Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Hantverket bakom en succéDela
  1. Varmt välkommen,
    David Lagercrantz.

  2. Jag läste om dig
    att du länge var en idrottspojke-

  3. -och att du som ung
    slog J-O Waldner i pingis.

  4. Ja, men han är tre år yngre
    och var kort.

  5. På den tiden räckte det väl att
    ha en stoppboll för att slå honom.

  6. Så är du ju inte känd i dag. Nu
    är du främst känd för dina böcker-

  7. -om Göran Kropp,
    Håkan Lans, Alan Turing...

  8. Zlatan har du tagit dig an. Möjligen
    är du mest känd för det.

  9. Men du är internationellt ultra- känd
    för "Det som inte dödar oss".

  10. Precis.
    "The Girl in the Spider's web".

  11. Men jag tänkte inte börja med det,
    utan hos din syster.

  12. Du är ju son till Olof Lagercrantz
    och Martina.

  13. Jag såg din syster, Marika,
    i "Stjärnorna på slottet".

  14. -Det gjorde jag också.
    -Ja, det förstår jag.

  15. -Kändes det okej?
    -Ja, absolut.

  16. Och då berättade hon att er far,
    Olof Lagercrantz, hade dyslexi.

  17. Dyslexi fanns ju inte på 20-talet.
    "Ordblind" kan man ju säga.

  18. Han skriver att han "gick om".

  19. "Jag gick om i svensk skrivning."

  20. Han noterar inte
    att det gick bra efteråt.

  21. Hans manus
    var egentligen helt hopplösa.

  22. Precis som för mig fattades det ord.
    Han missade "han" och "hon".

  23. Han hade svårt. Jag tror att det är
    en del av att han blev så bra.

  24. Ambitionen måste finnas, att man
    vill bli som de stora författarna.

  25. Men också svårigheten.
    Från början förstod han-

  26. -att det här med att skriva
    är slit. Men kolleger till honom-

  27. -som hade en underbar begåvning redan
    i tjugoårsåldern-

  28. -slutade anstränga sig.
    För honom var språket kamp.

  29. Till skillnad från dem som skriver
    fantastiskt när de debuterar-

  30. -så började Olof skriva
    på en riktig nivå nånstans vid 70.

  31. Det är ett jävla bra yrke
    på det viset.

  32. Rumänska gymnaster
    toppar vid fjortonårsåldern.

  33. Men som författare hoppas jag kunna
    toppa nånstans vid 78, 80.

  34. -Med vilken bok i Milleniumserien?
    -Nej, nej! Det blir bara två till.

  35. -Sen får det vara nog.
    -Du skriver en nu?

  36. Ja, absolut.

  37. -Dyslexi är ju ärftligt.
    -Definitivt. Det har jag.

  38. Jag har alltid
    haft svårt att skriva.

  39. Och jag har fortfarande
    hopplösa manus.

  40. Jag fick aldrig höga betyg
    på uppsatser.

  41. Ni vet, man satt i en aula
    på den tiden-

  42. -och hörde hur nån
    bara raspade omkring.

  43. Jag satt så här,
    långsamt, med pennan.

  44. Och när jag blev journalist var det
    många som bara rev ihop det.

  45. Jag är tacksam för att jag vande mig
    vid att skrivande är slit.

  46. Jag tänker: Det går inte lätt. Går
    det för lätt blir jag misstänksam.

  47. "Nu kanske jag använder
    färdiga formuleringar. Stopp!"

  48. För mig är det när skrivandet
    går långsamt som det är roligt.

  49. -Oj.
    -Då blir det som ett pussel.

  50. När jag sitter med en bok
    blir jag så stressad.

  51. Det är oändliga trådar
    som ska samman.

  52. Då är det oerhört skönt att bara gå
    in i ett litet, litet problem.

  53. Att sitta med de här små meningarna -
    långsamt, långsamt.

  54. Då stressar man inte upp sig
    över helheten.

  55. -Nu pratar jag för mycket.
    -Du är hitbjuden för att prata.

  56. Jag skriver långsamt,
    men jag pratar fort.

  57. Det är en paradox i det hela.

  58. Olof sa i alla fall tidigt
    till mig:

  59. "Titta alltid
    om du kan stryka några ord"-

  60. -"utan att några
    väsentliga nyanser"-

  61. -"eller innebörder försvinner."

  62. Och där är jag närmast pervers.

  63. Vad kan jag ta bort? Och så
    provar jag, nästan helt galet.

  64. Efter många års skrivande
    har jag fått en instinktiv känsla.

  65. "Den här meningen kan skrivas
    enklare." Jag bara känner det.

  66. Och så försöker jag skriva det.

  67. Det var kännetecknande för Olofs stil
    - och kanske för din.

  68. -Jag är ju inte 70 än.
    -Okej, du har lite kvar.

  69. Du har några ord att plocka bort. Men
    kan man öva på att stryka?

  70. Jag tror
    att det är själva skrivandet.

  71. Det är så man når fram
    till en hög stilnivå.

  72. Skrivandet är mycket. Jag har en vän
    som är framstående musiker-

  73. -och som började skriva. Han sa:
    "Det här är ju samma sak! Rytm!"

  74. Det är viktigt -
    att känna språkets rytm.

  75. Och man ska ha nåt att säga.
    Men det kanske väsentligaste-

  76. -för att få en god, effektiv stil, är
    att stryka sig fram till den.

  77. Jag brukar säga att den verkliga
    skaparglädjen är kaparglädjen.

  78. Min gudmor sa: "Det finaste
    skrivverktyget är suddgummit".

  79. -Det är lite samma stil.
    -Jag brukade sitta med Tipp-Ex.

  80. Det var alldeles kladdigt. Klofs!
    Minns ni? Nu slipper man ju det.

  81. Nåt i ordbehandlaren gör att vi
    väldigt lätt rafsar i väg saker.

  82. Så det finns ännu mer
    att stryka nu i texter.

  83. Ja, men samtidigt
    är det ju lättare att stryka.

  84. Och det är lättare att titta och
    stryka. Olof, mitt ständiga spöke-

  85. -skriver i
    "Om konsten att läsa och skriva":

  86. "Stryk varannan mening". Vi
    är osäkra. Vi använder en mening-

  87. -för att vi inte tror
    att det binds ihop.

  88. Ett ovant språk
    har ofta för mycket ord.

  89. Såna här saker som "anledningen till
    det är att..."

  90. Han är lite konservativ. Jag säger
    "stryk tre av fyra meningar."

  91. Men om man stryker
    så det blir blått över en text-

  92. -så kan man låtsas att det inte är
    där. Vad händer om det går bort?

  93. Då brukar jag säga: "När jag börjar
    tveka - bort med det."

  94. Du säger
    att han är ditt ständiga spöke?

  95. Lite är det väl så, att han
    sitter där och tittar ner på mig.

  96. Som en vålnad. "Är det kvalitet?"

  97. "Kan jag ta bort det?"
    Då säger pappa: "Det ska bort."

  98. Men det var också min träning,
    kan man säga.

  99. När jag var liten gav han mig
    sina manus. När jag var tonåring.

  100. Han sa: "Titta på det här, och
    berätta om jag kan ta bort nåt."

  101. Jag var ju så stolt,
    så jag satt ju där...

  102. -Du var imponerad av honom?
    -Ja. Nu försöker jag frigöra mig.

  103. Det är nog därför jag skriver. Många
    känner väl en inre glöd.

  104. Men jag idealiserade fadern
    och författargestalten.

  105. Jag ville bli författare
    innan jag ville skriva.

  106. De bar upp sitt whiskyglas
    med en viss självklarhet.

  107. Men du utbildade dig till...
    Ja, du läste filosofi och så.

  108. -Men du började ju som journalist.
    -Det är nog för att jag fegar ur.

  109. Jag vågar inte skriva.
    Det är så viktigt.

  110. Om jag inte skriver på nivå
    underkänns jag som människa.

  111. Jag skrev inte bara långsamt,
    utan katastrofalt långsamt.

  112. Jag sitter med första meningen, som
    gestalten i Camus "Pesten".

  113. Han skriver en enda mening
    år efter år. Så satt jag.

  114. Att då jobba på Expressen
    verkar svårt.

  115. Ja, då gick det inte att säga så.

  116. De sa ofta: "Vad fan, Lagercrantz -
    skriver du en roman, eller?"

  117. Men det var nog bra med deadlines.
    Det behöver jag fortfarande.

  118. -Dramaturgi är viktigt för dig.
    -Ja, väldigt.

  119. Jag brukar alltid säga-

  120. -att vad man än vill säga så ska man
    försöka berätta en historia.

  121. Har du ett budskap så kommer vi ihåg
    det och förstår det bättre-

  122. -om det berättas
    som en klassisk historia.

  123. Vad som utmärker en bra historia är
    att den har ett klimax.

  124. Och kring den händelsen
    kan man ju göra så mycket.

  125. Om jag sitter och fipplar
    med mina byxor-

  126. -rycker i ditt block,
    tittar på min klocka-

  127. -så är det bara en massa bladder.

  128. Men om det händer nåt dramatiskt - ni
    kanske anfaller mig...

  129. -Snälla, snälla...
    -Då händer det nåt med detaljerna.

  130. "David tittade nervöst i sina fickor.
    Han försökte ta blocket."

  131. "Han såg ut över publiken." När vi
    har det dramatiska ögonblicket-

  132. -vill vi också ha mycket detaljer.

  133. Många ödslar detaljer,
    men i det dramatiska ögonblicket-

  134. -vill vi ha dem, och vi är också
    mottagliga för information.

  135. "David fick plötsligt helspader och
    sparkade ner språkskylten."

  136. Där kan man ge information.
    "Han var 53 år."

  137. "Hans pappa sa att han
    jämt sparkade ner skyltar."

  138. Är ni med? Man kan utnyttja
    de där ögonblicken-

  139. -till att ge kunskap. Och jag minns
    ett gyllene ögonblick-

  140. -när jag såg dokumentären
    "Rumble in the jungle."

  141. Ali och Foreman
    har den stora VM-matchen-

  142. -strax innan monsunregnet
    faller i Zaire.

  143. Ali går in i ringen
    och tar bara smällar.

  144. Alla tror att han ska knockas. Norman
    Mailer sitter och berättar.

  145. Vad ska hända?
    Då börjar Norman Mailer berätta-

  146. -om de olika boxningsslagen. Vissa
    tycker boxning är meningslöst.

  147. Jag kan förstå den synpunkten.

  148. Men vi vet att nåt
    av de här slagen blir avgörande.

  149. Då är vi beredda
    att suga in varenda detalj.

  150. Utnyttja det dramaturgiska
    ögonblicket-

  151. -för att bilda lära.

  152. När det går fort
    ska det gå långsamt i texten.

  153. "Write slow when it's fast
    and fast when it's slow."

  154. Som en amerikansk
    deckarförfattare sa.

  155. Det är en vanlig brist att det går
    för fort vid dramatiska ögonblick.

  156. I sportjournalistiken
    går det för fort när nån gör mål.

  157. Det är i det ögonblicket vi ska
    stanna, bygga på och gå tillbaka.

  158. Det kan man förstå
    i Milleniumserien.

  159. -Det är ju dramatiskt.
    -Ja.

  160. -Men Zlatan är ju inte dramaturgi?
    -Jo, i högsta grad.

  161. Jag tänkte på dramaturgi
    hela tiden.

  162. Hur ska jag få en bok som den här att
    hålla till slutet?

  163. Maradonas bok
    var egentligen bland de bättre-

  164. -i den gräsliga genren
    spökskrivna fotbollsböcker.

  165. Jag var uppvuxen
    med Joyce och Proust.

  166. Spökskrivna fotbollsböcker
    var det värsta jag hade läst.

  167. -Men Maradonas var inte så dum.
    -Var det så du studerade in?

  168. Jag läste och förstod att så här kan
    man inte göra, helt enkelt.

  169. Jag vet inte om nån har läst såna här
    böcker om idrottsstjärnor.

  170. De producerar en tröja och en bok.

  171. Men då läste jag
    Maradonas biografi.

  172. Nu blir det väldigt mycket sport.

  173. Han gör sitt fantastiska mål 1986,
    och det kommer mitt i boken.

  174. Efter det är det som om boken dör.

  175. Hur skulle jag bygga upp det? Jag
    tänkte dramaturgi mer än nånsin.

  176. Hur ska jag få fart
    och jobba med cliffhangers?

  177. -Var Zlatan med på det?
    -Han blev ju med på det.

  178. Boken hette ju "Jag är Zlatan", men
    under lång tid var jag Zlatan.

  179. Jag gick och sa till mig själv: "Det
    är jag som är Zlatan!"

  180. Sen kom ögonblicket
    när låtsas-Zlatan-

  181. -skulle skicka boken till riktiga
    Zlatan. Det var lite skakigt.

  182. Du sätter dig in i de här
    personerna som spökskrivare.

  183. Var du spökskrivare
    för Stieg Larsson?

  184. Man försöker ju... Jag brukar säga
    att jag liknar Olof där också.

  185. Jag blir bättre när jag kolliderar
    med en annan värld.

  186. Det finns många förrädiska saker om
    man ska skriva litteratur.

  187. Sven Lindqvist sa:
    "Skriv om det du kan."

  188. Men problemet,
    som ofta hände mig-

  189. -var ju att jag använde skrivandet
    som terapi. Det är vanligt.

  190. Min fru sa: "Det är bra, men..."

  191. "Det är lite gnälligt.
    Hjälten är så deppig hela tiden."

  192. Så jag sa till min agent-

  193. -att jag blir bättre
    när jag går in i nåt helt galet.

  194. Och då började den här idén växa.
    Jag tror på det mötet, lite grann.

  195. Om man vill skriva litterärt ska man
    inte bara ta det självklara.

  196. Man kan testa
    att skriva om nåt fjärran.

  197. Och så kan det hända
    nånting häftigt i det mötet.

  198. Om vi pratar språk
    och går ner till detaljerna...

  199. Har du några käpphästar? Nåt ord du
    förbjuder för dig själv?

  200. Käpphästar har man ju.
    Det är så lustigt.

  201. Vi sitter alla här med en oändlig,
    osynlig kunskapsbank-

  202. -som vi aldrig pratar om,
    men hela tiden försöker utveckla.

  203. Den förbjudna listan på ord
    har ju vuxit.

  204. Först skulle jag aldrig skriva
    "emellertid" eller "dock".

  205. Och till slut så hade jag
    nån helt vild period-

  206. -när jag försökte
    utrota ordet "men".

  207. Det funkar inte,
    men det är en bra taktik.

  208. När jag provar att ta bort det
    kan jag få stilistiska vinster.

  209. Jag försöker varje gång hitta-

  210. -nånting som kan strykas, konstrueras
    och dras ihop.

  211. Så jag sitter hela tiden
    med det där-

  212. -och känner mer och mer att det
    är roligare med redigeringen.

  213. Det är som om pulsen går ner. Det
    vita pappret får man ju spader på.

  214. Då ska man fylla det där,
    och man kan skriva vad som helst.

  215. Men när man
    har en text att sitta med...

  216. Det är som sudoku eller korsord.
    Otroligt lustfyllt.

  217. Förbjuder du "men" innan du
    har skrivit eller i redigeringen?

  218. Har du skrivit en massa "men"
    och försöker få bort dem-

  219. -eller undviker du dem
    när du skriver?

  220. Jag tror att vi är lite oroliga för
    att folk inte ska förstå.

  221. Vi är oroliga för att språket
    inte ska bindas ihop.

  222. Att man ska missa poängen. Det
    är vanligt att vi är övertydliga-

  223. -med den typen av betoningar.

  224. Som utropstecken, eller som...

  225. Tittar man
    på ett riktigt bra språk-

  226. -så är det väldigt mycket mod.

  227. När jag ska byta ämne känner jag att
    jag måste binda ihop det här.

  228. Och så sitter jag och vrider
    för att styckena ska komma ihop.

  229. Men det är bara att skriva!
    Kom med nåt nytt!

  230. Det kan bli otroligt effektfullt.

  231. Titta på P.O. Enquist.
    Det kan vara vettlöst.

  232. Han bara skriver nåt helt nytt. Det
    är mod, begåvning och slit.

  233. -Och att lita på läsaren.
    -Absolut.

  234. -Men du svarade inte på frågan.
    -Nej, jag slingrade mig.

  235. Lägger du band på dig i skrivfasen
    eller i redigeringsfasen?

  236. Jag lägger nog band på mig hela
    tiden. Där kan jag ha ett problem-

  237. -eftersom språk alltid
    har varit ett sånt slit för mig.

  238. Jag kan bli avundsjuk
    på författare som har flow.

  239. "Jag skriver tjugo sidor om dagen.
    Det bara kommer till mig."

  240. Då kan jag känna:
    "Vad är det för drog du tar?"

  241. Det har inte jag. Jag sitter hela
    tiden, långsamt, och sliter.

  242. Jag mår bäst av det.
    Jag måste ha kontroll.

  243. Kan du bestämma dig för att
    skriva, inte tjugo sidor, men tre?

  244. Ja, två eller tre.

  245. I början kan jag sitta hur länge som
    helst för att hitta tonen.

  246. Men till slut måste jag ha nåt slags
    regel om vad jag ska hinna.

  247. -Vad frågade du?
    -Jag tycker du har börjat svara.

  248. Man ska ju ge språkråd
    när folk låser sig.

  249. Alla råd är ju toppen. Men jag märker
    när jag talar med kolleger-

  250. -att vi alla har våra sätt.

  251. Vi hade ett samtal
    om att köra fast.

  252. "Strunta i början" sa du.

  253. Det är säkert bra
    för alla utom mig.

  254. Utan början
    har jag inget självförtroende.

  255. Jag måste bäras fram
    av en början som jag tror på.

  256. Jag måste veta att det sitter
    och att jag har en ton.

  257. Det är intressant.
    Det som funkar funkar.

  258. -Har du en början på nästa bok?
    -Absolut!

  259. -Du kanske...
    -Jag skulle ju kunna dra den.

  260. Har nån ett lite perverst intresse
    för inledningen på romaner?

  261. -Nån som är intresserad?
    -Upp med en hand! Sju, åtta...

  262. Jag kunde ju hur många som helst. Det
    finns alla olika sorter.

  263. Den mest underbara
    sätter hela handlingen.

  264. "När Gregor Samsa vaknade fann han
    sig förvandlad till en skalbagge".

  265. Där har vi handlingen. Man kan ha
    många tidsperspektiv, som Márquez.

  266. "Många år senare skulle
    överste Buendia påminna sig"-

  267. -"den eftermiddag då hans far
    tog med honom för att visa isen."

  268. Det är många olika led.
    Otroligt flott.

  269. Jag kunde
    hela den första sidan ett tag.

  270. Det är väldigt roligt. Jag drömmer
    ännu om den perfekta början. Wow!

  271. -Du verkar ju hyfsat påläst också.
    -Jag drog ju två nu.

  272. Jag skulle nog kunna fixa tjugo.

  273. Du kan dra en till. Sen
    vill jag se om nån har nån fråga.

  274. -Kom på nån till.
    -Ja...

  275. Anna Karenina är ju då... Man kan
    vara olycklig på många sätt, va?

  276. "Alla lyckliga familjer är lyck- liga
    på sitt sätt..." Nåt sånt.

  277. Jag kan inte den ordagrant. Väldigt
    bra, väldigt bra.

  278. -Ja, frågor!
    -Ja! Har vi nån?

  279. Här har vi stjärnförfattaren, och så
    vågar ni inte räcka upp handen.

  280. När du skriver en bok,
    gör du en storyboard då-

  281. -så att du har handlingen
    från början till slut?

  282. Och om du gör det,
    ändrar du i den?

  283. Jag tar min andra fråga också.
    När du har din perfekta början-

  284. -kan du gå till ett kapitel som du är
    sugen på att skriva just då?

  285. Eller går du alltid kronologiskt?

  286. Det skulle kräva ett mästarintellekt
    som inte jag har.

  287. Jag har alltid
    en riktning och en story.

  288. Men det visar sig aldrig duga.
    Det förändras alltid.

  289. Det blir alltid mer komplicerat än
    man tror, men jag har en riktning.

  290. Men enligt samma princip
    löser jag ett problem i taget.

  291. Har jag löst den här scenen
    så ger ju den konsekvenser.

  292. Men jag måste alltid
    ha en riktning.

  293. I kriminalromaner måste man ju
    ha en lösning på ett mysterium.

  294. Men jag har aldrig lyckats
    se en bok i stort.

  295. Det förändras, och
    det jag har tänkt är för enkelt.

  296. Det måste utvecklas och byggas
    vidare. Men jag har en riktning.

  297. Jag träffade lustigt nog...

  298. Det var därför jag sa "Skriv
    långsamt om det som går fort."

  299. Det var Lee Child
    som jag hade seminarium med.

  300. Han sa att han inte har ett jäkla
    skvatt - bara en öppningsscen.

  301. Sen ger den scenen en konsekvens.

  302. Han började med en fet person som var
    som att bära en vattensäng.

  303. Det var en massa karlar som
    bar in den. Det var vad han hade.

  304. Sen fick han fråga: Varför har han
    dött? Varför är han så tjock?

  305. Vem bär honom till hans begravning?
    Och sen...

  306. Det finns alla trick.

  307. -Skulle du kunna göra så?
    -Nej, verkligen inte.

  308. -Jag tror han snobbade lite också.
    -Har vi fler frågor i publiken?

  309. Jag undrar två saker.

  310. Den ena är om du kunde nämna
    två favoritförfattare.

  311. Andra frågan är om du har skrivit
    filmmanus eller tänker göra det.

  312. Jag blir alltid nervös
    av frågan om favoritförfattare.

  313. De förändras ju ständigt och jämt när
    man läser.

  314. Men jag har ett slentriansvar,
    och det är Borges.

  315. "Borches" kanske man säger,
    jag vet inte.

  316. Och jag älskade ju ryssarna
    när jag var liten, och Camus...

  317. Och Hamsuns tidiga verk...
    Men jag vet inte.

  318. Nu läser jag Ferrante,
    och jag känner bara "wow!"

  319. Jag tänkte ställa en följdfråga:
    Varför? Vad är du ute efter?

  320. Varför är de dina favoriter?

  321. Plötsligt är det bara
    vansinnigt roligt att läsa.

  322. När det är kombinationen
    av nåt lätt och lustfyllt-

  323. -och du känner att det ger nåt. Där
    har jag arvet från min far.

  324. Är det bara roligt
    så får jag näsan nåt slags skuld.

  325. Det måste vara: "Det här gör mig till
    en bättre författare!"

  326. Jag måste ha den där känslan.
    "Det här är bra."

  327. -Det måste vara en del av det.
    -Du kan inte bara lustläsa?

  328. Nej. Men det kan inte bara vara "nu
    ska jag läsa nånting oerhört."

  329. Utan det ska vara både och.

  330. Vill du få in det
    i Milleniumserien också?

  331. -Har du det kravet på dig själv?
    -Ni får dementera om jag har fel.

  332. Men jag känner att jag alltid... Det
    har blivit det lustiga ödet-

  333. -att jag är sliten
    mellan fin- och populärkultur.

  334. Så jag kan inte bara skriva
    för underhållning.

  335. Jag måste också säga nånting.

  336. Komma med en tanke
    som har en liten höjd.

  337. Jag skulle känna en enorm skuld
    om jag bara skrev för förströelse.

  338. Jag är uppvuxen med att litteratur
    är det, mer än nånting annat-

  339. -som skärper vår blick mot världen
    och ökar vår empati.

  340. Du hade en fråga till.

  341. Förlåt!
    Filmmanus skriver inte jag-

  342. -utan det skrivs av en engelsman.

  343. "Millennium" blir en amerikansk
    produktion. Så det gör jag inte.

  344. Jag har fått frågan många gånger, men
    det är en annan genre.

  345. Och jag skulle säga
    att jag älskar dialoger-

  346. -men jag skulle sakna nåt
    i skrivandet.

  347. I beskrivandet,
    i reflekterandet...

  348. Nåt i det som inte är det talade
    språket, som jag tycker om.

  349. I ett filmmanus måste allt finnas
    mellan raderna, eller gestaltas.

  350. Jag låter andra göra det.

  351. Du sa att du ändå inspireras
    av filmteknik när du skriver.

  352. Ja, men det gör jag. Filmen
    går ju snabbare och snabbare.

  353. Vi har vant oss
    vid ett högre tempo.

  354. Det måste vi författare
    också göra.

  355. Jag tänker ofta på ett filmiskt
    berättande. Ett exempel:

  356. Om jag säger: "Nu skiter vi
    i det här och går på puben."

  357. -Kan vi inte göra det?
    -Vad säger ni?

  358. Då hoppas vi att ni säger: "Nej, vi
    har ett viktigt seminarium."

  359. Men om jag ställde frågan i en film
    skulle alla säga: "Nej!"

  360. Och sen skulle det vara
    klipp till puben.

  361. Då förstår vi
    att jag har lyckats övertala er.

  362. Det tänker jag på i skrivandet.
    Mycket rörelse kan tas bort.

  363. Vi ägnar oss mycket
    åt förflyttningar.

  364. "Vi går och lägger oss"
    i stället för "vi lägger oss".

  365. Vi har för mycket rörelser.
    Vi kan klippa.

  366. Man skriver
    för mycket om det oviktiga-

  367. -och för lite om det viktiga. Strunt
    i förflyttningen.

  368. Gå till händelsen
    och bygg runt den.

  369. Har du den dramatiska händelsen kan
    du, i den, gå tillbaka.

  370. Jag tänker
    på filmens snabbare berättande-

  371. -som jag tror
    att skrivandet kan lära sig av.

  372. Fler frågor? Ja! - Så du har ju
    nästan skrivit ett filmmanus.

  373. Ja, precis! Eller har jag det?
    Ursäkta!

  374. Det här kanske
    tar lång tid att besvara.

  375. Du har skrivit
    om väldigt olika människor.

  376. Göran Kropp, Håkan Lans och Alan
    Turing är inte omedelbart lika.

  377. Vad var skillnaden
    i processen och språket?

  378. Att "bli Zlatan" - blev du Turing
    också? Var metoden annorlunda?

  379. Jag försöker ju åtminstone.

  380. Det är ju personer
    som har gått sin egen väg.

  381. Det har de haft gemensamt.

  382. Men jag tycker ändå att det roliga
    är att vara den här hantverkaren.

  383. Det finns författare
    som har en unik röst.

  384. Man ser att "det här är Ranelid".
    Men jag tycker det är underbart-

  385. -att vara den
    som försöker skriva på nya sätt.

  386. Som försöker fundera på vad det är
    för språk som ska gestalta dramat.

  387. Det är en del av det lustfyllda.

  388. Det är min dröm
    att kunna skriva olika böcker.

  389. Det är nåt intressant som händer när
    man ger sig ut på osäker mark.

  390. Lusten att erövra ett nytt språk, ett
    nytt ämne-

  391. -skapar en process,
    så jag försöker det.

  392. Så på så vis är jag en kameleont.
    Jag sa till min syster, Ma-

  393. -att jag är en "actor-writer".

  394. Jag gillar att gå in i roller, gillar
    att förändra.

  395. Vi hade ett föredrag om smeknamn
    tidigare. Vad kallade du Marika?

  396. Nej, jag kallar henne inte...

  397. Jag är upprörd över att hon
    har blivit Marika med alla.

  398. För Olof
    var det viktigt med det enkla.

  399. Han skulle inte ha långa namn.

  400. Han döpte sina döttrar
    till Ma och Me.

  401. Sen träffar hon en amerikan-

  402. -som får freudianska problem
    av att skrika "Ma" till henne.

  403. Då tar hon namnet Marika.
    Sen breakar hon i en film-

  404. -och sen är hon Marika med alla.
    Jag blir upprörd. Hon heter Ma!

  405. Marika är alltså slangnamnet.

  406. Vi kan hålla en föreläsning
    för dig-

  407. -om varför Ma inte funkar.
    Det måste bli tvåstavigt.

  408. Tiden är ute i det här samtalet.

  409. Du måste hem och skriva,
    för vi vill läsa din bok.

  410. -Stort tack!
    -Tack snälla, vad trevligt!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hantverket bakom en succé

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Författarskap, Kreativt skrivande, Lagercrantz, David, 1962-, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Svenska författare
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.