Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016 : Minoritetsspråk ur europeisk synvinkelDela
  1. Det här ska handla om både Europa
    och Sverige – mina tankar om det.

  2. Jag vill också tacka Sigve Gramstad
    som varit till min hjälp.

  3. Jag ska tala om bakgrunden
    till minoritetsspråkskonventionen-

  4. -och även presentera hur tankarna
    gick i Europarådet innan ratificeringen.

  5. Sedan kort om hur man
    hanterade inledningsfasen i Norge.

  6. Därefter om något
    som kan vara nytt för många:

  7. Vad finns det egentligen för olika språk
    här i Europa?

  8. "European charter for regional
    or minority languages"-

  9. -heter konventionen på engelska.

  10. Vi måste komma ihåg att
    den internationella konventionens syfte-

  11. -är att skydda och gynna traditionella
    landsdels- och minoritetsspråk.

  12. Det första utkastet
    gjordes redan år 1988.

  13. Men redan efter andra världskriget
    fanns det diverse avsikter-

  14. -vars mål var att främja
    etniska och språkliga minoriteter.

  15. Samtidigt började Europarådets arbete
    fokusera mer-

  16. -på demokrati och mänskliga rättigheter.
    Rådet grundades 1947.

  17. I början av 1980-talet
    började en kommitté utforma-

  18. -minoritetsspråkskonventionen
    och även ramkonventionen.

  19. Tidpunkten är viktig såtillvida
    att de dåtida vetenskapliga premisserna-

  20. -var språksociologiska, och det märks
    ganska tydligt i konventionen.

  21. I början av 1990-talet eller egentligen
    redan i slutet av 1980-talet-

  22. -presenterade man de första utkasten.

  23. Och nu flyttar vi oss
    snabbt framåt i tiden.

  24. Både ram- och minoritetsspråks-
    konventionen trädde i kraft 1998.

  25. Sverige ratificerade den år 2000.

  26. Det fanns en liten detalj i det hela.

  27. Innan minoritetsspråkskonventionen
    började gälla-

  28. -krävdes ratificering av sju länder.

  29. Lite kul var det att Liechtenstein,
    som inte har språkliga minoriteter-

  30. -på sätt och vis var anledningen till
    att konventionen kom i gång.

  31. Många har tackat dem, men inte de
    som inte gillar konventionen.

  32. Konventionerna gäller också som
    inträdeskrav till Europarådet och EU.

  33. De går ut på samarbete mellan
    myndigheter och intresseorganisationer.

  34. Till exempel i Gislaved
    är det här under utveckling.

  35. De innehåller tidskrävande
    legislativa processer.

  36. Det tog 15,16 år
    för konventionen att träda i kraft-

  37. -och då förstår man att de politiska
    och legislativa processerna tar tid.

  38. Det har blivit en exemplarisk
    internationell konvention-

  39. -och än en gång
    vill vi tacka Liechtenstein.

  40. Följande är
    från Sigve Gramstads presentation:

  41. I Norge inleddes en etnisk mobilisering
    i slutet av 1970-talet-

  42. -i samband med Alta-konflikten,
    då delar av samernas land-

  43. -hamnade under vatten. Det skapade
    en motreaktion som inledde samernas...

  44. ...mobilisering som på sätt och vis
    har fått vida spridning-

  45. -runtom i norra Europa
    och bland ursprungsfolk i hela världen.

  46. Man grundade en samisk
    kultur- och språkkommission-

  47. -och lade fram ett förslag till språklag
    som antogs i början av 1990-talet.

  48. Sigve Gramstad
    var med och förberedde lagförslaget-

  49. -och i tio år var hon ordförande
    för minoritetsspråkskonventionen.

  50. Hennes samiska bakgrund-

  51. -påverkade faktiskt
    hanterandet av Europafrågorna.

  52. Konventionen har olika mål.

  53. Absolut fokus ligger
    på kultursektorn och kulturella värden.

  54. Något man ibland glömmer bort i Sverige
    när man talar språkrättigheter-

  55. -är att målet är att bevara
    kulturella drag och kulturarv.

  56. Och även demokratiska
    och mänskliga rättigheter står i fokus.

  57. Den består av två delar. Den tredje
    delen handlar specifikt om olika språk.

  58. Centralt i den tredje delens artiklar
    är den åttonde-

  59. -som handlar om utbildning.

  60. Länderna måste välja
    minst 35 paragrafer-

  61. -varav tre måste vara från delen
    som handlar om utbildning.

  62. Vi går över till språkområdet.
    Det kanske är lite svårt-

  63. -men sekretariatet har räknat
    att det finns 79 språk-

  64. -som omfattas av konventionen.

  65. Men dessa språk används
    av 203 olika minoriteter-

  66. -eller språkgrupper.

  67. 70 av språken är skyddade endast
    av den mer allmänna andra delen.

  68. 126 språk skyddas även
    av den tredje delen.

  69. Här finns det några alternativ.
    Vissa grupper kan...

  70. ...ha olika typer av skyddsnivåer.

  71. Syns det här?

  72. Här ser ni ett exempel på hur man kan
    klassificera de olika språken.

  73. Albanska är till exempel officiellt
    minoritetsspråk i Bosnien-Hercegovina-

  74. -Montenegro, Rumänien och Serbien.
    Man ser även hur språken är skyddade.

  75. Förutsättningarna och skyddsnivåerna
    skiljer sig mycket länderna emellan.

  76. Ett språk som talas i flera länder
    kallas pluricentriskt.

  77. Dessa kan utvecklas i olika riktningar
    och konkurrera med varandra.

  78. Ett exempel på det
    är asturiska i Spanien.

  79. Jag återkommer till det,
    men asturiska talas endast i Spanien.

  80. Bosniska är också intressant.

  81. Språket fanns ju inte tidigare eftersom
    det ansågs vara serbokroatiska.

  82. Numera betraktas även serbiska
    och kroatiska som olika språk.

  83. Bosniskan "föddes" parallellt med dessa.

  84. Av de pluricentriska språken
    talas tyska i tretton länder-

  85. -vilket gör det
    till det näst mest utbredda språket.

  86. Tyska har minoritetsstatus i Armenien,
    Bosnien-Hercegovina, Kroatien-

  87. -Tjeckien, Danmark, Ungern, Polen,
    Rumänien, Serbien, Slovakien-

  88. -Slovenien, Schweiz och Ukraina.

  89. Som ni ser
    har tyskan en ganska låg skyddsstatus.

  90. Tyska har sedan andra världskriget haft
    svårt att bli erkänt i vissa länder.

  91. Statusen motsvarar alltså inte alltid
    språkbehovet i de olika länderna.

  92. Europas kanske största minoritetsspråk
    är romani, som har många olika namn.

  93. Dessa varieteter har
    en officiell status i sexton länder.

  94. I vissa av dessa länder-

  95. -är artikel 7,5 i den andra delen
    ganska generell.

  96. Där beskriver man
    språkets möjliga skyddsstatus-

  97. -som ska utformas
    i samarbete med språkbrukarna.

  98. Kraven är inte stora, men språket
    är åtminstone godkänt som officiellt.

  99. Ratificeringarna
    har stött på tre typer av problem.

  100. Ibland skyddas inte språket alls.

  101. Då kan konventionens expertgrupp
    mycket väl ingripa-

  102. -och be regeringarna utreda saken.

  103. Liksom förvaltningsområdena
    har blivit fler, har det också-

  104. -tillkommit fler språk som varit glömda
    eller saknats säker information om-

  105. -men som bevisligen har brukare-

  106. -och som kulturarvsspråk
    varit värda att skydda.

  107. I Sverige diskuterar man huruvida
    älvdalska är ett språk eller en dialekt.

  108. Om det klassas som ett språk
    kan det successivt komma att räknas-

  109. -som ett minoritetsspråk i Sverige.

  110. Men ofta finns det ett för svagt skydd
    för språk, vilket jag återkommer till.

  111. Det finns också fall där man valt
    den tredje delens skydd för språk-

  112. -som i praktiken inte har en chans
    att uppfylla de delar-

  113. -som regeringarna...
    alltså de berörda regeringarna har valt.

  114. Texten är ganska liten,
    men det handlar ju om minoritetsspråk.

  115. Det finns femtio språk
    som används endast i ett land-

  116. -i den bemärkelsen
    att de är skyddade genom konventionen.

  117. I Spanien finns många av dem:
    aragonska, aranesiska, asturiska-

  118. -baskiska, katalanska, galiciska,
    leonesiska och valencianska.

  119. Katalanskan och valencianskan
    har orsakat kontroverser i decennier.

  120. Diskussionerna
    verkar ha en politisk bakgrund-

  121. -med de röda och de blå på varsin sida.

  122. I Armenien...
    Och det bör påpekas att Europarådet-

  123. -inte enbart består av länder
    som normalt anses tillhöra Europa.

  124. Även assyriska, kurdiska
    och yezidiska ingår.

  125. Ett exempel på att språk besläktade
    med romani har många benämningar-

  126. -är beash i Ungern.
    I Serbien finns bunjevac och valakiska.

  127. I vissa länder anses dessa som romani,
    men inte i Serbien.

  128. I Rumänien
    anser man dem vara romani.

  129. I Storbritannien finns korniska, iriska-

  130. -manniska, skotsk gaeliska,
    ulsterskotska och walesiska.

  131. Alla dessa tillhör de keltiska språken.

  132. Jag har kursiverat de språk
    som traditionellt sett inte räknas-

  133. -som europeiska språk-

  134. -alltså språk som är besläktade
    med indoeuropeiska eller finsk-ugriska.

  135. Det finns även
    krimtatariska och kiptjakiska-

  136. -som är besläktat med tatariska
    och talades på Krimhalvön.

  137. Antal språkbrukare är ungefär 1 800.

  138. På Cypern finns arabiska.

  139. Danska, lågtyska,
    lågsorbiska, högsorbiska-

  140. -nordfrisiska och saterfrisiska
    finns i Tyskland.

  141. Unika minoritetsspråk i Sverige
    är finska och meänkieli. Och så vidare.

  142. De här språken är ur ett europeiskt
    kulturarvsperspektiv kanske viktigare-

  143. -än de pluricentriska språken.

  144. Men ur den
    lokala språkbrukarens perspektiv-

  145. -kan man givetvis inte tänka så.

  146. Minoritetsspråken i Sverige är alltså
    jiddisch, meänkieli, romani, samiska-

  147. -och finska, som alla är ratificerade.

  148. Samiska är ett problematiskt begrepp
    eftersom det består av tre olika språk.

  149. Nu när processen har pågått i några år
    kan man se att det finns skäl för-

  150. -att skilja på språken
    eftersom deras behov är så olika.

  151. Polens lösning var nydanande.
    De tog till och med in hebreiska-

  152. -som i allmänt bruk
    inte är speciellt gammalt.

  153. Det återskapades ju i Israel
    i början av 1900-talet.

  154. Det som är fetstilt
    tillhör den tredje delen.

  155. Språken har alltså speciella paragrafer
    som skyddar och gynnar dem.

  156. Polen valde av någon anledning-

  157. -som nu är höljd
    i någon sorts historiens dunkel-

  158. -den tredje delens nivå
    för alla språk.

  159. Men om ett språk bara har femtio
    brukare kan man inte förvänta sig-

  160. -att det byggs ett fullständigt
    utbildningssystem för språket i fråga.

  161. Serbien har femton olika språk.

  162. Återigen är de fetstilta
    skyddade genom den tredje delen.

  163. Finland har svenska och samiska,
    med dess olika varieteter av samiska.

  164. Numera även karelska, romani, tatariska
    och ryska, men inte ryska som sådant-

  165. -utan det har att göra med de så kallade
    gammelryssarnas arv och språk.

  166. Och det här är ett typiskt problem.
    När ett språk som en gång existerat-

  167. -men som i dag
    endast används av en liten grupp-

  168. -får nyanlända språkbrukare
    både juridiska och praktiska problem.

  169. Men Finland har inte velat erkänna ryska
    som ett fullgott minoritetsspråk.

  170. Just ryska är ofta uppe till diskussion
    av dessa skäl-

  171. -till exempel i Polen där det sedan
    länge finns en rysktalande minoritet.

  172. Jag nämnde tidigare
    hur viktig utbildning är-

  173. -och här kan vi se hur många
    ratificeringar som gäller förskola-

  174. -grundskola, gymnasium
    och yrkesutbildning.

  175. Viktigast verkar vara förskolan
    där alla språk skyddas på något sätt.

  176. Grundskolan och gymnasiet
    har mindre skydd.

  177. Och yrkesutbildningen har endast
    94 procent jämfört med de övriga.

  178. Artikel 8... Det blir lite blandspråk
    när engelskan tränger sig in överallt.

  179. Det finns fyra alternativ, varav det
    första ger bäst skydd för språket.

  180. Då får man bland annat hela grund-
    skoleutbildningen på sitt eget språk.

  181. Och här ser ni...
    Nej förresten, det kommer senare.

  182. Det andra alternativet innebär
    att man får merparten av utbildningen-

  183. -på sitt eget språk.

  184. Det tredje alternativet innebär
    att språket finns med på schemat.

  185. I det fjärde alternativet kommer man
    överens med språkbrukaren-

  186. -om lämpliga mål
    för det aktuella språket.

  187. Artikeln inkluderar förskola,
    grundskola, gymnasium-

  188. -yrkes- eller teknisk utbildning,
    universitet och annan högre utbildning-

  189. -vuxenutbildning, historie- och
    kulturutbildning samt lärarutbildning.

  190. Det står också
    att man bör upprätta en instans-

  191. -som övervakar genomförandet
    av de tidigare paragraferna.

  192. Det innebär alltså...

  193. ...att man i det första alternativet
    får hela utbildningen på sitt språk:

  194. -förskola, grundskola, gymnasium.

  195. Och det är på cirka 30 språk
    man erbjuder denna möjlighet-

  196. -att få hela utbildningen på sitt språk.

  197. Det fjärde och svagaste alternativet
    innehåller 19 språk på förskolenivå-

  198. -70 på grundskolenivå
    och 67 på gymnasienivå.

  199. Sverige har med alla fyror, och det
    ser ut som om Sverige klarar sig bra-

  200. -i sällskap med de andra.
    Men om man ser på helheten-

  201. -och på vilka andra paragrafer
    man har ratificerat och haft som mål-

  202. -så ser man
    att Sverige inte ligger bland de bästa.

  203. Europa är ju förstås
    en rätt flerspråkig världsdel.

  204. Men på den traditionella kartan
    kan man inte se dessa minoritetsspråk.

  205. Kartor kan vara lite vanskliga.
    På den här ser vi Finland och Sverige.

  206. Den lilla svarta pricken vid Stockholm
    är troligen minoriteten som sitter här.

  207. Den vänstra kartan är en skämtteckning
    som illustrerar första världskriget-

  208. -och konflikterna som fanns då.

  209. De vita pilarna visar
    vem som anföll vem 1914.

  210. Den högra kartan är gjord av den
    frisiska forskningsenheten Mercator.

  211. De har undersökt vilka språkliga
    minoriteter som finns i Europa.

  212. Och de har skrivit utbildningsrapporter
    om dessa.

  213. Sverige ser rätt blekt ut.
    Likaså Finland.

  214. Om man skulle rita in
    förvaltningsområdeskommunerna-

  215. -skulle Sveriges karta se annorlunda ut.
    Då förstår man att kartor kan ljuga.

  216. Man ska inte alltid lita på dem,
    för de kan ibland-

  217. -ge en något
    missvisande bild av verkligheten.

  218. Avslutningsvis vill jag säga
    att vi i dag ser...

  219. Trots att man ett tag kunde tro
    att nationalismen och chauvinismen-

  220. -hörde till det förflutna, så ser man
    flaggviftande runtom i Europa.

  221. Ibland finns det skäl till det,
    ibland inte, men...

  222. ...principen "ett folk, ett språk,
    ett land" verkar växa i Europa.

  223. Om man skulle inleda arbetet med
    minoritetsspråkskonventionen i dag-

  224. -så skulle det knappast lyckas.

  225. Exempelvis har Frankrike
    ännu inte ratificerat den.

  226. Inte heller Grekland, Portugal,
    Irland och Belgien.

  227. Det är viktiga länder som inte anser
    att man ska skydda minoriteter.

  228. Frankrike menar att man inte ens
    har nationella etniska minoriteter-

  229. -trots att baskerna, katalanerna
    och bretagnarna säger att de finns.

  230. Jag avslutar här, men svarar gärna
    på eventuella frågor. Tack.

  231. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Minoritetsspråk, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Varför är det finska språket som det är?

Lari Kotilainen ger en snabb historik över det finska språkets historia och går igenom sex orsaker till varför språket är som det är. Allt börjar vid floden Volga. 1800-talet var ett viktigt decennium för finskan då nationstanken skapade förutsättningar för användandet och utvecklandet av språket. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.