Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : Historiska vändpunkter som förändrat världenDela
  1. Vi vet alla att vi står inför
    ganska gigantiska utmaningar.

  2. Syftet är inte
    att grotta ner oss i problemen.

  3. Vi vet att de finns och vi berör dem,
    men tanken är "vad kan vi göra?"

  4. Vi vet alla att vi behöver tippa
    världen i en mer hållbar riktning.

  5. Som ju är dagens tema.

  6. "Tipping points" är intressant att se
    hur det har använts historiskt.

  7. Det är ett begrepp som används
    i många olika sammanhang.

  8. Man kan översätta det
    med "vältpunkter".

  9. Jag har hittat två som slåss om att
    vara först med att nämna begreppet.

  10. Att det först användes
    inom sociologin.

  11. Ett tragiskt exempel,
    som tröskelvärde-

  12. -när vita flyttar från ett område
    då det börjar befolkas av svarta.

  13. Jag tror
    att det ser ut så fortfarande.

  14. När en stadsdel får en viss mängd
    invandrare flyttar svenskar därifrån.

  15. Det är ett sätt. Inom epidemiologin-

  16. -har vi en spridning av infektions-
    sjukdomar som når en "tipping point".

  17. Sen är begreppet förknippat med
    Malcolm Gladwells bok-

  18. -"The tipping point", eller "Den
    tändande gnistan", som kom ut 2010.

  19. Där handlar det mycket om hur får
    nya tankar spridning i samhället.

  20. Vad gör att nåt går från att vara en
    liten grupp till att vara mainstream?

  21. Den boken handlar mer om... Ja, inte
    alltid nödvändigtvis goda exempel.

  22. Men hur trender
    smittar och får spridning.

  23. I Sverige, inom miljörörelsen-

  24. -har begreppet "tipping point"
    blivit förknippat med...

  25. ...den potentiella kollaps
    av våra ekosystem som vi står inför-

  26. -om vi fortsätter att utnyttja
    jordens resurser som vi gör.

  27. Bilden är från
    Stockholm Resilience Centre.

  28. De planetära gränsvärdena,
    som ni säkert har hört talas om.

  29. Mannen som mer än nån annan
    lär oss om planetära gränser-

  30. -är Johan Rockström, som pratar om
    "tipping points" och tröskelvärden.

  31. Även hos honom börjar begreppet få en
    mer positiv laddning.

  32. Ni som lyssnade på hans vinterprat-

  33. -kunde höra att han pratade om
    att vi står inför en vändpunkt.

  34. Vi har möjlighet att tippa världen
    i en mer hållbar riktning.

  35. Där 2015 ändå inger hopp-

  36. -inte minst med de stora avtal som
    har tagits på internationell nivå.

  37. Klimatavtalet och "Sustainability
    goals" - FN:s nya hållbarhetsmål.

  38. Men vad är det då som krävs
    för att vi ska lyckas-

  39. -tippa världen
    i en mer hållbar riktning.

  40. Vi har sammanställt ett antal
    nyckelfaktorer eller nyckelaktörer.

  41. De finns med i numret av Camino
    som ni får med er, så kan ni läsa på.

  42. Jag ska ge er en dragning kring
    de olika faktorerna och aktörerna-

  43. -som vi identifierar som nyckeln till
    att skapa förändring-

  44. -och några exempel som vi kan blicka
    tillbaka på genom historien.

  45. Vi börjar så klart med
    opinionsbildarna.

  46. En av de första och en betydelsefull
    opinionsbildare för miljörörelsen-

  47. -var den amerikanska biologen
    Rachel Carson.

  48. 1962 gav hon ut boken "The silent
    spring", eller "Tyst vår" på svenska.

  49. Den handlade om bekämpningsmedel och
    dess konsekvenser för naturen.

  50. Framförallt om DDT och
    vilken effekt det hade på fågellivet.

  51. "Tyst vår"
    är att hon såg framför sig-

  52. -att om vi fortsätter så här, så
    har vi inte nåt fågelkvitter längre.

  53. Boken fick enorm genomslagskraft.

  54. Delvis för att hon hade
    ett stort nätverk med andra forskare-

  55. -som hade nära kontakter
    med regeringen i USA.

  56. Men också för att det var nytt. Andra
    pratade inte om detta på samma sätt.

  57. Det bidrog till att det startades
    starka organisationer i USA.

  58. Så tio år senare
    hade man i princip fasat ut DDT-

  59. -i det amerikanska jordbruket. Bara
    i undantagsfall fick det användas.

  60. I Sverige, på 70- eller 80-talet,
    togs också ett beslut om detta.

  61. Det är unikt i dag att kunna ge ut
    en bok och få den uppmärksamheten.

  62. Det kanske krävs att man är
    en före detta presidentkandidat-

  63. -för att få den effekt och spridning
    som Rachel Carson fick 1962.

  64. Också ett exempel är Al Gores film
    "En obekväm sanning", från 2006.

  65. Det var faktiskt då vi bestämde oss
    för att starta Camino.

  66. Så det blev
    ett slags "tipping point" för oss.

  67. Man kan vara en världsledande ekonom
    som Nicholas Stern.

  68. Han fick uppdraget av den brittiska
    regeringen att skriva en rapport.

  69. Vad kommer det att kosta om vi inte
    gör nånting åt klimatförändringarna?

  70. Han kom fram till-

  71. -att det skulle motsvara 5-20 procent
    av BNP om vi inte hanterar det.

  72. Men om vi gör nåt i tid, så handlar
    det kanske om 1 procent av BNP.

  73. Det fick ett enormt inflytande, inte
    minst på politiker runtom i världen.

  74. Det finns också exempel från modern
    tid på att få ett enormt genomslag.

  75. Här är ett exempel från Kina,
    från en före detta tv-journalist där-

  76. -som sa upp sig från sitt jobb.
    Hon heter Chai Jing.

  77. Hon sa upp sig när hon fick veta att
    hennes ofödda barn hade hjärntumör.

  78. Hon kopplade ihop det med de enorma
    luftföroreningarna som finns i Kina.

  79. Hon bestämde sig för
    att göra en dokumentärfilm om det.

  80. Den påminner mycket
    om Al Gores film.

  81. Hon föreläser och blandar in olika
    dokumentära klipp om situationen.

  82. När filmen släpptes fick den på en
    vecka 300 miljoner visningar i Kina.

  83. Den censurerades inte i början,
    utan spreds av officiella medier.

  84. Miljöministern hyllade den.

  85. Efter en vecka fick regeringen panik.
    "Oj, vi satte i gång nåt här."

  86. Då bestämde man sig för
    att censurera den.

  87. Hon får inte ställa upp i intervjuer.
    Vi försökte-

  88. -men det
    är inte tillåtet för henne att delta.

  89. Men vi har ett reportage i nya numret
    om den här historien.

  90. Utan tvekan har det fått enorm effekt
    på Kina och medvetenheten.

  91. Kinas politiker har ändrat inställ-
    ning i klimatfrågan på senare tid.

  92. Det hänger mycket ihop med
    att det finns en lokal opinion.

  93. "Vi kan inte hålla på så här.
    Vi dödar vår befolkning"-

  94. -"om vi inte skärper oss
    vad gäller utsläpp av kol och olja."

  95. Det finns många opinionsbildare
    som man skulle vilja lyfta fram.

  96. En annan orsak till förändringar
    i opinionen är starka ögonblick.

  97. Det här är bilden vi minns mer
    än nån annan bild från förra året.

  98. Den fick en grupp passivt engagerade,
    som bryr sig om flyktingsituationen-

  99. -att faktiskt göra nånting.
    Att gå från ord till handling.

  100. Plötsligt ville vi alla säga: "Klart
    vi ska ta emot fler människor."

  101. Inom miljörörelsen
    är det framförallt-

  102. -de tre stora kärnkraftsolyckorna
    i modern tid-

  103. -som har påverkat opinionen enormt.

  104. Den första talas det inte så ofta om.

  105. Det var härdsmältan
    i Three Mile Island i USA 1979.

  106. Det var en viktig händelse för
    den svenska kampanjen mot kärnkraft.

  107. Den inträffade före folkomröstningen
    kring kärnkraft i Sverige.

  108. Sen, naturligtvis, Tjernobyl 1986.

  109. Och nu senast Fukushima,
    i samband med jordbävningen 2011.

  110. Det är intressant att titta på vad
    som hände i Japan efter katastrofen.

  111. Där kan man tala om "tipping point"
    i miljömedvetenheten-

  112. -både hos befolkningen
    och i regeringens politik.

  113. Man stängde ner all kärnkraft. Två år
    efter olyckan fanns ingen kärnkraft.

  114. Då hade de varit beroende av den till
    en tredjedel av energiförsörjningen.

  115. En viktig faktor till
    att man lyckades med detta-

  116. -var att man satsade på
    energieffektivisering.

  117. Inom alla områden. Ett roligt exempel
    är att man på arbetsplatser-

  118. -uppmuntrade folk att spara energi.

  119. För att de skulle stänga av sin AC
    började man promota en ny dresscode.

  120. Man fick klä sig mer avslappnat,
    för att få folk att vara benägna-

  121. -att inte klaga på
    att det är för varmt.

  122. Med 20 procent har man lyckats få ner
    energikonsumtionen i Japan-

  123. -bara på de här åren.
    Det är en ganska imponerande siffra.

  124. Japan är nu den tredje största
    investeraren i förnyelsebar energi.

  125. Man satsar mycket på solkraft.

  126. Det här är en av tre
    flytande solparker.

  127. När den står färdig är det världens
    största flytande solkraftspark.

  128. Kärnkraftsolyckor har varit
    en stark mobiliserande faktor-

  129. -för miljörörelsen. Få miljöfrågor
    har fått så många engagerade-

  130. -som just kärnkraftsfrågan.

  131. I Tyskland är kärnkraftsmotståndet
    en starkt bidragande orsak till-

  132. -att man har en så stark opinion
    för förnyelsebar energi.

  133. Bilden kommer från
    det lilla samhället Wyhl.

  134. En av många protester på 70-talet
    mot planerade kärnkraftsanläggningar.

  135. Wyhl ligger utanför Freiburg-

  136. -som är känd som en pionjär
    inom hållbarhetsområdet i Tyskland.

  137. De lyckades stänga ner den planerade
    kärnkraften. Det skedde på fler håll.

  138. Man har insett från industrins sida
    att motståndet är för stort.

  139. Så det har varit en stark faktor.

  140. I höstas träffade jag
    forskaren Peter Hennicke.

  141. Han tog emot Göteborgspriset
    för hållbar utveckling 2015.

  142. Han är en av pionjärerna bakom det
    man kallar "Energiewende" i Tyskland.

  143. Man har bestämt sig för att ställa om
    energiproduktionen till förnybart.

  144. Han lyfte fram kärnkraftsmotståndet
    som den främsta anledningen-

  145. -till att man har fått till
    den här förändringen i Tyskland.

  146. Han nämnde staden Freiburg.

  147. I samband med protesterna skapades
    ett incitament på universitetet där-

  148. -att börja forska om
    alternativa energikällor.

  149. Det bildades
    ett slags rörelse på universitetet.

  150. Freiburg är i dag
    solcellsstaden nummer 1.

  151. Det har startats många företag där
    som satsar på solceller.

  152. Hennicke och några forskarkolleger
    skrev "Die Energiewende ist möglich".

  153. Alltså "energiomställningen
    är möjlig", redan 1986.

  154. Man visade på "det här kan vi göra,
    och så här bör ni göra".

  155. Sen dess har han fungerat som en
    av flera rådgivare mot politikerna-

  156. -och fått dem
    att våga göra den här omställningen.

  157. Den här bilden känner många igen.

  158. Den föreställer en tidig aktion
    av miljöorganisationen Greenpeace.

  159. Det ni ser är
    en gigantisk, rysk valfångstbåt-

  160. -som fungerade som
    nåt slags slaktfabrik ute på havet.

  161. Det här var utanför Kaliforniens
    kust. Man åkte ut med en liten båt-

  162. -och ställde sig
    mellan båten och valarna.

  163. På en bild ser man
    den ryska båten skicka en harpun-

  164. -och så står båten emellan. Den
    bilden fick en sån enorm spridning-

  165. -och skapade
    en medvetenhet kring frågan.

  166. Det finns många kampanjer
    som Greenpeace har genomfört-

  167. -där man 10-15 år senare
    har fått till en lagförändring.

  168. På deras hemsida
    kan man läsa mängder av årtal-

  169. -där man faktiskt
    har lyckats skapa en förändring.

  170. Vad gäller valfångst... 1982 kom den
    första förändringen i regelverket-

  171. -när man gav uppskov mot
    all kommersiell valfångst inom IWC.

  172. Där tog det sju år innan man fick
    den första förändringen.

  173. 2015, förra året, gick Greenpeace ut
    med det här budskapet.

  174. Man har kampanjat hårt mot Shells och
    andras oljedrillning i Arktis.

  175. Enligt Shell är det inte Greenpeaces
    kampanj som gör att man slutar.

  176. Men det är onekligen en faktor
    som gör att det blir kostsammare-

  177. -för Shell att fortsätta.

  178. Många aktivist- och folkrörelser
    har utnyttjat konsumentmakten-

  179. -för att få till
    förändringar i samhället.

  180. Tittar man tillbaka
    så är det olika typer av bojkotter-

  181. -som har bidragit
    till en stark förändring.

  182. En av de första stora bojkotterna-

  183. -var i mitten av 60-talet.

  184. Det startade som protester mot-

  185. -villkoren för vindruvsodlare i USA.

  186. Två fackföreningsrörelser
    protesterade mot lönerna.

  187. Sen började man använda
    bojkott av druvorna som en strategi.

  188. Man mobiliserade
    ganska så starka ledare.

  189. Bl.a. Robert Kennedy
    var en supporter av kampanjen-

  190. -vilket också gjorde
    att den nådde stor framgång.

  191. Man lyckades fem år senare få till
    förbättrade villkor för arbetarna-

  192. -mycket tack vare den här bojkotten.

  193. Ett annat exempel
    är bojkotten av varor från Sydafrika-

  194. -som en del av strategin
    för att bekämpa apartheidregimen.

  195. Det är aldrig bara konsumentmakten
    som gör att vi når "tipping point"-

  196. -men det har varit
    ett av många verktyg.

  197. Det har varit effektivt när det finns
    tydliga alternativ att välja mellan.

  198. Det är inte svårt att välja bort
    varor just från Sydafrika.

  199. Svårare, vad gäller klimatfrågan, att
    bojkotta allt som har klimatpåverkan.

  200. Då blir det komplext att använda
    konsumentmakten som ett verktyg.

  201. Ett svenskt exempel som lyfts fram
    är kampanjen mot klorblekt papper.

  202. Jag intervjuade en av frontfigurerna
    för Jordens vänner-

  203. -som startade kampanjen i Sverige
    i slutet av 80-talet.

  204. Det var en avknoppning
    av kärnkraftsmotståndet.

  205. När de var klara med kampanjen
    ville man engagera sig i en ny fråga.

  206. Det var en liten grupp inom Jordens
    vänner som lyckades få med sig andra.

  207. Konsumentmakten blev så småningom ett
    viktigt verktyg.

  208. Men det krävdes att alternativ
    introducerades på marknaden.

  209. Ett litet pappersbruk... Munkefors.
    Säger jag fel nu? Munkfors!

  210. De tog fram ett klorfritt papper-

  211. -som man kunde börja efterfråga.
    Gunilla Ladberg lyfte fram det.

  212. Plötsligt fanns det
    en mängd produkter att välja mellan.

  213. Då fick man i gång förändringsarbetet
    väldigt snabbt.

  214. Sen gick Kommunförbundet ut och
    rekommenderade sina medlemmar-

  215. -att välja klorfritt papper. Då fick
    kampanjen en rejäl skjuts framåt.

  216. Det leder mig in på att det behövs
    företag som tar fram alternativ-

  217. -för att vi
    ska kunna skapa förändring.

  218. Det finns många exempel i historien
    på företag som genom nya tjänster-

  219. -har förändrat våra sätt att bete
    oss, ibland till det sämre kanske.

  220. Spotify är intressant att lyfta.

  221. Ett företag som totalt har förändrat
    vårt sätt att konsumera musik på.

  222. Inom delande ekonomi-

  223. -så är det Airbnb och Uber
    som man nästan alltid pratar om.

  224. Två företag som har förändrat
    sina respektive branscher-

  225. -på ett väldigt omtumlande sätt.

  226. Inom miljöområdet har vi
    elbilstillverkaren Tesla.

  227. Man kan inte prata om "tipping point"
    än vad gäller elbilar-

  228. -men kanske på väg mot en sådan.

  229. Det är den bäst säljande nybilen
    i Norge redan i dag.

  230. Sen har vi företagsledarna som vågar
    göra förändringar i sina företag-

  231. -och inte väntar in konsumenternas
    eller politikernas beslut.

  232. Här är en idol. Vi intervjuade honom
    i ett av våra allra första nummer.

  233. Yvon Chouinard från företaget
    Patagonia som i vår intervju sa:

  234. "Om du väntar tills konsumenten
    ställer krav är det redan för sent."

  235. "Vi måste gå före."

  236. En svensk föregångare
    har vi inom Polarbröd.

  237. Anna Borgeryd är styrelseordförande
    och driver företaget med sin syster.

  238. De vill gå före.

  239. De vill att politiker ställer hårdare
    krav på hur vår mat ska produceras.

  240. Det är inte alla företag
    som vågar säga så.

  241. Annas önskan om hårdare lagar
    leder mig in på beslutsfattarna-

  242. -och viktiga beslut
    som vi ändå har tagit.

  243. Som har gett våra frågor
    en rejäl skjuts framåt.

  244. Bilden anknyter till ett
    av de tydligaste exemplen i Sverige-

  245. -med rökförbud på krogen, som väldigt
    snabbt förändrade våra beteenden.

  246. Att vi ens kom på tanken att vi
    skulle röka inne på krogen förut!

  247. Inom miljöområdet brukar man ofta
    lyfta fram den gröna skatteväxlingen.

  248. Höjningen på skatten av villaolja
    är ett av de tydligaste exemplen.

  249. En lagförändring som har bidragit
    till en snabb beteendeförändring.

  250. I princip inga villor
    värms upp av oljepannor i dag.

  251. Det var enorma protester
    när det skulle införas-

  252. -men i dag hyllas det
    av i princip alla.

  253. Det skapade en helt ny marknad
    för företag som satsar på alternativ.

  254. På EU-nivå har vi den gradvisa
    utfasningen av glödlampan-

  255. -till förmån för lågenergilampor.

  256. På internationell nivå är det
    flera saker som utmärker sig.

  257. Montrealprotokollet från 1987
    om ozonnedbrytande ämnen - freoner-

  258. -kallade Kofi Annan "det mest fram-
    gångsrika internationella avtalet".

  259. Det sa han före klimattoppmötet.
    Så vad vore det nu?

  260. När avtalet först presenterades
    såg det ut att vara ganska dåligt.

  261. Men tack vare återkommande
    revideringar som följde på det här-

  262. -har man lyckats bryta kurvan.
    Det ser ni på grafen.

  263. Det första skulle inte ha blivit
    en så stark förändring.

  264. Det har fortfarande inte läkt-

  265. -men med den nuvarande utvecklingen
    kommer ozonlagret ha läkt till 2050-

  266. -uppskattar forskarna.

  267. Sist men inte minst har vi 2015,
    som av Johan Rockström lyfts fram-

  268. -som "OS
    i globala hållbarhetskonferenser."

  269. Vi har haft tre OS,
    säger han i sitt vinterprat.

  270. De två viktigaste är
    "global sustainability goals"...

  271. Världens ledare
    kom överens om hållbarhetsmål-

  272. -som går längre än millenniemålen,
    och klimatavtalet i Paris.

  273. Vi får hoppas att det blir
    den vändpunkt som världen behöver.

  274. Allt ser inte perfekt ut nu, men det
    kanske banar väg för en ny framtid.

  275. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Historiska vändpunkter som förändrat världen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Efter Parisavtalen

FN-sekreteraren Richard Kinley talar om hur vi fortsätter framåt efter Parisavtalen. År 2015 kommer att gå till historien som året då 195 länder tog sig samman och äntligen kom överens om mål för en hållbar framtid. Äntligen blev också matens betydelse central. Nu krävs en rad handlingskraftiga åtgärder för att komma vidare, menar Kinley. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?