Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : EU:s historiska fiskeavtalDela
  1. Vi ska prata om haven och fiske.

  2. Det här är den bok jag skrev-

  3. -som kom ut för rätt längesedan nu.

  4. 2007 var det.

  5. Det har gått lång tid,
    och det har gått fort.

  6. Den har kommit ut
    på engelska och japanska sen dess.

  7. Jag är i grunden journalist och har
    jobbat som journalist i över 20 år.

  8. Jag var alltid intresserad av
    och oroad över miljöfrågor.

  9. Jag satt på tidningen Allt om mat
    en dag när vi hade redaktionsmöte.

  10. Vi diskuterade huruvida
    vi skulle ha torskrecept i tidningen-

  11. -eftersom det uppenbarligen var så-

  12. -att torsken i Östersjön
    var allvarligt utrotningshotad.

  13. Vid det redaktionsmötet
    ställde vi många frågor.

  14. Hur är det möjligt att torsken
    i Östersjön är utrotningshotad?

  15. Har vi inte en politik för fiske-

  16. -där man ska se till att bevara
    det som är allas vår resurs-

  17. -det som är så otroligt viktigt
    för hur Östersjön mår och för fisket?

  18. Det var startskottet för den
    första artikeln jag skrev i frågan-

  19. -och att jag började forska
    i den här frågan-

  20. -och det som tog mig till boken.

  21. Det jag möttes av var så chockerande.

  22. Det som alla visste om
    och alla hade...

  23. Att där det finns en politik-

  24. -och det läggs stora medel
    av det allmänna för att förvalta-

  25. -har kunnat misskötas så oerhört.

  26. Det här är en bild över Nordatlanten
    som visar förändringen under ytan-

  27. -sen början av 1900-talet
    eller mitten av 1900-talet.

  28. 1950 ser man
    en stor nedgång i fiskbestånden.

  29. Den röda färgen illustrerar-

  30. -mer än 11 ton biomassa av rovfiskar
    per kvadratkilometer.

  31. Så såg det ut i början av 1900-talet.

  32. Färgskalan går ner mot ljusblått med
    mindre än 1 ton per kvadratkilometer.

  33. Så här ser det ut nu.

  34. Man kan se en minskning med mellan
    70 och 90 procent av rovfiskar.

  35. Det är alltså torsk, tonfisk,
    hälleflundra, kolja, spätta-

  36. -de matfiskar vi tycker om att äta.

  37. Den här minskningen har skett
    genom ett för kraftigt uttag av fisk.

  38. Utanför Newfoundland i Kanada
    kollapsade... Apropå "tipping point".

  39. Där kollapsade
    jordens största torskbestånd 1992-

  40. -efter minst 15 år
    av kraftiga varningar-

  41. -från forskare som sa
    att vi måste minska uttagen-

  42. -men det fanns ett politiskt tryck
    från yrkesfisket och näringen-

  43. -att fortsätta hålla fångsterna
    på för höga nivåer.

  44. Resultatet var att man 1992-

  45. -fick blåsa av
    hela det kanadensiska torskfisket-

  46. -från en dag till en annan.

  47. Fortfarande
    har inte torsken återhämtat sig.

  48. Det beror på "tipping points".

  49. Det som tidigare var rovfisken
    som dominerade ekosystemet-

  50. -blev så försvagad
    att andra arter tog över-

  51. -som skaldjur som äter torskyngel
    eller konkurrerar om föda.

  52. Har man en gång slagit om...

  53. Det här kallar marinbiologer
    att ekosystemet "flippar".

  54. ...är det svårt att komma tillbaka.

  55. Nu är där ett stort skaldjursfiske,
    men torsken har man gjort sig av med.

  56. Det är abstrakt att prata om
    att fisken har försvunnit-

  57. -så jag brukar använda mig av bilder-

  58. -som en marinbiolog som heter Callum
    Roberts har som hobby att samla.

  59. Gamla bilder av hur fiskfångsten
    såg ut förr i världen.

  60. Man får en bild av hur
    en normal fiskpopulation-

  61. -och en normal fiskefångst
    såg ut i början på 1900-talet.

  62. Det här är väldigt kraftiga torskar-

  63. -som man fick i England omkring 1900.

  64. Ni kan ju jämföra med
    de sladdriga torskfiléer-

  65. -som ni ser i fiskdisken i dag.
    Det är långt därifrån.

  66. Hälleflundra.

  67. Stör är en art
    som är utrotad i Östersjön.

  68. Det är hälleflundra till vänster.

  69. Nu är den på IUCN:s rödlista
    som starkt hotad.

  70. De största exemplaren
    fastnar först i trålen och i näten.

  71. Mängder med fisk har tagits upp.

  72. Det här är från Florida.

  73. Man hänger upp fisk för att skryta
    på sportfiskebåtar och locka kunder.

  74. Man hänger upp dem för att visa
    vilka fina fiskar man kan få.

  75. Det här var 1950.

  76. 1983 skryter man om de där fiskarna-

  77. -och när Callum Roberts var där 2007
    var det de där fiskarna.

  78. Marinbiologer talar om
    att man fiskar neråt i näringskedjan-

  79. -och att man förändrar
    åldersstrukturen-

  80. -och storleksstrukturen på fiskarna.

  81. Den totala biomassan
    är ungefär den samma-

  82. -men vi övergår från stora
    hälleflundror, tonfiskar och torskar-

  83. -till lägre organismer
    av det här slaget.

  84. Överfisket bidrar också
    till algblomning-

  85. -eftersom det finns för få organismer
    som kan äta växtplankton.

  86. Det här känner alla igen.

  87. När jag kom in i EU-parlamentet...

  88. Det var ju...
    Vi kanske ska prata mer om det sen-

  89. -men anledningen att jag blev
    EU-parlamentariker för Miljöpartiet-

  90. -var för att försöka reformera
    EU:s fiskeripolitik-

  91. -eftersom ett av svaren jag fick
    när jag forskade kring frågan-

  92. -var att Sverige inte ensamt
    kan bestämma om kvoter.

  93. De olika medlemsländerna
    runt Östersjön och Nordsjön-

  94. -förhandlar om fiskekvoter.

  95. Även om Sverige skulle vilja
    ha lägre kvoter har det inte gått-

  96. -för att de andra driver upp kvoten-

  97. -som fördelas mellan fiskeflottor
    runt Nordsjön och Östersjön.

  98. För att komma åt det måste vi
    reformera hela EU:s fiskeripolitik.

  99. Facit 2009,
    när jag kom in i EU-parlamentet-

  100. -var att de senast 10 åren hade
    fångsterna minskat med 40 procent.

  101. Fångsterna!
    Bestånden har minskat mer.

  102. Man ökar fiskeansträngningen.

  103. Ju mindre fisk, desto mer fiskar man.
    Man ligger ute mer med fler båtar.

  104. Trots det minskade fångsterna
    med 40 procent.

  105. Anställda inom sektorn
    har minskat under en rad år-

  106. -och också lönsamheten.

  107. Inte många länder inom Europa
    har ett nettoplus på fisket-

  108. -när man drar bort kostnader för
    förvaltning, kontroll och forskning.

  109. Det här var,
    och är fortfarande till viss del-

  110. -debatten i Europa och även i Sverige
    vid den tiden.

  111. Så fort man tog upp frågan
    om överfiske-

  112. -skulle det intervjuas
    en arg och upprörd fiskare-

  113. -som talar om att det finns fisk-

  114. -och att problemet är för mycket
    restriktioner och för lite stöd.

  115. Det här är en demonstration
    som var i Bryssel 2008-

  116. -när dieselpriserna gick upp.

  117. Man kastade in brandbomber
    på DG-Fish-

  118. -generaldirektoratet för fiske-

  119. -och välte bilar och så vidare.

  120. De flesta kände inte till
    hur situationen var-

  121. -men man förstod att det var nåt
    som drabbade väldigt hårt-

  122. -en yrkeskår
    som man har ganska nära i hjärtat.

  123. Om den här trenden skulle fortsätta
    med nedåtgående bestånd-

  124. -förutspådde EU-kommissionen
    att 2022-

  125. -skulle bara 8 av de 136 kommersiella
    fiskbestånden i de europeiska haven-

  126. -vara inom biologiskt säkra gränser.

  127. Naturligtvis skulle det innebära
    färre jobb, sjuka hav-

  128. -och att vi måste importera mer fisk.

  129. Det här är en rättvisefråga.

  130. Trots att bestånden har gått ner har
    vi inte sett mindre fisk i hyllorna.

  131. Det här kompenseras med att vi
    importerar fisk nån annanstans ifrån-

  132. -och odlar fisk som har fötts upp
    på foder som har fiskats nånstans.

  133. Det finns inga genvägar till detta.

  134. Kommissionen
    hade bilden klart för sig-

  135. -men den allmänna opinion
    när vi pratar om "tipping points"-

  136. -var inte klar över den här bilden
    när jag kom in i EU-parlamentet.

  137. Här är ett utsnitt av EU-parlamentet-

  138. -den gröna gruppen som jag tillhörde.

  139. 2009 fick EU-parlamentet
    medbestämmande om fiskepolitiken-

  140. -med Lissabonfördraget.

  141. Det var en nyhet.
    För första gången skulle parlamentet-

  142. -få nåt att säga till om
    i fiskepolitiken-

  143. -och vara likställt ministerrådet.

  144. Rent konkret går det till så att-

  145. -kommissionen lägger ett förslag som
    behandlas av parlamentet och rådet.

  146. Man måste komma överens, annars
    blir det ingen ny fiskeripolitik.

  147. Det var klart att vi skulle behandla-

  148. -och kommissionen
    skulle föreslå en ny fiskeripolitik.

  149. Så här såg parlamentets
    politiska fördelning ut 2009.

  150. Nu är det ett nytt parlament.

  151. Den gröna lilla tårtan med
    58 ledamöter är den gröna gruppen.

  152. Om man ska få en förändring
    till stånd i parlamentet-

  153. -måste man få med sig över hälften
    av ledamöterna i omröstningar.

  154. Det räcker inte att sitta och ha rätt
    i sin lilla gröna tårtbit.

  155. Då kommer inga förändringar.

  156. Det handlar om att övertyga de andra
    att man har rätt.

  157. Det är skillnad på politiken
    i EU-parlamentet och i Sverige.

  158. I nationella riksdagar handlar det om
    att utkristallisera skillnader.

  159. I EU-parlamentet handlar det om
    att hitta allianser och majoritet.

  160. Jag tänkte dra
    en bildkavalkad från parlamentet-

  161. -på hur vi har jobbat
    från 2009 till 2013-

  162. -när den nya fiskeripolitiken antogs.

  163. Här är utskottsrummet
    där fiskeriutskottet sitter.

  164. Det var här
    det stora fotarbetet skedde-

  165. -att försöka vinna över ledamöterna
    från de olika politiska grupperna-

  166. -som satt i fiskeriutskottet.

  167. Det handlar om att sitta i utskottet-

  168. -och debattera, lägga förslag
    och vara närvarande.

  169. Jag tror inte att jag missade ett
    enda utskottsmöte när jag satt där.

  170. Det gör skillnad naturligtvis.

  171. Vi hade med oss en grupp
    parlamentariker till Lysekil-

  172. -till Havsfiskelaboratoriet-

  173. -för att de skulle få tillfälle-

  174. -att med egna ögon se
    redskap som är selektiva.

  175. En av de stora frågorna
    handlade om dumpning av fisk-

  176. -att 20 procent av all fångst-

  177. -kastades överbord
    och gick förlorad.

  178. En svårighet var att få ledamöterna
    att förstå att det finns alternativ-

  179. -där man inte får bifångster.

  180. Också den sociala biten var viktig.

  181. Vi ordnade seminarier med partners
    från Afrika och tredje världen-

  182. -för att visa vilken påverkan
    EU:s fiskeripolitik har-

  183. -på utvecklingsländers hav.

  184. Vi jobbade med att få kommissionen-

  185. -att lägga ett så ambitiöst förslag
    som möjligt i parlamentet.

  186. Mängder med hearings och seminarier.
    Ja, ni förstår.

  187. Vi jobbade också med en webbsida,
    CFP Reform Watch-

  188. -Common Fisheries Policy
    Reform Watch.

  189. Min erfarenhet
    när jag skrev boken var-

  190. -att det var svårt att få begriplig
    information om vad som hände inom EU.

  191. Den här webbsidan lanserade jag-

  192. -för att hela tiden publicera allt
    som hände inom EU på fiskeområdet-

  193. -alla förslag som lades
    och enkelt med länkar-

  194. -för journalister
    och civilsamhällets organisationer.

  195. Den här blev väldigt uppskattad.

  196. Vi tvittrade och höll liv i frågan.

  197. Försmak på att vi
    hade fått parlamentet med oss-

  198. -kom 2012 då vi hade en omröstning-

  199. -kring ett förbud mot
    att skära fenor av hajar-

  200. -och inte behålla hajkroppen ombord-

  201. -som är
    en fruktansvärt grym fiskemetod-

  202. -som har använts och används
    fortfarande av asiatiska flottor.

  203. Man tar de värdefulla fenorna och
    dumpar den levande kroppen i havet.

  204. 2012 fick vi igenom ett förbud
    så att EU-fiskare inte får göra det.

  205. Man måste behålla hela kroppen
    och ta om hand allt.

  206. Här fick vi
    en stor majoritet för frågan-

  207. -men det låg utanför fiskerireformen.

  208. Vi körde riktiga kampanjmetoder-

  209. -och försökte övertyga
    parlamentariker att engagera sig.

  210. Här är en brittisk liberal, Chris
    Davies, som också kånkar på torsken.

  211. Vi försökte få ledamöterna
    att skriva under.

  212. Här är...

  213. Vår fiskekommissionär Maria Damanaki
    fick också hålla torsken.

  214. I fiskkostymen
    är min kollega Chris Davies.

  215. På parlamentet är det strikta regler.

  216. Man får inte släppa in Greenpeace
    eller göra aktioner med kostymer.

  217. Däremot får ledamöter
    klä sig hur de vill.

  218. Han har en liten öppning under hakan-

  219. -där hans bricka
    med "Member of parliament" hänger.

  220. Så offrade vi oss,
    och det gav resultat.

  221. Här föreslår...
    Det är strax efter 2012.

  222. Då föreslår kommissionen
    en ny fiskeripolitik-

  223. -med förbud mot överfiske från 2015-

  224. -förbud mot att dumpa fisk-

  225. -och väldigt strikta villkor på EU:s
    flottor i utvecklingsländers vatten.

  226. 25 procent av EU:s fiskefångster
    sker utanför EU:s vatten-

  227. -där man betalar för fisketillträde.

  228. Det var viktigt
    att skärpa hur man får jobba med det.

  229. Vi hade fått ihop-

  230. -en tvärpolitisk aktionsgrupp
    som jobbade för det här.

  231. Några kanske ser moderata ledamoten
    Christofer Fjellner stå där också.

  232. "Save our seas!"

  233. Vi hade
    en grupp parlamentariker som...

  234. En nyckelperson
    från varje politisk grupp-

  235. -som hade möten
    och utbytte information-

  236. -och kunde förutse
    var motståndet skulle komma ifrån-

  237. -och hur vi skulle kontra motståndet.

  238. Här var ledaren för motståndet-

  239. -Carmen Fraga
    från spanska Partido Popular.

  240. Som dotter till propagandaministern
    i Francos regering...

  241. ...Manuel Fraga-

  242. -stod hon väldigt nära
    den galiciska fiskeflottan.

  243. Hon gjorde allt för att hindra-

  244. -den rörelse
    som skedde inom parlamentet-

  245. -men det gick inte så bra.

  246. I parlamentet ska själva lagförslaget
    tas om hand av en person-

  247. -en rapportör.

  248. Hon ville väldigt gärna
    bli rapportör-

  249. -men vi lyckades kontra det
    genom list och styrka.

  250. I stället blev det Ulrike Rodust,
    tysk socialdemokratisk ledamot-

  251. -som fick det här uppdraget,
    och det var väldigt avgörande.

  252. Om vi pratar "tipping point"
    var det ett avgörande ögonblick.

  253. Jag fick betänkande som handlade om
    den externa fiskeripolitiken-

  254. -om fisket utanför Europas gränser.

  255. Sen hade vi hjälp från media.

  256. Hugh Fearnley-Whittingstall...

  257. Har ni sett "Hugh's cottage"
    eller "Hugh's fish fight" på tv?

  258. Han drev på...
    Han är en väldigt trevlig person-

  259. -en korsning mellan Janne Josefsson
    och Ernst Kirchsteiger-

  260. -väldigt ettrig
    men mysig och lagar mat-

  261. -och blir upprörd över fiskedumpning.

  262. Han satte i gång kampanjen
    som folk skulle skriva under på-

  263. -att stoppa utkast av fisk, dumpning
    och överfiske över hela Europa.

  264. Den här stod utanför EU-parlamentet.
    "You can't ignore people!"

  265. 677 000 människor
    hade skrivit under på nätet.

  266. Sen var det väldigt viktigt-

  267. -att miljö- och civilsamhälles-
    organisationerna gick samman-

  268. -under paraplyet "Oceans 2012".

  269. De bestämde sig tidigt för att inte
    var och en driva sin sak.

  270. Risken var ju annars-

  271. -att de intresserade av sjöfåglarna
    bara skulle driva den frågan-

  272. -och småskaliga fiskare
    skulle driva sin sak.

  273. Organisationerna gick tillsammans.

  274. WWF, Greenpeace
    och High Seas Alliance-

  275. -alla gick ihop för att driva det.

  276. Förbjuda överfiske från 2015.
    Förbjuda dumpning. Rättvisa avtal.

  277. Tre tydliga frågor. Bara driva dem.

  278. De var väldigt närvarande hela tiden,
    och vi jobbade nära dem.

  279. Se där! Där är Hugh.

  280. Hur som helst lade fru Rodust
    en bra rapport.

  281. Här kom motelden: 2 500
    ändringsförslag på hennes rapport-

  282. -som vi var tvungna att motarbeta
    vartenda ett.

  283. Faktiskt lyckades vi.

  284. I parlamentet
    fick vi en jordskredsseger.

  285. 502 röster
    för den hållbara fiskeripolitiken-

  286. -och bara 137 emot.
    En del blev jättesura.

  287. Det blev mycket positiv uppmärksamhet
    i medierna.

  288. När parlamentet hade röstat
    blev det en världsnyhet.

  289. Jag blev intervjuad
    från hela världen.

  290. "Nu ska den ökända europeiska
    fiskeripolitiken äntligen ändras."

  291. Det hjälpte,
    för sen skulle vi möta de här-

  292. -nämligen ministrarna i EU:s
    ministerråd och förhandla med dem.

  293. De hade en mindre ambitiös
    utgångspunkt i det de tyckte.

  294. Reformen kunde vara mer försiktig,
    tyckte de.

  295. Men trycket utifrån
    blev bra och starkt-

  296. -från civilsamhälle och media
    som hade snappat upp det ordentligt.

  297. Till slut blev det så. Här är Eskil
    Erlandsson och hans danska kollega.

  298. Väldigt glada
    för de stod ju på rätt sida i kampen.

  299. Några spanjorer var inte så glada,
    men det blev en bra reform.

  300. -där vi fick igenom
    alla viktiga punkter-

  301. -med några kompromisser på slutet.

  302. Fem procent av alla fångster
    kan möjligtvis få dumpas ändå-

  303. -men principerna är på plats.

  304. Nu är min tid slut,
    så jag ska bara ta slutsatserna...

  305. ...som jag kan dra utav detta.

  306. Det är viktigt med forskning.

  307. Det är viktigt med media,
    civilsamhället och politiken.

  308. Forskningen måste ju finnas där-

  309. -men det här exemplet visar
    att forskning ensamt räcker inte.

  310. Det jag upptäckte som journalist var-

  311. -att det fanns överväldigande bevis
    på att det här inte var hållbart.

  312. Det fanns mycket exempel, inte minst
    från Kanada, att det kan gå dåligt-

  313. -men ändå fortsatte vi 10 år senare
    i Östersjön-

  314. -och nästan upprepade samma sak
    som hade hänt i Kanada.

  315. Forskning eller fakta endast
    räcker faktiskt inte.

  316. Media är ju viktigt,
    men media kan vara missledande.

  317. Det är bra när media är på ens sida,
    men media kan slå åt ett annat håll.

  318. Media har sin egen logik.
    Det känner ni igen från klimatfrågan.

  319. Väldigt länge var det forskare
    som säger att klimatet förändras-

  320. -men så får alltid en annan forskare
    säga att de inte är helt säkra.

  321. Media har den här balansplikten
    som ibland kan slå fel.

  322. Civilsamhället är superviktigt-

  323. -men det fick inte riktigt kraft
    förrän man hade synkroniserat sig-

  324. -och gått samman om samma budskap.

  325. Politiken, då?
    Ja, den är ju väldigt vimsig.

  326. Den kan leda vägen,
    men den kan också blunda för fakta-

  327. -och blunda för det allmännas bästa
    om inte opinionen kräver det.

  328. En viktig insikt som jag har gjort
    efter den här resan-

  329. -är att det bara är politiken
    som kan ta saker hela vägen i mål.

  330. Det räcker inte med insikt och fakta.

  331. Man måste lagstifta, kontrollera och
    se till att det blir en förändring.

  332. Det måste man göra på politisk nivå.

  333. Näringslivet kan ta
    frivilliga initiativ-

  334. -men för en riktig förändring
    måste politiken vara med.

  335. Personer och allianser är mycket
    viktigare än jag trodde innan.

  336. Det är viktigt att hitta
    rätt nyckelpersoner att jobba med.

  337. I går hittade jag den här boken
    i bokhyllan.

  338. "Critical mass.
    How one thing leads to another."

  339. Jag blev inte så mycket klokare.

  340. Har nån läst den?
    Den är väldigt naturvetenskaplig.

  341. Det är många illustrationer i den
    med olika "tipping points".

  342. Där visar den övre bilden-

  343. -att från det här kaoset
    börjar plötsligt några gå i led.

  344. Det är viktigt att man får den där
    rörelsen. Då följer folk efter.

  345. Jag vet inte om det gör er klokare.

  346. Så här sa Ban Ki-moon i december:

  347. "What used to be unthinkable
    is now unstoppable."

  348. Det är ett bra citat. Tack!

  349. -Nu ska vi sitta på barstolar.
    -Ja. Nu blir det barsnack.

  350. Slå dig ner!

  351. Jätteintressant att höra
    om den här resan!

  352. Jag tänker försöka luska lite mer.

  353. När du jobbade som journalist,
    hur såg du på din roll...

  354. ...som pådrivare av samhällsfrågor?

  355. Jag hade blygsamma förväntningar
    på vad jag skulle kunna påverka.

  356. Jag blev alltid
    lika positivt överraskad-

  357. -när nåt jag hade skrivit-

  358. -resulterade i en reaktion från
    ett företag eller från politiken.

  359. Jag skrev mycket om miljöfrågor
    i Allt om mat och Expressen.

  360. Jag blev väldigt överraskad faktiskt-

  361. -över hur mycket det jag pekade på...

  362. Vilken effekt det gärna fick.

  363. Var det
    det som fick dig att skriva boken?

  364. Ja, fast jag hade nog...

  365. Jag var väldigt rädd för mottagandet,
    vad det skulle bli.

  366. När jag samlade på mig gamla klipp-

  367. -och läste i arkiven
    om fiskedebatten-

  368. -var den så otroligt aggressiv.

  369. Den var väldigt aggressiv
    mot forskare-

  370. -och andra som försökte visa
    att det här inte var hållbart.

  371. Så jag var osäker på hur det skulle
    tas emot när det kom från mig.

  372. Jag är inte forskare-

  373. -och har inte erfarenheten
    från 20 år på sjön som fiskarna har-

  374. -och så skulle jag berätta
    hur det var.

  375. Jag var inte alls säker på
    hur det skulle landa.

  376. Den landade stenhårt, kan man säga.

  377. För den boken fick du Stora
    journalistpriset och Guldspaden-

  378. -de grävande journalisternas pris.

  379. Den rönte stor debatt-

  380. -och gjorde att du fick frågan
    att kandidera till Europaparlamentet.

  381. Hur kändes det att få en fråga
    från ett parti och bli politiker?

  382. Det var jätteläskigt.
    Det var helt fruktansvärt.

  383. Jag hade precis vant mig vid
    att stå lite i rampljuset-

  384. -och vara opinionsbildare
    inom fiskefrågan.

  385. Jag hade börjat få
    visst självförtroende i den frågan...

  386. ...och konstaterat
    med viss förvåning-

  387. -att det var som att slå in
    en öppen dörr.

  388. Jag trodde att dörren var stängd
    och att de skulle skratta ut mig-

  389. -och ge mig en artikel där de visade
    på 15 faktafel a la Herman Lindqvist.

  390. Men det kom aldrig-

  391. -och jag gaskade upp mig och tyckte
    att jag hade gjort nåt bra.

  392. Det tyckte ju alla.
    Stora journalistpriset är ju en dröm.

  393. Sen får jag den här frågan.

  394. Först var det lite som en kalldusch.
    "Vi vill att du ska..."

  395. Hur gick det till när du fick frågan?

  396. -Jag blev kontaktad av språkrören.
    -Ringde de?

  397. Ja, vi träffades.

  398. Det var många som vill träffa mig,
    så jag träffade dem också.

  399. -Sa de inte vad det gällde?
    -Nej.

  400. Känslan var lite att de
    skulle förstöra det som var så bra-

  401. -att jag måste ta ställning till det.

  402. Jag röstade på Miljöpartiet
    och kände mig som miljöpartist-

  403. -men skulle jag släppa-

  404. -den opartiska,
    hyllade journalistrollen-

  405. -för att gå in i politiken?

  406. Först sa jag faktiskt nej,
    men fick betänketid i alla fall.

  407. Då märkte jag till min förvåning-

  408. -att min bild av min hjälteroll
    som journalist-

  409. -inte delades av så många andra.

  410. När jag tog upp det
    med vänner och släkt tyckte de:

  411. "Ja! Det är klart att du ska in
    i politiken och ändra det här!"

  412. Då insåg jag
    att jag måste göra det, försöka.

  413. -Du var den ofrivillige politikern?
    -Ja, absolut.

  414. Du följde den socialdemokratiska
    dramaturgin med att säga nej först.

  415. Är det bara de som gör det?

  416. Spännande!

  417. Hur såg du på din roll, att gå
    från den opartiska journalisten-

  418. -till partisk drivande politiker?

  419. Det var som att hoppa bungyjump.

  420. Från att ställa frågor
    ska man svara på frågor.

  421. Från att peka på vad som är fel-

  422. -till att tänka ut
    hur man ska rätta till det.

  423. Ärligt talat
    är politikerrollen i dag-

  424. -väldigt negativ. Det är den.

  425. Man ska förvänta sig
    att bli misstänkliggjord.

  426. Den första frågan jag fick när det
    hade gått ut ett pressmeddelande-

  427. -att Isabella Lövin blir kandidat för
    Miljöpartiet för EU-parlamentet...

  428. På kvällen ringde det en journalist
    från en av de stora dagstidningarna-

  429. -och bara skrattade i luren.

  430. Sen sa han:
    "Var det här så välbetänkt?"

  431. "Ja", sa jag med hjärtklappning.

  432. "Jag vill försöka förändra det här."

  433. "Hur mycket betalt får du?"
    var nästa fråga.

  434. Jag tycker att diskussionen
    kring politikerförakt...

  435. Det är en rättmätig kritik
    vi kan ha om ledare och politiker.

  436. Visst, den är befogad-

  437. -men vi får de politiker
    vi förtjänar-

  438. -om det är så läskigt att gå in
    i politiken som det är i dag.

  439. Jag kan vittna om att det inte är nåt
    man lättvindigt gör-

  440. -och sen återvänder
    och blir journalist fem år senare.

  441. Var du medveten om att det var
    "no turning back"?

  442. Ja, jag kände väldigt starkt-

  443. -att det var
    som att komma ut ur garderoben.

  444. Man kommer inte tillbaka och säger:
    "Nej, jag var inte miljöpartist."

  445. Nej, det är inte så trovärdigt.

  446. Miljöpartiet har en kultur som pratar
    om att gå in och ut ur politiken.

  447. Absolut, men har man en gång varit
    i politiken...

  448. -Man tar väldigt stora risker.
    -Man blir stämplad naturligtvis.

  449. Ja, man kanske inte gör bra
    ifrån sig.

  450. Då är ju hjälteglorian borta.

  451. Du lyckades ju ändå
    med några historiska saker.

  452. När du kom in i Europaparlamentet-

  453. -fick du en central roll
    inom fiskepolitiken.

  454. Först som pådrivare
    och sen fick du en slags medlarroll-

  455. -där du agerade brygga mellan
    olika parti- och intressegrupper.

  456. Kan du säga nåt om den balansgången-

  457. -för att komma fram till den "tipping
    point" som vi utforskar i dag.

  458. Nyckeln till framgång i parlamentet
    var:

  459. Ett: solida argument och fakta.

  460. Ingen kunde motsäga
    de neråtgående trenderna-

  461. -i sysselsättning, ekonomi
    och i bestånden.

  462. Det var grunden att stå på.

  463. Det andra var charmoffensiv,
    helt enkelt-

  464. -att försöka nå ut till människor
    och få med sig människor.

  465. Och det gick ju väldigt bra.

  466. Om vi ska vara lite filosofiska...

  467. När det finns mycket energi och snack
    kring en fråga dras folk dit.

  468. Då är det kul att vara med.

  469. Plötsligt var det kul
    att vara i fiskeriutskottet-

  470. -som hade varit det tråkigaste
    utskottet i parlamentet-

  471. -innan 2009.

  472. Ingen ville sitta där.
    Det var avskrapet som hamnade där.

  473. Nu blev alla jätteintresserade
    av vad som pågick-

  474. -av vår aktionsgrupp.

  475. Alla assistenter levde upp
    som jobbade kring oss.

  476. De hade också sina nätverk.

  477. Det påminner om
    ett gammalt raggningsknep.

  478. Skrattricket, har du hört om det?

  479. Om du kommer in i ett rum med
    dina vänner och börjar skratta högt-

  480. -ser alla att vi verkar ha roligt
    och kommer dit.

  481. Så var det faktiskt.

  482. Mera skratt i politiken
    och styrelserummen!

  483. Ja, och mer vänskap och driv framåt.

  484. Och mindre pajkkastning.

  485. Det är väldigt kul
    med EU-parlamentet.

  486. Nu är det ju en annan fördelning
    och mer aggressiva tongångar-

  487. -men förra mandatperioden...

  488. Vi jobbade med att få med nyckel-
    personer från de andra grupperna.

  489. Fick man med sig ett par stycken
    kunde man få med sig den gruppen.

  490. Fanns det en smekmånad i parlamentets
    nya roll som medbestämmande part?

  491. Fiskeindustrin var oförberedda på vad
    som skulle hända i fiskeutskottet.

  492. De som hade suttit innan
    hade bara försvarat fiskeindustrin.

  493. Då hade inte parlamentet
    medbestämmande.

  494. När jag kom in var Lissabonfördraget-

  495. -och sen drog vi bara i gång.

  496. Jag tror inte att fiskeindustrin
    hade förstått vad som var på gång.

  497. De trodde att de kunde
    fortsätta som vanligt och klaga.

  498. Du nämnde i din presentation att de
    var våldsamma i sina protester.

  499. Visst fick ni med er en del av
    industrin på att stödja politiken?

  500. -Hur gick det till?
    -Det var de småskaliga fiskarna.

  501. Via deras organisationer som gick med
    i alliansen, Oceans 2012.

  502. Vi tog upp frågan
    om vem som har rätt att fiska-

  503. -som var en nyckelfråga.

  504. Med mindre fisk i haven-

  505. -går större andel av fisken till de
    stora fartygen, de stora aktörerna.

  506. Det som skapar sysselsättning
    och det människor värnar om-

  507. -det småskaliga fisket,
    får mindre bit av kakan.

  508. Vi tog upp frågan-
    om vem som har rätt att fiska-

  509. -och hur kvoterna ska vara fördelade
    mellan stora och små fartyg.

  510. Det var
    en välkommen vinkling på debatten.

  511. Vi har goda vänner
    bland de småskaliga fiskarna-

  512. -och även bland de storskaliga.

  513. Till slut inser man
    att man har kommit till vägs ände-

  514. -när det inte är ekonomiskt hållbart
    att fortsätta.

  515. Innan vi släpper in en publikfråga-

  516. -tänkte jag fråga om din nuvarande
    roll som biståndsminister.

  517. Tar du med dig nåt av insikterna
    till din nuvarande position?

  518. Vad är det du tar med dig
    in i biståndspolitiken?

  519. Det är mycket.
    Det är ju en ganska annorlunda roll-

  520. -men det finns beröringspunkter.

  521. Det som förra presentationen slutade
    med, de nya hållbarhetsmålen-

  522. -Agenda 2030
    och klimatkonferensen....

  523. Här har ju Sverige varit med
    och påverkat förhandlingarna-

  524. -fram till de här utmärkta resultaten
    som kom i slutet av förra året.

  525. Det handlade också om att hitta
    allierade och driva frågor framåt.

  526. Nu har ju jag en hel statsapparat
    till min hjälp som minister.

  527. Det är mindre "hands on", men jag
    försöker att vara med personligen-

  528. -och ha kontakt
    med mina ministerkollegor och andra-

  529. -att driva de här frågorna framåt.

  530. Just vetskapen om hur mycket
    personer och timing betyder...

  531. Och positiv energi
    är väldigt viktigt.

  532. Spännande! Lycka till med det!

  533. Martin eller Johanna ska hjälpa mig
    med några frågor från publiken.

  534. Vi ska se om det har kommit något.

  535. Det har kommit många kommentarer.

  536. Många tycker att det du har gjort
    är fantastiskt.

  537. Även om hur du tar med dig arbetet
    från EU, men det har ni svarat på.

  538. Det är nån
    som har en detaljfråga.

  539. "Är det tillåtet att fiska haj inom
    EU om både fenor och kropp behålls?"

  540. Ja, det är det.

  541. Poängen med hajfeneförbudet-

  542. -är att man har bättre kontroll på
    hur många hajar som dör-

  543. -att man kan kontrollera det.

  544. Sparar man bara fenorna
    är det dels djurplågeri-

  545. -men då är det svårt att se
    hur många hajar som har dött.

  546. Att behålla kropparna
    är ett sätt att kontrollera fisket-

  547. -men kropparna är bara värda
    en bråkdel av vad fenorna är.

  548. Nån undrar om det är nån annan nation
    som har "snott" marknaden nu.

  549. Om nån annan nation har gjort det?

  550. Nej, det skulle jag inte vilja påstå.

  551. Däremot har ju
    EU:s nya fiskeripolitik-

  552. -en inverkan på resten av världen
    som är ganska avsevärd.

  553. Jag har sett flera exempel på det
    som biståndsminister-

  554. -när jag har rest i världen.

  555. Genom att EU ställer krav
    på vissa saker-

  556. -när det gäller transparens...

  557. För att få fisketillträde
    till ett land i låt säga Västafrika-

  558. -har vi nu kravet att det måste kunna
    bevisas att det finns ett överskott-

  559. -som inte det landet behöver.

  560. Det måste finnas
    vetenskapliga beståndsuppskattningar-

  561. -och man måste veta
    hur mycket alla andra fiskar.

  562. Hur mycket fiskar koreaner, kineser,
    ryssar, taiwaneser, japaner-

  563. -och andra som har fjärrfiskeflottor
    i de här vattnen?

  564. Genom EU:s nya krav på detta-

  565. -har exempelvis
    västafrikanska landet Mauretanien-

  566. -gått med i ett initiativ som heter
    Fisheries transparency initiative-

  567. -där de lovar
    att publicera alla fiskeavtal.

  568. Då pushar man andra fjärrfiskeflottor
    att uppträda bättre.

  569. Det är "race to the top"
    i stället för "race to the bottom"-

  570. -som när vi säger: "Varför ska EU
    när ingen annan gör det?"

  571. Nu gör EU det, och då tvingar vi
    andra att göra det. Det är kul.

  572. En frågar om du driver att man
    ska minska konsumtionen av fisk-

  573. -eller bara att förbättra?

  574. Det är inte hållbart-

  575. -om alla skulle äta lika mycket fisk
    som japaner eller spanjorer.

  576. I Sverige konsumerar vi 20 kilo
    per person och år.

  577. I Japan är det 120 kilo,
    så det är mycket mer.

  578. Jag tycker att
    om man äter miljöcertifierad...

  579. Gärna att man äter sill, skarpsill
    och ansjovis - de mindre fiskarna.

  580. Då gör man
    ett mindre ekologiskt avtryck-

  581. -än om man äter tonfisk och svärdfisk
    som är högt upp i näringskedjan.

  582. Att hålla sig till småfisk,
    pelagisk fisk, tycker jag är bra.

  583. Tack så mycket. En avslutande fråga:

  584. Har man sett att den här politiken-

  585. -har fått resultat i fiskebestånden,
    i fiskens återhämtning?

  586. Det tar ju tid.

  587. Vi har vänt trenden. Jag hoppas att
    det inte var för sent för Östersjön.

  588. Östersjön uppvisar väldigt oroande
    tecken på att må oerhört dåligt.

  589. Trots att bestånden nu ökar-

  590. -ser man
    att själva fisken mår dåligt.

  591. Den är mager,
    och torsken har sår på buken.

  592. De är i dålig kondition,
    och man har inget svar på varför.

  593. Vi har manipulerat det ekosystemet
    väldigt hårt i båda ändar-

  594. -både genom att släppa ut mycket
    övergödande ämnen i ena änden-

  595. -och sen har vi plockat ut
    de stora rovfiskarna-

  596. -de som skulle kunna reglera
    näringscykeln lite bättre.

  597. Nu har vi
    en väldig obalans i Östersjön.

  598. Medelhavet är...

  599. Det är inte bara EU-länder som fiskar
    där, så EU:s regler räcker inte.

  600. Nordsjön ser inte heller bra ut.

  601. Det kommer att ta tid
    innan vi ser effekten av det här-

  602. -men utan
    den nya fiskerilagstiftningen-

  603. -skulle vi inte se nån förbättring.
    Det kan vi vara säkra på.

  604. Vi får hoppas
    att det ger tillräckligt med andrum.

  605. Trevligt att ha dig här!

  606. Jag och min kollega Tobias Jansson-

  607. -gjorde en bussresa till Bryssel
    för att besöka Europaparlamentet.

  608. Du ska få ett presentkort
    på en bussresa till Bryssel.

  609. -Jag bara skojade!
    -Fasen!

  610. Det är ett gåvokort till Röda korset-

  611. -och ett matpaket
    i spåret av flyktingkrisen.

  612. -Trevligt att ha dig här!
    -Tack så mycket!

  613. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

EU:s historiska fiskeavtal

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Samhällskunskap > Politik och statskunskap
Ämnesord:
Fiske, Fiskeripolitik
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Att bli en lycklig 85-åring

Vad är det som får människor att göra saker som lyckas? Nina Åkestam är reklamforskare på Handelshögskolan i Stockholm. Hon har tidigare varit sjukskriven på grund av stress. Här berättar hon om hur man lyckas utan att bränna ut sig. Inspelat 19 augusti 2015 på Slagthuset Malmö. Arrangör: Media Evolution.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Mifforadio

Har vi något val?

Hur fria är vi människor i de val vi gör? Och hur mycket är förutbestämt av olika saker vi inte kontrollerar? Mysig morgonshow om de stora livsfrågorna. Vi äter frukost och pratar med lyssnare som ringer in. Skön musik spelas.

Fråga oss