Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : Nycklarna till förändringDela
  1. Jag heter Erik Fernholm. Min bakgrund
    ligger inom två akademiska ämnen.

  2. Två fantastiskt intressanta grejer.

  3. Dels kognitiv neurovetenskap.
    Hur många vet vad det är?

  4. Oj! Det var högst andel
    i hela landet.

  5. Det brukar vara två pers.

  6. Har ni sett serien "House"?
    Man stoppar in folk i en cylinder-

  7. -och ut kommer det bilder på
    vad vi känner, tänker, upplever.

  8. Kognitiv neurovetenskap
    är hjärnforskning. Mycket intressant.

  9. På 10-15 år har vi lärt oss
    90 procent av vad vi vet om hjärnan.

  10. Det största fyndet är att vi
    inte har nån koll på oss själva alls.

  11. Ibland står du stressad vid en hiss
    och tryckt på knappen. Den lyser.

  12. Men du är stressad, så vad gör du?
    Du trycker flera gånger.

  13. Vad är planen då? Vad ska hända?

  14. Ska hissen säga: "Oj, hade du
    bråttom? Jag skyndar mig."

  15. Vi tror... Ja.

  16. Vi tror att om vi har information
    och förståelse-

  17. -är världen transparent,
    liksom våra drivkrafter och beslut.

  18. Det är väldigt långt
    från verkligheten.

  19. 95 procent av våra beslut
    är emotionella eller automatiska.

  20. Alltså inte genomtänkta. 5 procent är
    vad vi har att spela med.

  21. Jag jobbar med Försvarsmakten.

  22. När Micael Bydén skulle presentera
    sitt ledarperspektiv för sina högsta-

  23. -var jag där och pratade
    om motivations- och hjärnforskning.

  24. Då avbröt en kille mig i början,
    vilket är ovanligt, och sa:

  25. "Jag tror inte att 5 procent
    är rationella beslut. Det är mer."

  26. Jag: "Intressant.
    Varför tror du det?"

  27. Han: "Det känns inte som det."

  28. Det andra är motivationsforskning,
    lyckoforskning. När mår vi bra?

  29. De senaste 50 åren har vi forskat mer
    på psykisk ohälsa och depression-

  30. -än på välmående och psykisk hälsa.
    Det är inget rationellt beslut.

  31. Det känns mer angeläget med problem
    än med lösningar.

  32. Tänk er tidningsrubriken: "Det gick
    rätt bra för Sverige i dag."

  33. Den kastar man sig inte över.

  34. Den typen av forskning, tillsammans
    med hjärnforskning, ska vi titta på-

  35. -ur ett perspektiv av
    vad som är värdefullt.

  36. Vi pratar värderingar.
    Jag gillar inte det ordet.

  37. Snarare: Vad är viktigt?
    Vad bryr vi oss om?

  38. Jag ska först kort berätta lite om
    vad jag gör till vardags.

  39. Jag sitter i styrelsen
    för stiftelsen Ekskäret-

  40. -vars instiftare, Tomas Björkman,
    donerade en förmögenhet-

  41. -i form av en ö
    i Stockholms skärgård.

  42. Han hade byggt en konferensanläggning
    på ön-

  43. -och sagt att stiftelsen ska ägnas åt
    att främja samhällsutveckling-

  44. -genom personlig utveckling
    på vetenskaplig grund.

  45. Är inte det rätt coolt?
    Det är fantastiskt häftigt.

  46. Ett konstigt samtal: "Tjena, jag har
    en ö. Kan du sitta i styrelsen?"

  47. "Använd den till att främja världen."
    "Vad sa du?"

  48. Det som numer förvånar mig är att
    det finns så få såna här platser.

  49. Borde det inte finnas många platser-

  50. -för samhällelig och personlig
    utveckling på vetenskaplig grund?

  51. Borde inte det kallas för skola?

  52. Det leder till initiativet
    "Bättre skolor".

  53. Tänk på de förmågor ni har sett
    i dag-

  54. -och förmågorna hos ledare som har
    skapat stora resultat i sina liv-

  55. -men framför allt kanske förändrat
    andras liv.

  56. De saker som gör
    de människorna unika-

  57. -är det verkligen det de fick betyg
    för i skolan? Är det SO och matte?

  58. Visst, de har kunskap om,
    och förståelse för, världen-

  59. -men förmågorna handlar mer om
    att kunna hantera komplexitet-

  60. -empati, problemlösning,
    samarbetsförmåga. Såna saker.

  61. Så i "Bättre skolor"
    handlar det om den forskning-

  62. -som lär barn hantera motgångar
    på bättre sätt.

  63. Träna empati och kommunikation
    med forskning-

  64. -och få in det i skolans värld.
    Hur ser det ut?

  65. Och nyligen drog vi igång
    initiativet "Growing minds".

  66. Man tar forskningen om vad som gör
    att människor mår bra-

  67. -och hjälper föräldrar med det.

  68. Så man förstår att
    en viss sorts beröm-

  69. -istället kan sänka självkänslan.

  70. Vi ska kasta oss in i den bild,
    den modell vi har-

  71. -om vad ett lyckligt liv är.

  72. Det är från idéerna om det vi bygger
    våra system och prioriteringar.

  73. Men först ska vi utgå från
    en liten observation.

  74. Det finns två sätt att driva
    fängelser på runt om i världen.

  75. Det ena är den amerikanska modellen
    som är byggd på denna människosyn:

  76. Ju mer jag kan skapa incitament
    och driva på känslor i dig-

  77. -d.v.s. morot eller piska,
    desto snabbare lär du dig.

  78. De har en hård straffsats,
    till att börja med.

  79. Om du sen blir straffad igen
    höjer de straffskalan.

  80. Åker du fast en tredje gång blir det
    "third strike and you're out".

  81. De tänker att de vill skrämma dig
    in i ledet. Det verkar funka sådär.

  82. De har 70 procent i återfallsfrekvens
    inom fem år.

  83. Så i USA är det 70 procents
    sannolikhet att du inom fem år-

  84. -blir straffad för nånting igen.

  85. Det finns ett annat fängelsesystem-

  86. -som inte bygger på att koppla
    negativa känslor till ett beteende.

  87. Det bygger på ett annat synsätt på
    hur människor funkar.

  88. Det är den norska modellen.

  89. Anledningen till att du inte
    har hittat bättre strategier-

  90. -för att få ditt liv att funka,
    är för att du inte har lärt dig-

  91. -förmågorna och kunskaperna för att
    skapa ett värde i ditt liv-

  92. -som är konstruktivt och hållbart.

  93. De säger:
    "Vi ska inte straffa dig hårdare."

  94. "Här har du PlayStation,
    ett schyst hotellrum."

  95. Ett numera världskänt fängelse
    ligger på en ö utanför Norges kust.

  96. Alla som är på ön, utom två personer,
    är fångar.

  97. Men de har en bondgård, egna hus
    och ett lantbruk.

  98. Personen som sköter färjan
    är en av fångarna.

  99. Tanken är att ju mer ansvar, coaching
    och uppträning vi ger er-

  100. -desto mer ansvar tar ni.

  101. Deras återfallsfrekvens
    är 14-17 procent.

  102. Fantastiskt.

  103. På kort sikt dyrt, på lång sikt
    väldigt billigt i jämförelse.

  104. Skillnaden är vår syn på
    hur människor funkar.

  105. Om vi inte förstår hur de funkar vet
    vi inte hur vi ska bygga våra system.

  106. Om vi däremot förstår hur människor
    funkar, förstår vi hur vi ska bygga-

  107. -skola, näringsliv,
    framtidens samhälle.

  108. Så, tillbaka till lyckan.

  109. Synen på människan och ett gott liv
    bygger givetvis på vår historia.

  110. Ni får rätta mig om jag har fel.

  111. Den här myten vi har haft i 50-60 år
    om vad ett gott liv är.

  112. Du ska få mer makt, mer pengar,
    och mer inflytande.

  113. Då blir du lycklig, för då kan du
    kontrollera din omgivning.

  114. Du kan förutspå omgivningen,
    och därmed kontrollera den.

  115. Organisationsformen ser ut så här. Få
    människor här uppe, många här nere.

  116. I ledningsgrupper vänder jag på det.

  117. "Vad är speciellt med de här?"
    "Vi har makt, pengar och inflytande."

  118. Jag: "Varför då?"
    Och ibland säger de: "Jag vet inte."

  119. Egentligen vill vi att de här
    ska göra en plan för framtiden-

  120. -och säga åt folk här nere
    vad de ska göra.

  121. Löftet i den här synen på livet-

  122. -är att ju högre upp,
    desto lyckligare.

  123. Du får mer inflytande och respekt.
    Du blir populär. Du blir lycklig.

  124. Problemet med den här modellen
    är att den inte stämmer alls.

  125. Den bygger på en gammal, industriell
    människomodell.

  126. Den bygger på enkla arbetsuppgifter-

  127. -som i sin tur bygger på
    en enkel miljö.

  128. Vi kan skapa en plan om framtiden
    och beordra folket.

  129. Om de är lydiga blir det här
    ett vinstdrivande bolag.

  130. Men lever och verkar vi
    i en enkel miljö, eller inte?

  131. Titta på er gamla tioårsplan.
    Blev det som ni tänkte er?

  132. Förmodligen inte.

  133. Så, en historisk modell-

  134. -som har mer med vår historia
    än vår verklighet att göra.

  135. Vi håller oss till företagsvärlden
    ett tag till.

  136. En 60-talist blir befordrad-

  137. -och kommer ett steg högre
    på lyckotrappan.

  138. Man säger: "Jag blev befordrad."
    Vilken roll har man fått då?

  139. "Jag har blivit chef". Eller? Ja.

  140. Det ger mer makt, inflytande
    och pengar.

  141. Vem inom bolaget har fått mindre makt
    när den här personen har fått mer?

  142. Nån annan.
    Det finns få platser här uppe.

  143. När en 80- eller 90-talist...

  144. Vi ställer den här mot verkligheten,
    inte mot en enkel miljö.

  145. Vi mognar oss fram till i dag.
    Var är vi?

  146. Vad betyder det för 80- och
    90-talister att bli befordrad?

  147. Mer jobb, absolut.
    Vilken typ av jobb?

  148. Vanligtvis: "Jag får göra mer av det
    jag tycker är kul."

  149. "Jag får göra mer meningsfulla saker
    och utvecklas mer."

  150. Man kanske rör sig internt i bolaget.

  151. Många stora, svenska företag
    har interna arbetsmarknadsdagar-

  152. -där man försöker knycka folk från
    varandra, för medarbetarnas skull.

  153. Nån sa: "För oss chefer
    betyder det att det blir konkurs"-

  154. -"om en 80- eller 90-talist
    blir befordrad."

  155. Det finns en liten kollision där
    mellan värderingar.

  156. En idé kring vad ett gott liv är-

  157. -som verkar skapa mer friktion i dag
    än den skapar resultat.

  158. Vi har blivit tre gånger så rika de
    senaste 50 åren, men inte lyckligare.

  159. Vi har en tredubblad psykisk ohälsa
    bland unga, men det nämns aldrig.

  160. Vanligaste dödsorsaker
    i unga åldersgrupper-

  161. -är inte cancer eller trafik,
    utan självmord.

  162. Nånstans här tycker jag
    att vi bör titta på en ny story.

  163. Ett annat narrativ kring vad syftet-

  164. -med ett företag, eller livet, är,
    och tänka om lite.

  165. Lite data för att backa upp
    den här modellen.

  166. Om man är här nere har man nån annan
    som bestämmer över en.

  167. Det är onaturligt för oss människor
    att fungera så.

  168. Vart tredje år gör Gallup
    en undersökning med 300 000 svarande-

  169. -om engagemang ute i organisationer.

  170. Det är en internationell undersökning
    men de här siffrorna gäller Sverige.

  171. De försöker mäta om människor känner
    glöd och engagemang i arbetet.

  172. De frågar inte: "Är du engagerad?"
    Då får man väldigt höga siffror.

  173. Istället har de tolv punkter
    som forskningen visar påverkar mest.

  174. En är: "Känner du att din chef
    bryr sig om dig som person?"

  175. Oj. Nu blev vi plötsligt personliga,
    och människor.

  176. Vi lämnar idén om att människor
    är "human resources"-

  177. -och tittar på människor som
    människor. Det driver engagemanget.

  178. En annan:
    "Har du nån riktig vän på jobbet?"

  179. Det är intressant. Forskningen visar
    att det skapar engagemang.

  180. När man mäter på det sättet,
    hur många procent tror ni då känner:

  181. "Jobbet är kul, och även om jag är
    svensk känner jag en gnutta passion."

  182. "Men säg inte det till nån!"

  183. Hur många procent tror ni är
    engagerade i Sverige? 34? 10?

  184. Ni blir snabbt pessimistiska. Mer?
    17.

  185. 45. 75?

  186. Har vi nån på 80? Ingen på 80? Nej.

  187. Kul att de flesta är optimistiska.
    Svaret är 16 procent.

  188. 16 procent tycker om
    att gå till jobbet.

  189. Skulle inte det här vara
    en inspirerande föreläsning?

  190. Hur många procent är oengagerade,
    och känner: "Jag hyr ut min kropp."

  191. "Jag ställer min kropp på jobbet
    40 timmar i veckan"-

  192. -"och i slutet av månaden
    får jag ett skadestånd."

  193. Svaret är inte 84,
    men hur många gör bara det de måste?

  194. 66. 34. 50. 70. 20.

  195. Ni jobbar inte på samma ställe, va?

  196. Svaret är 73.

  197. 73 procent bryr sig inte om arbetet.

  198. De gör det de måste,
    men de bryr sig inte om det som sker.

  199. 16 plus 73 blir inte 100. Kan man
    vara mindre engagerad än oengagerad?

  200. Är det fysiskt möjligt?

  201. Det skulle man kunna tro.
    Nån sa: "Ja, man kan ju vara död."

  202. 11 procent är inte avlidna på jobbet,
    men de är aktivt oengagerade.

  203. De är så oengagerade
    att de är engagerade igen.

  204. Chefen säger: "Jag har en plan
    för framtiden. Det här ska du göra."

  205. Dessa personer säger: "Ja, chefen."
    Och bortvända: "Skulle inte tro det."

  206. Den gamla storyn om samhället,
    och framför allt om lyckan-

  207. -och vad som är värt
    att sträva efter-

  208. -verkar inte ge oss de resultat
    vi letar efter.

  209. Vi har en miljökris.
    Vi har en engagemangkris.

  210. Vi är ett lyckligt land,
    med väldigt olyckliga unga.

  211. Här finns det ett behov av
    en ny modell.

  212. I den gamla modellens världsbild
    kan man se in i framtiden.

  213. Men det vi ser är inte
    det här längre.

  214. På allt fler platser
    ser vi nåt helt annat.

  215. Utveckling och tid.

  216. Normalt har utvecklingen gått så här.

  217. Varje generation som är född
    är lite smartare än den föregående.

  218. IQ:t ökar lite långsamt.

  219. Du är dummare än dina barn
    kommer att vara i din ålder.

  220. Nej, det är ingen
    inspirationsföreläsning.

  221. Men utvecklingen går ungefär så här.

  222. Många säger att vi står ungefär här
    och tittar bakåt och säger:

  223. "Inget har hänt, men förändringarna
    är jobbiga. När blir det lugnt igen?"

  224. Det här har formulerats
    på olika sätt.

  225. Vissa säger: "I dag är sista dagen
    du vet så här mycket om världen."

  226. Förr visste vi mer om världen. I dag
    är sista dagen du vet så här lite.

  227. Låt den bara detonera.

  228. Vad betyder det för framtida
    generationer, samhällen, samarbeten?

  229. Nån annan sa: "Utvecklingen kommer
    aldrig att gå så här långsamt igen."

  230. Den var också fin.

  231. Intressant, eller hur?
    Och lite skrämmande.

  232. Det här ser vi på många sätt. 45 000
    jobb har automatiserats på fem år.

  233. Vad är det vanligaste jobbet
    i Stockholm i dag?

  234. Bloggare? Nej.

  235. Så svarar resten av landet på frågan.

  236. Det vanligaste jobbet i Stockholm
    är programmerare.

  237. 73-84 procent av jobben förmedlas
    via kontakter-

  238. -inte ansökningar eller förmedlingar.
    Det är en helt annan värld.

  239. Sakta kommer en annan värld krypande.
    Det är en bild på halva internet.

  240. Vad händer med bilden av ledarskap,
    självledarskap och lyckan?

  241. Nu börjar vi komma in lite på synen
    på välmående.

  242. Vad händer när vi möter
    alltmer osäkerhet där ute?

  243. Vi kan reagera genom att backa
    tillbaka för att skapa mer enkelhet.

  244. Det kan vi göra på olika sätt.

  245. Man ser det här runt om. Ett sätt
    att reducera världen, eller andra-

  246. -på alltfler sätt.

  247. Man förenklar världen
    till svart och vitt. Vi och de.

  248. Den retoriken har ni hört
    alltför många gånger.

  249. Det gör vi alla. Man blir arg när nån
    springer över gatan. "Road rage".

  250. Man kör bil. Nån gör nåt i trafiken
    och man skriker: "Jävla idiot!"

  251. Ni kanske känner nån som har det.

  252. Då har jag stämplat nån
    med epitetet idiot.

  253. Då slipper jag se personen
    som människa, den blir en sak.

  254. Då kan jag också vilja skada den.

  255. Farligt. Förnekelse. Vi förnekar
    komplexiteten, att vi sitter ihop.

  256. Vi vill gärna se att vi är
    i kontroll.

  257. Att vi har inflytande,
    är oberoende och gärna starka.

  258. Och vi förskönar gärna oss själva.

  259. Vi visar gärna upp en bild av att vi
    är perfekta-

  260. -istället för att vi är imperfekta,
    men okej med det.

  261. Det är en motreaktion,
    men samtidigt en annan rörelse.

  262. Knepet med strategierna att backa
    tillbaka och förenkla världen är:

  263. Det går aldrig att kompensera
    fel riktning med ökad hastighet.

  264. Det går liksom inte.
    Så vi behöver tänka om.

  265. Börja hitta en ny story kring vad
    som egentligen skapar ett gott liv.

  266. Är det att konsumera mer?

  267. Vi käkar 17 kilo godis per person
    i Sverige. Mest i världen.

  268. Är det att ha ett perfekt varumärke?
    Nej.

  269. En annan undersökning kan hjälpa oss
    med det nya narrativet.

  270. För det är vi i det här landet,
    kanske just här-

  271. -som har bäst förutsättningar för att
    titta på ett nytt narrativ.

  272. Men det måste bygga
    på andra värderingar.

  273. Vart fjärde år görs en annan
    undersökning som är fenomenal.

  274. Man försöker kartlägga globalt,
    med ungefär 400 000 svarande:

  275. "Vad tycker du är viktigt i livet?"

  276. "Hur tar du beslut? Vad påverkar dig
    och vem är med och påverkar dig?"

  277. När man analyserar den datan
    får man fram...

  278. På två axlar ska man förklara
    70 procent av människors värderingar.

  279. En global värderingskarta.

  280. Hur många har sett den tidigare?
    Fantastiskt.

  281. Jag ska presentera axlarna.

  282. Längst ner i vänstra hörnet
    på första axeln: Överlevnad.

  283. Och motsatta: Självförverkligande.

  284. När du köpte de kläder du har på dig-

  285. -funderade du då på om de
    skulle hålla dig varm hela vintern?

  286. Eller var fokus mer: "Passar de mig?"
    I så fall hamnar du längre åt höger.

  287. Ta nu 20 sekunder och titta
    hur er granne uttrycker sig i kläder.

  288. Nej, jag skojar.

  289. Vissa: "Åh, herregud!"
    Andra: "Najs. Perfekt för mig i dag."

  290. Antingen fokus på mig.
    Min lycka, min mening, min identitet.

  291. "Vad vill jag göra med mitt liv?"
    Eller: "Jag ska överleva."

  292. De två ligger i motpol till varandra.
    Ni ska få testa andra axeln.

  293. Sist ni hade problem med er partner
    och relationen inte riktigt lirade-

  294. -hur många ringde då prästen?

  295. "Tjena, prästen. Det är jag igen.
    Jäkligt jobbig partner."

  296. "Säg åt mig vad jag ska göra."

  297. Nej, det var inte där
    ni sökte svaren.

  298. Var sökte ni efter svaren, då?

  299. "Jobbig flickvän. Vad göra? Sök."

  300. 58 miljoner svar på en millisekund.

  301. Traditionella värderingar,
    som religion och gruppen-

  302. -kontra sekulariserade, rationella
    värderingar.

  303. Alltså, du ska klura ut det själv
    med nån rationell metodik.

  304. Kan du få en vetenskaplig approach?

  305. Ju högre upp på skalan,
    desto mindre respekt för hierarkier-

  306. -och för människor med auktoritet.
    Man ska tänka själv.

  307. Sverige, landet lagom,
    ligger i mitten av kartan.

  308. Nej, det gör vi inte. Vi är inte
    landet lagom, vi är tvärtom.

  309. Vi är de mest extrema människorna
    i hela världen.

  310. I snitt.
    Vi är längst upp i högra hörnet.

  311. Norge och Danmark dök nyligen upp.
    Vi har varit ensamma där länge.

  312. Här är vi lyckliga, jämställda
    och mest tatuerade i världen.

  313. Du ska uttrycka dig själv
    och hitta din egen lycka.

  314. Du ska designa ditt liv.

  315. Vi är först ut som grupp att få göra
    det, med den frihet vi har i dag.

  316. Knepet är: Du får inte fråga nån om
    hur man gör, men du ska bli lycklig.

  317. Är ni med på den?

  318. Det funkar rätt bra om man känner sig
    själv och vet vad man står för.

  319. Men om man inte vet det...

  320. Har ni sett Tinder eller Badoo?

  321. Det är dejtingappar,
    för er som låtsas ovetande.

  322. Man svajpar åt höger eller vänster.

  323. Jag minns inte,
    jag har inte varit där på länge.

  324. Så här ser det ut.

  325. Nej, det gör inte det.

  326. Han ska svajpa hennes ansikte fram
    och tillbaka, men det funkar inte nu.

  327. Vi står inför hur många
    valmöjligheter som helst.

  328. Individen ska bestämma helt själv.

  329. Knepet är att vi inte tar beslut
    på det sättet. Vi är emotionella.

  330. Du gör oftare som personen bredvid,
    än som du själv vill.

  331. Din vilja är färgad av vad andra gör,
    de normer som finns-

  332. -och den story som finns
    om vad som skapar lycka eller inte.

  333. Här nånstans måste vi tänka om
    och utforska vad som är nästa steg.

  334. Tänk på när du har mått som bäst, och
    när det har gått som bäst för dig.

  335. Situationer, tillfällen, upplevelser.

  336. Då kommer du nog märka
    att det inte var när du köpte prylar.

  337. Det är inte nödvändigtvis när du var
    bäst, vann nåt, var stark, rik.

  338. Andra saker kommer upp när vi
    utforskar vad vi mår bra av.

  339. Forskningen säger att vi har
    fem inre drivkrafter.

  340. Trygghet. Att kunna se in i framtiden
    och känna:

  341. "Det som påverkar mig kommer att
    tas hänsyn till i framtiden."

  342. Värderingar är viktigt i en grupp
    för att man ska ta gemensamma beslut.

  343. Man pratar om värderingsstyrda
    grupper. Det är faktiskt inget nytt.

  344. Vänner är en självorganiserande
    och värdringsstyrd grupp.

  345. Är det nån som tar tid på hur
    lång tid det tog för nån att diska?

  346. Nej, för vi litar på varandra.

  347. Men om du bryter mot vännernas
    värderingar åker du ut rätt snabbt.

  348. Autonomi betyder självbestämmande.
    Att kunna påverka sin situation.

  349. Jag är din chef och kommer in
    med ditt nya schema för året.

  350. Du ska jobba i 45-minuterspass.
    Jag bestämmer var och hur, med vem.

  351. Du får inte gå på toa utan att fråga.

  352. Ni kommer att få tydliga mål.

  353. Hur många känner:
    "Gud, vilken strukturerad chef?"

  354. Visst är jag strukturerad? Är det
    tydligt? Vill du slå mig i magen?

  355. Ja, exakt. Om jag hade lagt till:
    "Jobba bara med jämnåriga"-

  356. -hade jag beskrivit
    den svenska skolmodellen-

  357. -byggd efter en bilfabrik 1842.

  358. Inte efter människor,
    speciellt inte människor i vår miljö.

  359. Autonomi var drivkraften.

  360. Bemästrande. Utveckling. Vi vill ta
    ansvar, inte bara för vår egen skull.

  361. Vi har inget behov av
    att bli vinnare.

  362. Människan har ingen drivkraft
    att bli framgångsrika.

  363. Men vi behöver känna oss kompetenta
    varje dag.

  364. Det blir lätt hijackat
    in i de lägre värderingssystemen.

  365. Men lösningen finns inte här.
    Utan det vi törstar efter-

  366. -när vi jobbar mer än vi ska,
    käkar mer godis än vi ska-

  367. -medicinerar mer än vi nånsin gjort-

  368. -är egentligen att känna oss
    betydelsefulla-

  369. -och känna att vi är en del av
    en större helhet.

  370. Här finns det en möjlighet
    att samskapa en ny-

  371. -eller åtminstone förstärka,
    en story som handlar om-

  372. -att vi kanske inte är självständiga,
    oberoende, osäkra individer.

  373. Vi kanske är en del av ett nätverk
    som påverkar varandra.

  374. Det finns en del forskningsstöd
    som har börjat skrapa-

  375. -på en sån här fenomenal människosyn.

  376. Vi är inte oberoende. Precis tvärtom.
    Vi är väldigt beroende av varandra.

  377. Nicholas Christakis har forskat
    på sociala nätverk.

  378. Den här bilden på internet
    liknar hans sociala nätverk.

  379. Han visar att om jag lägger på mig
    tio kilo, och vi är goda vänner-

  380. -är sannolikheten att du lägger på
    dig tio kilo 45 procent högre.

  381. Bara för att du känner mig.

  382. En gång när jag berättade det här
    var två lite tyngre killar där.

  383. De tittade på varandra: "Jaha!
    För jag har inte gjort det här."

  384. Det är alltid nån
    som kommer fram efteråt.

  385. "Det här med viktuppgång...
    Går det åt andra hållet också?"

  386. Ja, absolut.
    Men det gäller inte bara det.

  387. Det viktiga är att det även gäller
    värderingar. Sånt som är viktigt.

  388. Närhet, öppenhet, goda relationer.
    Till och med lycka sprider sig.

  389. Men det går ännu längre. Om jag går
    upp tio kilo, och får hänga med dig-

  390. -blir det en spinoff-effekt på det,
    så att dina vänner-

  391. -har 25 procent högre sannolikhet att
    gå upp tio kilo, på grund av mig.

  392. I den automatiserade världsbilden-

  393. -kanske det inte spelar så stor roll.

  394. Men tänk istället om allt du gör
    spelar jättestor roll-

  395. -och att du sätter normen för nästa
    person hela tiden, i allt du gör.

  396. 45 procent, 25 procent, men det
    spred sig även i ett led till.

  397. Allt vi gör sprider sig
    genom våra beteenden.

  398. Då måste vi fundera på vad vi har för
    bild av hur vi funkar som människor?

  399. Vad har vi för värderingar?

  400. Det pratas mycket om värderingar
    i dag.

  401. En VD på ett stort koncernbolag sa:

  402. "Det viktigaste är att man har
    värderingar och lever efter dem."

  403. Absolut, men det tar inte slut där.
    Att vi har hittat några värderingar.

  404. Här har man andra värderingar.

  405. Tävlan, pengar, vinstmaximering.
    De värderingarna har vi här.

  406. Så det är svårt att ha
    riktiga värderingar-

  407. -och vara ett vinstmaximerande bolag.
    Det är svårt att få ihop.

  408. Det blir oftast
    som att sminka en gris.

  409. Förlåt, men det är lite så.

  410. Men det finns några undantag
    som är helt fenomenala.

  411. Ni har ju hört om idén
    att människor är egoistiska.

  412. Att människan gör allt den gör
    för att gagna sig själv.

  413. Det här har man forskat på
    med en mer evidensbaserad approach.

  414. Det vi ser är att människor gör allt
    för att vinna på det själva.

  415. Människan är egoistisk.

  416. Men, och det är ett viktigt men.

  417. Men egot verkar kunna innehålla-

  418. -precis hur många människor
    som helst.

  419. Att bli förälder
    är ett konkret exempel.

  420. Jaget vidgas och börjar inkludera
    en annan människa.

  421. Det sker i empati också,
    att vi inkluderar fler.

  422. Här finns värderingsutveckling.

  423. Robert Kegan, professor på Harvard-

  424. -har en fenomenal forskning som visar
    att vi nog inte löser frågan-

  425. -om miljömässig, social
    eller ekonomisk hållbarhet-

  426. -förrän vi har tänkt om
    kring vad vi tror om ett gott liv-

  427. -och vad vi tror om människor.

  428. Första nivån är att tänka
    på sig själv och sina behov.

  429. Annars blir man en martyr.

  430. Om man fokuserar på alla andras lycka
    får man inget kvar själv.

  431. Nästa steg, enligt mycket forskning,
    är att man går förbi ego-nivån.

  432. Man lämnar den inte,
    men man börjar inkludera fler-

  433. -till en samhällsnivå,
    eller en gruppnivå.

  434. Därifrån tar man de flesta
    av sina beslut och beteenden.

  435. Man tar beslut på olika nivåer
    av komplexitet.

  436. Man tar hänsyn till större cirklar,
    över längre tid.

  437. Nån typ av hållbart beslutsfattande
    som kommer ur personlig utveckling.

  438. Och när man har gått förbi
    den egna gruppen-

  439. -för här kan det lätt bli gnissel
    mellan jaget och viet-

  440. -och ifall man borde vara,
    i andras ögon, på ett visst sätt?

  441. Men, när man har transcenderat
    den här nivån-

  442. -kommer man till nån sorts
    världscentrerad modell kring beslut.

  443. Det finns ett sätt att testa detta.

  444. Vi älskar att se
    egoistiska människor falla-

  445. -och världscentrerade människor växa.

  446. Vi vill se det gå bra för snälla
    personer och vill se egoister trilla.

  447. Även om vi inte vill erkänna det.

  448. Jag vill köra ett kort experiment
    med er.

  449. Jag ska säga två påståenden. Det ena
    hörde ni i morse när ni satte er här.

  450. Det andra ställs emot det.

  451. Landa i magkänslan och se vad som
    händer när du möter två påståenden.

  452. Ta ett djupt andetag
    så att ni rensar.

  453. Första påståendet:

  454. Tesla... De gör elbilar. De sålde
    mest flest bilar i Norge förra året.

  455. Av alla sålde Tesla fler.

  456. Landa i känslan ni får, för alldeles
    strax kommer den att försvinna.

  457. Det coola nu är att många av er
    sitter och ler.

  458. Man blir lite glad när man hör
    att det går bra för Tesla.

  459. Jämför med det här:

  460. BMW sålde flest bilar i Holland
    förra året.

  461. Nån som bryr sig?

  462. Ni ler inte av samma anledning nu.

  463. Nån ställde sig upp nyligen och sa:
    "Erik, jag bryr mig."

  464. "HR-chef på BMW."

  465. Men varför?
    Hon kände sig som en del av BMW-

  466. -även fast BMW:s värderingar handlar
    om att DE ska bli bäst i världen.

  467. Hur vet vi då att Tesla
    vill nåt annat?

  468. Jo, värderingar är inget man pratar
    om. De genomsyrar det man gör.

  469. Hur vet vi att Tesla vill nåt mer?

  470. En grej som talar till mig,
    och här är alla sin egen bedömare...

  471. En grej som talar till mig är
    att Tesla-

  472. -släpper ut alla sina patent
    till marknaden och säger:

  473. "Konkurrera med oss. Vi finns inte
    för att bli bäst i världen."

  474. "Vi finns för att bli bäst
    FÖR världen."

  475. Förstår ni vad det gör för skillnad
    och vilka värderingar vi pratar om?

  476. Det är en högre nivå.

  477. De tar ansvar och tänker på
    sin egen vinst och tillväxt-

  478. -men de fokuserar mer på världen.

  479. Deras värderingar handlar inte om
    att bli bäst.

  480. De handlar om en förändring.

  481. Det här tror jag är den nya storyn
    som vi behöver skapa.

  482. Dels för oss själva.
    Vi kan börja med jag, mig, mitt.

  483. Sen går vi vidare till nåt mer.

  484. Vi är absolut tillräckligt kloka-

  485. -för att slippa tänka
    på våra personliga varumärken-

  486. -och börja tänka på viktiga frågor:
    hållbarhet inom ekonomi, miljö o.s.v.

  487. Hur vi kan bidra till att knäcka
    de frågorna.

  488. Jag hoppas att tiden då vi fokuserade
    mycket på att bli bäst I världen-

  489. -börjar trappas av,
    och att vi börjar fokusera-

  490. -på att kanske bli bäst FÖR världen.

  491. Jag har en fråga bara.

  492. Du pratar om behovet av
    den nya storyn, men vad krävs-

  493. -för att vi ska lyckas
    och få genomslag för den?

  494. "Tipping points".

  495. Jag tror att det egentligen handlar
    om en grej, om man ska koka ner det.

  496. Det är att vi måste se oss själva
    som en del av helheten.

  497. I det här rummet gör nog många det.

  498. Men vi som samhälle måste våga se
    oss själva som sårbara-

  499. -och acceptera det obekväma
    i att vara sårbar, och säga:

  500. "Du påverkar mig, och jag påverkar
    dig, och jag är okej med det."

  501. Det här är varför vi inte
    uttrycker tacksamhet.

  502. Alla har hört att man ska peppa
    varandra, men vi gör det inte.

  503. Det krävs sårbarhet för att säga:

  504. "Det du gjorde påverkar mig
    och gör mig glad."

  505. Är du med? Att vi vågar bli
    emotionellt mer kompetenta-

  506. -så att känslorna inte styr oss
    för ofta.

  507. Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Nycklarna till förändring

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Miljö, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Miljöfrågor, Naturvetenskap, Psykologi
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?