Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

En konferens om hur pulsträning kan integreras i skoldagen för att eleverna ska må bra och prestera bättre. På Chicagoskolan Naperville Central High har eleverna haft dagliga gympapass sedan 1992 och resultaten har ökat med 40 procent i kärnämnena. De medverkande menar att skolan måste tänka om när det gäller gympapassen. Idrotten ska inte ses som ett isolerat ämne, utan rörelser och aktivitet måste istället ses som grunden till lärandet och integreras i läroplanen. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning : Träna för din hjärnaDela
  1. Jag heter Anders Hansen.
    Jag är överläkare i psykiatri-

  2. -och jag ska prata om
    varför fysisk aktivitet-

  3. -är det viktigaste man kan göra
    för hjärnan. Det har visat sig att-

  4. -hjärnan är det organ
    som påverkas till det bättre-

  5. -allra mest - mer än nåt annat organ.

  6. Jag blev intresserad av
    det här området för att par år sen.

  7. Jag följer den medicinska forskningen
    och jag har skrivit-

  8. -för Läkartidningen
    och för British Medical Journal.

  9. Jag såg hur det gång på gång
    kom ut blytunga studier som visade-

  10. -hur viktigt det är med motion,
    dels för att minska sjukdomsrisken-

  11. -men det påverkar även hjärnan
    och bromsar åldrandet.

  12. Jag sa till min kollega
    Carl Johan Sundberg:

  13. "Varför får den här tunga forskningen
    inte så mycket uppmärksamhet?"

  14. Det skrivs om att det är bra att röra
    på sig, men det är mycket floskler-

  15. -och det är mest i hälsobilagorna
    i kvällstidningarna.

  16. Vi tyckte
    att det saknades en seriös genomgång-

  17. -av vad som händer när man rör sig,
    så vi tänkte skrev en bok om det.

  18. Vi presenterade idén för Bonnier, och
    de sa: "Absolut, skriv en sån bok."

  19. Så vi skrev "Hälsa på recept", som
    kom för två år sen. Sommaren 2014.

  20. Den har gått förvånansvärt bra-

  21. -och är såld till nio länder nu,
    om jag minns rätt.

  22. Den här boken rymmer väldigt mycket
    om hur träning bromsar åldrande-

  23. -och hur våra gener påverkas, hur man
    minskar risken för sjukdomar och så.

  24. Men mitt stora intresse
    som psykiater-

  25. -är hur hjärnan påverkas, för
    det gör den nåt alldeles ofattbart.

  26. Förståelsen om det har ökat enormt
    de senaste tre till fem åren.

  27. Man har fattat hur det går till
    och vad det är som händer i hjärnan.

  28. Grunden
    är den medicinska utvecklingen-

  29. -och alla nya forskningsredskap,
    som magnetkameran-

  30. -som har möjliggjort
    en helt annan förståelse.

  31. Alla känner till att man
    mår bättre av att röra på sig-

  32. -men nästan alla tankemässiga för-
    mågor förbättras av fysisk aktivitet.

  33. Jag vill börja med koncentrationen.

  34. De flesta känner nog igen
    den här situationen.

  35. Koncentrationen sviktar ibland,
    och det är inte så konstigt.

  36. Vi överbelamras med information.

  37. På jobbet
    står kollegor och printar papper-

  38. -vi har telefoner som pockar
    på vår uppmärksamhet hela tiden.

  39. Hur ska man kunna mäta
    koncentrationen i forskningen?

  40. Kan man fråga folk om de känner sig
    koncentrerade? Ja, det kan man göra-

  41. -men det är svårt
    att få ett objektivt mått.

  42. Man vill helst
    kunna sätta en siffra på det.

  43. Därför har man utvecklat
    ett koncentrationstest-

  44. -som heter Flanker-testet.
    Väldig enkelt.

  45. Man får se fem pilar i rad-

  46. -och så ska man markera
    vart pilen i mitten pekar.

  47. Åt höger eller åt vänster?

  48. Det är lätt
    om alla pekar åt samma håll-

  49. -och lite svårare
    om de pekar åt olika håll.

  50. Det här kan verka oerhört banalt-

  51. -men när man gör det här
    måste hjärnan fokusera på en sak-

  52. -det vill säga pilen i mitten,
    och bortse från allt annat.

  53. När man gör det under tidspress-

  54. -har det här visat sig spegla
    koncentrationsförmågan väldigt bra.

  55. Amerikanska forskare ville se-

  56. -om människor med bra kondis
    hade bättre koncentration.

  57. Fanns det en koppling mellan fysisk
    aktivitet och koncentrationsförmåga?

  58. De lät drygt hundra personer
    göra testet-

  59. -och sen mätte man
    konditionen på dem.

  60. Då visade sig ett intressant samband.
    Bra kondis - bra koncentration.

  61. Eller bra selektiv uppmärksamhet,
    som det här testet mäter.

  62. En viktig komponent
    i koncentrationen.

  63. Bra kondis - bra koncentration.

  64. Man lät personerna
    undersökas i en magnetkamera-

  65. -som är ett slags röntgenundersökning
    som inte innehåller röntgenstrålning.

  66. Då såg man att områden
    i hjärnans pannlob och nacklob-

  67. -hade en ökad aktivitet
    hos personer med bra koncentration-

  68. -och hos personer med bra kondis.

  69. Och just de här områdena
    är viktiga för koncentrationen.

  70. Förutom bättre testresultat hade de
    en skillnad i hjärnaktivitet-

  71. -som faktiskt var mätbar.

  72. Det är
    ett extremt intressant fynd i sig-

  73. -men kan man av det
    automatiskt dra slutsatsen-

  74. -att personer får bra kondis
    om de tränar?

  75. Nej, för man vet inte vad som
    är hönan och vad som är ägget.

  76. Personer med bra kondis kanske hade
    bättre koncentration från början-

  77. -eller så väljer de som koncentrerar
    sig bättre att träna mer.

  78. Så frågan var: Kan man påverka
    koncentrationen genom träning?

  79. Samma forskare tog in hundra personer
    till och mätte kondisen.

  80. Och så fick de göra Flanker-testet.

  81. Man lottade dem till två grupper.
    Den ena gruppen-

  82. -fick promenera tre gånger i veckan
    i 45 minuter.

  83. En snabb promenad, inget avancerat.

  84. Den andra gruppen fick träffas
    och stretcha och ha yogaövningar.

  85. Enklare övningar som inte innebar
    att man fick upp pulsen.

  86. Så höll man på i ett halvår, och
    sen gjorde man Flanker-testet igen-

  87. -och en ny mätning med magnetkameran.
    De som hade promenerat-

  88. -hade fått bättre koncentration
    enligt testet-

  89. -och de hade också fått en ökad
    aktivitet i områdena i hjärnan-

  90. -som är viktiga för koncentrationen.

  91. Det kom att bli
    ett slags startskott på-

  92. -att fysisk aktivitet
    har fantastiska kognitiva effekter-

  93. -men också effekter
    som vi börjar förstå-

  94. -mekanismerna bakom inne i hjärnan.

  95. Gäller det här även barn? Det är
    ju relevant utifrån ert perspektiv.

  96. Och hur mycket
    måste man röra på sig som barn?

  97. Det här experimentet
    utfördes med vuxna personer.

  98. Det gäller i allra högsta grad barn.

  99. 20 minuters rörelse vid ett tillfälle
    ökade nioåringars läsförståelse.

  100. Så lite som tolv minuter förbättrade
    läsförståele och uppmärksamhet.

  101. Till och med fyra minuter
    förbättrade tioåringars förmåga-

  102. -att bortse från distraktioner. Det
    är ganska nya studier, som ni ser.

  103. De har gjorts de senaste åren,
    och det återspeglar-

  104. -att kunskapen om det här har
    förbättrats markant på senare år.

  105. Ett klassiskt argument: "De springer
    bara av sig lite överskottsenergi."

  106. Nej, det handlar inte om det.

  107. Det handlar
    om att hjärnan fungerar bättre-

  108. -under och efter fysisk aktivitet.
    Jag ska komma in mer på vad det är-

  109. -som händer i huvudet.

  110. Betyder det här
    att de blir bättre i plugget?

  111. Har ni hört talas om Bunkeflostudien?

  112. Den gjordes i Skåne,
    och man tog en klass i lågstadiet-

  113. -och lät dem ha
    extra gymnastik under lågstadiet.

  114. I stället för gymnastik två dagar
    i veckan hade man det alla dagar.

  115. Och så jämförde man
    med andra lågstadieklasser-

  116. -som hade gymnastik två dagar
    i veckan. Helt jämförbara elever.

  117. De kom från samma område, och
    inga övriga faktorer skilde sig åt.

  118. De som hade haft gymnastik varje dag-

  119. -hade förutom bättre gymnastikbetyg
    bättre betyg i matte och svenska.

  120. De hade inte bara bättre betyg i
    matte och svenska under lågstadiet-

  121. -utan de hade faktiskt
    bättre slutbetyg i nian.

  122. Trots att de bara hade haft
    extra skolgymnastik i lågstadiet.

  123. Bunkeflostudien är inte den enda.

  124. I Nebraska för ett par år sen
    tittade man på 12 000 barn.

  125. Också ett intressant samband.
    Bra kondis - bättre på matte.

  126. 250 barn
    i en annan amerikansk studie.

  127. Ju bättre de var på ett sammansatt
    mått av kondition och styrka-

  128. -desto bättre
    på matte och läsförståelse.

  129. Övervikt
    var kopplat till sämre resultat-

  130. -så bilden
    av överviktiga barn som läshuvuden-

  131. -stämmer inte alls.

  132. Så skolgymnastik handlar inte
    om att bli bra på en sport-

  133. -utan om
    att bli bättre på matte och svenska.

  134. Det förbättrar förutsättningarna
    att bli bättre på matte och svenska.

  135. Man behöver inte ens röra på sig.

  136. Det finns ett enklare sätt, som också
    har bra effekt på barns kognition-

  137. -och det är att stå upp. Den här
    studien kom i slutet på förra året.

  138. Sjundeklassare som står i skolan
    har bättre koncentration-

  139. -ökat arbetsminne
    och bättre exekutiv kontroll.

  140. Det kanske låter som nåt
    som man behöver som företagsledare-

  141. -men i det här fallet betyder det
    förmågan att initiera-

  142. -och planera olika aktiviteter.

  143. Mätningen av barns koncentration,
    minne och exekutiv kontroll-

  144. -gjordes på lunchen, när de
    hade fått stå på lektionen innan.

  145. Det är ju också väldigt tänkvärt.

  146. Nu tänkte jag prata om minnet.

  147. Som ni alla känner till
    så försämras minnet med åren.

  148. Det beror delvis på att en del
    av hjärnan krymper rent fysiskt.

  149. De röda områdena här är hippocampus.

  150. Den stor som en tumme,
    och man har en i vardera hjärnhalva.

  151. Hippocampus är viktig för minnet,
    men den har andra funktioner också.

  152. Hippocampus krymper
    med ungefär en procent per år.

  153. Utvecklingen börjar när man är
    runt 25, och pågår hela livet.

  154. Det bidrar till att man minns sämre
    i takt med att åren går.

  155. Hela hjärnan krymper i volym
    med ungefär en halv procent per år.

  156. Man har alltid trott att det här
    var en oundviklig utveckling.

  157. Att den inte gick att bromsa. Den
    gick att snabba på med bl.a. alkohol-

  158. -men att vända den
    ansågs som omöjligt.

  159. Men för ett par år sen
    bestämde sig forskare för att se-

  160. -om fysisk aktivitet
    kunde påverka det här.

  161. Man gjorde ett liknande upplägg
    som i Flanker-undersökningen.

  162. Man samlade in
    friska, vuxna försökspersoner-

  163. -och lottade dem till två grupper.

  164. En som promenerade tre gånger
    i veckan, 40 minuter per gång.

  165. En annan träffades och gjorde
    lugna övningar, utan pulsökning.

  166. Man höll på i ett år,
    så det var ganska lång tid.

  167. Man mätte hippocampus
    både före och efter undersökningen.

  168. Vad visade det? Hos de som hade
    stretchat och haft lugna övningar-

  169. -hade hippocampus krympt med 1,4 %.

  170. Det är vad man kan förvänta sig
    av ett normalt åldrande.

  171. Det som hade hänt i den andra gruppen
    var allt annat är normalt.

  172. Där hade hippocampus
    växt till med två procent-

  173. -vilket motsvarar två års åldrande.

  174. I stället för att bli ett år yngre
    så hade hippocampus blivit två år...

  175. I stället för att bli ett år äldre så
    hade hippocampus föryngrats två år.

  176. Här ser ni bilden.

  177. Man har en hippocampus
    i vardera hjärnhalva.

  178. Den röda linjen
    är de som gjorde lugna övningar.

  179. Där krympte hippocampus.

  180. Den blåa linjen
    är de som hade promenerat-

  181. -och där växte den till.

  182. Det här var inget som visade sig
    i den här typen av tester-

  183. -utan de som hade promenerat
    hade också fått bättre minne-

  184. -och det hade inte
    gruppen som stretchade fått.

  185. Det här sambandet har man
    till och med kunnat se hos barn.

  186. Barn med bra kondis
    har större hippocampus.

  187. Om det beror på att konditionsträning
    eller fysisk aktivitet-

  188. -bygger på deras hippocampus
    är för tidigt att säga.

  189. Såna försök har inte gjorts, men
    sambandet mellan hippocampus storlek-

  190. -och kondition,
    det gäller även för barn.

  191. Om man ska koka ner det här
    till konkreta råd-

  192. -så tycker jag
    att man kan säga så här-

  193. -om man slår ihop den forskning som
    har gjorts kring träning och minne.

  194. Träna innan eller under inlärningen.
    Allra bäst är under inlärningen.

  195. Plugga på löpbandet.

  196. Folk som får lyssna på glosor
    när de går på löpband-

  197. -lär sig 20 % fler glosor
    än vid stillasittande.

  198. Det är inte praktiskt möjligt
    att springa runt på lektionerna-

  199. -men det är ändå ganska tänkvärt.

  200. Nästa punkt är att man inte
    ska anstränga sig för intensivt.

  201. Jag återkommer till det,
    men man ska inte ta ut sig totalt.

  202. Det här gäller bara
    ur ett minnesperspektiv.

  203. Effekten märks först dagen efteråt.

  204. Om jag lär mig nånting nu-

  205. -och sen försöker komma på det
    om tre timmar-

  206. -så lär jag mig bättre efter fysisk
    aktivitet om jag mäter dagen efter-

  207. -än om jag mäter
    efter bara några timmar.

  208. Och slutligen så får man
    effekt på minnet direkt-

  209. -vid en enstaka rörelse-

  210. -men de riktigt fina effekterna
    får man om det upprepas gång på gång.

  211. Det som gjorde mig intresserad av hur
    fysisk aktivitet påverkar hjärnan-

  212. -det var kreativitet.
    Jag märkte själv...

  213. Efter att jag hade spelat tennis
    och kommit hem så märkte jag-

  214. -att jag ofta fick idéer.

  215. Jag kom på saker
    som jag hade gått och funderat på.

  216. Jag undrade om det bara berodde på
    att man mådde bättre efter motionen.

  217. I de studier som har gjorts såg jag
    att det inte var en inbillad effekt.

  218. Det har visat sig att fysisk
    aktivitet har en fantastisk effekt-

  219. -på vår kreativitet.

  220. Det här ett de mest kända exemplen.

  221. Einstein sägs ha kommit på sin
    relativitetsteori under en cykeltur.

  222. Darwin tog promenader
    runt sitt hus i London-

  223. -hans "thinking path" - när
    han skrev "Om arternas uppkomst"-

  224. -som är naturvetenskapens
    kanske viktigaste teori.

  225. Steve Jobs höll promenadmöten som
    han tyckte boostade hans kreativitet.

  226. De här anekdoterna är roliga, men
    de har inget forskningsmässigt värde.

  227. Man måste
    kunna mäta saker mer objektivt.

  228. När det gäller kreativitet
    så mäter man ofta divergent tänkande.

  229. Det finns ett enkelt test för det.

  230. Man får ett ord,
    till exempel "mursten"-

  231. -och så ska man snabbt komma på
    så många olika saker som möjligt-

  232. -som den här stenen
    kan användas till.

  233. Svaren ska skilja sig från varandra-

  234. -och det ska helst vara sånt
    som andra inte har kommit på.

  235. Att säga att man kan mura ett stort
    hus, ett litet hus och ett slott-

  236. -är ganska okreativt.
    Säg hellre att man kan mura ett hus-

  237. -tynga ner en bunt papper
    eller ställa upp en dörr.

  238. Det låter banalt,
    men det har visat sig-

  239. -att kreativa personer
    presterar bra på det här-

  240. -och det mäter just kreativitet,
    och inte intelligens.

  241. En annan form av kreativitet
    kallas för konvergent tänkande.

  242. Då ska man hitta
    en gemensam nämnare med tre saker.

  243. Om jag säger Gröna Lund,
    Stadshuset och Vasamuseet-

  244. -så är förslagsvis svaret
    turistattraktioner i Stockholm.

  245. Där finns det inte många olika svar,
    utan ett eller ett fåtal.

  246. Det konvergenta tänkandet
    betonar mer logik-

  247. -men det är också
    en viktig aspekt av kreativ förmåga.

  248. När man testar människor
    med de här testerna-

  249. -dels i vila och efter rörelse-

  250. -så visar det sig
    att man presterar markant bättre-

  251. -om man gör testerna
    efter att ha varit i rörelse.

  252. Forskare på Stanford i USA lät
    studenter gå runt på campusområdet-

  253. -och sen göra testet. Sen jämförde
    man med en grupp som bara satt ner-

  254. -och var fysiskt inaktiva före.

  255. De som gick presterade upp till
    60 % bättre. Jättelika skillnader.

  256. Stanfords campusområde
    är väldigt fint-

  257. -så det kanske var miljöombytet
    som spelade roll.

  258. De lät folk gå på ett löpband
    och stirra in i en grå vägg-

  259. -och de hade också bättre
    än de som hade varit i vila.

  260. För att vara riktigt säkra-

  261. -så rullade man runt personer
    i rullstol på campusområdet.

  262. De fick se samma sak
    som de som hade gått där-

  263. -men de fick inte röra på sig. De
    hade inte markant bättre resultat.

  264. Så det finns nånting
    i fysisk aktivitet-

  265. -som gör
    att vi förbättrar kreativiteten.

  266. Exakt vad det är vet vi inte ännu,
    men det som förbättras mest-

  267. -det är det divergenta tänkandet.

  268. Brainstormandet,
    att komma på flera olika förslag.

  269. Effekten sitter i ett par timmar.

  270. Det handlar
    om max tre till fyra timmar.

  271. Kanske två, till och med.
    Ska man boosta sin kreativitet-

  272. -och få en idé till en bok eller
    till företaget man vill starta-

  273. -så ska man fundera på det
    timmen efter fysisk aktivitet.

  274. Och ta inte ut er för mycket,
    för det är samma sak där.

  275. Tar man ut sig helt så presterar
    man sämre på kreativitetstester-

  276. -om man gör dem precis efteråt.

  277. En klassiker är att man mår bättre
    efter träning. Vad beror det på?

  278. Det finns tre neurotransmittorer
    i hjärnan-

  279. -som är viktiga för vårt mående.

  280. Noradrenalin, dopamin och serotonin.

  281. Det är inte bara de här tre som
    förklarar måendet, men de är viktiga.

  282. Noradrenalin är viktigt
    för uppmärksamhet och vakenhet.

  283. Dopamin är viktigt
    för vårt belöningssystem.

  284. Serotonin
    är kopplat till lugn och inre styrka.

  285. Brist på serotonin
    är kopplat till ångest och oro.

  286. Antidepressiva mediciner
    påverkar de här transmittorerna.

  287. SSRI-preparaten, de vanligaste anti-
    depressiva, ökar serotoninnivåerna.

  288. Andra preparat
    påverkar noradrenalin och dopamin.

  289. Om man rör sig
    ökar faktiskt nivåerna av alla tre.

  290. Framför allt efter att man är klar.
    Det bidrar definitivt-

  291. -till den där sköna känslan
    när man har varit fysiskt aktiv.

  292. Om de här ämnena
    ökar av mediciner och av träning-

  293. -skulle man kunna behandla
    depressioner med träning?

  294. Det kan man, och fysisk aktivitet-

  295. -är lika viktigt
    som antidepressiv medicinering.

  296. Det har samma effekt
    som medicinering-

  297. -vid mild och medelsvår depression.

  298. Det räcker inte med nån enstaka gång,
    utan man måste vara fysiskt aktiv-

  299. -upprepade gånger - tre gånger
    i veckan, 45 minuter per gång-

  300. -i minst fem till sex veckor. Så det
    är ingen omedelbar effekt man får.

  301. Varför vet vi inte,
    men intressant i sammanhanget-

  302. -är att även medicinerna
    tar tid på sig att ge effekt.

  303. De ger inte heller
    en omedelbar effekt.

  304. Om man ger antidepressiva mediciner
    till folk som inte är deprimerade-

  305. -utan bara lite småhängiga,
    så fungerar medicinerna inte.

  306. Fysisk aktivitet påverkar måendet
    även om man bara är lite småhängig.

  307. Man ska inte mixtra
    med medicinering själv-

  308. -om man äter
    antidepressiva mediciner.

  309. Man kan inte
    byta mot träning rakt av.

  310. Och det är inte
    antingen mediciner eller träning-

  311. -utan det är bäst
    om man kan kombinera båda två.

  312. Depression. Nästa område som påverkas
    av att vi rör på oss är stress.

  313. När vi stressas
    så sker det här i kroppen.

  314. Det finns nåt som heter HPA-axeln.
    "H" står för hypotalamus-

  315. -och det är en del av hjärnan som
    sänder en signal, t.ex. vid ett hot-

  316. -till hypofysen, "pituitary gland".

  317. Den sänder i sin tur
    en signal till binjurarna-

  318. -och binjurarna svarar med att släppa
    ut ett hormon som heter kortisol.

  319. Kortisol är kroppens
    kanske mest centrala stresshormon.

  320. Om vi ser ett hot
    så stiger kortisolnivåerna i kroppen-

  321. -och hjärtat
    slår snabbare och hårdare-

  322. -eftersom vi måste få ut mer blod-

  323. -framför allt
    till kroppens muskulatur. För hot...

  324. Hot ska bemötas antingen med "fight"
    eller springa därifrån, "flight".

  325. "Fight or flight"-mekanismen är
    enormt kraftfull, men den är byggd-

  326. -för mer kortvariga hot
    än det vi upplever i dag.

  327. Det här systemet är inte byggt
    för att oroa sig för räntehöjningar-

  328. -för den oron springer man inte
    ifrån. Den är kvar hela tiden.

  329. Och då står HPA-axeln
    och puttrar på hela tiden.

  330. Då går man runt
    med konstant höga kortisolnivåer-

  331. -och det får en massa konsekvenser.
    Det bryter ned...

  332. Det är nedbrytande för hippocampus,
    hjärnans minnescentrum.

  333. Om man tränar, vad händer då?

  334. Vid aktiviteten så ökar
    kortisolnivåerna, för träning-

  335. -är en form av stress,
    så kortisolnivåerna ökar.

  336. Men efter träningen
    sjunker kortisolnivåerna-

  337. -till lägre nivåer
    än innan träningen.

  338. Ju längre
    och ju mer regelbundet man håller på-

  339. -desto mer sänker man
    kortisolnivåerna efter träningen-

  340. -och desto mindre
    ökar de under träningen.

  341. Riktigt intressant är att
    desto mindre ökar kortisolnoivåerna-

  342. -av andra stressorsaker
    än fysisk aktivitet.

  343. Så fysisk aktivitet-

  344. -lär kroppen
    att inte reagera så starkt på stress.

  345. Det här kan låta som en klyscha,
    men det är faktiskt...

  346. "Either you run the day, or the day
    runs you." Det ligger nånting i det.

  347. Gäller det här även barn? Ja.

  348. I Finland lät man 250 barn
    göra stressande uppgifter.

  349. De fick räkna under tidspress-

  350. -och de fick hålla presentationer.
    Det tycker barn också är stressande.

  351. Och då visade det sig att barnen
    reagerade med en kortisolökning-

  352. -av de här stressande momenten.

  353. Sen gav man barnen en stegräknare
    och såg hur mycket de rörde på sig.

  354. Barn som rör på sig mycket,
    som tar många steg per dag-

  355. -reagerar
    med en mindre kortisolökning-

  356. -av de här stressande momenten.

  357. De tycks mer resistenta mot stress.

  358. De tycks tåla stress bättre,
    rent fysiologiskt.

  359. Det finns ett sammansatt mått
    på våra tankemässiga förmågor-

  360. -som summerar dem, och det är IQ.

  361. Det här har ni pratat om tidigare.
    Om fysisk aktivitet-

  362. -kan förbättra
    så många tankemässiga förmågor-

  363. -kan det också göra oss smartare?

  364. Det här har man undersökt i Sverige
    genom att titta på mönstrande män.

  365. Mönstring fram till för tio år sen
    obligatoriskt-

  366. -för landets alla artonåringar.
    Då fick man under en dag...

  367. En del av er har säkert mönstrat.

  368. Man var på ett kontor i Solna en dag-

  369. -och man fick trampa på motionscykeln
    så snabbt man kunde.

  370. Man mätte kondis och styrka, och
    så avslutades dagen med ett IQ-test.

  371. Under tre decennier så var det
    1,2 miljoner mönstrande män-

  372. -som gjorde det här. När man slog
    samman uppgifterna från testerna-

  373. -hos de här 1,2 miljoner männen,
    då såg man det här.

  374. Bättre kondis - högre IQ.

  375. "Global intelligence"
    är det sammansatta IQ-måttet.

  376. IQ-testet omfattade olika delar.

  377. Ett logiskt prov,
    ett ordförståelseprov-

  378. -visuospatial intelligens, där man
    ska se figurer i tre dimensioner-

  379. -och förstå hur de är uppbyggda.

  380. Tillsammans
    blir det "global intelligence".

  381. Bra kondis
    var inte bara kopplat till bra IQ-

  382. -utan bättre resultat
    på alla delprov.

  383. Det är sällan man ser så här
    tydliga samband inom forskningen.

  384. En intressant sak
    är att muskelstyrka inte var det.

  385. Bara vid de här lägre nivåerna,
    inte annars.

  386. Men vad är hönan och vad är ägget?

  387. Är det så att smarta personer
    gillar att röra på sig mer-

  388. -eller gör fysisk aktivitet
    att de blir smartare?

  389. De här forskarna bestämde sig för-

  390. -att endast titta
    på enäggstvillingar.

  391. En sak som mer än nånting annat
    förklarar vår IQ-

  392. -är våra föräldrars IQ.
    Det är i hög utsträckning ärftligt.

  393. Enäggstvillingar brukar ligga
    väldigt nära varandra på IQ-tester.

  394. Nästan identiskt.

  395. Det fanns ett antal enäggstvillingar
    bland dessa 1 300 enäggstvillingspar-

  396. -där en tvilling hade bra kondis, och
    tvillingbrorsan hade betydligt sämre.

  397. De borde ju haft liknande IQ,
    för de var ju tvillingbröder.

  398. Det hade de inte.
    Även där gällde det här sambandet.

  399. Bra kondis - högre IQ.

  400. Det här är en viktig fråga. Varför är
    det så många som inte vet om det här?

  401. Många blir många förvånade. "Varför
    har jag inte hört nåt om det här?"

  402. Jag tror
    att svaret på det är det här:

  403. Om det hade varit kosttillskott
    eller medicin - nåt som kunde säljas-

  404. -som hade gett de här fantastiska
    kognitiva effekterna på oss-

  405. -så hade det marknadsförts stenhårt.
    Då hade vi definitivt känt till det.

  406. Nu handlar det om forskning som
    de flesta inte kan tjäna pengar på.

  407. Det är svårt att kommersialisera
    en promenad eller en joggingtur.

  408. Det tror jag är en viktig anledning.

  409. Vad beror det på i hjärnan?
    Det beror inte på en sak i hjärnan-

  410. -utan at vi rör på oss sätter igång
    en kaskad av aktivitet i hjärnan-

  411. -och vi har bara skrapat på ytan vad
    gäller förståelsen av den kaskaden.

  412. Men några saker vet vi händer,
    bland annat det här.

  413. Om ni börjar gå eller springa-

  414. -så slår ert hjärta
    lite snabbare och hårdare.

  415. Det beror på
    att musklerna behöver mer blod.

  416. Men även hjärnan får mer blod.

  417. Blodflödet ökar med ungefär 20 %.
    Det är ganska mycket-

  418. -för hjärnan tar redan från början
    en stor del av kroppens blodflöde.

  419. Så en hel del av de här omedelbara
    effekterna på hjärnan beror på-

  420. -att blodflödet ökar.

  421. Det finns andra mekanismer
    som påverkar det på längre sikt-

  422. -och en av dem är BDNF.

  423. Det står för "Brain-derived
    neurotrophic factor".

  424. Det är ett protein som hjärnan själv
    tillverkar åt sig som ett skydd.

  425. Om hjärncellerna stressas
    av syrebrist-

  426. -eller skada från fria syreradikaler-

  427. -och de behandlas med det här ämnet
    först, så kommer de att överleva.

  428. Vid hjärnskador verkar hjärnan pumpa
    ut det här ämnet för att skydda sig-

  429. -ungefär som när
    kroppen koagulerar ett sår.

  430. BDNF har också
    visat sig vara kopplat till-

  431. -förmågan att nybilda hjärnceller,
    för det bildas celler i hjärnan.

  432. Det ser till att hjärncellerna
    kan koppla till varandra-

  433. -och det är en viktig anledning till
    att vissa blir deprimerade, tror man.

  434. När man återhämtar sig efter en
    depression så stiger BDNF-nivåerna.

  435. Så BDNF är
    som en mirakelmedicin för hjärnan.

  436. Man ska vara försiktig med det
    uttrycket, men här är det motiverat.

  437. Hur ska man få mer av det här?
    Kan man ta det i en tablett?

  438. Det går inte. Det bryts ned
    i magsäcken och når inte hjärnan.

  439. Man skulle kunna borra ett hål i
    huvudet och spruta in det på plats.

  440. Inte så realistiskt, men det är
    det som går om man vill tillföra det.

  441. Tricket till att få mer BDNF
    är att röra på sig.

  442. Helst mer intensivt,
    som vid intervallträning.

  443. Då formligen sprutar hjärnan ut BDNF.

  444. Ju mer man rör på sig,
    desto större blir BDNF-dosen-

  445. -trots att träningsdosen
    kan vara densamma.

  446. Jag tycker att en fråga...

  447. ...som är särskilt intressant är:
    Varför är det så här?

  448. Varför är det så viktigt för hjärnan
    att vi rör på oss?

  449. För att förstå det så måste man
    förstå lite hur hjärnan fungerar-

  450. -och då behöver man absolut inte
    vara psykiater eller hjärnforskare.

  451. En bra utgångspunkt för att förstå
    det är att titta evolutionärt-

  452. -hur vi människor har utvecklats.

  453. Om vi tänker oss mänskligheten
    som en miljon år-

  454. -så har vi under 990 000 år,
    fram till för 10 000 år sen-

  455. -varit jägare och samlare. Vi har
    gått runt på savannen och jagat mat.

  456. Vi har inte varit bofasta. Vi rörde
    på oss dagligen för att överleva.

  457. Det här gör vi
    fram till för 10 000 år sen-

  458. -då vi gick över
    till att bli jordbrukare.

  459. Och så var vi jordbrukare
    fram till för 250 år sen-

  460. -då vi blev industrialiserade,
    och nu har vi blivit digitaliserade.

  461. De här tidsrymderna
    kan vara svåra att få grepp om-

  462. -så ett sätt att förstå det är att se
    mänsklighetens historia som ett dygn.

  463. Då har vi levt
    som jägare och samlare-

  464. -från midnatt
    fram till klockan 23.40.

  465. Från 23.40 till 23.59.40,
    20 sekunder i tolvslaget-

  466. -så är vi jordbrukare.

  467. Sen går vi över till det här
    20 sekunder i tolv.

  468. Det digitala samhället
    börjar en sekund i tolv.

  469. Vi är jordbrukare först.

  470. Om man också tänker på
    hur arter förändras över tid-

  471. -så vet vi att stora
    evolutionära förändringar av arter-

  472. -inte sker på hundra eller tusen år.
    Det tar tiotusentals år, ofta längre.

  473. Detsamma gäller människor. Om vi
    kunde åka 5 000 år tillbaka i tiden-

  474. -så skulle vi träffa personer
    som fungerade som oss själva.

  475. De skulle inte ha samma språk
    som oss, men de skulle vara som oss.

  476. De skulle ha hjärnor
    som fungerade som våra.

  477. Samtidigt som vi gjorde de här stora
    förändringarna i vår livsstil-

  478. -som det har inneburit att gå
    till jordbrukssamhället och till-

  479. -ett digitaliserat samhälle,
    eller industrialiserat samhälle-

  480. -så är vi kvar på savannen, och vi
    är betydligt mer jägare och samlare.

  481. Och det är vi än i dag.

  482. Man kan ju fundera på
    hur mycket mindre vi rör på oss.

  483. Det är inte helt lätt att svara på -
    våra förfäder hade inga stegräknare.

  484. Men man kan gissa sig till det
    genom att titta på-

  485. -hur människor som lever som
    jägare och samlare i dag rör på sig.

  486. Hadza-folket, som lever i Tanzania-

  487. -består av ungefär tusen personer,
    och de lever som jägare som samlare.

  488. De är bland de sista som gör det,
    och när man gav dem stegräknare-

  489. -så såg man
    att de går 11-12 km om dagen.

  490. Som jordbrukare då? Då kan man titta
    på hur Amish-folket i USA rör på sig.

  491. Kommer ni ihåg den där Harrison
    Ford-filmen "Vittne till mord"?

  492. Amish lever i framför allt
    Ohio och Pennsylvania.

  493. De är ett par hundratusen,
    och lever i ett jordbrukssamhälle-

  494. -utan moderniteter
    som el, telefoner och internet.

  495. De går ungefär 18 000 steg per dag.

  496. Av det kan man dra slutsatsen att som
    jägare och samlare och jordbrukare-

  497. -så har vi i dag
    halverat vår rörelsemängd.

  498. Vi går
    ungefär 7 000-8 000 steg per dag.

  499. Och det gör vi på väldigt kort tid.

  500. Vi har fortfarande jägarhjärnor,
    men vi har halverat våra rörelser.

  501. Ni har ju sett hur det påverkar
    mående, stresskänslighet-

  502. -koncentration, kreativitet...
    Om man ser det mot bakgrund-

  503. -av en halverad rörelsemängd,
    så inser man att vi skulle kunna-

  504. -fungera betydligt bättre
    tankemässigt om vi rörde mer på oss.

  505. Och en del av
    den psykiska ohälsa som vi ser-

  506. -skulle kunna bero på det här.

  507. Det här evolutionära perspektivet
    svarar även på frågan-

  508. -varför vi mår bättre
    när vi rör på oss.

  509. Våra förfäder på savannen
    sprang inte...

  510. Det tränade inte för långlopp,
    utan de sprang för att jaga-

  511. -eller för att springa ifrån faror
    eller upptäcka nya områden att bo på.

  512. Saker som är kopplat
    till ökade chanser att överleva.

  513. Det belönas av hjärnan eftersom
    det ökar överlevnadschanserna.

  514. I belöningscentret nucleus accumbens
    spelar ämnet dopamin en viktig roll.

  515. Sånt som ökar nivåerna av dopamin
    i nucleus accumbens-

  516. -kommer vi försöka få mer av.

  517. Och vad ökar nivåerna där? Jo, saker
    som att äta, att umgås med andra-

  518. -att ha sex och att träna.

  519. Varför är det så?
    Jo, för att meningen med livet-

  520. -i ett rent biologiskt perspektiv-

  521. -att överleva och föra sina gener
    vidare, alltså att få barn.

  522. Sånt som ökar chanserna
    att vi lyckas med det-

  523. -belönar hjärnan oss för.

  524. Att vi äter ökar våra chanser att
    överleva. Att vi umgås med andra-

  525. -för vi är ett flockdjur. Sex ökar
    chansen att föra sina gener vidare.

  526. Att vara fysiskt aktiv
    ökar våra chanser att överleva-

  527. -för vi har jagat
    eller sprungit ifrån faror.

  528. Varför blir vi mer koncentrerade
    av att röra på oss?

  529. När vi har rört på oss under jakt
    eller sprungit ifrån faror-

  530. -har det varit en överlevnadsfördel
    att vara mer koncentrerad.

  531. Då ökar chansen att man lyckas med
    jakten eller springa ifrån faran.

  532. Varför minns vi bättre
    när vi rör på oss?

  533. Därför att den som rör på sig
    ser nånting nytt.

  534. Man upplever nya miljöer och platser-

  535. -och då finns det en poäng med att
    hjärnan kan mobilisera mer minne.

  536. Sitter vi stilla så tolkas det
    som att vi inte upplever nåt nytt.

  537. Då finns det ingen poäng
    med att minnet ska förbättras.

  538. Hjärnan är inte gjord för att få
    information från Ipads och telefoner.

  539. Den tolkar stillasittande
    som att det inte händer nåt nytt.

  540. Den här frågan
    har jag funderat en del på.

  541. Om det nu är så bra att röra på sig-

  542. -varför är då "Breaking Bad" och
    Sourcream så vansinnigt lockande-

  543. -som det faktiskt är?
    Jag tror att svaret på det-

  544. -är att vi
    under nästan hela vår utveckling-

  545. -haft ett underskott på kalorier.
    Vi har haft brist på energi.

  546. Det är därför energirik mat
    smakar så vansinnigt bra.

  547. Om våra förfäder hittade ett träd
    med söta, kaloririka frukter-

  548. -så var det bättre
    att sätta i sig allihop direkt.

  549. Annars tar nån annan dem. Man ska
    inte göra som vi har lärt oss-

  550. -att ta en godis ur Alladin-asken
    och sen låta den vara.

  551. Hjärnan skriker åt oss: "Sätt i dig
    allting, annars tar nån annan dem."

  552. Det...

  553. Vi är designade
    efter ett kaloriunderskott-

  554. -och det får konstiga konsekvenser
    nu när kalorier finns i överflöd.

  555. Kaloriunderskottet är inte bara
    kopplat till vad man får i sig-

  556. -utan även till vad man gör av med.

  557. Det finns en inneboende "drive"
    i oss att ligga kvar i soffan-

  558. -eftersom det sparar energi.

  559. Att spara energi har
    under nästan hela vår utveckling-

  560. -varit avgörande för vår överlevnad.
    Det får oss att stanna i soffan.

  561. Jag tror...

  562. Om jag hade lyssnat på det här
    utan att ha satt mig in i fältet-

  563. -så hade jag nog tänkt
    att det här var överdrifter.

  564. Effekterna på hjärnan kan inte vara
    så omfattande av att vi rör på oss-

  565. -för då hade vi känt till det, även
    om det inte finns pengar att tjäna.

  566. Svaret är nog
    att vi alltid har känt till det-

  567. -men vi har glömt bort det
    de sista 100-200 åren.

  568. Hippokrates sa "Walking is man's
    best medicine" för 2 500 år sen.

  569. Han kunde ha sagt "woman's" också,
    men annars är det väldigt "spot on".

  570. Vi har alltid känt till vikten av
    motion, men de sista 150-200 åren-

  571. -så har vi haft
    en enorm utveckling inom medicinen.

  572. Vi har fått vacciner,
    antibiotika, magnetkameror-

  573. -datortomografier - det har hänt
    hur mycket som helst på kort tid.

  574. Det har gjort
    att värdet av nåt så banalt-

  575. -som att vara fysiskt aktiv
    har hamnat i skymundan.

  576. Ta en titt på den här.
    Där uppe har vi en magnetkamera.

  577. Vi har en Da Vinci-robot uppe
    till höger, som assisterar kirurger.

  578. En målsökande cancermolekyl
    nere till vänster.

  579. Och så ett par löparskor.
    Vad känns mest "high tech"?

  580. Att vi ser saker
    i det här perspektivet-

  581. -gör att vi bagatelliserar
    fysisk aktivitet.

  582. Träning får oss att tänka på mag-
    rutor, men det handlar inte om det.

  583. Det finns en megatrend i dag, där
    biljetterna till Stockholm Marathon-

  584. -eller Vasaloppet
    tar slut på några minuter.

  585. På Pressbyrån är var och varannan
    tidning en träningstidning.

  586. Samtidigt så känner många att
    de inte orkar vara en del av det där.

  587. "Det där är inte jag."
    Det har jag full förståelse för.

  588. Ett tips är att strunta
    i hela den där industrin.

  589. Men var fysiskt aktiva på nåt sätt-

  590. -för det handlar inte om att prestera
    tider eller visa bilder på Instagram-

  591. -utan om att ge hjärnan förut-
    sättningar för att fungera optimalt.

  592. Jag får ibland frågan:
    "Vad innebär träning för dig?"

  593. Jag brukar tänka
    att det är en återgång-

  594. -till den livsstil
    som vi är utvecklade för-

  595. -och som hjärnan
    kommer att belöna oss för.

  596. Att vi rör på oss är inte det enda
    som är viktigt för våra hjärnor.

  597. Det har skett mycket förändringar
    de senaste 100-200 åren-

  598. -som påverkar hjärnan och hur vi mår-

  599. -men det här är nåt
    som vi kan göra nåt åt ganska enkelt.

  600. Vi kan inte återgå till savannen,
    men vi kan röra på oss mer.

  601. Det bästa till sist. Finns det en
    optimal träningsdos ur hjärnsynpunkt?

  602. Nej,
    man kan inte ge exakta råd om det-

  603. -för man har inte jämfört
    olika doser med varandra.

  604. Ska man springa 20 eller 40 minuter,
    eller ska man styrketräna?

  605. Men man kan dra några slutsatser
    baserat på forskningen som gjorts.

  606. Det första är att allt räknas.
    Hjärnan räknar varje steg.

  607. Vill man ha
    maximal tankemässig effekt-

  608. -så kan man springa tre gånger
    i veckan. Eller cykla eller simma.

  609. Det är intensiviteten som räknas.
    Inte vad man gör-

  610. -utan intensiteten
    och tiden man håller på.

  611. 45 minuter per gång och gärna 70 %
    av maxpuls. Man ska bli andfådd.

  612. Promenad ger också effekt-

  613. -men man tycks få
    bättre effekt om man springer.

  614. Styrketräning har vi sett positiva
    effekter av på senare tid.

  615. Det sker mycket intressant forskning,
    men utifrån det vi vet i dag-

  616. -så är konditionsträning viktigare.

  617. Så den som styrketränar
    bör lägga in lite konditionsträning-

  618. -i alla fall ur hjärnsynpunkt.

  619. Tack. Jag har en liten följdfråga.
    som flera är nyfikna på.

  620. Stillasittandet -
    vad har man kommit fram till?

  621. Det är en riskfaktor i sig
    för en lång rad sjukdomar-

  622. -även om man är fysiskt aktiv.
    Man ökar risken för demens-

  623. -depression,
    diabetes, hjärt-kärl-sjukdom, m.m.

  624. Det intressanta är att oavsett
    om man är fysiskt aktiv-

  625. -så innebär det en risk
    att sitta still.

  626. Sättet att parera riskerna
    är att ta bensträckare.

  627. Det räcker med en minut i timmen
    för att neutralisera riskerna.

  628. Lipoproteinlipas har jag lärt mig.

  629. Det är ett ämne som man aktiverar
    genom att röra på sig.

  630. Det aktiveras
    av ganska korta perioder av rörelse.

  631. Det räcker med nån minut.
    Mekanismerna bakom skyddet-

  632. -mot stillasittanderiskerna
    tros gå via det.

  633. Det är som en dammsugare
    som suger upp blodfetterna.

  634. Men redan efter 30 minuter
    så stannar lipoproteinlipasen av.

  635. Man vet inte exakt hur lång tid
    det är, men rekommendationen-

  636. -är att sträcka på benen
    en till två minuter per timme.

  637. Min fråga är den här:

  638. De här personerna som har fått
    de här olika inlärningsdiagnoserna...

  639. Vad har vi gjort för fel från början?

  640. Är det här frukten av...? Det är ju
    väldigt många som har dem i dag.

  641. Är det frukten av
    att vi har gjort fel i skolan?

  642. Att barnen har fått sitta stilla?
    Allt vi pratar om i dag-

  643. -handlar ju om att barnen sitter
    stilla och inte får röra på sig.

  644. Att vi inte förstår att man lär
    på olika sätt, och hela den biten.

  645. Det här brottas vi med varje dag,
    och vi ser ju...

  646. Vårt jobb är bygga upp deras
    självkänsla och fysik, och vi vet-

  647. -att vi inte kan jobba med huvudet
    innan vi fått igång kroppen.

  648. Det är en jättebra poäng,
    det du säger.

  649. Vi är inte designade
    för det liv vi lever.

  650. Det är så enkelt. Det har inte hänt
    nånting med hjärnan på 10 000 år-

  651. -och samtidigt har vi gjort
    en enorm livsstilsomläggning.

  652. Vi rör på oss mindre,
    vi bor i andra miljöer.

  653. Skolan är ju bara 250 år gammal.
    Innan dess fanns inget skolsystem-

  654. -så det normala för oss ju inte
    att lära oss saker på det sättet.

  655. Det finns en intressant undersökning
    som man gjorde i Afrika-

  656. -där man återigen tittade på en stam.

  657. Det finns en stam
    som lever som jägare och samlare-

  658. -men några bröt sig ut
    och lever nu som jordbrukare.

  659. Det finns en gen som är
    den absolut viktigaste för ADHD-

  660. -och när man tittar
    på den här ADHD-genen-

  661. -så är den en fördel
    för de som är jägare.

  662. De är mer välnärda.
    De har haft lättare att hitta föda.

  663. För de som är jordbrukare
    var ADHD-genen en nackdel.

  664. Så de här dragen
    som är kopplade till ADHD-

  665. -impulsivitet, idérikedom
    och förmågan att få saker gjorda-

  666. -har varit fördelaktiga under såna
    livsbetingelser som vi har haft.

  667. Men i dagens samhälle
    är det inget som vi premierar.

  668. Impulsivitet och hyperaktivitet är
    nåt som vi försöker dämpa hos barnen-

  669. -och vi ser det som en sjukdom.

  670. Drag som har varit
    otroligt viktiga för oss.

  671. Bara synen på det, att det liksom...
    Samhället har förändrats för fort-

  672. -och jag tror att människor
    som har de här diagnoserna...

  673. Som vi alla har drag av. Man har inte
    ADHD hundra procent eller inte alls-

  674. -utan alla har drag av ADHD, men de
    som har mycket drag av det verkar få-

  675. -extra mycket hjälp
    av att röra på sig fysiskt.

  676. Undervisningen
    kanske måste anpassas till dem-

  677. -för när de lär sig av föräldrarna
    är det mer "learning by doing"-

  678. -och inte traditionell
    katederundervisning.

  679. Hjärnans belöningssystem fungerar
    annorlunda hos folk med ADHD.

  680. Deras värld är tråkigare. Det som
    aktiverar våra belöningssystem-

  681. -aktiverar inte deras, och då blir
    man risktagande och okoncentrerad.

  682. Man söker sig efter sånt som
    aktiverar ens belöningssystem.

  683. Så de här individerna,
    som många av oss tillhör-

  684. -behöver röra på sig mer och kanske
    behöver en annan typ av undervisning.

  685. Det är ju väldigt stora grupper
    av de här personerna-

  686. -som inte klarar sig i skolan.
    Och de kan ju ha flera diagnoser.

  687. Det handlar mycket om drag av
    Asperger och allt möjligt sånt.

  688. Det här har ju kommit på senare år.

  689. Debatten kring det här
    har ju blivit förstärkt på senare år.

  690. Och när de ska matchas ute på
    arbetsmarknaden så blir det nästan:

  691. "Det är en Asperger,
    så programmerare möjligtvis."

  692. Det... Vad kan vi göra?

  693. Antalet satta diagnoser
    har tveklöst ökat.

  694. I Sverige har 5 % av alla barn en
    ADHD-diagnos. I USA är siffran 12 %.

  695. Det har ökat med 500-1 000 %
    på 10-15 års tid.

  696. Har fler ADHD nu än för femton år
    sen? Nej, det är inte bara det-

  697. -utan det är en ökad medvetenhet och
    man har marknadsfört läkemedlen bra.

  698. Men det är nog en reell ökning också,
    för världen blir mer komplex-

  699. -och jag tror att det är ett stort...

  700. Gapet
    mellan tråkig katederundervisning-

  701. -och den digitala världen
    blir bara större.

  702. Internet fullkomligt kapar
    hjärnans belöningssystem-

  703. -och det blir oemotståndligt
    för nån som har ADHD-symptom.

  704. Men de här diagnoserna är inte svart
    eller vitt. Alla har drag av det.

  705. Alla har drag
    av Asperger, ADHD och bipolaritet.

  706. Det är alldeles för förenklat att se
    att de här diagnoserna förklarar oss-

  707. -för vi är mer komplexa än så.
    Så man ska inte stirra sig blind-

  708. -på antalet som har diagnostiserats.

  709. Tack.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Träna för din hjärna

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Pulsträning ökar inlärning

Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. Här berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Puls och paus i klassen

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Mer energi i skolan

Mattias Hertz, idrottslärare och ansvarig för projektet "Mer energi i Hummelsta", berättar om hur Hummelstaskolan i Enköping under två terminer har utökat antalet idrottslektioner per vecka från två till fem, även för låg- och mellanstadiet. Resultaten pekar mot en bättre social hälsa, menar han. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Träna för din hjärna

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Uppsala health summit

Öppningstal av Drottningen

Drottning Silvia är ordförande i Stiftelsen Silviahemmet och berättar här om utvecklingen av demensvården i Sverige. Inspelat på Uppsala konsert och kongress den 4 juni 2014. Arrangör: Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - ledarskap

Idrottsledare

De flesta ledare för barn- och ungdomsidrott arbetar ideellt. Vi träffar Christel Gröndahl i Göteborg som leder Fotbollslek för yngre tjejer och också tränar ett av klubben Azaleas pojklag. Hon menar att det är viktigt för en ledare att förstå hur barn fungerar.

Fråga oss