Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Språkvirtuosen BellmanDela
  1. Carl Michael Bellman...
    Calle, som han kallades hemma.

  2. Alla som gått i svensk skola
    känner väl till denna skald.

  3. Jag räknar inte Bellmanshistorierna-

  4. -som bara är urspårade versioner
    av några autentiska anekdoter.

  5. De flesta kan väl första versen
    av "Gubben Noak" och "Fjäril vingad".

  6. Och Fredmans epistel 81,
    "Märk hur vår skugga"-

  7. -blev ju en landsplåga på 80-talet när
    Joakim Thåström "begick den".

  8. Den är ju fortfarande stilbildande.

  9. Förra året var det 275 år sen
    Bellman föddes på Söder i Stockholm.

  10. Ända sen 1760-talet är han en poet som
    bara lever vidare.

  11. Fast han dog 1795, 55 år gammal.

  12. Jag överdriver inte när jag säger
    att han är den mest levande-

  13. -av våra döda poeter genom tiderna.

  14. Han har framförts till luta,
    till lust...och leda.

  15. Han hörs i körer, på Skansen,
    i potpurrier och på teatern.

  16. Han skrålas på fester
    och sjungs av unga trubadurer-

  17. -både skojsamt
    och med svärta i rösten.

  18. Han sjungs som blues och rock,
    och nuförtiden "wailas" han också.

  19. Vad gör att Bellman har hittat vägen
    till så många i dag?

  20. Vi har ju en rad utmärkta diktare
    närmare oss i tiden-

  21. -som inte alls kommer i närheten
    av Bellmans populäritet.

  22. Naturligtvis är det
    för att han behärskar eviga ämnen:

  23. Vin och musik, erotik, livsglädje... Det
    de flesta drömmer om.

  24. Och ångest, ruelse och nöd och död-

  25. -som ju de flesta nån gång
    gör erfarenhet av...

  26. ...och eggas av.

  27. Men om det här skriver ju även andra.

  28. Och Bellman uppfann ju inte dryckes-
    visan: den har ju anor från antiken.

  29. En viktig orsak
    är förstås Bellmans musik.

  30. Men melodierna
    var ju inte ens Bellmans egna.

  31. Det sägs att han knyckte dem, men det
    är fel. Han använde kända melodier-

  32. -som spelades i hans samtid.

  33. Kända danser, marscher, visor,
    operaarior och konsertstycken.

  34. De tillhör ju inte dagens örhängen
    - men det gör Bellmans sånger.

  35. Vad är det han gör med dem?
    Det måste vara nåt mer...

  36. Kan det ha med språket att göra?
    Språk och musik tillsammans.

  37. "Aldrig ännu vår skaldekonst
    och tonkonst mer systerligt förente."

  38. Det skriver Johan Henric Kellgren
    i företalet till "Fredmans epistlar".

  39. Vad är då "Fredmans epistlar"?
    Jo, det är ett märkligt verk.

  40. På Bellmans tid
    var ordenssällskap populära.

  41. Bellman hade ju både ord och musik
    i sin makt och parodierade ordnarna.

  42. Han hittade på en egen orden:
    Bacchi orden.

  43. Bara den togs in som minst två gånger
    inför alla legat redlös i rännstenen.

  44. Denna orden befolkade han med en rad
    kända stockholmska alkisar-

  45. -och spelade sedan upp det
    i salongerna.

  46. En av de avsigkomna figurerna
    var en bedagad f.d. hovurmakare.

  47. Han hette Jean Fredman.

  48. Han hade precis dött när Bellman
    upptog honom i sitt persongalleri.

  49. Snart kom Bellman att överge
    ordensparodierna för bibelparodier.

  50. Fredman blir apostel
    för en församling.

  51. Precis som Paulus som skriver till
    församlingarna i Efesos och Korint.

  52. Brev heter ju epistel
    i Nya testamentet.

  53. Fredman vänder sig till församlingen
    med en lära som är föga biblisk.

  54. "Supa, dricka, ha sin flicka
    är vad Sankte Fredman lär."

  55. Efesierna och korintierna
    blir "ölefeser" och "gutårinter".

  56. Hans församling
    finns runt omkring honom på krogen.

  57. Från 1770-talet och framåt
    skapas de här sångerna-

  58. -som kommer att bli
    samlingen "Fredmans epistlar".

  59. När Bellman ska trycka samlingen 1790
    är den spridd i olika handskrifter.

  60. Då har han fått ihop
    82 användbara epistlar.

  61. I samlingen "Fredmans epistlar"
    skapar Bellman en hel värld.

  62. Den är befolkad av personer med
    enklare yrken, ofta lite avsigkomna.

  63. Klädmäklare, tulltjänstemän,
    tapetmålare, korpraler, musikanter-

  64. -krogvärdinnor och prostituerade.

  65. Ni känner nog till några av huvud-
    personerna: Fader Movitz, Fader Berg-

  66. -och så förstås inkarnationen
    av skönhet och erotik-

  67. -kärleksgudinnan
    och nymfen Ulla Winblad.

  68. Ulla...
    Hon tilltalas ibland Ulrika också.

  69. Den här världen kan vi se framför oss
    genom Bellmans levande beskrivningar.

  70. Ändå är den fiktiv.
    Den är skapad, inte återgiven.

  71. I den här världen
    framställs små scener-

  72. -totalföreställningar
    med utförliga scenanvisningar till.

  73. I början är det främst kroginteriörer
    med supande, kortspel och slagsmål.

  74. Det är gränder,
    eldsvådor, konserter och båtfärder-

  75. -och så småningom frukost
    i det gröna.

  76. Vi får veta hur folk bär sig åt
    och vad de har på sig.

  77. In i denna värld förs vi åhörare-

  78. -av den f.d. hovurmakaren Fredman.

  79. Fredman är länken mellan sin värld och
    Bellmans åhörare.

  80. Det här greppet
    är nåt alldeles nytt i litteraturen.

  81. På 1700-talet
    var olika genrer strängt åtskilda.

  82. Till den högre stilen
    hörde tragedin och hjälteeposet.

  83. Sen har vi komedier,
    berättelser, visor och dryckesvisor.

  84. Men hos Bellman förenas visa
    och drama, och glädje och sorg.

  85. Det är här Bellman
    visar sin språkliga virtuositet.

  86. Professor Staffan Björk har lyft fram
    bilden av Fredman som konferencier.

  87. Fredman iakttar och kommenterar,
    han vänder sig direkt till åhöraren-

  88. -och i nästa replik vänder han sig inåt
    mot scenen han själv är med i-

  89. -hälsar på folk och dricker med dem.
    "Tjenare, Mollberg! Hur är det fatt?"

  90. "Rak i livet, Ulla!"
    Allt sker på ett naturligt talspråk.

  91. Utan tyngande fullständighet
    i satsbildningen.

  92. "Ödmjuka tjänare, si Fader Berg",
    så hälsar han instrumentvirtuosen.

  93. Sen vänder han sig till oss, så att vi
    kan föreställa oss musikern Berg.

  94. "Valthorn av mässing
    med bulor och ärg."

  95. Som ni hör och kommer att få höra
    så är Bellmans tempus presens.

  96. Epistlarna är
    små teaterföreställningar här och nu.

  97. Till och med i de epistlar
    där han använder preteritum-

  98. -så är det samtid.

  99. Även när Mollberg säger:
    "Jag satt och spelte nykter och sur."

  100. "Den drack ett stop, ett halvstop drack
    den". Sen får han spö.

  101. "Vår Ulla låg på sängen och sov"...

  102. Det är en hel liten berättelse där hon
    blir haffad av sedlighetspolisen.

  103. Men konferencierrollen jag nämnde-

  104. -får Fredman ikläda sig
    redan i den första episteln.

  105. Fredman vänder sig till krogbröderna-

  106. -som kallas "bröder" som i
    den första kristna församlingen.

  107. Alla kunde ju sin Bibel då
    och förstod anspelningarna.

  108. Den bibelöversättning som fanns
    var redan då starkt föråldrad.

  109. Vi pratar om 1760-talet
    och 1770-talet.

  110. Det var Karl XII:s Bibel från 1703,
    som var en lätt reviderad utgåva-

  111. -av Gustav Wasas Bibel från 1541.

  112. För de moderna gustavianerna var
    dess språk "obehagligt och urmodigt"-

  113. -"både för ögon och öron."

  114. Man väntade ivrigt men förgäves
    på en ny översättning.

  115. Den kom först 1917.

  116. Men Bibelns ålderdomliga språk
    var tacksamt att parodiera.

  117. Det gör Bellman med besked
    i den inledande episteln.

  118. "Sant va dä, ingen dricker,
    drick käre bröder."

  119. "Skåder glasenom
    på bordenom i krogenom."

  120. "Betraktom stopenom
    på hyllomen inom skåpdörrenom."

  121. Dativformerna är både felaktiga
    och felplacerade.

  122. Det enda som är rätt är "hyllomen".
    Jag stuvar om lite i texten...

  123. "Märker huru det glänsande tennstopet
    liksom talar till dig."

  124. "Hej, kära själ, fukta din aska."

  125. "Hur många ärom vi?
    Legio, ty vi äro många."

  126. "Gutår, Jergen Puckel!
    Sein Diener, Eric Bergström!"

  127. "Dricker du, Anders Wingmark?
    Redelige Broder Berg!"

  128. "Och du Cristian Samuel Bredström!
    som ligger där under bordet. Gutår!"

  129. Nu ska jag sjunga...
    Jag skulle behöva en trubadur.

  130. "Gutår båd natt och dag!
    Ny vällust, nytt behag!"

  131. "Fukta din aska. Fram brännvinsflaska.
    Lydom Bacchi lag."

  132. "Gutår båd natt och dag!"

  133. "Se vår Syster Cajsa Stina.
    Se hur hennes flaskor skina."

  134. "Kära ta hit stopet. Grina."

  135. "Grina, svälj och drick, som jag."

  136. Ja... Tack.

  137. Här vimlar det ju av dolda
    och öppna bibelcitat.

  138. "Kära bröder, kära själ,
    legio, ty vi äro många."

  139. Man kommer att tänka på Povel Ramel
    som en efterföljare till Bellman.

  140. Här gör Bellman det geniala att föra in
    en handfull ur persongalleriet.

  141. Fader Berg, Anders Wingmark,
    Benjamin Schwalbe och Jergen Puckel.

  142. Melodin, då? Ja, den är ju lånad.
    Det är det fina i kråksången.

  143. "Kråksången", kan jag verkligen säga.

  144. Det är en fransk menuett,
    med en galant text om kärlek.

  145. Det är så Bellman arbetar.
    Han tar en känd melodi-

  146. -där texten
    har en viss känslostämning-

  147. -och gör nåt annat till den.
    Det blir en brytning.

  148. Man kan förstå
    att Bellmans publik var väldigt road.

  149. Fredmans roll är alltid dubbel.
    Han vänder sig ömsom utåt-

  150. -och ömsom inåt till sina gelikar.

  151. Epistel 4 inleds med en uppmaning
    till musikerna på en krog.

  152. "Hej musikanter, ge valthornen väder.
    Spotta ut tuggbussen, blås."

  153. I nästa vers ser vi själva krogen.

  154. "Stugan är vacker med hundra tapeter.
    Köket i kammarn, hur sa?"

  155. "Flickan i sängen,
    i särken så feter." Och tilltal igen:

  156. "Hej Anna Stina, va ba?"
    Sen åter till valthornisterna:

  157. "Blås era lymlar, till dygdens ruin."
    Nu är Anna Stina illa ute...

  158. "Lät oss tillbedja båd Bacchus
    och Fröja." Så går det på...

  159. Man måste inte vara entusiast
    för att känna till epistel 48:

  160. "Solen glimmar blank och trind.
    Vattnet likt en spegel."

  161. Det är Ulla Winblads båtfärd
    från Essingen in till Stockholm-

  162. -en tidig sommarmorgon 1769.

  163. Det är en reseskildring i 21 verser-

  164. -där Fredman beskriver Mälarens
    stränder och vad som finns där-

  165. -samtidigt som han vänder sig till Ulla,
    Movitz och Nordström i båten.

  166. Efter första versens introduktion
    får sällskapet möta en höbåt.

  167. Man ska anropa skepparen:
    "Movitz, stöt åt dem i lurn."

  168. "Olle, vad kostar tjurn? Lyssna vad de
    svara. Säg var hör ni hemma ni?"

  169. Så svaret: "Ifrån Lovön komma vi.
    Med grönsaker, selleri och äpplen."

  170. Det går på: "Ulla Winblad, skratta,
    sjung, spritt vid solens strålar."

  171. "Nös du? Prosit, lilla vän! Där har du
    Essingen, gröna trän och pålar."

  172. En annan vers: "Morgonsupen, Movitz,
    går. Ljuvligt böljan svallar."

  173. "Ser du Ekensberg? Gutår!
    Hör hur folket trallar."

  174. Fredman är på hela tiden.
    Vi får följa sällskapets färd-

  175. -hela vägen in
    till Skinnarviken på Söder.

  176. Det talas om Bellmans impressionism.
    Direkta iakttagelser-

  177. -utan omständlig
    omgivande meningsbyggnad.

  178. Det är sinnesintryck, rakt på.
    Färger, ljud, lukter.

  179. "Rött vin i gröna glas, vita ben,
    larm och buller, gråt och skratt."

  180. Hit hör utrop som: "Dörrn igen!"

  181. "Fram brännvinsflaska!
    Hit en sup! Hej menuett!"

  182. Ett enastående exempel
    är epistel 34 till Movitz-

  183. -när elden var lös i hans kvarter
    i Kolmätargränden i Gamla stan.

  184. Den inleds med en blick på gränden:

  185. "Ack, vad för en usel koja!
    Spräckta rutor, brutna lås!"

  186. Strax därpå hör vi larmet som går för
    att elden är lös och en tupp som gal.

  187. I hela episteln
    ser vi eldskenet i mörkret.

  188. Guldet i Storkyrkans torn blänker
    och vi hör larm från alla håll.

  189. En gnällande pump, en gnäggande häst,
    brandsignalen och en klarinett.

  190. Men även näsan får sitt.

  191. "En kärra full med drank." Man känner
    mäsklukten. "Oset från en talgdank."

  192. I rännstenen ligger en asberusad gesäll
    som svinat ner sig.

  193. "Kors vad stank! Vad ska vi göra?
    Vräk den saten mot ett plank!"

  194. När sen Movitz lämnar sitt
    brinnande hem med sina ägodelar...

  195. "En Aeneas likt vid Troja." Bellman
    leker ofta med bildningstraditionen.

  196. Vi känner både hettan
    då det brinner i peruken-

  197. -och vattnet från brandslangen
    på ben och lår.

  198. En mer påtagligt sinnlig dikt än epistel
    34 har nog aldrig skrivits.

  199. Mästerstycket i dramatisk
    framställning i Bellmans teater-

  200. -är 33:an: "Stolta stad."

  201. Den bästa inspelningen av den
    är gjord av Sven-Bertil Taube.

  202. Den inleds med en prosaskildring
    av folkvimlet på skeppsbron.

  203. Bellman fogar in repliker på tyska,
    franska och svenska.

  204. "Was ist das? Ge rum vid Roddar-
    trappan. Undan birfilare"-

  205. -"skoputsare och matroser."

  206. "Ur vägen kolgubbar, tvätterskor.
    Hjälp upp blinda gubben med liran."

  207. "Slå'n på truten!" Jag hoppar lite.

  208. "Vad säger
    den där gullsmidda äppeltysken?"

  209. "Djävulen bär sin fiol på axeln som
    som schweizarna bär hillebarder."

  210. "Nu tar han till valthornet."

  211. "Ach, du dummer Teufel!"
    "Kors så du ser ut, Movitz."

  212. "Nog känner jag igen peruken,
    han har lånt skoflickarns peruk"-

  213. -"som bor mitt emot Wismar
    i Kolmätargränd."

  214. Här har vi genuint talspråk.

  215. "Skoflickarns peruk som bor
    mitt emot Wismar i Kolmätargränd."

  216. Inte "skoflickarens som bor mitt emot
    Wismar i Kolmätargränd peruk".

  217. Och inte "skoflickaren som bor mitt emot
    Wismar i Kolmätargränds peruk".

  218. Den här konstruktionen
    dyker upp då och då.

  219. "Jag satt och spelte nykter och sur
    Drottningens polska i Polen, G-dur."

  220. Det är
    den polska drottningens polska.

  221. Talspråkligt är även
    att skjuta in ett extra pronomen.

  222. "Jergen Puckel han drog nu en rök."

  223. "Ölet på golvet det rinner."
    "Han där med långa böxorna står"-

  224. -"han fick bra stryk igår."

  225. En riktig syntaktisk kullerbytta
    gör Fredman i konstaterandet:

  226. "Men till att säga vad sort som
    jag söp, det kan jag rakt inte säga."

  227. Bellman blandar högt och lågt.
    Skällsorden haglar:

  228. "Kanalje, din bälghund,
    fan till korpral, slå'n på truten."

  229. Liksom vi blandar in engelska
    i vardagsspråket...

  230. "Shit, oh my god, darling."

  231. ...så späckade 1700-talets överklass
    sitt talspråk med franska.

  232. I högre litterär stil var fransyska ord
    och vändningar bannlysta.

  233. Gustav III
    hade ju skapat Svenska akademien-

  234. -för att arbeta "uppå svenska språkets
    höghet, renhet och styrka."

  235. När Fredmanspersonerna
    tillgriper prestigespråket franska-

  236. -blir effekten både familjär
    och emellanåt dråplig.

  237. "Håll din trut, ma chère!"

  238. "Hör, jag ska säga dig, pauvre ami,
    aldrig på baler dra fram jalusi."

  239. "Skål, madame Wingmark, allons!
    Det var en sup som var bon."

  240. Till stilbrytningen hör mytologiseringen
    av Fredmans värld.

  241. Glädjeflickan Ulla Winblad,
    som ibland tas av sedlighetspolisen-

  242. -benämns "nymf"
    som i de antika berättelserna.

  243. Ibland är hon även Venus och Fröja
    - hon är det, det är ingen ironi.

  244. Hennes prostituerade medsystrar
    kallas "Fröjas barn".

  245. Djurgården, som då var känt för allmän
    sedeslöshet och lösaktighet-

  246. -blir "Pafos ö", alltså Venus ö.

  247. Hela byket därute
    kallas "herdar och herdinnor".

  248. Det är ju rokokons
    erotiska förklädnad och lek.

  249. Apollon skänker inspiration
    till pling och plong-

  250. -och ständigt närvarande
    är förstås Bacchus.

  251. Hela mytologin finns med.

  252. Det är ett fantastiskt förvandlings-
    nummer. Vi accepterar ju fiktionen.

  253. Dessutom känner vi sympati
    för de här personagerna-

  254. -vilket vi väl inte alltid gör
    när vi möter fyllon på stan i dag.

  255. Det är även ordformerna-

  256. -som bidrar
    till den språkliga autenticiteten.

  257. Former som bordena, glasena, bena.
    och "den dära kapten, vilken flaska".

  258. "Jag satt och spelte nykter och sur."
    "Han har lånt skoflickarns peruk."

  259. Bellman använder även talspråkliga
    former som "bagarn" och "klockarn".

  260. Och "dörrn, pinn, kjoln, tjurn", för
    dörren, pinnen, kjolen och tjuren.

  261. Det var genuina talspråksformer,
    men i texter från 1700-talet-

  262. -var de också tillåtna i högre vers.

  263. Det var för att versmåttet på modet
    var den franska alexandrinen.

  264. Den krävde en anpassning av språket
    så att stavelserna hamnade rätt.

  265. Hur låter då en alexandrin?
    Jag tar ett exempel från Bellman:

  266. "En nymf i sakta steg
    den lilla dörrn upplåter."

  267. "En ann slår dörrn igen
    och i sitt förklä gråter."

  268. "Och åter syns en ann i dörren
    niga täckt, med våfflor på ett fat"-

  269. -"med pontak och konfekt."
    Så går alexandrinen...

  270. Bellman blandar former
    som dörrn och dörren, som vi hör.

  271. Det är för rytmens skull. Men hos
    Bellman överväger talspråksformerna.

  272. Och det bidrar ju
    till det lediga intrycket.

  273. Men Bellman kunde skriva
    enligt den högre stilen också.

  274. Det visar han bland annat i sina
    alexandrindikter till Gustav III.

  275. Han behärskar formens sirliga syntax,
    ordval och bildspråk.

  276. Hela diktcykeln "Fredmans epistlar"
    undergår en viss förfining-

  277. -när man närmar sig 1790-talet.

  278. Det inleds med krogepistlarna och slutar
    med "Djurgårdspastoralerna".

  279. Det är en grov indelning.
    Han skriver krogepistlar även senare.

  280. Pastoralerna är lite mer förfinade.
    De kom till inför utgivningen 1790.

  281. "Ulla, min Ulla."
    Ni vet, fiskartorpet.

  282. "Liksom en herdinna"
    och "Vilar vid denna källa".

  283. Det är ett exempel på-

  284. -hur Bellman visar
    att han behärskar den högre stilen.

  285. Ett abstrakt bildspråk och syntaxen
    tas från den franska preciositeten.

  286. Fredmans sång nummer 64:
    "Fjäril vingad"...

  287. Redan inledningen är en particip-
    konstruktion ingen skulle använda.

  288. Ingen skulle väl säga "fjäril vingad"
    för att den har vingar.

  289. Och sen: "Syns på Haga
    medan dimmors frost och dun"-

  290. -"sig sitt gröna skjul tillaga
    och i blomman sin paulun."

  291. Med normalare syntax och ordval skulle
    versen lyda ungefär så här:

  292. På Haga ser man fjärilen på sina vingar
    bygga sig ett bo bland bladen-

  293. -och bädda åt sig i blomman.

  294. Och utan melodi skulle Bellmans rader
    vara omöjliga att lära sig utantill.

  295. Där ser man musikens betydelse.

  296. Till den franska klassicismens ideal
    hörde inte bara den här syntaxen-

  297. -utan även ett omskrivande bildspråk
    som eftersträvar större abstraktion.

  298. Med tidens term
    kallas det "preciositet".

  299. Särskilt naturligt är det ju inte
    att kalla en säng för paulun.

  300. Fast Mollberg satt ju i en
    "paulun full med fjäder och dun".

  301. Han sitter asberusad i sin säng.

  302. Där skämtar Bellman,
    men här är det allvar.

  303. "Haga, i ditt sköte röjes
    gräsets brodd och gula plan."

  304. Han beskriver Hagas gröna gräs
    och gula sandgångar.

  305. Men Bellman behåller ändå nån form
    av åskådlighet i bildspråket.

  306. Till exempel: "Se Brunnsvikens
    små najader höja sina gyllne horn."

  307. Det är inte bara en metafor.
    Vågorna är verkliga små vattennymfer.

  308. Med gyllene vattensprutande snäckor
    och Solna kyrktorn i bakgrunden.

  309. I "Fjäril vingad" ville Bellman visa att
    han kunde skriva avancerat.

  310. Hela sången är ju egentligen
    en supplik till Gustav III.

  311. Den sista versen finns oftast inte med i
    sångböckerna.

  312. Där ber han kungen att göra Lovisa-

  313. -till ålderfru på Haga.
    Det behövdes för familjeekonomin.

  314. Men "Fjäril vingad" är ju magisk.

  315. Vi älskar den
    och lär oss den som barn.

  316. Trots alla obegripligheter
    med "gröna skjul" och "pauluner"-

  317. -så finns där ju också
    den mest åskådliga naturskildring.

  318. Fjärilen själv,
    den gungande svanen...

  319. "Stolt i dina rännlar
    höjes gungande den vita svan."

  320. Rännlarna är ju grävda vattenkanaler.

  321. Skogens glesa stammar, yxor,
    hammarslag i berget.

  322. Man höll på att bygga det slott
    som aldrig blev klart.

  323. Huggen i björk och tall.

  324. Och så najaderna-

  325. -som är förbryllande och förtjusande
    där de plaskar i Brunnsviken.

  326. Det är Bellman.

  327. När Kellgren i sitt företal
    till epistlarna skriver...

  328. "Alstrade i en stormande glädjes virvel,
    icke övertänkt anlagda"-

  329. -"men ögnablicksskapelser, tjusnings
    utbrott, foster av sann ingivelse."

  330. ...då har Kellgren fel.

  331. Bellman hade en övertänkt plan.

  332. Den stormande glädjens virvel
    var snarare disciplinerat arbete.

  333. Han visste vad han gjorde.

  334. Det var att skapa en ny genre
    på svensk botten.

  335. Nämligen diktcykeln med personer
    i en avgränsad värld.

  336. Den fick efterföljare:
    "Fänrik Stål" och "Fridas visor".

  337. Rönnerdal hos Evert Taube.
    Elisabet Hermodsons "Disas visor".

  338. Cornelis Wreeswijk med Polaren Per
    och Fiffiga Nanette-

  339. -och Benny Andersen i Danmark
    med "Svantes viser".

  340. Men ingen av dem uppvisar faktiskt-

  341. -samma språkliga bredd som
    Carl Michael Bellman för 250 år sen.

  342. Tack.

  343. Underbart!
    Du behövde ju ingen trubadur.

  344. Fantastiskt vackert!

  345. Du kan ju det här, men finns det nåt
    ställe att gå till för oss andra?

  346. Ja, det är ju så underbart
    att Bellmanssällskapet-

  347. har en hemsida - bellman.org -
    som man hittar på nätet.

  348. De har med stöd av sponsorer,
    inte minst Svenska akademin-

  349. -lagt ut hela standardupplagan
    som började ges ut 1921, tror jag...

  350. 1922... Nej, jag skojar.

  351. Standardupplagan
    innehåller hela "Fredmans epistlar".

  352. Allt som finns tryckt finns på nätet.

  353. Där finns också de nya upplagorna
    av epistlarna och sångerna-

  354. -med musikkommentarer
    av musikforskaren James Massengale-

  355. -som är mycket värda att ta del av.
    Man hittar allt av Bellman på nätet.

  356. -Är det inte fantastiskt?
    -En fråga till. Snart är det er tur.

  357. Alltså, det här nydanande språket...

  358. Du gav ett exempel
    med tyska och franska-

  359. -och sa att nu tryfferar vi gärna
    språket med engelska...

  360. Vi ska ju
    prata om språkblandning senare-

  361. -och hur antalet modersmål
    ökar i Sverige.

  362. Får vi se en ny Bellmansk språk-
    blandning på det där härliga sättet?

  363. Att det inte bara är engelska,
    utan franska och tyska... Arabiska.

  364. Arabiska, kanske, men franska
    och tyska faller i glömska i dag.

  365. Tyvärr.

  366. Jag ska be er
    ställa en fråga till Catharina.

  367. Hur ser det ut med handuppräckningen.
    Ingen alls...? Där har vi en!

  368. Vad sa prästerna?

  369. Ja, det är ju intressant
    att de kunde hålla på så där.

  370. De här grabbarna
    hade ännu värre saker för sig.

  371. Bellman och hans ordensbroder Kexél-

  372. -och ytterligare en som hette
    Stjärnstedt. Nej, inte Stjärnstedt...

  373. De höll fejkade högmässor...

  374. Där kunde de säga...

  375. "Fylleri vare med eder alle!"
    Otroligt att det kunde fortgå.

  376. De stod under beskydd av hertig Karl,
    som ju var en stor hycklare-

  377. -men även en stor ordensbefrämjare.

  378. De levde farligt och fick reprimander.
    Kexél råkade illa ut...

  379. Om det inte var fängelse,
    så var det nån form av straff.

  380. Men bibelparodierna gick tydligen an.

  381. Bellman översatte ju även psalmer
    och han har skrivit "Zions toner".

  382. Han etablerade sig också
    i den branschen.

  383. Och så var han ju
    kungens gunstling ett tag.

  384. Har vi nån sista fråga
    innan vi tackar...

  385. Åh, får jag säga en sak till?

  386. Det här var ju Upplysningstiden,
    så det fanns rätt upplysta präster.

  387. Gustav III hade en biskop
    som hetter Uno von Troil-

  388. -som förde med sig upplysningsidéer.

  389. Men när Gustav III blev kung
    fick man ta det lite...

  390. När de första bibelparodierna skrevs
    hade han inte gjort statskupp än.

  391. Sen blev även kungen försiktigare
    för att inte stöta sig med kyrkan.

  392. -Så det var en balansgång.
    -Absolut.

  393. Vi tackar Catharina Grünbaum igen!

  394. Text: Andreas Palm Meister
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkvirtuosen Bellman

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Bellman, Carl Michael, 1740-1795, Musik, Musiker, Språkbruk, Språkvetenskap, Språkvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.