Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Konsten att kommateraDela
  1. Konsten att kommatera.

  2. Visst kan det tyckas förmätet
    att tro att man på 35 minuter-

  3. -ska redogöra för nåt som stötts
    och blötts i århundraden.

  4. Jag vet inte om Patrik gick ut-

  5. -men det är inte jag
    som har hittat på rubriken.

  6. Men jag ska göra mitt bästa.
    Jag börjar med en historisk översikt-

  7. -från 1600-talet till 2000-talet.

  8. Väl där redogör jag för dagsläget
    och de regler som finns i dag.

  9. Avslutningsvis säger jag några ord
    om kommats stilistiska potential.

  10. Men först kommatecknet
    i ett historiskt perspektiv.

  11. Vår första handbok på svenska
    är från 1600-talet.

  12. I avsnittet om skiljetecken
    finns kommatecknet med.

  13. Men inte det grafiska tecken
    som vi är vana vid i dag-

  14. -den lilla kroken nedtill på raden.

  15. Den hade införts
    redan vid 1400-talets slut-

  16. -av boktryckaren Aldus Manutius-

  17. -som var semikolonets skapare.

  18. I svenska handböcker introducerades
    tecknet i mitten av 1700-talet.

  19. Dessförinnan rekommenderade
    man virgulan som kommatecken-

  20. -det vill säga
    ett snedställt streck uppe på raden.

  21. Så.

  22. Ni har virgulan där till vänster.

  23. Det var Strängnäslektorn
    Andreas Arvidi-

  24. -som skrev den första handboken
    för skrivande på svenska.

  25. I ett appendix till handboken...

  26. ...som heter -
    och nu ska vi se vad som står...

  27. "Om de åtskillige
    skriftskiljande tecken..."

  28. "...som i svenskan bruklige äre och
    brukas kunna."

  29. Där ser man mängder
    med såna här virgulatecken.

  30. Virgula
    betyder "kvist" eller "spö" på latin.

  31. Men det betyder också "trollstav".

  32. Och det snedställda strecket
    utövade faktiskt magi.

  33. Det innebar mirakel för läsbarheten
    och texters tydlighet.

  34. Och när ni ser det här utdraget
    ur Arvidis appendix-

  35. -så tycker ni inte
    att det är särskilt läsbart.

  36. Men virgula kan ni se där.

  37. Det var begriplighet
    och förståelse som gällde.

  38. Tecknet hade en tydlighetsfunktion.

  39. Den funktionen tog den
    här lilla kroken över - ett tag.

  40. Tydlighetsfaktorn
    lyftes fram långt in på 1800-talet-

  41. -men successivt gjorde
    ett annat synsätt sig gällande.

  42. Kommat
    tillskrevs en grammatisk funktion.

  43. Kulmen nåddes när Almqvist gav ut
    sin "Svensk rättstavningslära" 1829-

  44. -anonymt första upplagan.
    Då slår han fast:

  45. "Satser skola skiljas från varann
    medelst skiljetecken."

  46. Sen anvisar han: "Alla satser åt-
    skiljas först överallt med komma."

  47. Satskommateringen var ett faktum.

  48. Nu hade kommat degraderats-

  49. -från tydlighetens målvakt
    till grammatisk bollkalle.

  50. Men parallellt pågick en annan
    förändring av synen på skiljetecken.

  51. Framför allt pedagoger betonade
    tecknens retoriska funktion.

  52. Tecknens uppgift var att signalera
    paus, tempo och ton i texten.

  53. Kommatecknet skulle sättas ut
    "så ofta som talet fordrar".

  54. Det handlade om högläsning.

  55. Nu var pauskommateringen ett faktum,
    och det här kunde ju inte gå bra.

  56. En strid bröt ut,
    och grammatikerna segrade.

  57. Man slog fast att skiljetecken,
    representerade av kommat-

  58. -hade som främsta uppgift att markera
    den grammatiska strukturen.

  59. Nu kunde kommat breda ut sig,
    och det avspeglas i handböckerna.

  60. I första upplagan av dåvarande
    Språknämndens skrivregler-

  61. -det var 1947-

  62. -då fanns
    inga andra skiljetecken än kommat.

  63. Sida upp och sida ner
    med kommateringsregler.

  64. I 1952 års upplaga fick
    de andra skiljetecknen komma med-

  65. -under rubriken
    "Övriga skiljetecken m.m.".

  66. Men kommat tog det största utrymmet,
    under egen rubrik.

  67. Det dröjde till 1990-talet
    innan kommatecknet detroniserades.

  68. I första upplagan
    av "Svenska skrivregler" 1991-

  69. -fick det äntligen finna sig i att
    jämställas med övriga skiljetecken-

  70. -under gemensam rubrik.

  71. Men kommats ställning
    hade försvagats redan tidigare.

  72. Grammatikernas seger över
    pausförespråkarna vid sekelskiftet-

  73. -var en pseudoseger. I dag vet vi
    att det ändå blev pauskommatering-

  74. -och därmed så småningom
    tydlighetskommatering-

  75. -som slutgiltig segrare i kampen.
    Men det är först i dag vi är säkra.

  76. Det har tagit tid,
    men i dag är cirkeln sluten.

  77. Från 1600-talets
    tydlighet och förståelse-

  78. -till dagens tydlighet och läsbarhet.

  79. Då frågar vi oss
    vad det här innebär för oss i dag.

  80. Hur förhåller vi oss till kommat?
    Det kanske inte är så viktigt-

  81. -utan satskommateringens tvångströja.
    Kanske klarar vi oss utan komman.

  82. Nej, det kan vi förvisso inte.
    Ett litet komma gör stor skillnad.

  83. Läs det här.

  84. Inte helt lätt, eller hur?

  85. Men ett kommatecken
    räddar situationen.

  86. Kommat är
    ett läsbarhetstecken, helt enkelt.

  87. Vi kan ta en klassiker
    i det här sammanhanget.

  88. Ni vet fången som skulle avrättas
    i gryningen om inget meddelades.

  89. Och så telegrammet
    som kom under natten.

  90. "Hänges, ej benådad."

  91. Avrättningen verkställdes,
    och senare kom ett nytt telegram.

  92. Nu med korrekt kommatering.

  93. "Hänges ej, benådad."

  94. Det kan alltså vara
    en fråga om liv eller död.

  95. Men nu är det tack och lov inte ofta
    som ett kommatecken är livsavgörande.

  96. Men...

  97. Det här är i och för sig
    livsavgörande för hunden...

  98. ...och familjen. Men det här är...

  99. Det här är kommateringsexempel
    som lever egna liv-

  100. -eftersom de är exceptionella.

  101. De väcker alltid förtjusning.

  102. Men det är inte ofta det blir så här.

  103. Men även...

  104. Även om de inte är livsavgörande
    är de alltså väldigt viktiga-

  105. -hur oansenliga de än ser ut.

  106. De är viktiga för läsbarheten,
    tydligheten och uttrycksfullheten.

  107. Varje komma
    som placeras ut ska ha en uppgift.

  108. En uppgift vad gäller till läsbarhet,
    tydlighet och uttrycksfullhet-

  109. -inte till grammatisk struktur.

  110. I dag ser vi
    allt färre kommatecken i texter.

  111. Det är bra.
    Sparsam kommatering är en dygd.

  112. En bra strategi är "hellre
    för få kommatecken än för många".

  113. Det kan man alltid ha i bakhuvudet.

  114. Kommats uppgift
    är att vägleda läsaren.

  115. Onödiga komman hackar upp texten-

  116. -stör avläsningen
    och saboterar textens flyt.

  117. Därför
    ska man vara försiktig med komman.

  118. "Det ska vara komman när tydligheten
    så kräver" brukade jag säga.

  119. Vadå? Finns det inga regler?

  120. Jo, det finns det tack och lov.

  121. Enligt min uppfattning
    kan man tala om tre kategorier.

  122. Först har vi ett antal kommatecken-

  123. -som alltid
    är obligatoriska i texter.

  124. Så finns det förbjudna kommatecken.

  125. Och några kommatecken-

  126. -hamnar som jag ser det i
    en kategori under rubriken "Valfria".

  127. Vi ska titta
    på de här olika kategorierna.

  128. Först är det de obligatoriska.

  129. Jag ser så dåligt på skärmen,
    så jag får försöka-

  130. -klara det med papper och skärm.
    Det är ett antal komman-

  131. -som man alltid...måste sätta ut.

  132. Vid uppräkningar. Jag har exemplet-

  133. -"Vi läser Strindberg, Ekman,
    Gustafsson och Khemiri."

  134. Att det ska vara komma där
    har vi i ryggmärgen allihop.

  135. Notera att det inte är komma
    före det avslutande och:et.

  136. Det är en engelsk regel,
    det så kallade Oxfordkommat-

  137. -och det ska vi inte
    sätta ut i svenska texter.

  138. Nästa obligatoriska är kring inskott.

  139. Då ska vi ta ett sånt inskott.

  140. "Kommatecknet ska, rätt använt,
    bidra till textens flyt."

  141. Ett inskott med komma före och efter
    ska gå att lyfta ut ur texten.

  142. Man ska fortfarande ha
    en grammatisk mening.

  143. "Kommatecknet
    ska bidra till textens flyt."

  144. Då är det korrekt
    med kommatecken runt inskottet.

  145. "Madeleine, som är en duktig spelare,
    tränar flera gånger i veckan."

  146. Det här inskottet
    är vanskligt på grund av "som"-

  147. -men ni ser att det fungerar.
    Komma runtom.

  148. Sen är det en lite längre grupp-

  149. -och det är
    fristående fraser och tillägg.

  150. "Aj, du står på min fot."

  151. Eller "Hej, var har du varit?"

  152. Det är...

  153. ...komma före "nämligen",
    när ordet inleder en uppräkning.

  154. "Hon hade läst tre av böckerna,
    nämligen A, B och C."

  155. Se på "nämligen" som ett signalord.

  156. Står det i texten är det sannolikt
    att det inleder en uppräkning-

  157. -och alltså ska ha kommatecken.

  158. Anföringssatser.

  159. "Katten är inne, ropade Jakob."
    Där ska det vara kommatecken.

  160. "Kort sagt" och "tyvärr"
    ska alltid avskiljas med kommatecken.

  161. Sen kommer det två speciella
    i fristående fraser och tillägg.

  162. Det är det
    som kallas satsledsdubblering.

  163. I den första är kommatering subjekt.

  164. Normalt skulle vi skriva:
    "Kommatering är svårt."

  165. Men i talspråket smyger sig ofta
    ett extra subjekt in-

  166. -för att man kanske
    vill göra en paus-

  167. -eller betona hur svårt det är.

  168. "Kommatering, det är svårt."

  169. Sån här dubblering ska
    avskiljas alltså med kommatecken.

  170. I det andra fallet
    har jag valt ett lite dumt exempel.

  171. "Nordiska rådets pris, vem fick det?"

  172. Ni ser att det är en dubblering,
    men om jag tagit ett annat...

  173. ..."Inte är jag trött, inte", då
    skulle ni kommit ihåg det här bättre.

  174. För det lilla intet ser ut
    som en svans i slutet på meningen.

  175. Det kan man kalla för
    en svansdubblering-

  176. -när man får det på det här sättet.

  177. Sen är det samordningar
    med ord som dels, ju, än och ömsom.

  178. Signalord -
    jättelätt att hålla reda på.

  179. "Kommatering är dels regelstyrt,
    dels känslostyrt."

  180. "Ju fler kockar, desto sämre soppa."
    "Än slank han hit, än slank han dit."

  181. "Ömsom vin, ömsom vatten."

  182. Det är ju jättelätt, eller hur? Det
    är komman som vi alltid sätter ut.

  183. Det ska vara komman mellan adjektiv,
    om man räknar upp adjektiv.

  184. Men inte komma om det första
    adjektivet bestämmer det som följer.

  185. Uppräkningsadjektiv:
    "Den kalla, soliga vinterdagen."

  186. Och sen två adjektiv där
    det första bestämmer det följande.

  187. Då ska det inte vara kommatecken.
    I praktiken brukar det lösa sig.

  188. Vi tar det sista
    obligatoriska kommatecknet.

  189. Nu blir det samordning
    av fullständiga satser-

  190. -med bindeord som "och" eller "men".

  191. Om ni läser den här meningen...

  192. "Solrosfrön passar nötväckor,
    och blåmesar tycks också gilla dem."

  193. Utan ett komma där
    skulle man läsa fel.

  194. "Solrosfrön passar nötväckor
    och blåmesar", skulle man läsa.

  195. Därför är det här
    ett obligatoriskt komma.

  196. Ett annat exempel: "Bruce Springsteen
    sjunger Dancing in the Dark..."

  197. "...och publiken jublar."

  198. Där läser man inte fel
    av samma anledning-

  199. -för man tycker att "Dancing in the
    Dark" och "publiken" är jämställda.

  200. Men man tror ju kanske
    att det ska komma en låt till.

  201. Det handlar hela tiden om tydlighet.

  202. Fler är det inte
    som är obligatoriska.

  203. Sen måste vi gå över
    till de förbjudna-

  204. -och de är inte alls så många.

  205. Ett av tradition
    förbjudet kommatecken-

  206. -är det här: vid samordning
    av satser med gemensam satsdel.

  207. Då återvänder vi till Springsteen.

  208. "Bruce inledde med Dancing in the
    Dark och fick publiken att jubla."

  209. Bruce Springsteen
    är subjekt i båda de här satserna.

  210. Alltså inget kommatecken före och:et.

  211. Det är en regel
    som jag tycker alltid har funnits.

  212. Sen är det förbjudet
    att ha komma vid nödvändiga bisatser.

  213. Och det är bisatser som krävs för att
    meningen ska bli grammatiskt korrekt.

  214. Man kan alltså inte...

  215. Ofta handlar det om att-satser
    som i det här exemplet.

  216. "Brevet meddelar
    att mötet är uppskjutet."

  217. Det kan vara en relativ som-sats:
    "Du kan ta det som ligger överst."

  218. Att-satserna
    har vi lärt oss vid det här laget...

  219. ...att man ska vara försiktig
    med komma om man ser ett "att".

  220. Jag minns när alla
    satte komma före en att-sats...

  221. ...och redaktörer fick jobba med
    att ta bort kommatecknen.

  222. Jag har redigerat
    såna forskningsrapporter.

  223. Men det är nästan hundra år sen...

  224. "Du kan ta det som ligger överst"-

  225. -är ett bra exempel
    på en nödvändig bisats.

  226. Om man inte kan plocka bort bisatsen-

  227. -och det fortfarande
    blir en bra betydelse-

  228. -då ska den vara kvar,
    och det ska inte vara komma.

  229. Jag sa att inskotten kan man plocka
    ut, och då måste det vara komma.

  230. Men i det här fallet
    går det inte att plocka bort dem-

  231. -och man klarar sig utan kommatecken.

  232. Sen kommer det en enkel regel
    som man knappt behöver nämna.

  233. Man får inte ha komma före avslutande
    förkortning i en uppräkning.

  234. Det kan vara m.m., etc. eller m.fl.

  235. "Boken behandlar våra skiljetecken:
    punkt, komma, kolon, tankstreck etc."

  236. Inget komma före "etc." där.

  237. Här känner ni ju igen
    problemet med Oxfordkommat-

  238. -där man gärna sätter ut komma
    enligt engelskspråkigt mönster.

  239. Ja...

  240. Nu närmar vi oss de valfria.

  241. Nu är jag ute på svag is,
    men så här tycker jag.

  242. "Solrosfrön passar nötväckor,
    och blåmesar tycks också gilla dem."

  243. Jaha, det såg ni inte. Så.

  244. Det har vi tittat på tidigare, och
    här är kommatecknet obligatoriskt.

  245. Men tänk er att det i stället
    för ett ensamt "och" står nåt annat-

  246. -att "och" följs av ett formord,
    till exempel.

  247. "Solrosfrön passar nötväckor och
    för blåmesar är det också kalasmat."

  248. Då kan man inte läsa fel,
    för man känner inte-

  249. -att och:et samordnar
    de två närmast stående orden.

  250. Eftersom vi ska arbeta
    mot färre kommatecken-

  251. -kan vi utesluta komma
    i de här fallen.

  252. Valfritt är det också
    mellan huvudsats och bisats-

  253. -och det är en lämning
    från satskommateringens tid-

  254. -men det är en väldigt bra regel.

  255. Men det är vanligare med komma
    om bisatsen inleder.

  256. "Vi var utmattade av trötthet
    när vi äntligen nådde toppen."

  257. Jag skulle aldrig sätta ut komma där.

  258. "När vi äntligen nådde toppen,
    var vi utmattade av trötthet."

  259. Här kan man sätta ut
    ett komma för läsbarhetens skull.

  260. Det är inget bra exempel,
    men jag vill berätta för er-

  261. -att jag använde exemplet
    i en artikel i Språktidningen.

  262. Då fick jag ett mejl från en läsare.

  263. Han presenterade sig som 83-plussare.

  264. Han höll med om allt
    utom de här exemplen.

  265. Han skulle aldrig sätta ut komma
    efter den korta bisatsen.

  266. "Så korta meningar behöver inte komma
    även om bisatsen går först."

  267. Då fick jag svara att jag höll med.
    Jag sätter ut få kommatecken-

  268. -men jag hade ont om utrymme
    och behövde ett kort exempel.

  269. Men det var inte bra. Meningarna ska
    vara längre för att det ska funka.

  270. Här har man en väldig valfrihet.

  271. Till sist kan man sätta ut...

  272. ...komma vid mycket långa meningar
    med satser med gemensam satsdel.

  273. Det tog jag ju upp
    bland de förbjudna.

  274. Men det gör man bara
    för att det ska bli läsbart.

  275. Det här exemplet har jag lånat
    från Svenska skrivregler.

  276. Jag kan inte skriva så.
    Där står det så här:

  277. "Denna tillbyggnad planerades och
    påbörjades av Peter den store,..."

  278. "...men blev inte fullbordad
    förrän under Katarina I."

  279. Mot reglerna,
    men ett läsbarhetskomma-

  280. -för att man ska se
    hur man ska förstå det här-

  281. -så att man ska förstå
    att det är anmärkningsvärt.

  282. Det ska vara en liten paus där.

  283. Vill man höja graden
    av anmärkningsvärdhet-

  284. -så tar man ett annat skiljetecken.
    Då tar man tankstreck.

  285. Men ett tecken kan man ha
    för att göra det lättbegripligare.

  286. Ja... Det var...

  287. Det fanns lite tomrum emellan.
    Då får det ligga här så långe.

  288. Reglerna är inte fler, som jag
    ser det. Och de är ganska lätta.

  289. Om man håller reda på dem ser vi
    en tendens till färre kommatecken.

  290. Men det finns kommatecken
    på väg in också.

  291. Jag nämnde tidigare Oxfordkommat -
    det ska vi motarbeta.

  292. Ett annat engelskt lån
    är komma efter hälsningsfras.

  293. "Hej, har du hört att..."

  294. Det är bra om man inte vill använda
    ett hurtigt utropstecken-

  295. -men svenskan har alltid
    liten bokstav efter kommatecken.

  296. Sen har vi satsradningskommat,
    som blir allt vanligare.

  297. Kommat som motarbetas i sakprosa,
    inte minst i elevspråkstexter-

  298. -men som firar triumfer
    i andra sammanhang.

  299. Nu tänker jag på
    kommatecken mellan huvudsatser.

  300. Det kommatecken som i skönlitteratur
    bli ett stilistiskt verktyg.

  301. Då heter det inte satsradning
    utan asyndes.

  302. Mitt favoritexempel har länge varit
    ett avsnitt i Söderbergs "Pälsen"-

  303. -som många av er säkert känner till
    och har läst och analyserat.

  304. Dr Henck blir i snömodd och vinter-
    mörker påkörd av kungens ekipage-

  305. -faller omkull
    och smutsar ner sin rock.

  306. Hela händelseförloppet skildras
    i en enda lång mening.

  307. "En poliskonstapel
    hjälpte honom på benen,..."

  308. "...en flicka borstade av honom, en
    fru gestikulerade kring rocken..."

  309. "...på ett sätt som antydde
    att hon skulle ha velat laga den,..."

  310. "...en prins som händelsevis gick
    förbi satte mössan på honom,..."

  311. "...och så var allting bra igen,
    utom rocken."

  312. Vilket tempo, tack vare kommatecknen.

  313. Men Söderberg har mött sina övermän
    när det gäller kommatecken.

  314. I januari publicerade DN
    en novell av Jonas Hassen Khemiri-

  315. -"Standardlängden av ett mirakel".
    Den börjar så här.

  316. "Han kommer in i rummet,
    sätter sig och säger:"

  317. "Vänta lite, låt mig prata till
    punkt, för jag vet vad ni tänker,..."

  318. "...jag läser era ansikten som en
    öppen bok, ni ser mig och tror..."

  319. Drygt tjugotusen tecken senare
    kommer en punkt.

  320. Däremellan,
    inga andra skiljetecken än komman-

  321. -närmare bestämt 298 stycken.

  322. Här har kommat i första hand
    inte temposkapande effekt-

  323. -utan här dras vi som lyssnare-

  324. -in i en andfådd och uppgiven
    monolog, till synes utan slut.

  325. Vi måste lyssna.
    Vi kommer inte undan.

  326. Inte förrän den avslutande punkten
    sätter stopp på ordflödet.

  327. Ytterligare en författare
    excellerar i kommatecken.

  328. Det är årets mottagare av Nordiska
    rådets litteraturpris, Jon Fosse.

  329. I den prisbelönta romanen "Trilogin"-

  330. -finns det inte ens
    en avslutande punkt.

  331. Berättelsens flöde
    hejdas inte ens när orden tar slut.

  332. Det enda interpunktionstecknet
    utöver kommat i romanen-

  333. -den är på 191 sidor-

  334. -är indragsmarkeringar före
    yttranden, osynliga talstreck alltså.

  335. Kommatecken kan alltså
    användas i stilistiskt syfte.

  336. Men till vardags
    avråds vi från såna excesser.

  337. Kommats primära uppgift är att bidra
    till läsbarhet och tydlighet.

  338. Så var det på 1600-talet,
    och så är det i dag.

  339. Låt mig därför avsluta
    med en regel och ett gott råd.

  340. Regeln formulerar jag så här:
    Ju färre kommatecken desto bättre,...

  341. ...och rådet blir... Där var det
    ett komma - ni hörde det, va?

  342. Rådet blir: Tänk på tydligheten;

  343. Låt kommatecknets pausfunktion
    vara vägledande.

  344. Och där var det
    ett semikolon emellan.

  345. Lycka till med kommateringen.

  346. Tack.

  347. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Konsten att kommatera

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Kommatering, Skrivregler, Språkvetenskap, Språkvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Next chapter

Att förpacka en berättelse

Tekniken har radikalt förändrat vilka historier vi läser och vilka som producerar dessa historier. Det säger Darja Isaksson, grundare av idéföretaget Ziggy Creative Colony. Vi lever i en tid där berättelser inte kommer från ett fåtal utan från en stor mängd producenter. Inspelat den 23 maj 2014. Arrangörer: Publit och Bok & Bibliotek.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Poesin i blodet

Poesi betyder ordets tempel på kinesiska. Den kinesiska poesitraditionen sträcker sig flera tusen år tillbaka och är alltjämt levande. Vi möter forskare, poeter och poesiälskare.

Fråga oss