
    Ställa frågor - kärnan i demokrati

  232. När utspelade sig "Rödluvan"?
    Varför gick flickan? Var hon kuvad?

  233. Vem var mamman som stannade hemma?
    Var låg stugan? Lite långt bort

  234. Vad var jägarn för en typ? Hur kunde
    Luvan missa att mormor blivit varg?

  235. Kompis, fråga på, fråga på! Få ut det
    mesta av texten, det blir lättare då

  236. Kompis, fråga på, fråga på! Få ut det
    mesta av texten, det blir lättare då

  237. Att ställa frågor om texten kan vara
    ett sätt att nå läsförståelse.

  238. Det ska vi prata om nu.
    Vad är läsförståelse?

  239. Det är ett komplext begrepp, och du
    vill att jag ska förklara det snabbt.

  240. Förr tänkte man
    att all sanning fanns i texten.

  241. Inom en annan riktning tänkte man
    att allt handlar om hur jag tänker.

  242. Men i dag betraktar man läsförståelse
    som mötet mellan läsaren och texten.

  243. Där sker ett meningsskapande.
    Därmed kan man ifrågasätta en text.

  244. Man behöver inte hålla med texten.

  245. Man lägger till sin egen erfarenhet
    och sina intressen.

  246. Hoppas att du håller med, Therese.

  247. Du har fått pris av Svenska Akademien
    för ditt jobb som svensklärare.

  248. Du är utbildningschef
    för Lessebo kommun och trebarnsmamma.

  249. Hur gör man som förälder
    för att jobba med läsförståelse?

  250. Det är ett dilemma. Det är inte
    samma sak som att jobba i skolan.

  251. Vi har läst hela tiden för våra barn.

  252. Men för den yngsta, som är åtta,
    konkurrerar det med andra medier.

  253. Vi behöver läsa mer med honom.

  254. När de andra var yngre fanns det
    inget annat som lockade på kvällen.

  255. -Ett Youtube-klipp, t.ex.
    -I stället för bok i sängen?

  256. Kan hända, kan ha hänt.
    Ibland kan det vara okej.

  257. Men sen får föräldrarna skärpa sig.

  258. Att prata om det man läser,
    varför är det viktigt?

  259. Där gör man kopplingarna till världen
    utanför och till världen inom sig-

  260. -kopplingarna
    till det som händer i familjen-

  261. -för att förstå det man läser.

  262. Man behöver hänga upp berättelsen på
    nåt, och det är svårt att göra själv.

  263. Ja, det är inte bara att förstå det
    man läser. Det finns mycket bakom.

  264. Som förälder, då... Man vill ju
    att läsningen ska vara lustfylld.

  265. Det ska inte kännas som ett förhör.
    Hur ska man göra?

  266. "Vad tror du händer nu?"

  267. "Den här berättelsen är ju himla
    spännande. Vad tror du händer?"

  268. "Har du känt så här nån gång?
    Vad betyder det här ordet?"

  269. Ibland är det inte de ord som verkar
    svårast som ställer till det...

  270. -Räcker det med så enkla frågor?
    -Absolut.

  271. -Blir man bättre på läsförståelse då?
    -Man får ett utvecklat språk.

  272. När man får prata om sin läsning
    får man använda fler ord.

  273. Är det så?

  274. Jag tänker att man som förälder kan
    läsa de böcker som barnen vill läsa-

  275. -så att man kan dela läsupplevelsen.
    Det är lätt att man blir normativ:

  276. "De här böckerna är nyttiga för dig,
    lille vän."

  277. Men när barnet
    kommer upp i skolåldern...

  278. Att man tar hem en bok och mamma
    eller pappa läser den och diskuterar.

  279. Att prata om vad texten handlar om
    är avgörande.

  280. Man måste gå från en att-läsa-kultur
    till en hur-läsa-kultur.

  281. Hur läser vi olika böcker-

  282. -och vilka frågor
    väcker just denna text?

  283. När barnen är små
    har man makten att läsa för dem.

  284. Det är när de ska läsa själva
    som det blir en riktig utmaning.

  285. Vi ska se ett klipp från en ny serie-

  286. -där man lyckas få läsning
    att handla om liv eller död.

  287. I den här utmaningen får laget
    en text där det fattas tre ord.

  288. Vilka ord saknas?

  289. Orden de kan välja mellan
    vaktas av 40 liter maskar.

  290. Det gäller att förstå innehållet i
    texten och reda ut vad orden betyder.

  291. Svarar de rätt får de en ledtråd-

  292. -och är därmed ett steg närmare
    att lösa kvällens mysterium.

  293. Åh, vad äckligt!

  294. "Försiktigt smakade jag några
    beska...från mitt nya recept."

  295. "Jag började genast se konstiga
    saker. Mina...gjorde mig rädd."

  296. -Simona, kom igen!
    -Jag vill inte! Usch, vad äckligt!

  297. Jag har alltid hatat maskar,
    men nu är det ännu värre.

  298. Tiden går!

  299. "Försiktigt smakade jag några beska
    korvar." Det måste vara korvar.

  300. -Mina vad då?
    -Mina hallucinationer!

  301. "De otäcka synerna
    ville inte försvinna från min..."

  302. -Näthinna...?
    -Är det nåt i ögat?

  303. Att prata om de svåra orden var
    viktigt, för texten var ganska svår.

  304. -Ska vi köra på näthinna?
    -Ja.

  305. Bra!

  306. -Ska vi köra på det?
    -Ja.

  307. Från serien "Läsmysteriet". Genialt!

  308. Men som förälder
    kan man ju inte köpa 40 liter mask-

  309. -för att göra det mer spännande
    med läsning. Så hur gör man då?

  310. Stefan Holm är OS-medaljör
    och "På spåret"-vinnare-

  311. -har suttit i juryn för Augustpriset
    och är läsambassadör och bokslukare.

  312. -Hur får man unga att läsa mer?
    -Man måste avdramatisera det lite.

  313. Jag läste mycket serier som barn,
    och det anses ju fult-

  314. -men det är ett steg in i läsandet.
    Och Zlatan-boken gjorde nog mycket-

  315. -för dem som älskar fotboll men inte
    böcker. Vem vill inte läsa om Zlatan?

  316. Det var nog ett steg in för många.

  317. Du är pappa till en 11-åring.
    Läser han mycket?

  318. Nej. Vi läste mycket för honom när
    han var liten, men nu läser han inte.

  319. Han spelar tv-spel med korta texter,
    men jag önskar att han läste mer.

  320. Men när jag var i den åldern läste
    jag Buster. Läsandet kom senare.

  321. Jag är inte så stressad, men jag
    hoppas att han hittar det senare.

  322. Petrus Dahlin, barnboksförfattare,
    har skrivit serien om Kalle Skavank.

  323. -Hur får man barn att läsa mer?
    -Kolla vad deras kompisar läser.

  324. Att andra läser är viktigt-

  325. -framför allt om man kan hitta
    dem som har hög status i gruppen.

  326. Jag har en 15-årig son som hatar...

  327. Jag har också vuxit upp med serier
    och har en son som inte läser.

  328. Men jag läser högt för honom fastän
    han är femton. Det är skitmysigt-

  329. -för det är en av få stunder
    man får med en tonåring.

  330. -Nån gång ska det väl löna sig.
    -Trägen vinner.

  331. Ibland stoppar jag när han tycker
    att det är jättespännande.

  332. "Nu orkar jag inte läsa mer."
    - "Kan du inte läsa vidare?"

  333. "Nej, det är sent."
    - "Kan jag göra det, då?"

  334. Sen handlar det om att välja böcker
    som är spännande och lite på gränsen:

  335. Böcker för lite äldre
    och ämnen som är lite för spännande.

  336. Sen vill man ju inte ha föräldrar som
    kladdar: "Titta, det handlar om sex!"

  337. Therese, som lärare fick du eleverna
    att läsa. Hur gör man som förälder?

  338. Mycket tror jag handlar om
    att jag själv är läsande.

  339. Barnen hemma ser att jag läser.

  340. Det gör jag i perioder,
    och då läser mina barn mer.

  341. När det är sommar
    är vi mer bokslukare allihop.

  342. Det hjälper att det finns läsande
    förebilder. Och att prata om böcker.

  343. Sen tror jag mycket på
    att hitta rätt.

  344. Ofta väljer barnen bok utifrån
    framsidan, och sen blir de besvikna.

  345. Det kan man prata om - vad förväntar
    man sig av boken? Omslaget kan luras.

  346. Kontinuitet är också viktigt,
    att läsa varje dag.

  347. Man tappar ju bort sig
    om man slutar läsa en bok i en vecka.

  348. Rutiner är alltid... Det är samma sak
    med träning - att få in rutinen.

  349. -Läskondition.
    -Precis! Man blir bra när man tränar.

  350. Man behöver läsa länge
    för att bli en vältränad läsare.

  351. Min son sa: "När man tränar och
    klarar det, har man vunnit ett VM."

  352. -Det gäller läsningen också.
    -Men varför läser vi mindre nu?

  353. Det finns så mycket annat att göra.
    Jag hade inga tv-spel som barn.

  354. Jag ser på min egen son - det är
    mycket Youtube-klipp och tv-spel.

  355. Det är okej, men man önskar att det
    lästes längre, sammanhängande texter.

  356. Behöver man ha tråkigt? Förr fanns ju
    inte internet, bara två tv-kanaler...

  357. Nu behöver man inte ha tråkigt.
    Man har alltid telefonen nära.

  358. Ja, det är en konkurrens. Då handlar
    det om att hitta de mysiga stunderna-

  359. -och göra det till en del av vardagen
    för att alla ska läsa.

  360. Det gäller oss vuxna också.

  361. Det där har jag tänkt på,
    och så blir det: "Nej..."

  362. "Kom, det blir en mysig stund."
    - "Nej."

  363. -Hur gör man då?
    -Tvång.

  364. "Det blir ingen hockey om du inte..."

  365. Vi lägger mycket tid på att skjutsa
    till träningar, men inte på det här.

  366. Få av oss blir höjdhoppare, men
    många kommer att ha nytta av språket-

  367. -så det är bara att köra.

  368. Om de säger att de läser bloggar, då?

  369. Den sammanhängande, längre texten
    behöver man lite ork för att klara.

  370. Vi har en motor i att man gärna
    vill läsa texten på tv:n, på filmer.

  371. Och om de tröttnar mitt i boken,
    gå in och börja läsa själv.

  372. Det kommer en ålder där de tröttnar,
    och då kan du hoppa in ett tag.

  373. Historien blir viktig. Det är lätt
    att man sätter 15 minuter som mål-

  374. -och sen är det bra.
    Eller: "Nu ska vi läsa fyra sidor."

  375. Då blir det fokus på det,
    och så missar man berättelsens kraft-

  376. -eller hur roligt det är
    att försvinna in i andra världar.

  377. Hitta tillbaka
    till själva berättelsen.

  378. -Och sluta när det är som roligast.
    -Ja, den är bra.

  379. Det är en utmaning att få sina barn
    att läsa, och framför allt killar.

  380. Killar läser mycket mindre än tjejer,
    och de är sämre på läsförståelse.

  381. Vi ska se ett klipp från "Ordet är
    mitt". Några killar pratar läsning.

  382. Vissa killar tycker väl att det
    är töntigt att läsa, eller ocoolt.

  383. För att... Jag vet inte.

  384. Tjejer kanske vill bli duktiga
    i skolan, så de läser mycket.

  385. Många säger att tjejer är mer
    engagerade i skolan än killar-

  386. -och så är det faktiskt. Läsningen
    är ju en ganska stor del av skolan.

  387. Jag läser inte böcker. Men...

  388. Nej, jag läser inte böcker.
    Det är roligare att kolla på film.

  389. Jag har typ aldrig läst.
    Jag har inte tyckt att det är roligt.

  390. Jag har helst skippat att läsa.

  391. När man väl har tid-

  392. -prioriterar man att umgås
    med kompisar eller sitta vid datorn.

  393. De här killarna är inte ensamma om
    att läsa lite. Varför är det så här?

  394. Ulf Stenberg, skådespelare
    och programledare för "Min livstid"-

  395. -om interner
    och deras relation till läsning.

  396. Du läste inte som barn.
    Du hade inte ro, säger du. Varför då?

  397. Mina föräldrar läste mycket för oss
    när vi var små-

  398. -men när man skulle börja läsa själv
    hade jag varken intresse eller ro.

  399. Jag ville att det skulle hända saker,
    och det gjorde det inte i böcker.

  400. Du beskrev att du anammade
    en traditionell mansroll.

  401. Hur påverkade den hur du läste?

  402. Det är väldigt sammankopplat
    - mansrollen och ett icke-läsande-

  403. -och ett görande, att göra saker.

  404. Hur vi ser på pojkar och...

  405. "Grabbar är ju så.
    De är stökiga och vill springa."

  406. Vi har en inställning
    till manlighet och pojkars roll-

  407. -som kan vara
    lite i kontrast till läsning.

  408. Vad säger du, Petrus Dahlin?
    Blockerar mansrollen läsningen?

  409. Ja, men samtidigt
    kanske det är en möjlighet.

  410. Många killar är gruppmänniskor
    och gillar lag och sport.

  411. Det finns nog en möjlighet
    att få in dem på det sättet.

  412. Hitta dem som är viktiga i gruppen
    och få dem att läsa. Det är viktigt.

  413. Och hitta ämnen som berör,
    om det är sport eller vad det nu är.

  414. Det finns jättemycket att göra där.

  415. Vad säger du, Stefan Holm?

  416. Min mamma och min storasyster
    läste jättemycket, men inte pappa.

  417. Men när jag senare var på tränings-
    läger låg han också och läste.

  418. När jag gick i skolan tyckte jag inte
    om att läsa, för man var tvungen.

  419. Det var aldrig intressant. När jag
    fick välja själv var det roligare.

  420. Det gäller att hitta
    det man är intresserad av.

  421. Om det sen handlar om Zlatan,
    motorer eller fallskärmshoppning...

  422. Hitta intresset och "pusha" det.

  423. Är inte det väldigt traditionellt-

  424. -att tänka sig att killar
    ska läsa om motorer och sport?

  425. Absolut, men jag tror också att...

  426. Det finns många problem
    i den här diskussionen om manlighet-

  427. -men om vi ska prata om enkla
    lösningar för att få folk att läsa-

  428. -tror jag att det handlar om
    att hitta minsta gemensamma nämnare.

  429. Vuxenvärlden har kanske förutfattade
    meningar om vad det är för killar-

  430. -men det kan vara
    ett sätt att få dem att börja läsa.

  431. Sen har vi större problem att lösa
    när det handlar om mansrollen...

  432. Vad är det för förutfattade meningar
    om killar som blockerar läsningen?

  433. Jag tror
    att Zlatan-boken är fantastisk.

  434. För min generation var "Ondskan" bra.
    De är bra för grabbars läsning.

  435. Sen kan vi diskutera huruvida
    det egentligen är en bra grej-

  436. -men det är bra att de läser nånting.

  437. Det är enkelt
    att ge dem böcker i present.

  438. De blir ju bara besvikna.

  439. Att läsa är som att dricka saltvatten
    - du blir bara törstigare.

  440. Börjar du läsa upptäcker du hur kul
    det är och vilka resor man kan göra.

  441. -Inte alla killar gillar fotboll.
    -Jag var ingen sportkille.

  442. Jag är ingen gruppmänniska.
    För mig var det serier...

  443. Jag är ute mycket i skolor,
    och ska man hitta en väg nu...

  444. Vi skippar manlighetsdiskussionen-

  445. -för annars missar vi
    flera generationer av möjliga läsare.

  446. Det handlar om en annan typ av
    historier, lite rakare berättelser.

  447. Det ska vara lite mer actionbetonat.
    Humor funkar, mycket bild funkar.

  448. Det är nån galenskap.
    Killar tänker på ett konstigt sätt.

  449. När jag var liten ritade jag flygplan
    som skjuter på en by, som sprängs-

  450. -och så träffar det en mås, och
    måsen bajsar i huvudet på en soldat.

  451. Ibland pratar vi om det i skolorna,
    och alla killar har ritat nåt sånt-

  452. -men i princip ingen tjej.
    Man får hitta andra berättelser.

  453. Det är en annan typ av berättande,
    som också är viktigt i det.

  454. Det är mitt och Olas ansvar
    att skriva såna berättelser.

  455. Då är det individen
    snarare än gruppen.

  456. Självklart är det skillnad
    mellan individerna.

  457. Man kan inte förenkla alltid,
    men jag tycker mig ändå se mönster.

  458. Jag träffar 3 000-4 000 barn per år-

  459. -och jag kan se att killarna
    går i gång på en viss typ av grejer.

  460. Empirisk kunskap, på nåt sätt.

  461. Barnen är i skolan hela dagarna. Hur
    kan skolan förbättra barns läsning-

  462. -och vad kan föräldrarna göra för
    att underlätta barnens skolarbete?

  463. Vi ska vi se ett exempel på hur man
    kan jobba med läsning i klassrummet.

  464. Nu ska vi göra ett litet experiment.

  465. Ni får fem minuter på er att lura mig
    att ni har läst den här boken.

  466. Frågan är bara hur ni ska göra
    för att lyckas med det.

  467. Martin bad oss lura honom att vi läst
    boken. Det var lättare än jag trodde.

  468. Klara, färdiga, gå.

  469. De gjorde en namninsamling för FN
    för vad hon stod för...

  470. Poängen är inte
    att de ska lära sig att luras.

  471. De ska skaffa sig förförståelse.

  472. Det är ju att man inför läsningen
    skaffar sig en idé om innehållet.

  473. När jag ber dem lura mig, måste de
    snabbt få koll på textens innehåll.

  474. Efter fem minuter skulle vi förklara
    boken som om vi hade läst hela.

  475. Vi gjorde strategier för att
    få reda på mycket information snabbt.

  476. Vi läste på baksidan av boken
    och skrev upp lite stödord.

  477. Sen kollade vi vad kapitlen hette,
    för då ser man vad det handlar om.

  478. Det är inte svårt, men förförståelse
    är viktigt för inlärningen.

  479. Från tv-serien "Pluggkoden".
    Se den med ditt barn, det är nyttigt.

  480. Therese Linnér, hur avgörande är
    skolan för hur bra läsare man blir?

  481. Väldigt avgörande, särskilt om många
    slutar läsa när de blir lite äldre.

  482. Att hitta böcker som väcker intresse.

  483. Även om det är under tvång kan det
    vara vägen till att upptäcka läsning.

  484. Om vi inte läste
    skulle man kanske inte läsa alls.

  485. Hitta böcker som kan matcha
    och variera vilka böcker man läser.

  486. Då ökar sannolikheten att man
    träffar rätt nån gång i alla fall.

  487. Hur kan man som förälder
    stödja barnets skolarbete?

  488. Det gäller över huvud taget:
    att det är nåt positivt med skolan.

  489. Att det är bra att lära sig saker.

  490. Har man en annan åsikt, kan man hålla
    det mellan skolan och sig själv-

  491. -och vara positiv inför sina barn.

  492. -Läsning, då?
    -Att uppmana...

  493. Kanske hitta en lugn stund hemma,
    en lugn vrå...

  494. Vi har testat att få läsflow,
    jag och mina elever.

  495. Att känna hur det känns att läsa en
    lång stund, var ett uppdrag de fick.

  496. Några upptäckte att det var svårt,
    för saker runtom var mer spännande.

  497. -Att hitta en liten avskild hörna...
    -Skapa lugn och läsa mycket.

  498. Dilsa Demirbag-Sten
    från Berättarministeriet-

  499. -som jobbar i socialt utsatta områden
    med läs- och skrivutveckling.

  500. Varför? Det är ju skolans uppgift.

  501. Skolan har det demokratiska mandatet
    och uppdraget att utjämna skillnader.

  502. Men med de senaste 20 årens
    utveckling är det dem övermäktigt.

  503. Vi lägger mycket av samhälls-
    utvecklingen på skolan att fixa-

  504. -och det är inte hållbart, så vi
    försöker vara ett stöd för skolan.

  505. Vad är rimligt att kräva av skolan
    om ens barn har problem med läsning?

  506. Det är skolans uppgift, så man
    kan ställa krav, men där vi är...

  507. Vi har våra skrivarverkstäder
    i de mest utsatta områdena.

  508. Där vet föräldrarna inte alltid
    vilka krav man ska ställa.

  509. Man kanske inte ens kan språket
    och saknar akademisk utbildning.

  510. Det är inte nödvändigtvis så
    att föräldrarna ställer krav-

  511. -tvärtom kan läraren stå helt ensam.

  512. Hur gör man i ett sånt läge?

  513. Det kan vara ett bra läge att prata
    om läsning på ett föräldramöte.

  514. Är det inte full uppslutning där
    har man ju utvecklingssamtalen.

  515. Att läsningen är en viktig fråga där.

  516. Ge redskap
    för hur man kan prata om det.

  517. -Som en lektion för föräldrarna?
    -Ja.

  518. Vi behöver ta ett helhetsgrepp-

  519. -för skolan har förändrats så mycket
    de senaste åren.

  520. Man känner kanske inte igen sig,
    så det är inte dumt att informera-

  521. -och diskutera "Pluggkoden" och annat
    på föräldramöten.

  522. Det är en hel infrastruktur -
    bibliotek, skola, barnavårdscentral-

  523. -som kan komma in väldigt tidigt
    och understryka vikten av läsandet-

  524. -men också samtalet kring skolan
    och hur viktig den är.

  525. Att man uppmuntrar och associerar det
    till en positiv bild av läsandet-

  526. -och kanske förklarar för föräldern-

  527. -hur viktigt det är att barnet får
    tid och rum... Det är ofta trångbott.

  528. Säg att barnet är ensamt i köket
    i en timme och kan göra läxorna.

  529. Det finns flera handgripliga tips
    att ta till för att skapa utrymmet-

  530. -och samtalet kring skolan
    som nånting positivt.

  531. Hur påverkas demokratin
    av att vi läser mindre?

  532. Hur förändras ett samhälle
    om folk inte förstår det de läser?

  533. Utan att kunna läsa bra kan du inte
    ta plats i samhället. Kolla här.

  534. När jag var 16 år blev min vän
    skjuten till döds. Han var 19 år.

  535. Jag skrek:
    "Hur kan ungdomar få tag på vapen?"

  536. Det skrek jag om.
    Jag blev inte lyssnad på.

  537. Inte brydde sig om Gul Alci i Fittja.
    Jag skrev en artikel.

  538. "Det som tog fram mitt mod
    är min vän som dog häromdagen."

  539. "Han fick två skott i ryggen
    och dog."

  540. "Han var bara 19 år och hade...
    och hade hela livet framför sig."

  541. Den blev inte mottagen,
    för jag hade ingen titel.

  542. Bara "Gul Alci, 16 år",
    ingenting annat.

  543. Sen blev jag arg på dem som bara
    klagar och inte ens går och röstar.

  544. Då bestämde jag mig för
    att göra nåt.

  545. Jag var i mitt rum och googlade runt
    och läste om olika partier.

  546. "Vänsterpartiet arbetar
    för rättvisa och jämlikhet..."

  547. "Sverigedemokraterna. Invandring:"

  548. "Ingen har undgått
    att se de sociala problem..."

  549. "Moderaterna. Vår utgångspunkt är
    att Sverige är ett bra land..."

  550. Det var jobbigt. Det står:
    "Ett parti som brinner för rättvisa."

  551. Men på vilket sätt?
    Vad har ni i grunden?

  552. Vad är rättvisa för er?

  553. Det var ganska svårt,
    och det tog sin tid.

  554. Det var från "Ordet är mitt".

  555. Gul Alci sitter i kommunfullmäktige
    i Botkyrka, för Moderaterna.

  556. Ola, vad betyder läsningen för
    att kunna ta plats i en demokrati?

  557. Den betyder i stort sett allt, dels
    för att kunna förstå sin omgivning-

  558. -dels för att kunna ställa
    rätt frågor, som hon i inslaget.

  559. Hon ställde frågor och fick de svar
    hon behövde för att ta sitt beslut.

  560. Om vi inte ställer rätt frågor-

  561. -hamnar vi i en situation
    där populistiska strömningar ökar-

  562. -för det är enklare att ta till sig
    lätta svar på svåra frågor, o.s.v.

  563. Maria Moraes, läsningen bidrog till-

  564. -att du gick vidare
    och blev politiskt engagerad.

  565. Hur viktig är läsningen för att man
    ska kunna ta plats i demokratin?

  566. Jätteviktig. Precis som Ola säger
    är det ett utbrett problem i dag-

  567. -att en stor grupp människor
    inte tar plats i demokratin-

  568. -och inte klarar att läsa de texter
    som hon hänvisar till i klippet-

  569. -eller inte kan uttrycka sig
    i tal och skrift tillräckligt bra.

  570. Vad är problemet med att man
    inte behärskar språket riktigt?

  571. Det hänger ihop. Den politiska
    instabilitet som råder i västvärlden-

  572. -och våra sjunkande studieresultat
    hänger ihop.

  573. SOM-institutet visade för 4-5 år sen-

  574. -att allt fler mellan 18 och 25 år
    tycker att en tydlig ledare är bra.

  575. Det tyder på att samhället inte kan
    förankra de demokratiska principerna.

  576. Då kommer textmassa in.
    Text är ju berättande.

  577. Det är gestaltande
    om livet och världen-

  578. -men det är också det bästa verktyget
    för kunskapsackumulation.

  579. Mänsklighetens framsteg har hela
    tiden gått parallellt med kunskap.

  580. En uppfinning betyder ingenting om vi
    inte förstår hur vi ska använda den.

  581. Det kommer ut via olika
    institutioner, och främst skolan.

  582. Om man bortser
    från det ideologiska perspektivet...

  583. Vilka svårigheter stöter man på
    om man inte har ordförrådet?

  584. Rent konkret förstår man ju inte vad
    som står i text som kommer på posten-

  585. -man kan inte ta beslut, är inte lika
    mäktig i förhållande till banken-

  586. -eller kommunen eller staten...

  587. Det är avgörande
    för ens egen makt i ens eget liv.

  588. Känslan av maktlöshet... Gul Alci
    hade det kritiska förhållningssättet.

  589. Det var härligt att höra henne
    ifrågasätta partiprogrammen.

  590. Hennes känsla när hon inte får svar
    på debattartikeln sitter hos henne-

  591. -för de flesta får inte svar.

  592. Men hon tar tag i det genom
    att vända sig till texten som svar.

  593. Hon har ett kritiskt tänkande
    som utvecklar henne-

  594. -men också bidrar till samhället.

  595. Maria Moraes, är det svårt
    att nå ut med komplexa budskap?

  596. Ja, och tyvärr blir utvecklingen så
    att man politiskt vill förenkla det.

  597. Man försöker ge mer svartvita svar
    på komplexa frågor-

  598. -och då går det åt fel håll.

  599. Det blir en ond cirkel. Vi anpassar
    oss efter att folk förstår mindre.

  600. Att människor inte förstår handlar
    inte om att det är invandrare-

  601. -utan det här handlar om svenskfödda
    killar med keps som grupp.

  602. Hur påverkas samhället av det här?

  603. Du ger ju människor
    en ypperlig möjlighet att lura dig.

  604. Du låter dem mata dig med propaganda
    där du inte kan ifrågasätta-

  605. -för du har ingen referens,
    och det är farligt för demokratin.

  606. -Vad är det som är farligt?
    -Du kan förmedla felaktiga budskap.

  607. De flesta krig
    bygger på okunskap om de andra.

  608. -Hur ska vi förändra det här?
    -Läsa!

  609. Det finns en väldigt vis människa
    vars namn jag inte minns.

  610. Han har sagt:
    "Det finns två sorters barn"-

  611. -"de som älskar böcker
    och de som har läst fel böcker."

  612. Det är nåt att komma ihåg. Det
    finns böcker som alla barn älskar.

  613. Det handlar bara om att hitta dem.
    Det gäller både killar och tjejer.

  614. De älskar historier. Om de inte
    älskar böcker har de läst fel böcker.

  615. -Det gäller att hitta rätt böcker.
    -Tack för att ni kom hit, allihop.

  616. För att sammanfatta det:
    Läs! Läs för ditt barn.

  617. Prata om det ni läser, var nyfiken,
    och om du inte orkar vara nyfiken-

  618. -då får du väl banne mig låtsas.
    Bra, då säger vi så! Tja, tja!

  619. Tack för att ni kom hit, alla.

  620. Textning: Elin Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Det handlar om läsning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Bokläsandet och läsförståelsen bland unga i Sverige har minskat, trots att läsning är en avgörande faktor för hur man lyckas i samhället. Vi tar upp problemet och diskuterar hur unga kan bli bättre på att läsa. Hur kan man jobba med läsning hemma och i skolan för att öka läsförståelsen?

Ämnen:
Pedagogiska frågor, Svenska > Läsning
Ämnesord:
Böcker och läsning, Litteratursociologi, Litteraturvetenskap, Läsvanor
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning

Mer lärarfortbildning & pedagogiska frågor

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Lärlabbet

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Didaktorn

Det förutsägbara klassrummet

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Fråga oss