Titta

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Om UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Ett seminarium om det finska språket i Sverige och i Finland, med fokus på aktuell språkforskning och språkpolitik. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Till första programmet

UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016 : Det finska språket i EskilstunaDela
  1. Jag ska berätta några ord om mig själv.

  2. Mamma är från Karelen,
    pappa från Österbotten.

  3. De träffades på en julfest i Eskilstuna.

  4. De stannade kvar och så föddes jag.
    Och där jag har bott hela livet.

  5. Jag tillhör två minoritetsgrupper:
    jag är sverigefinsk och vänsterhänt.

  6. Jag har bott i Eskilstuna hela mitt liv
    och jobbat på kommunen i nästan 40 år.

  7. Den största delen av tiden
    med finsktalande.

  8. Min finska kan säkert ibland
    låta lite bristfällig och försvenskad-

  9. -men det ska säkert gå bra i dag.

  10. Hur är då läget i Eskilstuna?

  11. Eskilstuna
    är en gammal metallindustristad-

  12. -med mycket arbetskraftsinvandring
    från Finland på 60- och 70-talet.

  13. Hos stora arbetsgivare som Volvo,
    Bolinder och Nyby bruk-

  14. -fanns många finländare. Man pratade
    finska i ledningen, i facket, överallt.

  15. Och man umgicks
    med arbetskamraterna på fritiden.

  16. Man kunde höra finska överallt.

  17. Eskilstuna kommun har växt de senaste
    decennierna till över 102 000 invånare.

  18. Cirka 17 procent av tre generationer
    har fortfarande sina rötter i Finland.

  19. Räknat på fyra generationer
    inklusive finlandssvenskarna-

  20. -har närmare 20 procent av invånarna
    sina rötter i Finland.

  21. Det finns alltså många finländare
    i Eskilstuna.

  22. Knappt 5 000 av dem är födda i Finland.
    Resten är födda i Sverige.

  23. Vi börjar med barn och unga.

  24. Jag ska berätta om
    hur de kommunala tjänsterna fungerar-

  25. -och vilka de är i Eskilstuna.

  26. Vi har en stiftelse som driver
    en förskola med fem avdelningar.

  27. Den är för ett 1–5-åringar
    och har 120 platser.

  28. När barnen slutar kommer det alltid nya.

  29. Antalet barn har varit ganska intakt,
    kring 120 platser.

  30. Barnen kan fortsätta
    i den sverigefinska Erkki-skolan.

  31. Skolan består av förskola,
    klasserna 1–6 och fritids.

  32. Vi hade också högstadium, men tyvärr
    var vi tvungna att lägga ner det.

  33. Av Pikku Erkki-skolans fem avdelningar
    finns fyra i skolans lokaler:

  34. På nedre våningen har vi förskolan,
    på övre våningen klassrummen.

  35. Tanken är förstås att få förskolebarnen
    att gå vidare i skolan.

  36. Vi får se om det blir nån förändring. De
    flyttade in i skolans lokaler i somras.

  37. Modersmålsundervisning erbjuds
    i förskolan, grundskolan och gymnasiet.

  38. Det finns lärare på alla nivåer.

  39. På gymnasiet kan man även läsa finska,
    precis som franska och spanska.

  40. Så man kan läsa finska
    från förskolan till gymnasiet.

  41. När det gäller de äldre...

  42. Erkki-skolan är förresten
    Eskilstunas första friskola.

  43. Den fyllde tjugo år för några år sen.
    Verksamheten har pågått länge.

  44. Och Tunagården fyllde tio år i fjol,
    likaså Spångagården.

  45. De är demensavdelningar med bara
    finsktalande. Personalen är tvåspråkig.

  46. Solrosen är en dagverksamhet
    för dementa med åtta platser.

  47. De hämtas på morgonen
    och skjutsas hem på eftermiddagen.

  48. De äter, sjunger och pysslar
    under dagen.

  49. Sen har vi öppen dagverksamhet.
    Finnstugan startade år 2001.

  50. Det är en populär mötesplats
    som har öppet på vardagar.

  51. Omkring 25–30 personer
    besöker stället dagligen.

  52. De längtar efter Finnstugan
    under långhelger som jul och påsk.

  53. De vill
    att den ska vara öppen varje dag.

  54. En liknande verksamhet har Delfinen,
    men bara två dagar i veckan.

  55. Bonsai har program en gång i veckan.
    Och det är mycket populärt.

  56. Finnstugan och Delfinen har funnits
    i cirka femton år, Bonsai i ett år.

  57. Mötesplatser för finsktalande
    blir alltså fler och fler.

  58. Hemtjänst finns givetvis även på finska.

  59. Men kanske inte varje gång om man
    behöver hjälp flera gånger om dagen.

  60. Det sista ordet här:
    biståndshandläggare. Ett långt ord.

  61. Det är mycket viktigt,
    och det vill jag berätta mer om.

  62. Det är viktigt att kunna kommunicera
    med kommunen på finska-

  63. -och att det finns dagverksamhet.

  64. Men det är oerhört viktigt att det finns
    biståndshandläggare som kan finska.

  65. När Tunagården öppnades för tio år sen-

  66. -fick man boende som inte hörde
    hemma där. De hade andra vårdbehov.

  67. De hamnade där för att de talade finska.
    Orsaken var språksvårigheter.

  68. Man har kommit fram till
    att det är jätteviktigt-

  69. -att biståndshandläggningen
    sköts på finska.

  70. Vi har åtminstone
    fyra finsktalande handläggare.

  71. Två av dem har startat ett Finlandsteam.

  72. Man kan ringa dem direkt
    och prata finska.

  73. De sköter handläggningen på finska-

  74. -vilket bidrar till att hitta
    den bästa vården för de äldre-

  75. -så att de inte hamnar fel.
    Och det är jätteviktigt.

  76. De olika avdelningarna
    och verksamheterna samarbetar-

  77. -och känner till varandra
    och vad som är lämpligast för individen.

  78. Och det är också tryggt för de anhöriga.
    Det är viktigt att handläggarna-

  79. -lyssnar på vad de äldre berättar
    och inte berättar om sina behov.

  80. Det är lite platsbrist på äldreboenden,
    men jag vet att Spångagården-

  81. -ska utöka verksamheten
    med nya platser för finsktalande.

  82. I Torshälla ska man också utöka
    den öppna dagverksamheten.

  83. Och det behövs.

  84. Kultur och fritid:

  85. Stadsbiblioteket
    har sen 50-talet haft finsk litteratur.

  86. Det finns dagstidningar,
    veckotidningar, filmer på dvd.

  87. Det är en populär avdelning
    på stadsbiblioteket.

  88. Teater och musik finns i viss mån.

  89. Vi har visat finska filmer,
    men just nu har vi en paus.

  90. Vi hoppas kunna börja visa film igen
    eftersom det är efterfrågat.

  91. I vårt stadsarkiv
    finns det många hyllmeter material-

  92. -om sverigefinländarnas historia.

  93. Vi har mycket aktiva föreningar-

  94. –varav två stora finska föreningar
    i Eskilstuna och Torshälla.

  95. Dessutom har vi föreningar
    för synskadade, pensionärer, fiske m.m.

  96. De är aktiva föreningar
    som jag har mycket samarbete med.

  97. Ytterligare exempel på tjänster:

  98. En viktig del numera
    är förstås vår webbplats:

  99. Eskilstuna.se/suomeksi.

  100. Där finns information om...
    Vi berättar om det som finns på finska.

  101. Vi berättar alltså inte om kommunens
    alla tjänster, utan om det som vi har.

  102. Det handlar om förskolor, äldreboenden,
    färdbeskrivningar och liknande.

  103. I telefonväxeln kan personalen finska,
    likaså i stadshusets reception.

  104. På bilden
    ser vi Riitta och Marja-Liisa i arbete.

  105. I samma lokaler
    finns medborgarkontoret-

  106. -där man kan få svar på allt möjligt
    om kommunen och samhället.

  107. I Torshälla har vi ett medborgarkontor
    där Riitta jobbar på onsdagar.

  108. Överförmyndarnämnden
    har finskspråkig personal.

  109. Likaså byggnadsnämndens kundtjänst.

  110. Om du vill gifta dig på finska,
    går det också bra.

  111. Vårt kommunalråd
    sköter giftermål på finska.

  112. Men en del av ceremonin måste vara
    på svenska för att den ska bli godkänd.

  113. Eskilstuna har haft tjänster på finska
    i flera decennier.

  114. Våra politiker har alltid sett till
    att ordna de finska tjänster som behövs.

  115. Vi har aldrig behövt kämpa
    för att få tjänster på finska.

  116. Det har alltid funnits en politisk vilja
    för att de ska finnas.

  117. Nytt i Eskilstuna, och det här
    har vi inte talat om tidigare:

  118. Vi har startat ett minoritetsråd
    för drygt ett år sen, efter förra valet.

  119. Det består av fem politiker,
    varav två är finsktalande.

  120. De är ordförande och vice ordförande.

  121. Minoritetsrådet har haft några öppna
    möten med andra minoritetsgrupper.

  122. Så man arbetar inte bara
    med nationella minoritetsgrupper.

  123. Nu har man beslutat att ha officiella
    samrådsmöten med sverigefinländare.

  124. Om några veckor har vi vårt första möte-

  125. -och dit kan föreningar, församlingar
    och verksamheter skicka företrädare.

  126. Där bestämmer man också
    tema och ämne för nästa möte.

  127. Det kan vara nåt aktuellt eller viktigt.
    Minst fyra möten per år blir det.

  128. Det här är nytt för oss, och vi jobbar
    för att hitta bra arbetsmetoder.

  129. Rådet lyder under kommunstyrelsen
    så vi ligger på en bra nivå-

  130. -och det bekräftar bara att de här
    frågorna är viktiga för Eskilstuna.

  131. Via rådet
    kan man vara med och påverka.

  132. Just det, som Riikka redan sa,
    men ändå:

  133. Vi var den första kommunen
    som år 2010 fick hedersomnämnandet-

  134. -Årets sverigefinska minoritetskommun.

  135. Tavlan hänger fortfarande
    på väggen i stadshuset.

  136. Vi minns det än
    och är fortfarande mycket stolta.

  137. Det började i Eskilstuna
    och nu gratulerar vi Västerås.

  138. Temat för mitt tal var ju:

  139. Talar man finska i Eskilstuna kommun?

  140. Och visst gör man det.

  141. Nästan alla tjänster finns på finska
    om man bara ber om dem.

  142. Här deltar vi på en kommunmässa
    där vi hade en sverigefinsk monter-

  143. -med Ari Haatainen
    som spelade dragspel.

  144. Här ser vi rådets ordförande, mig och
    Maire Dahlman, som många känner till.

  145. Tack.

  146. Översättning: Petri Knuutila
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Det finska språket i Eskilstuna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Ämnen:
Modersmål och minoritetsspråk > Finska
Ämnesord:
Finska språket, Språkvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Minoritetsspråk ur europeisk synvinkel

De europeiska länderna har olika utgångspunkter för att skydda sina minoritetsspråk. Jarmo Lainio, professor i finska, ger en historisk tillbakablick för ratifikationen av de europeiska minoritetsspråken. För Sveriges fem nationella minoritetsspråk är satsningar i utbildningssektorn av största vikt, berättar han. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Det finska språket i Eskilstuna

Nästan en femtedel av Eskilstunas invånare är finländare eller har finska rötter. Kommunens utvecklare Sirpa Lindelöf berättar här att finska är ett så naturligt inslag att den politiska viljan att ordna tjänster på språket alltid har funnits. Lindelöf ger exempel på kommunens finska tjänster. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Textanalys med verbala fingeravtryck

När vi använder ett språk lämnar vi verbala fingeravtryck. Ulla Tiililä, docent vid Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, berättar om det språkliga detektivarbete hon har gjort i samband med brottsutredningar. Med hjälp av forensisk textanalys kan man till exempel urskilja textförfattarens kontext, stil, attityd eller bakgrund. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Förvaltning på klarspråk

Kanslispråk, byråkratspråk, förvaltningsspråk - språket som används på och av olika myndigheter har många namn och är inte alltid lätt att förstå. Ulla Tiililä, docent från Institutet för de inhemska språken i Helsingfors, går igenom grundpelarna för ett mottagarvänligt myndighetsspråk. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & modersmål och minoritetsspråk

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jiddischseminariet 2017

Vem var Mina Bern?

Skådespelerskan Mina Bern föddes i Polen under tidigt 1910-tal och verkade under hela sitt liv inom och för jiddischteatern. Här tecknar skådespelaren och vännen Shane Baker ett porträtt av Mina Berns liv och av deras vänskap. Shane Baker lärde känna Mina Bern 1995 och det är henne han har att tacka för sin goda jiddisch. Inspelat den 12 augusti 2017. Arrangör: Sveriges jiddischförbund.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2016

Nyord i finskan

Henna Leskelä från Språkrådet guidar i de finska nyorden och tar även upp svenska exempel som ståpaddling, EU-migrant och plattfilm. Varje år publiceras listor på nyskapade ord i både Sverige och Finland. Orden formas ofta utifrån fenomen inom politik, ekonomi och samhälle, men även inom mode och livsstil. Inspelat på Finlandsinstitutet, Stockholm, den 4 mars 2016. Arrangör: Språkrådet.