Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod : Formulering i vetenskaplig textDela
  1. I det tredje avsnittet
    ska vi fokusera på mikronivån.

  2. Mikronivån handlar om meningarna.

  3. Med andra ord,
    hur skriver vi varje enskild mening?

  4. I en vetenskaplig kontext
    måste varje mening betraktas-

  5. -utifrån hur ens resultat bidrar till
    det som har gjorts inom området.

  6. Därför blir källhänvisningar viktiga.

  7. Ni har säkert märkt
    att särskilt de inledande delarna-

  8. -och även diskussionen och slutsatsen
    innehåller många referenser.

  9. Det är det som skiljer
    en vetenskaplig eller akademisk text-

  10. -från texter i populära tidskrifter
    eller nyhetstidningar.

  11. På den här bilden har vi
    två sorters referenser:

  12. Separata referenser
    och referenser inflätade i texten.

  13. Som ni ser har meningarna
    en snarlik innebörd-

  14. -men den är inte riktigt densamma.

  15. I den första har vi ett påstående:

  16. "Strategisk planering är den främsta
    framgångsfaktorn i World of Warcraft."

  17. Den andra: "En del forskning..."
    Här nämns exempel.

  18. "...visar att strategisk planering
    är den främsta framgångsfaktorn."

  19. Inflätade referenser
    lägger mer fokus på författaren-

  20. -som i mening tre:
    "McCarthy (2010) och andra forskare"-

  21. -"indikerar att strategisk planering
    är den främsta framgångsfaktorn."

  22. Och slutligen mening fyra:
    "McCarthy hävdar"-

  23. -"att strategisk planering
    är den främsta framgångsfaktorn."

  24. Alla meningarna pratar om strategiskt
    planering i World of Warcraft-

  25. -men det finns små skillnader.

  26. Vilken känsla får du
    när du läser dessa fyra exempel?

  27. Vilken är
    den främsta skillnaden mellan dem?

  28. Om vi börjar med
    de två sista exemplen-

  29. -så pekas en huvudsaklig forskare ut,
    McCarthy.

  30. Det känns som om nummer fyra
    försöker skapa ett motargument.

  31. Verbet "hävda" låter som om man
    tänker föra fram en annan åsikt-

  32. -och att ens forskning ska bevisa den.

  33. "Indikera", i den tredje, är lite
    svagare och andra forskare nämns-

  34. -så det kan gå åt vilket håll som helst.

  35. För mig är det skillnaden
    mellan tre och fyra.

  36. Om man tar ett och två:

  37. Nummer ett låter som om
    detta är vedertaget.

  38. Vi kan nästan ta bort namnen.

  39. Det är ett etablerat faktum,
    och alla är överens-

  40. -men vi bör visa att vi har referenser,
    och kanske är det kända namn.

  41. "En del forskning", i den andra,
    öppnar upp för oenighet inom området.

  42. Exakt.

  43. Ni ser alltså att källhänvisningar
    kan spela en viktig roll-

  44. -inte bara för att visa
    att man kan området-

  45. -utan även hur man som författare
    relaterar till tidigare forskning.

  46. I den första meningen
    intar författaren ingen position.

  47. Man visar bara att man vet att nån
    har forskat om strategisk planering-

  48. -och fann att det var den främsta
    framgångsfaktorn i spelet.

  49. Särskilt i inflätade referenser,
    som i exemplet med McCarthy-

  50. -indikerar man var man står
    i förhållandet till tidigare forskning.

  51. Om man väljer att använda
    "indikera" eller "hävda" som verb-

  52. -gör stor skillnad genom att visa om
    man håller med författaren eller inte.

  53. Särskilt i den fjärde meningen-

  54. -väntar man sig att nästföljande
    mening ska bestrida McCarthy.

  55. Det är nåt
    som vi kan kalla intertextualitet-

  56. -men också interaktion
    med läsaren i texten.

  57. Alltid när man skriver nåt
    så tänker man på "publiken"-

  58. -och när det gäller en text
    är läsaren publiken.

  59. Vi har alla fått lära oss-

  60. -att akademiskt skrivande
    inte får vara för personligt.

  61. Hur kan vi då interagera med läsaren-

  62. -i en kontext som ska vara objektiv
    och undvika alla personliga uttryck?

  63. Här ser ni ett sätt:

  64. Att använda källhänvisningar och visa
    sin relation till tidigare forskning.

  65. Men det finns andra sätt.
    Harko, håller du med mig?

  66. Hur funkar det inom ditt område?

  67. Jag håller nog med dig på så vis-

  68. -att vetenskapligt skrivande ska vara
    oberoende av den som forskar.

  69. Jag skulle säga att det gäller för många
    forskningsområden som vi har här.

  70. Å andra sidan gör många
    mer kvalitativa studier-

  71. -och i dessa beror resultaten i hög grad
    på vem som bedriver forskningen.

  72. I den sortens texter är det
    mycket synligare vem forskaren är-

  73. -och vad som ligger bakom resultaten.

  74. Det finns skillnader i tonfall
    beroende på typen av forskning-

  75. -och det tar vi upp
    i andra föreläsningar.

  76. Inte bara metoderna,
    utan även hur man redovisar resultat-

  77. -och språkligt förmedlar sitt budskap
    varierar beroende på forskningen-

  78. -och läsarnas förväntningar.

  79. En av de mest uppenbara inslagen-

  80. -i texter om kvalitativ forskning eller
    som använder etnografiska metoder-

  81. -är att man nämner sig själv.

  82. Som forskare
    spelar man nämligen en viktig roll-

  83. -inte bara för att samla in data,
    utan även för analys och redovisning.

  84. I kvalitativa artiklar ser vi därför-

  85. -att personliga pronomen, som "jag"
    eller "vi" om det är ett samarbete-

  86. -är väldigt vanliga,
    särskilt i diskussionsavsnittet-

  87. -där man visar betydelsen
    av sin forskning.

  88. Å andra sidan,
    inom den "hårda" vetenskapen-

  89. -inom områden där forskaren själv
    är mindre framträdande-

  90. -och det handlar mer om...

  91. ...faktorer i naturen
    eller i det här fallet programmering.

  92. Forskning som kanske handlar mindre
    om människor och mer om teknik.

  93. Där kan man fokusera mindre
    på författaren-

  94. -och mer på tillvägagångssättet,
    och då använder man en passiv röst.

  95. Beroende på typen av forskning-

  96. -kan man också generalisera
    i större eller mindre utsträckning.

  97. Här kan gardering och förstärkning
    vara användbart.

  98. Ni har säkert märkt att vetenskapliga
    texter ibland innehåller meningar som:

  99. "Resultaten tycks visa..."
    Hur är detta möjligt?

  100. Kanske var urvalet inte stort nog-

  101. -eller så har man inte tagit hänsyn
    till alla begränsningar-

  102. -och kan inte göra
    några tvärsäkra påståenden-

  103. -om vilka resultaten är.

  104. Man kan bara säga
    vad de tyder på eller indikerar.

  105. Då kan gardering vara lämpligt.

  106. Ord som "tycks", "förefaller"
    och så vidare.

  107. Men om man pratar om vedertagen,
    okontroversiell forskning-

  108. -då kan man använda förstärkare,
    som "faktum är".

  109. Man kan visa sin inställning
    till andras eller egna upptäckter-

  110. -genom att använda uttryck
    som "förvånansvärt nog"-

  111. -och i en vetenskaplig artikel
    såg vi till och med "märkligt nog".

  112. I artiklar publicerade
    i ansedda tidskrifter.

  113. För att tala till läsarna
    kan man använda imperativ-

  114. -som "betänk", "lägg märke till"
    eller "som vi kan se i tabell fem".

  115. Det här är sätt
    att göra texten mer personlig-

  116. -och samtidigt låta akademisk.

  117. Man använder de här uttrycken
    för att visa-

  118. -hur man relaterar
    till tidigare forskning-

  119. -eller hur ens resultat hänger ihop
    med det som har gjorts inom området-

  120. -utan att använda uttryck
    som "i min mening" eller "jag tycker".

  121. Dessa är ju ytterst olämpliga.

  122. Jag har lagt märke till en sak,
    och jag vet inte om du håller med.

  123. Jag granskar artiklar emellanåt
    till konferenser eller tidskrifter.

  124. När jag jämför artiklar skrivna
    av nordeuropéer eller svenskar-

  125. -med amerikanska artiklar,
    då är svenskarna bättre på gardering-

  126. -medan amerikanerna
    gärna förstärker men inte garderar.

  127. Har du också lagt märke till det?

  128. Och hur ska vi hitta rätt balans?

  129. Ibland kan förstärkning övertyga
    läsare, granskare eller en examinator-

  130. -om att vårt arbete
    är värt att sprida och läsa.

  131. Här går vi bortom enbart skrivande.

  132. Man kan inte gardera eller förstärka
    utan belägg.

  133. Om man vill förstärka nåt måste
    man underbygga det med evidens.

  134. Det finns kulturella skillnader i sättet
    att kommunicera, som du tar upp.

  135. Vissa kulturer har lättare för
    att förstärka än andra.

  136. Men man använder inte förstärkning
    när man pratar om sin egen forskning.

  137. Man använder det
    om andras forskning-

  138. -till exempel för att påpeka resultat
    som är vedertagna inom området.

  139. Å andra sidan är det min uppfattning
    och erfarenhet-

  140. -att oerfarna författare tenderar
    att inte gardera tillräckligt-

  141. -när de redovisar ny forskning.

  142. De har samlat in data, analyserat dem
    och fått fram vissa resultat.

  143. Eftersom de arbetar inom området
    borde deras resultat vara giltiga-

  144. -men så är det inte alltid.

  145. Det är viktigt att överväga i vilken
    utsträckning man kan generalisera-

  146. -särskilt inom samhällsvetenskap.

  147. En del grenar inom datavetenskap
    påminner mer om samhällsvetenskap-

  148. -än om mer exakt vetenskap.
    Här kan gardering vara mycket viktigt.

  149. Översättning: Richard Schicke
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Formulering i vetenskaplig text

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Svenska > Skrivande
Ämnesord:
Bokväsen, Vetenskaplig verksamhet, Vetenskapligt skrivande
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Nobelföreläsningar 2015

Svetlana Aleksijevitj, litteratur

Nobelpristagaren i litteratur 2015 Svetlana Aleksijevitj håller tal. Hon berättar om sin bakgrund och läser bitar ur sina böcker som alla består av en mängd röster hon intervjuat. Journalistik och skönlitteratur smälter samman när hon beskriver den ryska historiens mörkaste sidor. Inspelat den 7 december 2015 i Börshuset i Stockholm. Arrangör: Svenska Akademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.