Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

En konferens om hur pulsträning kan integreras i skoldagen för att eleverna ska må bra och prestera bättre. På Chicagoskolan Naperville Central High har eleverna haft dagliga gympapass sedan 1992 och resultaten har ökat med 40 procent i kärnämnena. De medverkande menar att skolan måste tänka om när det gäller gympapassen. Idrotten ska inte ses som ett isolerat ämne, utan rörelser och aktivitet måste istället ses som grunden till lärandet och integreras i läroplanen. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning : Mer energi i skolanDela
  1. Nåt slags livspussel
    har vi allihop att sätta ihop-

  2. -även barnen som går i skolan.

  3. Utifrån den här konferensens
    syfte och tema-

  4. -och vad Paul och Dave
    har sagt innan-

  5. -hoppas jag att alla kan räkna ut
    vilken pusselbit som saknas.

  6. Det skulle kännas märkligt
    om vi inte kan det.

  7. Då kanske vi inte skulle vara här.

  8. Fysisk aktivitet är ju jätteviktigt-

  9. -men inte vilken fysisk aktivitet
    som helst.

  10. Nej, det får inte vara för lite.
    Då passar det inte in i pusslet.

  11. Skulle man sätta in den biten,
    skulle det inte räcka till.

  12. Vi tar bort den.

  13. Den måste vara bra anpassad också,
    annars funkar inte pusslet.

  14. Vi tar bort den också.

  15. Men om vi får rätt typ av fysisk
    aktivitet som är välanpassad-

  16. -då blir det bra.

  17. Jag heter Mattias Hertz-

  18. -och utifrån den diskussion
    som är i samhället i dag...

  19. ...med SVT-programmet "Gympaläraren"
    och att Malin var i "Opinion live"-

  20. -har jag ett yrke
    som är ett kärt barn-

  21. -för det har väldigt många namn.

  22. Jag kan vara lärare i idrott och
    hälsa, idrottslärare, gympalärare-

  23. -"gympamajje" eller gymnastiklärare.

  24. Det i kombination med-

  25. -att jag har initierat och driver
    projektet "Mer energi i Hummelsta"-

  26. -har gjort att Malin och Martin
    bjöd hit mig. Stort tack!

  27. Det projektet tillsammans med
    att jag är ekonom...

  28. Det är inte lika spännande,
    men jag var tvungen att välja nåt.

  29. ...har gjort
    att det går att räkna på-

  30. -hur den fysiska aktiviteten
    kan påverka samhällets kostnader.

  31. Därför
    ska jag bli schemarevolutionär-

  32. -och ändra hela samhällets schema
    men framförallt skolans.

  33. Om jag lyckas med det
    beror till stor del på er.

  34. Dels måste vi idrottslärare
    övertyga andra om hur viktigt det är-

  35. -men det är en del politiker här,
    och det är ni som får betala.

  36. De individer som finns i vår skola
    tillsammans med den skola vi har-

  37. -ger vårt samhälle.

  38. Det här är en ekvation, och svenska
    skolan är dålig på att lära ut dem.

  39. Eller så är eleverna dåliga på
    att lösa dem. Nåt är det i alla fall.

  40. En del individer kommer att hamna
    utanför samhället så småningom.

  41. Det är 13 procent
    av alla i en årskull.

  42. I den svenska grundskolan
    går ungefär en miljon elever.

  43. Ska 130 000 av dem
    hamna i utanförskap?

  44. Det är inte bra för samhället.

  45. En individ som hamnar i utanförskap-

  46. -kostar samhället
    mellan 10 och 15 miljoner.

  47. Det är framräknat
    av nationalekonomer-

  48. -som har tittat på att de betalar
    mindre skatt, är mer bidragsberoende-

  49. -och belastar sjukvård
    och rättsväsende mer-

  50. -men också skolan.

  51. Vad händer då? Jo, det blir
    en utförsbacke i samhället.

  52. Och det vill jag inte. Jag vill
    att Emilia på den här bilden...

  53. ...att hon och hennes kamrater-

  54. -ska få ett samhälle och en skolgång
    som är så bra som möjligt.

  55. Ju fler som lyckas, desto bättre
    för hela Sverige och hela världen.

  56. Vi börjar med Sverige.

  57. Det är roligt att åka pulka, men inte
    i ett samhälle i utförsbacke.

  58. Det kan vi vara utan.

  59. Mer energi i Hummelsta är projektet.

  60. Jag har med mig projektgruppen
    från Hummelstaskolan.

  61. De kommer att skälla på mig
    om jag säger fel.

  62. Vi har förkortat det MEIH, så att det
    blir klatschigt för eleverna.

  63. Det är ett femårigt projekt,
    från hösten 2014 till våren 2019.

  64. Det finansieras av Enköpings kommun
    med 500 000 kronor om året.

  65. Ganska mycket pengar
    - 2,5 miljon på fem år.

  66. Det bygger på
    utökad fysisk aktivitet.

  67. Den politiska intentionen i Enköping-

  68. -är att om vi kan visa på resultat-

  69. -ska man införa utökad
    fysisk aktivitet på alla grundskolor.

  70. Hur vi ska göra och vad aktiviteten
    består av ska jag berätta nu.

  71. Jag har 50 minuter på mig,
    men det är mycket jag ska få med.

  72. Har ni frågor får ni ta dem efteråt,
    i pausen eller i frågepanelen.

  73. Jag jobbar
    som gympalärare eller idrottslärare-

  74. -på Hummelstaskolan i Enköping

  75. Där går 220 barn,
    och vi är 30 som jobbar där.

  76. Det är en skola med fina lokal-
    förutsättningar och fin utemiljö.

  77. Den lilla skolan
    har två idrottshallar-

  78. -nära till skog
    och nära till gräsplan.

  79. Det är en tacksam miljö
    för ett sånt här projekt.

  80. I projektet är Karolinska institutet
    med i form av Klingberg lab.

  81. -som tillhandahåller de kognitiva
    testerna vi gör på eleverna.

  82. De hjälper oss att analysera data-

  83. -och är vårt bollplank
    så att forskningen går rätt till.

  84. Vi är trots allt nybörjare.

  85. I projektet
    har eleverna utökad fysisk aktivitet.

  86. De dagar de inte har undervisning
    i idrott och hälsa, klassisk gympa...

  87. ...har de
    ett aktivitetspass i stället.

  88. Aktivitetspasset är schemalagt
    och det är obligatorisk närvaro.

  89. Det finns en referensskola
    som gör samma tester som oss-

  90. -de får samma information, och har vi
    föreläsningar erbjuder vi dem det.

  91. Enda skillnaden är att de
    inte har utökad fysisk aktivitet.

  92. Det har vi för att se
    om det blir nån skillnad...

  93. ...på eleverna, vilket vi
    hoppas, tror och räknar med.

  94. Projektet vill hitta en balans mellan
    idrott, hälsa och fysisk aktivitet.

  95. I dag är det 500 klocktimmar
    idrott och hälsa i grundskolan.

  96. Det finns ett politiskt förslag-

  97. -där man diskuterar att utöka
    till 600 timmar på nio skolår.

  98. Det låter schyst att säga
    att man har utökat med 20 procent-

  99. -men 100 timmar på 9 skolår-

  100. -med 178 skoldagar per år-

  101. -ger 3 minuter och 44 sekunder
    om dagen.

  102. När man säger så låter det futtigt.
    Det är knappast den mängd som behövs.

  103. Vi har en annan approach på det här.

  104. Vi vill att man ska ha aktivitetspass
    i skolan.

  105. Det heter "aktivitetspass"
    för att vi inte kom på nåt bättre.

  106. Det fick inte heta nåt
    med "träning", "fys" eller "sport".

  107. Vi ville
    att det skulle handla om aktiviteten.

  108. Det är schemalagt och likställs
    med de andra skolämnena.

  109. Det är inget eleverna kan välja.

  110. Vi byter alltid om och duschar efter.

  111. Det kan vara ett problem. Det är
    stor diskussion bland idrottslärare.

  112. Ska man låta oombytta elever
    vara med? Måste man duscha efter?

  113. Med få undantag är alla elever med,
    byter om och duschar.

  114. Därför har jag tagit med nåt
    som är väldigt bra, lånekläder.

  115. De andra har skrivit böcker, men man
    skulle ju ha med nåt att pynta med.

  116. Jag tog med lånekläder i gälla färger
    så att det blev extra fint.

  117. Det är magiska lånekläder.

  118. Varför de är magiska
    ska jag snart berätta.

  119. Aktivitetspass består av
    enkla aktiviteter med ett enda syfte-

  120. -att alla elever
    ska kunna hålla en hög intensitet.

  121. Därför är det inga
    komplicerade gymnastiska övningar.

  122. Lagbollspel håller vi oss ifrån.

  123. Hinderbanor, cirkelträning, löpning,
    eller enkel dans-

  124. -är den typ av aktivitet
    som försiggår.

  125. Och en annan bra sak som jag hoppas
    många skolledare kommer att gilla-

  126. -ämnesintegrering.

  127. Det är ju så att läxor...

  128. Många gnäller på läxor,
    att det ska tas hem och så.

  129. Idrotten lämnar väldigt sällan ut
    läxor. Jag gör det aldrig.

  130. Men på aktivitetspassen
    kan jag skicka med eleverna läxor.

  131. I stället för att bara löpa
    kan de orientera.

  132. De kan ha karta och kompass
    eller använda olika appar.

  133. De kan dansa. Det är också
    en smart ämnesintegrering.

  134. Rickard, vår aktivitetsledare
    som jag ska presentera mer sen-

  135. -kör mattebingo.

  136. Geografi. De ska ha Sverigeresan.

  137. Eleverna samlar distans i kilometer
    och förflyttar sig genom Sverige.

  138. Tar vi tid till fysisk aktivitet
    som är viktigt och behövs-

  139. -är det schyst att fylla den med mer
    saker då aktiviteterna är så enkla.

  140. Det var årskurs fem.

  141. Det var första ämnesintegreringen
    med musik och aktivitetspass.

  142. De fick inte upp intensitet riktigt-

  143. -men jag ville gärna
    ha med det på film.

  144. Jätteschyst att använda det
    till ämnesintegrering.

  145. Man kan köra passen på engelska.
    Vi har inte börjat med det.

  146. Aktivitetspassen
    är schemalagda 60 minuter.

  147. Eleverna får 5 minuter att byta om,
    aktiviteten är 40 minuter-

  148. -och de får 15 minuter att duscha.

  149. Det gör att förslaget med
    100 extratimmar i idrott och hälsa-

  150. -står sig slätt mot det här.

  151. Det här skulle bli
    640 extratimmar på nio år-

  152. -eller 23 minuter om dagen.

  153. En klart mer rimlig nivå.

  154. Alltid rena lånekläder,
    skor och handdukar tillgängliga.

  155. De är magiska och tvättar sig själva.
    Det är viktigt att veta.

  156. Det görs ingen bedömning på passen.

  157. Det ska inte sättas betyg eller
    sättas omdömen. Det finns inga krav.

  158. Det finns bara ett mål
    - den höga intensiteten.

  159. Det har gjort att en del elever
    i idrott och hälsa-

  160. -inte ger allt utan håller sig
    i bakgrunden på lektionerna.

  161. Det kan ju vara mitt fel-

  162. -eller så har eleverna känt
    att de behöver mer övning.

  163. De har det inte hemifrån.

  164. När det inte finns några krav och
    risken att misslyckas inte är där-

  165. -har de levt ut
    och höjt sin intensitet.

  166. Det har de tagit med sig till
    idrottslektionen, vilket är positivt.

  167. Det ger en högre måluppfyllelse där.

  168. Aktivitetspassen leds av
    en heltidsanställd aktivitetsledare.

  169. Jag kommer att presentera
    vår aktivitetsledare.

  170. Fråga jättegärna saker,
    men ingen får ta honom.

  171. Han är vår.

  172. Jag ska berätta hur ni får en egen.

  173. Aktivitetsledare
    har två saker i sitt uppdrag.

  174. Det självklara är
    att genomföra aktivitetspassen.

  175. På dem ska han engagera, motivera
    och inspirera eleverna-

  176. -att hålla den höga intensiteten,
    för det vet vi ger resultat.

  177. Den andra, något öppna uppgiften
    han har är att göra andra saker.

  178. Här kommer magin in.

  179. Om man jobbar i skolan och har normal
    undervisningstid som en lärare-

  180. -men inga andra uppgifter
    som omdömen, mentorskap eller betyg-

  181. -då finns det tid
    att göra andra saker.

  182. Magin med lånekläderna
    löser vår aktivitetsledare.

  183. Det ingår i hans tjänst.

  184. Det är också en schyst resurs att ha-

  185. -på friluftsdagar och andra saker.

  186. Lilla Hummelstaskolan är
    en klassisk skola byggd på 60-talet.

  187. Idrottssalen ligger en bit ifrån
    skolan, men med en korridor emellan.

  188. Ett litet kontor med en dusch.

  189. Det finns många såna platser
    i Sverige.

  190. Den ursprungliga hallen
    är 7 gånger 14 meter.

  191. Där har jag fått en kollega.

  192. På en sån skola
    går det inte att ha två lärare-

  193. -men aktivitetsläraren är en kollega.

  194. Vår aktivitetsledare heter Rickard
    och sitter där.

  195. Han är inte intresserad av
    att vara i offentligheten-

  196. -men jag hänger ut honom nu-

  197. -för att ni ska kunna ställa frågor.
    Han kan mycket.

  198. Jag kan inte lika mycket.

  199. Rickard är duktig på att engagera,
    motivera och inspirera.

  200. -och tvätta lånekläder.

  201. Hur kunde vi övertyga
    politikerna i Enköpings kommun-

  202. -att ge oss pengar?

  203. Pengar är inte en oändlig resurs,
    även om det ibland verkar så.

  204. Om vi har mer fysisk aktivitet
    i skolan-

  205. -kommer det att leda till
    att eleverna blir uthålligare.

  206. De orkar mer. Ganska självklart.

  207. Klarar man pusselbiten i början
    klarar man att räkna ut det.

  208. Uthållighet hänger ihop med att man
    får ett förbättrat arbetsminne.

  209. Det var det som Paul berättade
    i början.

  210. Han visade staplarna som var bättre
    när eleverna hade bättre kondition.

  211. Det förbättrade arbetsminnet leder
    till en förbättrad skolprestation.

  212. Ganska schyst
    både för individen och samhället.

  213. Den förbättrade skolprestationen
    gör att man mår bättre-

  214. -mindre bråk hemma om läxor,
    alla mår bra av att lyckas-

  215. -och alla blir glada.

  216. Den sociala hälsan är själva
    slutmålet och syftet med projektet.

  217. Vi får pengar från Enköpings kommuns
    fond för sociala investeringar.

  218. Det var viktigt.

  219. Vi mäter mer saker.

  220. Ju mer data vi kan få ut, desto mer
    kommer vi att kunna säga: Så är det!

  221. Nån slags bevis.

  222. Vi mäter hur stressad eleven är-

  223. -med hjälp av en enkät
    som ser ut så här. Det syns bra.

  224. "Aldrig, sällan, ibland,
    ofta, alltid"-

  225. -är flyttade ut så att det finns
    kryssrutor. Det fick inte plats här.

  226. Den skickas ut i februari varje år-

  227. -så får elever tillsammans med
    föräldrar fylla i den.

  228. Vi räknar kallt med
    att stressnivån kommer att sjunka.

  229. Vi såg i startmätningen att stress
    och uthållighet hänger ihop.

  230. Vi kollar naturligtvis vad eleverna
    har för betyg.

  231. Betyg är ju svårt att värdera.

  232. Vi har samma kunskapskrav
    att utgå ifrån, men vi är inte lika.

  233. Det kommer aldrig att bli
    riktigt exakt rättvist.

  234. Därför är betygen svåra att mäta.

  235. Samma sak är det med nationella prov.

  236. Man vet att lärare förbereder
    sina klasser på olika sätt.

  237. Fusk eller inte? Bra planering
    inför lönesamtalet? Jag vet inte.

  238. Resultaten är också svåra att tolka.
    De är subjektiva.

  239. Vi mäter elevernas sjukfrånvaro.

  240. Tränar man mer blir man friskare.

  241. Men det är ganska små enheter.

  242. Magsjuka i två klasser,
    så är vi ganska sårbara för svaret-

  243. -men över en tid av fem år
    kommer vi antagligen att få okej.

  244. Vi intervjuar elever, föräldrar och
    människor runt dem om vad de tycker-

  245. -både planerade intervjuer
    och spontana när nåt händer-

  246. -om nån elev
    gör ovanligt stora framsteg-

  247. -ovanligt små framsteg
    eller inga steg alls.

  248. Till exempel var alla elever
    i årskurs två och prövade hockey-

  249. -inte som aktivitetspass utan
    som ett samarbete med hockeyklubben.

  250. Tränaren som var där-

  251. -sa att eleverna från Hummelsta var
    "på med grejerna, prova och köra!"

  252. De blev trötta men fortsatte.

  253. De från andra skolor var mer gnälliga
    och det tog slut fortare.

  254. Jätteroligt att höra!

  255. Det är en av effekterna
    av den utökade fysiska aktiviteten.

  256. Två gånger om året gör skolan
    en trivselenkät-

  257. -där eleverna får fylla i
    hur de trivs och hur de mår.

  258. Det kan vara hur de upplever
    omklädningsrummen och raster.

  259. Där ser vi också
    om det får nån effekt.

  260. Vi har inte hunnit så långt
    att vi har nån tydlig data.

  261. Vi...

  262. I botten av allt det här
    ligger uthålligheten, konditionen.

  263. Nu kommer många att bli irriterade på
    hur vi mäter det här.

  264. Vi testar uthålligheten två gånger
    om året, tidig höst och sen vår.

  265. Vi gör två typer av uthållighetstest.

  266. Det klassiska "beep-testet"
    eller "shuttle run".

  267. Det är inte ultimat för så små barn
    som på Hummelstaskolan, 7-13 år-

  268. -men ett "beep-test"
    är oerhört lätt att administrera.

  269. Det är alltid 20 meter
    mellan linjerna.

  270. Det är samma tempo på pipet,
    och det är få yttre faktorer.

  271. Det regnar sällan eller blåser
    i idrottshallen.

  272. Därför är det ett bra kontrolltest
    om än inte anpassat för eleverna.

  273. Vi har ett löptest på 1 700 meter.

  274. Exakt samma tester
    genomförs på referensskolan-

  275. -"beep-test" och 1 700 meter.

  276. Under våren
    kommer vi att springa tillsammans-

  277. -samma tid, dag och sträcka-

  278. -när vi har kommungemensamma
    friidrottstävlingar.

  279. Då får vi ett till mätinstrument-

  280. -för att se om våra elever
    får en bättre uthållighet.

  281. Det är svårt att testa uthållighet
    på barn.

  282. Det kan vara så att man har glömt
    en sko, har en trasig sko-

  283. -eller att skosnöret går upp.

  284. Då kanske man springer långsammare.

  285. Eller så kanske man är sur för att
    en kompis sparkade bort en leksak.

  286. Då vill man inte komma ihåg saker
    på arbetsminnestestet.

  287. Det var svårt att alltid få barn
    att göra sitt bästa.

  288. Det borde knappast vara nån nyhet-

  289. -men vi trodde att när man springer
    gör man sitt bästa.

  290. Men det var inte så.

  291. Ju äldre de blir,
    desto bättre går det dock.

  292. Vi har också försökt att validera
    uthålligheten hos eleverna.

  293. Är det verkligen syreupptagnings-
    förmågan som förbättras?

  294. Det funkar ju på ett annat sätt
    hos barn.

  295. Så vi tog dit ergometercyklar
    och lät 100 elever trampa.

  296. Vi insåg att vi var för få personal,
    vi hade för stora pulsband-

  297. -och var för okunniga
    för att få ett bra resultat.

  298. Vi har kvar datan men vet inte hur vi
    ska analysera den. Det ser olika ut.

  299. Det är svårt att testa barn
    men roligt.

  300. De tycker att det är roligt.
    Ni såg hur fort de sprang.

  301. Det roligaste av allt:

  302. "Kan vi inte få springa
    till bondens lada?"

  303. Hummelstaskolan ligger jättefint.

  304. Bredvid skolan
    ligger bonden Kjells gård.

  305. Det är en gammal kungsgård.

  306. Kjell har en lada från 1860
    som har en stor, svart port.

  307. Den är inte med på bild.

  308. Eleverna vill... Det här är sant.

  309. Eleverna vill ofta avsluta idrotts-
    lektioner eller i bland börja med-

  310. -att springa till bondens lada.

  311. Det är 600 meter.

  312. Det gills inte om man inte har nuddat
    den stora, svarta dörren.

  313. Det är ingen trafik på bondens väg
    utom hans egna traktor.

  314. Han underhåller vägen,
    så den är jättebra.

  315. Ibland använder vi den
    under hela aktivitetspasset-

  316. -och springer intervaller eller
    samlar kilometer till Sverigeresan.

  317. Sen ligger den fint med skolan
    på ena sidan med staket emellan-

  318. -och bondens vetefält utanför.
    Jag tror att det är vete.

  319. Ska vi få in fysisk aktivitet
    i skolan-

  320. -måste det vara en schyst inramning.

  321. Vi kan inte stå med plastlinjaler
    och slå barnen.

  322. De måste vilja själva.

  323. Vi kan inte springa åt dem,
    men vi kan hjälpa dem.

  324. Vi kan vara det stöd
    som alla inte får hemifrån.

  325. Skolan kan ta det ansvaret,
    men vi måste motivera dem.

  326. Vi har hittat motivation hos eleverna
    när de väljer att springa 600 meter.

  327. Ibland vill de springa två gånger.

  328. Några korta grejer
    som är intressanta och roliga:

  329. Vi frågade eleverna om de
    vill fortsätta ha fysisk aktivitet.

  330. "Vill ni ha idrott varje dag?"

  331. 133 ville det.

  332. Två ville det inte.

  333. Det var 10 som fick svara "vet inte"-

  334. -för att de var nya
    eller kunde inte bestämma sig.

  335. Det är ställt till eleverna
    i trean till sexan.

  336. Bara det är nånting
    - att så många vill.

  337. De flesta lärarna
    var försiktigt positiva-

  338. -när vi berättade att vi skulle
    söka pengar till det här projektet.

  339. Efter en termin
    var lärarna mer positiva.

  340. 9 av 10 tyckte att eleverna
    hade lättare att koncentrera sig.

  341. Det är oklart om de menade alla
    elever eller de med störst behov.

  342. Det var som Paul sa här innan.

  343. Det är de med störst behov...

  344. ...som har mest nytta av det här.

  345. 8 av 10 tyckte att eleverna
    var uthålligare i klassrummet.

  346. Föräldrarna var jättepositiva.

  347. Vi har inte hört nåt negativt.
    Ingen har sagt att det är onödigt-

  348. -att det slösar pengar som vi hade
    kunnat ha mer matteundervisning för.

  349. Pratar man med andra idrottslärare
    eller skolledare är det positivt.

  350. Föräldrarna har varit med
    och genomfört ett aktivitetspass.

  351. De fick anmäla sig via webben.

  352. Mer än 100 kom.

  353. Det var trångt på den hinderbanan...

  354. ...men uppskattat.

  355. De har frågat efter fler gånger.

  356. Föräldrar vill vara involverade
    i sina barns skolgång.

  357. Ibland glömmer vi det.

  358. Det här kan jag inte bevisa, men vi
    upplever att eleverna är gladare.

  359. Bara det är ju värt nåt i sig.

  360. Men det är vår uppfattning, och den
    är svår att använda som bevis.

  361. Vi har kört ett antal föreläsningar.

  362. Dels har vi berättat om vad projektet
    innebär och hur det går till-

  363. -men också haft externa föreläsare,
    bland annat Nisse Simonsson-

  364. -som är en ganska känd hjärnläkare.

  365. Det var också uppskattat.

  366. Idrottslärare - rätt många här.
    Skolledare - rätt många här.

  367. Vi tycker att fysisk hälsa är bra.

  368. Skolledare tycker att kunskap
    och måluppfyllnad är bra.

  369. Men det är varken idrottslärare
    eller skolledare som bestämmer.

  370. Det är politiker,
    som jag hoppas är många här i dag.

  371. Jag hoppas
    att det är många politiker här-

  372. -från alla olika politiska
    åskådningar och ideologier.

  373. I går kväll pratade jag
    med den fysiska aktiviteten-

  374. -och den är partipolitiskt
    och ideologiskt obunden.

  375. Politiker får bara bestämma
    en stund i taget.

  376. Fyra år. Sköter de sig
    får de bestämma lite till.

  377. Eftersom fysisk aktivitet är obunden
    kan den alltid vara med.

  378. Politiker gillar pengar.

  379. Därför vill de antagligen veta
    om de kan räkna hem det här.

  380. Blir det nåt plus i slutet
    mer än glada elever?

  381. 13 procent av varje årskull
    beräknas hamna i utanförskap.

  382. Det blir 14 000 individer om året.

  383. De individerna
    kostar mellan 10 och 15 miljoner.

  384. Mindre skatt, mer bidrag,
    belastar samhällsfunktioner mer.

  385. "Mer energi i Hummelsta"
    kostar 500 000 per läsår.

  386. Det räcker till 200 elever. Det
    blir 2 500 kronor per elev och år.

  387. Skulle man ha det här genom
    hela grundskolan, årskurs 1 till 9-

  388. -skulle varje elev kosta samhället
    22 500 kronor extra.

  389. Vi lägger in om alla skolor
    får en egen Rickard.

  390. "Egen Rickard". Ingen får ta Rickard!

  391. Skulle vi ge det här till
    en miljon barn i svensk grundskola-

  392. -skulle det bli 2,5 miljarder per år.

  393. Det skulle räcka till 5 000 Rickard.

  394. Vad jag förstår har man i politiken
    försökt skaffa jobb på olika sätt.

  395. Det har kostat och har inte blivit
    några jobb. Jag bjuder på det här.

  396. Stoppa in 2,5 miljoner
    - kvittera ut 5 000 jobb! Helt nya.

  397. Bara det är värt det.

  398. Det skulle funka så här.

  399. Siffror är inte lika spännande
    som videor på de som dansar-

  400. -men skulle vi kunna rädda 2 procent
    av dem som hamnar i utanförskap-

  401. -om varannan aktivitetsledare
    skulle rädda en individ-

  402. -då skulle nettobesparingen
    för samhället bli 300 miljoner.

  403. Om året.

  404. Skulle alla vara lika fantastiska
    som Rickard och rädda fler-

  405. -kanske tio procent
    eller två individer...

  406. ..per aktivitetsledare. Då skulle
    nettovinsten bli 11,5 miljarder.

  407. Om vi har en grundskola
    som kostar 90 miljarder om året...

  408. ...skulle det räcka för att öka
    grundskolans resurser med 12 procent.

  409. Det skulle vara en schyst lösning.

  410. Det här är tråkiga siffror som inget
    säger om individens livskvalitet.

  411. Den är jag
    inte klok nog att räkna på.

  412. Aktivitetsledarna kostar lika mycket
    oavsett hur många de räddar.

  413. Räddar de en eller hundra? Det spelar
    ingen roll. Kostnaden är lika stor.

  414. Ju fler de räddar,
    desto bättre för samhället.

  415. 13 procent hamnar i utanförskap.

  416. Är det en slump
    att det är ungefär lika många-

  417. -som inte når kunskapskraven
    i svenska, matte och engelska?

  418. Det är inte exakt samma individer...

  419. ...men det är knappast en slump
    att det är ungefär samma.

  420. Är det nån som tror det?

  421. Nej.

  422. "Ge oss ett resultat!"-

  423. -säger skolledare, politiker
    och de andra idrottslärarna.

  424. Jag önskar
    att jag kunde peka på siffror-

  425. -som sa hur mycket den kognitiva
    förmågan och konditionen har ökat.

  426. Men vi har bara mätvärden
    från det första året.

  427. Vi har inte ens fått in enkäterna
    från omgång två.

  428. Jag har inga exakta värden
    att presentera.

  429. Vi har fått en del tendenser,
    men underlaget är för litet än.

  430. Vi vill inte säga nåt som är fel.

  431. Eleverna på Hummelstaskolan,
    som är träningsgruppen-

  432. -deltar till större del
    i de fysiska testerna.

  433. 77 procent av alla elever
    har genomfört alla konditionstester-

  434. -medan 55 procent har genomfört dem
    på referensskolan.

  435. Vi hoppas att vi kan presentera
    ett resultat så småningom.

  436. Vi hoppas att resultatet blir
    det vi vill.

  437. Det är då vi kan komma till
    att få mer fysisk aktivitet.

  438. Frågan är
    om det blir schemarevolution.

  439. Ska vi få in fysisk aktivitet
    i schemat?

  440. De som tycker det kan rita
    ett hemligt märke i pannan-

  441. -så att vi känner igen varandra
    på fikarasten.

  442. Som de tre musketörerna.
    De hade hemliga märken.

  443. Inget är negativt
    med daglig fysisk aktivitet.

  444. Det finns ingen forskning som säger-

  445. -att man blir sämre på att räkna
    om man rör sig varje dag-

  446. -att man mår dåligt
    av att röra sig varje dag.

  447. Det måste vara ett argument
    mot att inte införa det.

  448. Skolan har ett ganska stort ansvar
    att bygga samhället.

  449. Vi har fått möjlighet att välja.

  450. Vi har valt att i stället för-

  451. -att ta föräldrarnas ansvar att låta
    barnen vara fysiskt aktiva...

  452. Vi väljer det, men föräldrarna
    har ansvar att uppfostra barnen.

  453. Det säger man att skolan har, och att
    det är auktoritetsproblem i skolan.

  454. "Barnen lyssnar inte."

  455. Vi har valt att hjälpa till
    med den fysiska aktiviteten-

  456. -och lämnar uppfostringsansvaret
    till föräldrarna.

  457. Men alla här inne vet-

  458. -att fysisk aktivitet
    är fostrande i sig.

  459. Till slut kommer vi till frågan
    om vi har råd.

  460. Har vi råd med 5 000 Rickard
    och lånekläder som tvättas varje dag?

  461. Har vi råd att stoppa in extra fysisk
    aktivitet på schemat varje dag?

  462. Vi fick förlänga skoldagen
    med 20 minuter två dagar i veckan-

  463. -och vi fick korta ner
    förmiddagsrasten till 20 minuter.

  464. Har vi råd med det?

  465. Har vi råd att INTE göra det?

  466. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mer energi i skolan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Mattias Hertz, idrottslärare och ansvarig för projektet "Mer energi i Hummelsta", berättar om hur Hummelstaskolan i Enköping under två terminer har utökat antalet idrottslektioner per vecka från två till fem, även för låg- och mellanstadiet. Resultaten pekar mot en bättre social hälsa, menar han. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Pulsträning ökar inlärning

Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. Här berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Puls och paus i klassen

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Mer energi i skolan

Mattias Hertz, idrottslärare och ansvarig för projektet "Mer energi i Hummelsta", berättar om hur Hummelstaskolan i Enköping under två terminer har utökat antalet idrottslektioner per vecka från två till fem, även för låg- och mellanstadiet. Resultaten pekar mot en bättre social hälsa, menar han. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Träna för din hjärna

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Idrott och mångfald

Den förutsägbara ledaren

Måns Lööf är sjuksköterska inom psykiatrivården i Gävle och berättar om hur man som ledare bemöter och stöttar barn och ungdomar med adhd. Det handlar om att vara förutsägbar och att sätta upp tydliga regler och följa planeringen. Inspelat den 11 februari 2015. Arrangör: Karlstads universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Vad är hälsa?

Vi träffar två män som båda gått ned kraftigt i vikt men som har olika syn på ideologier och forskarrön.

Fråga oss