Titta

UR Samtiden - Språkforum 2016

UR Samtiden - Språkforum 2016

Om UR Samtiden - Språkforum 2016

Föreläsningar och samtal om språkbruk och språkregler i olika former. Möt språkvetare och författare som diskuterar ämnen som skiljetecken, smeknamn, språklig mångfald, Bellman och nyord. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkforum 2016 : Språkvård i praktikenDela
  1. Jag tänkte att vi skulle börja
    med en publikfråga.

  2. Den lyder så här:

  3. "Transplantera en konstgjord
    luftstrupe" - är det okej i text?

  4. Är det okej att skriva så?

  5. Är den som ställde frågan här? Ja.

  6. Rent medicinskt sett kan man bara
    transplantera levande organ.

  7. Kan man säga något som möjligen
    är vetenskapligt felaktigt-

  8. -men som för alla som läser det
    är fullkomligt begripligt?

  9. Vad säger panelen om detta?

  10. Jag ska hålla fackspråkets fana högt-

  11. -och vill ju helst
    tala för en precision för alla.

  12. Man måste tillåta
    en viss överförd betydelse.

  13. Man kan faktiskt
    använda "transplantera".

  14. Det visade sig att även
    Läkartidningen skrev samma sak.

  15. Då var den preparerad med stamceller.
    Frågan är om den var helt konstgjord.

  16. Då går det in under definitionen-

  17. -nämligen att man överför ett levande
    organ från en person till en annan.

  18. Även om den vore helt konstgjord
    saknar man lite precision.

  19. Man förstår ändå.
    Det finns inget bra alternativ.

  20. Det blir "operera in"
    eller "överföra".

  21. Vad säger ni andra?

  22. Det är vanligt att man använder ord
    annorlunda i allmänspråket-

  23. -och för det mesta
    förstår vi ändå vad det betyder.

  24. Vi behöver inte den här precisionen
    som man behöver i fackspråket.

  25. Det är okej att använda det så.
    Vi använder ju...

  26. -Vi hade uppe nåt om "tsunami"...
    -Vi kommer till det snart.

  27. Ord får överförda och utökade
    betydelser i allmänspråket.

  28. Vi förstår ändå
    och det blir begripligt.

  29. -Vad säger du?
    -Det är mediernas fel.

  30. Det är i mediespråket det börjar.

  31. -Vi är skyldiga till förvirringen?
    -Fast det blir ingen förvirring.

  32. Men du tycker att det blir fel?

  33. Man använder ju ibland "flodvåg"
    i stället för "tsunami"-

  34. -kanske för att undvika
    det där konstiga, inlånade ordet.

  35. Det är ett helt annat fenomen.

  36. -Finns både "tsunami" och "flodvåg"?
    -Ja, det är olika fenomen.

  37. Det är en geologisk term
    som har lånats in till många språk.

  38. Den uppstår på ett speciellt sätt,
    annars är det inte en tsunami.

  39. Det kan fortfarande bli en flodvåg,
    men precisionen är viktig där.

  40. Jag tror att man har lärt sig
    att en tsunami är något speciellt.

  41. Det används mycket fortfarande.

  42. Förvirringen med "flodvåg"
    var vi emot.

  43. Jag hävdar att precisionen bara
    är viktig i fackspråkliga sammanhang.

  44. I allmänspråket är distinktionen
    där emellan inte så viktig-

  45. -att den måste upprätthållas.

  46. Man kan inte kräva att språkbrukare
    ska kunna alla fackområden.

  47. Det funkar ändå.

  48. "Tsunamin skapade en flodvåg."
    Flodvågen ger ingen flodvåg.

  49. Där är lösningen en faktaruta.

  50. -Lösningen är en faktaruta.
    -Nu förstår jag.

  51. -"Det beror på" är ju klassiskt.
    -Vi ska trycka upp såna tröjor.

  52. -Vad skulle det stå på din t-shirt?
    -"Precision", kanske?

  53. -Vad står det på din?
    -"Faktaruta".

  54. Vi har en tsunamifråga till,
    faktiskt-

  55. -som är ställd av nån här.

  56. "När ett ord blir aktuellt i medierna
    uttalas det ofta"-

  57. -"om det uppfattas som utländskt, med
    vokalljud som signalerar ursprunget."

  58. "Efter några år brukar de försvenskas
    och vi blir vana vid dem."

  59. "Men i några fall
    behåller de sitt utländska uttal."

  60. Vi behåller det främmande uttalet.

  61. Skrivarens,
    alltså frågeställarens-

  62. -hatexempel är "tsunami"-

  63. -"som uttalas med o-ljud och långt,
    öppet a-ljud." Är frågeställaren här?

  64. -Ja, det är jag.
    -Kan frågeställaren få en mikrofon?

  65. -Då kan du ge exempel på uttalen.
    -Så trevligt.

  66. Det går utmärkt att uttala det
    som det stavas-

  67. -men nästan alla, om jag tänker på
    mediefolk, säger ju "tso-nami".

  68. Man exotiserar en sak vi numera
    känner till väl, och det stör mig.

  69. Har ni någon kommentar?
    Det här är mer ett "statement".

  70. Ord som blir vanliga i språket-

  71. -har vi en tendens att snabbare
    uttala på ett svenskt sätt.

  72. Ord som vi inte säger så ofta-

  73. -har vi en tendens att behålla
    ett annat uttal på längre.

  74. Jag känner inte igen att de flesta
    uttalar det så. Håller publiken med?

  75. Delar publiken Staffan Doppings
    upprördhet över den här frågan?

  76. Upp med en hand.
    Ja, det är några som gör det. Bra.

  77. -Bland andra Catharina Grünbaum.
    -Wow.

  78. -Vad tycker ni andra om det här?
    -Var betoningen ens korrekt här?

  79. Det vågar inte jag säga. Där har vi
    ett problem redan i betoningen.

  80. Det kan ha att göra med vissa områden
    där man vill visa upp nånting...

  81. Vi pratade om "macaron" som vissa
    fortfarande säger på konditorier.

  82. Då slår man till med franskt uttal-

  83. -fast det skulle vara enkelt
    att överföra till "makarong".

  84. -Men de fnittrar åt "makarong".
    -Vad konstigt. Varför fnittrar ni?

  85. -Vad säger du?
    -"Makarong" är jättebra.

  86. Jag vet inte
    hur det är med "tsunami"-

  87. -men ofta behåller vi uttalet för att
    visa att vi vet var det kommer ifrån.

  88. Det ska få en "air" av det franska
    eller engelska uttalet.

  89. Det är som att säga Beijing
    för Peking.

  90. Vi får svenska uttal som "chevré".

  91. Vi tror att allt betonas på slutet.

  92. Vi har kommit långt från "tsunami".
    Men jag håller med om principen.

  93. Egentligen är det konstigt att jag
    fortfarande säger "tso-nami".

  94. Kanske inte riktigt så.

  95. Det borde vara så att det inlemmas
    i det svenska uttalet.

  96. -Är det tillräckligt ovanligt?
    -Jag tycker inte det.

  97. -Men det är ju inget frekvent ord.
    -Jo.

  98. Jo, i media har det
    verkligen förekommit. I medietext.

  99. -Det är inget vi använder varje dag.
    -Nej, men nog är det ändå frekvent.

  100. Det är nånting vi kan associerar till
    och det har använts mycket sen 2004.

  101. -Vi måste ju få skryta när vi talar.
    -Det fungerar bättre på franska ord.

  102. -"Chevré", tänker du?
    -Är "makron" och "macaron" samma sak?

  103. -Nu får du ta över.
    -Jag frågade på konditoriet.

  104. "Vad är det?" Jag ville höra henne
    säga "macaron" med franskt uttal.

  105. "Inte en makron?"
    - "Nej, de ligger där."

  106. Det står för en annan,
    liknande bakprodukt.

  107. Man bör inte välja "makron".

  108. -Vad är det för skillnad?
    -Makronen har ingen smörkräm alls.

  109. Den innehåller mandel eller kokos,
    men är inte dubbel.

  110. Man kan ju inte säga "makaron".

  111. "Franska makaroner" blir omständligt.

  112. "Makaron" blandas ihop med pastan.

  113. Jag har själv stort motstånd mot det.
    Hellre "makarong".

  114. -Det är för att båda är matord.
    -Annars skulle vi inte bry oss.

  115. -Kan du inte ta ett matord till?
    -Har ni sett "klarifierat" smör?

  116. Det är egentligen onödigt.

  117. -Alla har nog inte sett det.
    -Man ska laga mat som proffsen hemma.

  118. Då behöver man nya produkter.
    "Skirat smör" låter inte proffsigt.

  119. "Klarifierat smör" är en nyskapning.
    Vi hade skirat eller klarnat smör.

  120. När det blev mer exotiskt sa man
    "ghee" och nu är det "klarifierat".

  121. "Beurre clarifié". Det behövs inte.

  122. Här har vi en varumärkesplacering och
    en professionalisering av vardagen.

  123. Nu ska vi prata fackspråk hemma.

  124. Räck upp en hand, ni som har
    hört talas om klarifierat smör.

  125. -Ni har sett reklamen.
    -En fjärdedel.

  126. -Det låter ju godare med skirat smör.
    -"Ja", säger publiken.

  127. Du tycker att det låter godare,
    men vad tycker du om trenden-

  128. -att professionalisera köksarbetet?

  129. Jag skulle kunna göra
    en liten genusanalys på det.

  130. -Men det behöver vi inte göra.
    -Jo.

  131. Det är ju en matlagningstrend.

  132. Man ska ha dyra kök hemma fast man
    kanske inte är bra på att laga mat.

  133. Det är en del av den här trenden.
    Vi ska ha proffsiga produkter...

  134. -Sous-vide, till exempel.
    -Ja, det ska man ha hemma.

  135. -Tänk på dem som har sous-vider.
    -Förlåt.

  136. Ni är säkert proffskockar.

  137. Då hänger ju språket med-

  138. -och så vill man visa att man kan
    med låneord eller utländska uttal.

  139. Om man har en sous-vide hemma
    visar man att man kan matlagning.

  140. -Nån frågar vad en sous-vide är.
    -Det är väl en...ja...

  141. Man använder påsar som man vacuum-
    försluter och tillagar olika rätter.

  142. -Jag kan inte förklara i detalj.
    -Nu får ni rätta mig.

  143. Man vacuumförpackar
    och kokar till en viss temperatur.

  144. -Till exempel fisk.
    -Och kött.

  145. Får man "sous-vidad" fisk då?
    Är det nån som kan? Berätta!

  146. Jag är entusiastisk
    sous vide-tillagare.

  147. Poängen är att man kan göra till
    exempel omelett som bli underbar.

  148. Man får exakt rätt temperatur.

  149. Alla måste inte ha en, men om
    man skaffar en så älskar man den.

  150. Man kan tro att det är
    ett matlagningsprogram.

  151. Det blir en krock
    mellan fack- och allmänspråk.

  152. -Varför är du intresserad av detta?
    -Det hamnar i mellanområdet.

  153. Vi gjorde en matlagningsordlista
    med provköken. Baka av, koka ner...

  154. Alla matlagningsprogram lägger till
    partiklar. Salta upp, gå i med...

  155. Det är en massa nya verb som kommer.

  156. Nu gör man kampanj för kycklingbacon.
    Bacon är numera tunna, rökta skivor.

  157. Det är inte fläsk längre,
    utan kyckling. Fast det är bacon.

  158. Man ska inte missbruka baconet.

  159. Nu är det lite bakåtsträvande.
    Kan vi inte få utveckla språket lite?

  160. Kycklingbacon
    tycker jag var helt begripligt.

  161. Jag trodde att det var en maträtt
    med två komponenter. "Åh, vad gott."

  162. -Det är alrisrökta kycklingskivor.
    -Och så har vi kalkonskinka.

  163. -Det fanns tofuskinka till jul.
    -Okej.

  164. Skulle du släppa in de här orden
    i Sydsvenskan?

  165. -"Nej", ropar publiken.
    -Nej, visst motstånd måste man ha.

  166. -Skåne har viss matlagningstradition.
    -Ja.

  167. Det är metaspråkligt, kanske.

  168. Om det här är det vi vill prata om-

  169. -och berätta hur fint vi har hemma...

  170. Vi vill ju berätta att vi har
    bekostat restaureringen av köket.

  171. Vi använder de orden, men man
    kan ändå ha distans till dem.

  172. De kommer från reklam, så som språk-
    vårdare håller man dem ifrån sig...

  173. ...i stället för att anamma, för
    annars blir det ju produktplacering.

  174. För att inte tala om bacon.
    Kycklingbacon.

  175. Ingrid, "avrätta" och "avrättning".

  176. -Nu kastar vi oss till nästa.
    -Vi måste lämna köksregionen.

  177. Det där är ju ett ord...

  178. De förekommer i nyhetsrapportering-

  179. -som synonym till "mörda" och "mord".

  180. Det kan vara
    i kriminalrapporteringen-

  181. -eller handla om IS,
    som vi talade om tidigare.

  182. Jag tycker att man ska vara försiktig
    med det här ordet.

  183. Jag kan tänka mig...
    Eller jag vet att det är så-

  184. -att man kan beskriva ett mord-

  185. -som att det har begåtts
    "under avrättningsliknande former".

  186. Det är vanligt att det förekommer
    som ren synonym till "mörda".

  187. -Varför har det hänt? Vad är skälet?
    -Jag tror att det är formen.

  188. Polisspråket förekommer
    i de här beskrivningarna.

  189. Så gott som varje dag kan man läsa,
    när det handlar om terrorism-

  190. -att det förekommer
    att IS har avrättat människor.

  191. Handlar det inte om att man vill
    specificera vilken sorts mord det är.

  192. Om man säger "en ren avrättning" så
    förstår man att det är nån med motiv.

  193. Det är på sin plats att beskriva-

  194. -men man får inte
    tappa kontakten med orden.

  195. Det är ju mord det handlar om.

  196. -Är "mord" det starkare ordet?
    -Ja, på något sätt.

  197. Precis som vi talade om IS tidigare,
    där man har ordet "stat" i namnet-

  198. -så kan ordet "avrätta" tillsammans
    med IS legitimera en statsbildning.

  199. De har ju ett internt rättssystem-

  200. -men det är inte så att den lagen
    gäller. Det är fortfarande mord.

  201. Traditionellt är avrättning
    att verkställa ett dödsstraff.

  202. Precis.

  203. Jag menar inte att ordet inte
    får förekomma för att beskriva-

  204. -men man måste förhålla sig till
    det här ordet på ett strängare sätt.

  205. Det är vanligt i nyhetsrapportering.

  206. Det är skönt att vi kom ifrån köket,
    men det här blev väldigt allvarligt.

  207. "Är det skillnad på allmänspråk
    och presspråk?"

  208. Du som ställde den frågan,
    är du kvar?

  209. -Ja, titta. Hej!
    -Hur ska man säga?

  210. Du kan få en mikrofon.

  211. Jag tyckte att Ingrid sa
    att man måste göra skillnad.

  212. Jag undrar hur man gör det
    och varför?

  213. Det är kommunikationssituationen.
    Vad ska man säga?

  214. Vi har en gemensam bas-

  215. -och mediespråket finns där
    i allmänspråket.

  216. Hur ska jag beskriva detta?

  217. Allmänspråk är det
    som inte är fackspråk-

  218. -men det finns ju ingen strikt
    eller knivskarp gräns.

  219. Men i allmänspråket ingår ju den här
    kommunikationen som vi har nu.

  220. Det är en bredare bas
    i allmänspråket.

  221. Mediespråket är ju naturligtvis
    mediernas nyhetsrapportering.

  222. Men vi måste ju förhålla oss
    till allmänspråket.

  223. Vi vänder oss till en bred läsekrets
    eller en bred skara mottagare-

  224. -så därför måste vi arbeta
    allmänspråkligt i mediespråket.

  225. -Det kanske blir otydligt.
    -Ni har en viss upplysande uppgift.

  226. Det kan vara att förse ett
    fackspråkligt ord med en förklaring-

  227. -så att publiken förstår det.

  228. Sen skapas det ibland medieuttryck.

  229. Man lanserar benämningar utan
    motsvarighet eller korta rubrikord.

  230. Men allmänspråket är ju
    vårt gemensamma språk, ändå.

  231. Mediespråket är ett brett begrepp.

  232. I vissa medier, som facktidskrifter-

  233. -kan man använda
    mer fackspråkligt präglat språk-

  234. -men i nyhetsrapporteringen och i
    dagstidningar är det ett allmänspråk.

  235. Ja, i den allmänna rapporteringen.

  236. På kultursidorna
    kan det bli lite avgränsat.

  237. Jag förstår.

  238. Den stora ringen är allmänspråket och
    så finns det mindre för mediespråket.

  239. Vi har fått en till läsarfråga...

  240. Vi har fått en fråga från publiken
    som är en klassisk fråga.

  241. "'Styrelsen kommer besluta...'
    Är utelämnat 'att' accepterat nu?"

  242. Är du som ställde frågan...? Bra.

  243. -Är det nån som vill svara?
    -Det här svarar vi på varje vecka.

  244. -Bra att du ställde den frågan.
    -Det visar att det är aktuell ännu.

  245. Att-strykningen har funnits länge.

  246. Man kan se den långt tillbaka.

  247. Såna former
    är det vissa som accepterar-

  248. -och vissa, som du, reagerar på det.

  249. Men det är väldigt vanligt.

  250. Hur många stör sig på det här?

  251. Hur många stör sig
    på att "att" försvinner?

  252. -Det var många.
    -Nästan hälften.

  253. Det är olika i olika meningar.

  254. -Du förklarar bort dem?
    -Nej, men det beror lite på.

  255. Det beror på typen av mening.

  256. Men en gång i veckan ringer nån
    och frågar om det här...

  257. Och då säger du att vissa stör sig
    på det, så det är bra med ett "att"?

  258. Jag säger "det beror på". Det beror
    på kommunikationssituation-

  259. -vilka läsare man har,
    vilken stilnivå och vilken genre.

  260. Om du tror att läsaren kommer att
    störa sig är det bra med ett "att"-

  261. -men är den en vardaglig text
    så behövs det inte.

  262. Om man skrev i programbladet till
    Språkforum skulle hälften störa sig.

  263. Ja, precis. Då vet man
    att det är ett gäng språkmedvetna.

  264. Jag vill fråga dig om
    "tjänsteman" eller "tjänsteperson".

  265. Det är en fråga vi får allt oftare.

  266. Jag tänkte på det
    när Birgitta visade "talesperson".

  267. "Talesperson" kom på åttiotalet.
    -83 tror jag att jag snappade upp.

  268. Det är ju en form som har fått fäste
    och blivit ganska etablerad-

  269. -även om det finns en tendens att
    kalla bara kvinnor för "talesperson".

  270. Det kan man se upp med
    när man skriver. Det var en parentes.

  271. "Tjänsteperson"
    verkar svårare att gå över till-

  272. -även om många vill det.

  273. Tjänsteman är så etablerat
    och finns i juridiska dokument-

  274. -och det finns i hela fackrörelsen
    och är så...

  275. Det finns en organisation kring ordet
    och då är det svårare att förändra.

  276. Sen är det också så att vissa stör
    sig på att "tjänsteman" är könat-

  277. -medan vissa upplever "tjänsteman"
    som helt könsneutralt.

  278. Det delar ju folk.

  279. Så är det ju med den här typen
    av språkaktivism som är populär nu.

  280. Man vill ha könsneutralitet och byta
    ut ord i syfte att påverka samhället.

  281. Vissa tycker
    att det påverkar samhället-

  282. -och vissa tycker att formerna
    upplevs som könsneutrala.

  283. Språkaktivism, säger du? Att man...
    Nu säger jag nog det du just sa.

  284. Eftersom jag är man måste jag
    "mansplaina". Jag hoppar över det.

  285. "Förkarla" är väl ett bättre förslag?

  286. "Förkarla"? Det är ju jättefint.

  287. Jag försökte förstå språkaktivism.

  288. En språkaktivist
    tror att språket påverkar samhället?

  289. Ja, det tror man
    i väldigt stor utsträckning.

  290. Med språket
    vill man förändra samhället.

  291. Skulle du rekommendera nån
    att använda "tjänsteperson"?

  292. Vi får ofta frågan om man kan använda
    det men jag vill vända på frågan.

  293. Man kan göra vad man vill med
    språket. Frågan är vad man vill.

  294. Vad vill man uppnå? Vad vill man
    förmedla och hur vill man framstå?

  295. Är man i en situation där det här
    kommer att upplevas som neutralt-

  296. -eller vill man lyfta fram
    att "tjänsteman" inte är neutralt-

  297. -och därför skriva "person"
    i stället? Då är det en jättebra väg.

  298. I andra sammanhang vill man bara att
    texten ska flyta så lätt som möjligt-

  299. -utan några signalord som stör.

  300. Då bör man inte välja det.

  301. En relaterad fråga, som kanske inte
    är språkaktivismrelaterad, men ändå.

  302. Myndigheter
    byter från term till definition.

  303. I stället för "rökare"
    säger man "person som röker".

  304. Det kan handla beroende och missbruk.

  305. -"Person med blindhet", till exempel.
    -"Person med blindhet"?

  306. Det började väl med
    "person med funktionsnedsättning"-

  307. -och sen har den trenden fortsatt.

  308. Man vill distansera sig
    från personer.

  309. Vad tycker ni om såna konstruktioner?

  310. För mig är det en definition,
    inte en term.

  311. Man kan ofta byta ut term mot
    definition, men det kan bli osmidigt.

  312. Det är inget man är utan något man
    har, och man vill förmedla den idén-

  313. -framförallt när det gäller missbruk.

  314. Men om nån skrev "Person med blindhet
    skjuten på öppen gata"?

  315. Principen hyllar jag-

  316. -och rekommenderar att det används.

  317. Vi har inte tagit ställning till det.

  318. -Men du skulle släppa igenom det?
    -Man kan skriva på många sätt.

  319. Man kan alltid skriva om, men jag
    tycker att principen är viktig.

  320. -Vad tycker du?
    -Principen är bra och viktig.

  321. Sen ska man skriva en annan mening.
    "En funktionsnedsatt"...

  322. -En person med blindhet.
    -Funktionsnedsättning kan man säga.

  323. I ett annat sammanhang säger man
    "de funktionsnedsatta människorna".

  324. I andra sammanhang blir det ändå
    "funktionsnedsatt". Det är inte bra.

  325. Man har inte tagit hänsyn
    till språket. Det är problematiskt.

  326. Finns det inte en fara i att man
    jobbar med språket i stället för...

  327. Språkaktivisterna
    är ju de nya språkpoliserna.

  328. Vilket "statement".

  329. Och vet du? Klockan är 16.25.
    Det är helt otroligt.

  330. -Skulle du säga nåt mer?
    -Nej.

  331. Jag tycker att det är behjärtansvärt-

  332. -att man inte reducerar en människa
    till en funktionsnedsättning.

  333. På mitt område har vi ju rubrikerna.
    Där får vi problem, förstås.

  334. Vårt problem är att det är femtio
    frågor som vi inte har hunnit med-

  335. -och jag hade några riktigt bra.

  336. Dem får ni läsa om i Språktidningen.
    Vi ger en varm applåd till panelen.

  337. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Språkvård i praktiken

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Ämnen:
Svenska
Ämnesord:
Språkvetenskap, Språkvård
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkforum 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Konsten att kommatera

Siv Strömquist är docent i nordiska språk vid Uppsala universitet. Här berättar hon om hur skiljetecken hjälper till att göra texter överskådliga och begripliga. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Moderator: Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvirtuosen Bellman

Vad har Carl Michael Bellman haft för betydelse för det svenska språket? Catharina Grünbaum, språkvårdare och styrelsemedlem i Bellmanssällskapet, talar om Bellmans liv och sånger. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språklig mångfald i Sverige

Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, står bakom en unik kartläggning av språk som talas i Sverige. Här skildrar han dagens språksituation i Sverige. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Hantverket bakom en succé

David Lagercrantz är författaren bakom böcker som "Jag är Zlatan" och "Det som inte dödar oss". Här samtalar han med Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen, om hur hantverket går till och författarknepen som ligger bakom en bästsäljare. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Svenska nyord i tiden

Språkvårdare Birgitta Agazzi tar oss med på en nyordsresa och presenterar nyord genom tiderna och några av svenskans färskaste tillskott. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkforum 2016

Språkvård i praktiken

En språkpanel diskuterar språkvård i praktiken. Medverkande: Henrik Nilsson från TNC, Ingrid Fredriksson från Sydsvenskan och Lena Lind Palicki från Språkrådet. Moderator är Patrik Hadenius, chefredaktör på Språktidningen. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Vetenskaplig metod

Formulering i vetenskaplig text

Att använda vetenskapliga termer är inte alltid så lätt. Men det finns tips och metoder för att underlätta så att din uppsats blir mer lättarbetad. Harko Verhagen som är docent i data- och systemvetenskap tipsar och går igenom olika metoder tillsammans med Maria Kuteeva som är professor vid Engelska institutionen vid Stockholms universitet. Inspelat den 26 januari 2015 på Institutionen för data- och systemvetenskap, Kista. Arrangör: Institutionen för data- och systemvetenskap, Stockholms universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.