Titta

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Om UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Föreläsningar om vetenskaplig metod. Här ges en introduktion till vetenskapens historia och verktyg och tips till den som ska skriva uppsats på universitetsnivå. Föreläsarna är verksamma vid Uppsala universitet och Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskaplig metod : Ett vetenskapsteoretiskt perspektivDela
  1. En av de aktuella frågorna...
    Läste ni Dagens Nyheter?

  2. Ja eller nej?

  3. Det är intressant med tanke på-

  4. -att Karolinska sjukhuset
    har en mängd kranier.

  5. De mätte skallängder. Vi hade ett
    gäng professorer som mätte skallar-

  6. -långskalliga "renrasiga" svenskar
    och kortskalliga utlänningar.

  7. Det kopplade man
    till olika egenskaper.

  8. Detta är ett dystert kapitel
    i svensk vetenskapshistoria.

  9. Man kan säga att frågan
    om skillnad mellan människor...

  10. ...uppstår ibland och blir viktig-

  11. -men vilken skillnad som uppstår
    är ganska godtycklig.

  12. I den romerska senaten fanns det
    svarta morer - inget problem.

  13. Hudfärg var inget problem
    i Romarriket-

  14. -men det tog lång tid
    innan det brittiska underhuset-

  15. -accepterade en indier som
    representant för det politiska livet.

  16. Frågan är
    var det uppstår en skillnad-

  17. -och på vilka grunder man konstruerar
    ett argument för denna skillnad?

  18. Man kan göra det kraniemässigt,
    genetiskt, kulturellt och så vidare.

  19. Med lite perspektiv på det-

  20. -tror jag att man blir mindre känslig
    för de retoriska greppen i det hela.

  21. Då går vi vidare.

  22. När vi talar om vetenskapsteori talar
    vi egentligen om tre olika saker.

  23. Vi har ontologi - en föreställning
    om hur världen är konstruerad.

  24. Finns det en värld utanför våra
    sinnen eller finns den genom dem?

  25. Är världens minsta beståndsdelar
    atomer eller inte?

  26. Det är idén
    om vad som finns i världen.

  27. Epistemologi handlar om hur vi får
    kunskap om det som finns i världen.

  28. Vad kan vi veta?
    Vad är det vi gissar?

  29. På vilka grunder
    bygger vi en hållbar kunskap?

  30. Metodologin handlar mer om-

  31. -hur jag går till väga för att samla
    material eller göra min analys.

  32. De här tre nivåerna
    ska man försöka hålla ordning på.

  33. En viktig del av vetenskap är
    att lära sig att se något som något.

  34. Man ser inte saker och ting
    av sig själv.

  35. Ett exempel
    är grottmålningar i Frankrike.

  36. I slutet av 1800-talet upptäcker man
    i Spanien målningar i grottor-

  37. -och strax efter i Frankrike.

  38. Då uppstår frågan: Vad är detta?

  39. Man skickade ut en delegation
    från Geologiska sällskapet.

  40. De undersökte målningarna
    och konstaterade-

  41. -att de inte kunde vara
    från forntiden utan var nya-

  42. -bland annat
    för att färgen var skarp.

  43. Sen när man hade hittat ett antal-

  44. -uppstod en idé att det kanske fanns
    en paleolitisk typ av konst.

  45. Så uppstod begreppet att det finns
    grottmålningar från långt tillbaka.

  46. När man har börjat se dem som detta
    känner man sen igen dem.

  47. Det var inte självklart från början.

  48. En sociologisk iakttagelse
    var Georg Simmels...

  49. Han var en sociolog
    som skrev om samhälle-

  50. -bland annat om konflikter.

  51. De flesta tänker att en konflikt
    är nåt som söndrar samhället-

  52. -men han hittade ett annat perspektiv
    och tittade på byslagsmålen.

  53. Det var vanligt för "de som bor i
    grannbyn är ju alltid lite dummare".

  54. Han konstaterade att byslagsmålen
    har en sammanhållande funktion.

  55. Man utser en arena som är ofarlig
    där man utkämpar sin konflikt.

  56. Sen har man i övrigt kvar handel,
    produktion och samlevnad.

  57. Vissa typer av konflikter fungerar
    sammanhållande och vissa splittrande.

  58. Detta är att ta en fråga
    och se den från ett annat håll.

  59. Då kommer vi till vad som är
    ett vetenskapligt förhållningssätt.

  60. 1920-talets Wien
    är otroligt intressant.

  61. Det är en intellektuell smältdegel.

  62. Freud fanns där.
    De nya fysikerna fanns där.

  63. Det fanns sociologer och författare.
    Den nya tolvtonsmusiken skapades där.

  64. En otroligt spännande plats!
    Där hände det nånting.

  65. Det som bland annat hände var att
    ett gäng fysiker och filosofer...

  66. Denna så kallade "Wienerkrets"
    diskuterade:

  67. "Kan vi arbeta fram en hållbar grund
    för vetenskapligt arbete?"

  68. Deras svar är den logiska empirismen.

  69. Det här är, precis som för
    Thomas av Aquino under medeltiden-

  70. -vår moderna brytpunkt.

  71. De menar
    att det som kännetecknar vetenskap-

  72. -är att man konstruerar
    ett neutralt observationsspråk...

  73. ...ett observationsspråk
    som inte är ideologiskt laddat-

  74. -utan som motsvarar
    de fenomen man iakttar.

  75. Det andra är att vetenskap handlar om
    att konstruera generaliserbara lagar.

  76. Vi måste kunna säga nånting
    utanför det enskilda exemplet.

  77. Idealet är
    en neutral och objektiv vetenskap.

  78. Det viktiga är att man kan...
    Det är inte min.

  79. Det viktiga är att man kan verifiera
    sin iakttagelse.

  80. Man måste kunna "santgöra" dem
    på någon grund-

  81. -med teoretiskt språk, matematisk
    beräkning eller på något sätt.

  82. Detta är faktiskt ett väldigt starkt
    vetenskapligt program...

  83. ...som är formulerat utifrån fysiken
    som vetenskap.

  84. Det blir ledstjärnan
    för hur man ska tänka vetenskap.

  85. Men så börjar det funderas på detta.

  86. Wittgenstein, som själv skrev
    en väldigt stor och fantastisk bok-

  87. -om det logiska språket-

  88. -gjorde halt och sa att ett neutralt
    observationsspråk var omöjligt.

  89. Det går inte.
    Man kan bara reducera hela tiden.

  90. Ungefär som historien om mannen
    som frågade den gamla kvinnan:

  91. "Vad vilar världen på?"
    "Den vilar på en elefant."

  92. "Vad vilar elefanten på?"
    "Den vilar på en sköldpadda."

  93. "Vad vilar sköldpaddan på?"
    "Ni är listig, unge man."

  94. "Sen är det sköldpaddor hela vägen."

  95. Det är det Wittgenstein säger.
    Det finns inte ett neutralt språk.

  96. Man kan bara reducera.

  97. Den idén blev en stark invändning.

  98. En andra invändning kom från Popper.

  99. Vadå verifiera en iakttagelse?

  100. Kommer ni ihåg experimentet när man
    bevisade att jorden står still?

  101. Det är inte så svårt
    att verifiera en iakttagelse-

  102. -men med
    ett vetenskapligt förhållningssätt-

  103. -är iakttagelserna och teorin
    möjliga att falsifiera.

  104. Det går att säga emot den
    och komma vidare...

  105. ...till skillnad från en ideologi-

  106. -som har ett slutet
    och allomfattande förklaringssystem.

  107. Falsifieringsprincipen blir viktig
    för det vetenskapliga arbetet.

  108. Gödel, som var matematiker-

  109. -konstaterade att det finns satser
    i matematiken som vi inte kan bevisa-

  110. -men som vi
    intuitivt tycker är riktiga-

  111. -och som blir
    axiomatiska utgångspunkter.

  112. Heisenberg, som var fysiker, menade
    att det finns en osäkerhetsrelation-

  113. -när vi går in
    i materiens innersta kärna.

  114. Vi kan inte samtidigt bestämma
    position, rörelse och hastighet.

  115. Det är kvantfysiken.

  116. Detta är grundläggande invändningar
    mot den logiska positivismen.

  117. Det skakar lite i grundvalarna.

  118. Sen har vi Fleck och Kuhn,
    en medicinare och en atomfysiker.

  119. Båda gav sig in i vetenskapshistoria
    och kunskapsfilosofi.

  120. De konstaterade att vetenskapen är
    beroende av den sociala omgivningen.

  121. Kuhn myntade idén
    om att det finns protovetenskap-

  122. -som utvecklas
    och blir till normalvetenskap.

  123. Sen blir det en kontrovers och
    en revolutionär idé som syreteorin.

  124. Så småningom blir den nya teorin
    den nya normalvetenskapen.

  125. Det här var det livliga diskussioner
    om på 1970- och 1980-talen.

  126. Vi har också
    historikernas invändning.

  127. Om man tar den logiska empirin
    eller positivismens...

  128. Vad händer?

  129. Om man tar den logiska empirin
    eller positivismens idé-

  130. -om generaliserbarhet...

  131. Historikerna studerar enskilda
    händelser som aldrig kan upprepas.

  132. Den historiska vetenskapen,
    kunskapen om samhället-

  133. -går inte, menade många,
    att göra till-

  134. -en fråga om generaliserbara lagar.

  135. Vi hade ett starkt inflytande
    från kritisk teori och marxism-

  136. -som menade
    att det krävs en annan idé-

  137. -om hur ekonomi
    och samhälle förändras.

  138. Allt det här leder fram till
    en relativistisk idé om vetenskap.

  139. Den här relativismen
    kan man arbeta med på olika plan.

  140. En ontologisk relativism...

  141. ...säger att allting som är
    producerad vetenskap är godtyckligt.

  142. Det finns ingen sann värld att komma
    åt utanför vår egen begreppsapparat.

  143. En liten svagare version
    är en epistemologisk relativism-

  144. -som säger att det finns
    en stabil värld.

  145. Avståndet mellan sol och måne
    ser ut som det gör-

  146. -men vårt sätt att konstruera kunskap
    definierar vad som är vetbart.

  147. En metodologisk relativism säger:
    "Som man söker får man svar".

  148. När man talar om relativism
    börjar man fundera på-

  149. -vilka typer av anspråk
    det är som väcks.

  150. Det finns många företeelser,
    i om vi tar samhällsvetenskap...

  151. ...som bygger på
    att vi har konstruerat det.

  152. Om vi tar penningsystem så finns
    pengar i form av sedlar och mynt-

  153. -men den svenska kronan
    är en politisk överenskommelse.

  154. Om vi går över till euron försvinner
    idén med den svenska kronan.

  155. Den svenska kronan betyder nåt
    för vår förståelse av vår ekonomi.

  156. Det finns saker som vi konstruerar
    och sen kan studera systematiskt.

  157. Det finns andra saker,
    som solsystem, berg och atomer-

  158. -som ligger utanför
    det som vi konstruerar.

  159. Den relativistiska hållningen
    var dominant på 1980- och 1990-talet.

  160. På 90-talet och framåt började det
    komma en ny typ av diskussion-

  161. -en neorealistisk ansats.

  162. Den går ungefär ut på-

  163. -att positivismen inte har rätt i att
    man kan "bokföra" varje iakttagelse-

  164. -med ett observationsspråk
    som är kopplat till en teori-

  165. -men det betyder inte att det inte
    finns stabila mönster och relationer-

  166. -mellan olika egenskaper.

  167. Den neorealistiska ansatsen
    är där vi är nu.

  168. Det är den dominerande
    vetenskapsfilosofiska hållningen.

  169. Vi har lämnat poststrukturalismen
    och relativismen-

  170. -och börjar se att vetenskap
    konstruerar ganska stabil kunskap-

  171. -men den är föränderlig-

  172. -och den är beroende av
    vår förmåga att inrama den.

  173. Det här tycker jag är intressant.

  174. Vetenskap är inte nyckfull,
    och den är inte godtycklig.

  175. Det bygger på
    ganska stabila verksamheter-

  176. -men den är fortfarande öppen. Det
    går att hitta en annan förklaring.

  177. Vi kommer att göra iakttagelser
    som inte stämmer och få ändra oss.

  178. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Ämnen:
Psykologi och filosofi > Filosofi
Ämnesord:
Filosofi, Historia, Vetenskap, Vetenskapsteori
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är vetenskap?

Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet och här går han igenom vad vetenskap är och vad den har för historia. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Ett vetenskapsteoretiskt perspektiv

Att gå igenom den vetenskapliga historien ger en bild av hur samhället ser ut och hur det har utvecklats.Hur kan vetenskapliga teorier påverka de som lever i ett samhälle? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, förklarar hur vetenskapliga argument sätts ihop. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Olika vetenskapliga kulturer

Vad innebär vetenskapliga kulturer? Här presenterar Staffan Selander, professor i didaktik vid Stockholms universitet, olika forskares teorier. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Metodologiska val

Kan man blanda olika metoder när man gör en vetenskaplig undersökning? Staffan Selander, som är professor i didaktik vid Stockholms universitet, går igenom olika vetenskapliga metoder och hur de används. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Vad är kvalitativa forskningsmetoder?

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom olika kvalitativa forskningsmetoder. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Fallstudier vid kvalitativ forskning

Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och här går han igenom exempel på hur en fallstudie kan gå till. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur gör jag min undersökning?

Här får du som ska göra en vetenskaplig undersökning en genomgång av hur du kan göra. Anders Berglund är lektor i datavetenskap vid Uppsala universitet och visar exempel. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Kvantitativ metod

Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och föreläser om vad kvantitativ metod innebär när man jobbar med vetenskaplig forskning. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur mäter jag mina resultat?

Hur gör du för att läsa av ditt resultat när du har samlat information och är klar med din undersökning? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och visar hur hon gör. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Hur presenterar jag mina forskningsresultat?

Ska du presentera dina vetenskapliga resultat i tabeller, diagram eller bara med siffror? Elisabet Borg är lektor i psykologi vid Stockholms universitet och går igenom olika alternativ för presentation av forskningsresultat. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att starta en vetenskaplig text

Vill du lära dig att skriva vetenskaplig text? Det berättar Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet om här. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Strukturen i din text

Du har idén och du har texten men hur strukturerar du den på bästa sätt för att göra den begriplig? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om hur du strukutrerar din vetenskapliga text så att den blir begriplig. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskaplig metod

Att sammanfatta sin forskning

I en vetenskaplig text ska man alltid skriva en sammanfattning i slutet. Hur gör man det på bästa sätt? Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap och Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet berättar om det. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & psykologi och filosofi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Glömskan värd att minnas

Att minnas - om glömska

Per Magnus Johansson, docent, Göteborgs universitet idé- och lärdomshistoria, psykoanalys är kliniskt verksam och har forskat kring psykiatrins historia. Han liknar psykoanalytikern med arkeologens arbete. Arrangör: Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetssamhället i Göteborg.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Rasismens orsaker

Bildningsbyrån tar oss med på en resa till London, där vi tittar närmare på kolonialismens historia och det mänskliga psyket. Vi försöker ta reda på varför rasism i olika former uppstår. En del forskare menar att vi kan finna förklaringar i psykologiska mekanismer medan andra menar att det är viktigt att utforska orsakerna på ett politiskt plan.