Titta

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Om UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

När och hur blir ett miljöengagemang så stort att det tippar över och bidrar till en förändring? Kan företagen gå i spetsen för en klimatomställning? Föreläsningar från Caminos hållbarhetsdag. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Till första programmet

UR Samtiden - Så tänder vi gnistan : Från folkrörelser till företagsaktivisterDela
  1. Jag forskar på KTH om hur man
    kan planera för en hållbar livsstil-

  2. -hur man gör det lättare
    att leva miljövänligt.

  3. De senaste fyra, fem åren har jag
    forskat om kollaborativ konsumtion-

  4. -och om hur delningsekonomin,
    som det också kallas, har utvecklats.

  5. Vilka är drivkrafterna?
    Hur organiseras det?

  6. Vilka samhällskonsekvenser får det?

  7. Det jag tog med mig
    för att illustrera detta-

  8. -är två böcker,
    som nyligen har getts ut.

  9. Den ena är utgiven
    av Svenska Naturskyddsföreningen.

  10. Den handlar om kollaborativ
    konsumtion och heter "Ägodela"-

  11. -med undertiteln
    "Köp mindre - få tillgång till mer".

  12. Och rapporten "The sharing economy
    - embracing change with caution".

  13. Den är utgiven
    av Entreprenörskapsforum.

  14. Kollaborativ konsumtion är en fråga
    som engagerar många olika grupper-

  15. -både från entreprenörssidan-

  16. -och miljöaktivister, gräsrötter
    och civilsamhället.

  17. De symboliserar det.

  18. Vi kommer att tala en del
    om kollaborativ konsumtion.

  19. Kan du definiera det
    så att alla vet vad vi pratar om?

  20. Det handlar helt enkelt om att få
    tillgång till en produkt eller tjänst-

  21. -utan att behöva köpa den.

  22. Tillgång till saker
    är viktigare än privat ägande.

  23. Det kan organiseras
    utan inblandning av pengar.

  24. Man kan ha gåvoekonomier
    eller byteshandel-

  25. -men det kan också ske i kommersiella
    former - Airbnb är ett känt exempel-

  26. -som har växt mycket snabbt.

  27. Så kan man kortfattat definiera det.

  28. Det handlar om
    att använda underutnyttjade tillgångar.

  29. Saker som inte används så mycket
    kan man lätt dela.

  30. Så kan man kort beskriva det.

  31. Tack. - Michelle, vad har du tagit med
    dig, och vad handlar din forskning om?

  32. Hej, allihop! Under ett antal år
    har jag arbetat med att undersöka-

  33. -varför folk bestämmer sig för att köpa-

  34. -till exempel ekologisk potatis-

  35. -eller grön el.

  36. Varför engagerar de sig
    i olika protestaktioner och kampanjer-

  37. -mot hur varor produceras?

  38. Det finns en stark proteströrelse
    i Nordamerika mot låglönefabriker.

  39. De protesterade mot Nike till exempel.

  40. Jag tog med mig en bok,
    som jag skrev ihop med en kollega-

  41. -Dietlind Stolle
    vid McGill University i Kanada.

  42. Den heter "Political consumerism".

  43. Den handlar om hur individer, grupper
    och även institutioner-

  44. -använder marknaden
    som en politisk arena.

  45. Delningsekonomi och kollaborativ
    konsumtion kan vara en del av det.

  46. Man studerade först olika bojkotter.

  47. Sen har man forskat
    om det som kallas "buycott":

  48. I stället för att inte köpa väljer man
    att köpa - till exempel en Fairphone.

  49. Och det finns
    även annan politisk konsumtion.

  50. Boken tar upp vilka som ägnar sig
    åt det här, varför och hur-

  51. -och om det fungerar eller inte.
    Är det effektivt?

  52. Gör det världen bättre?
    Om jag ska spetsa till det.

  53. Tack. - Och sist men inte minst: Erik.

  54. Jag heter Erik Amnå
    och är koordinator för en forskargrupp-

  55. -med forskare i utvecklingspsykologi,
    massmedier och kommunikation-

  56. -och statskunskap.

  57. Vi följer 10 000 unga svenskar,
    som är 13 till 30 år-

  58. -under sju år, för att se varifrån
    de får ett samhällsengagemang-

  59. -eller varför de är oengagerade.

  60. Vi försöker ta reda på
    vilken roll vänner har.

  61. Vi intervjuar två av deras vänner
    och föräldrarna.

  62. Vi studerar
    hur de använder Internet-

  63. -vilka kontakter de har och vilka
    gemenskaper på nätet som de tillhör-

  64. -för att se hur de interagerar-

  65. -och för att se hur mycket de strävar
    efter att bli informerade medborgare-

  66. -eller inte.

  67. -Vad tog du med dig?
    -Jag tog faktiskt med mig en tidning.

  68. En viktig faktor som förklarar mycket
    är nämligen intresset för politik.

  69. Det verkar slås fast
    när vi är cirka arton år.

  70. Då är vissa intresserade
    medan andra inte är det.

  71. Det är mycket svårt
    att påverka det efter arton års ålder.

  72. Det fascinerande är...

  73. Intresset för politik utvecklas
    i samspel med andra människor.

  74. Tidigare trodde forskarna-

  75. -att barn huvudsakligen
    formas av andra.

  76. Vi är inspirerade
    av Self-Determination Theory-

  77. -teorin om självbestämmande,
    som Erik Fernholm nämnde.

  78. Vi är mer självständiga aktörer-

  79. -än man tidigare insåg.

  80. Vi ser också mycket tragiska saker:

  81. Många människor
    förblir oengagerade-

  82. -i tonåren och som unga vuxna.
    Det kan vi kanske återkomma till.

  83. Hur definierar ni engagemang?
    Det måste vara ganska svårt.

  84. Det kan definieras på många sätt.

  85. Ett sätt är att ha en lista
    med tretton punkter.

  86. Där finns politisk konsumtion
    och röstning med-

  87. -men också samtal och diskussioner
    med vänner och föräldrar.

  88. Där ser vi hur oerhört viktigt det är-

  89. -att diskutera politiska frågor
    som nyhetsmedierna tar upp.

  90. Medierna är en enormt viktig faktor,
    på gott och ont-

  91. -för att utveckla ett samhällsintresse
    och en egen identitet.

  92. Ni tittar alla tre på olika aspekter
    av engagemang och aktivt handlande.

  93. Ni har studerat det här länge.

  94. På tal om vändpunkter - dagens tema-

  95. -vad finns det för exempel
    på historiska vändpunkter-

  96. -där civilsamhället eller konsumenter
    har varit pådrivande?

  97. Har ni några exempel
    som ni vill lyfta fram? - Ja?

  98. Jag vill lyfta fram
    klimatöverenskommelsen i Paris.

  99. Den engagerade inte främst
    konsumenter utan medborgare.

  100. Alla vill ta åt sig äran för överens-
    kommelsen, både företag och politiker-

  101. -men det var miljöorganisationer
    som banade vägen i hög grad-

  102. -och de samarbetade även med
    grupper som arbetar för social rättvisa.

  103. Man såg att kombinationen...

  104. Frågor som rör social rättvisa
    hänger ihop med miljöfrågor.

  105. Det var en vändpunkt att vi fick
    den här överenskommelsen.

  106. Den är kanske inte är tillräckligt vass,
    men det är något-

  107. -och en tydlig symbol
    som visar att vi har bytt riktning nu.

  108. -Har aktivister varit pådrivande?
    -Ja, i hög grad.

  109. -Var du i Paris?
    -Nej.

  110. Bilden där är från Paris-mötet.
    Jag var där.

  111. Vi ska prata lite mer om det.

  112. Har du några exempel
    som du vill ta upp?

  113. Vi kan gå tillbaka i tiden,
    långt tillbaka.

  114. Tänk på slaveriet.
    Jag menar slaveriet som fanns förr.

  115. Det var många som kämpade
    för att slaveriet skulle avskaffas.

  116. Medborgare var engagerade
    och försökte öka folks medvetenhet.

  117. Så arbetar såna grupper.

  118. De ville ändra folks åsikter
    om mänskliga relationer-

  119. -alla skulle ses som jämlikar.

  120. Och redan på 1600-, 1700-
    och 1800-talet var varor inblandade.

  121. Socker och bomull,
    den sortens produkter var inblandade.

  122. Jag har ett annat exempel,
    som inte har med klimatet att göra.

  123. I morgon är det en viktig dag,
    internationella kvinnodagen.

  124. Rösträttsrörelsen, suffragetterna,
    gjorde världen mer demokratisk.

  125. Det var två exempel,
    det finns många fler-

  126. -särskilt när det gäller
    politisk konsumtion, men det får räcka.

  127. Några enskilda exempel från
    de 10 000 personerna som vi följer-

  128. -är till exempel massmordet
    som Breivik utförde.

  129. Den händelsen blev en väckarklocka
    och påverkade många unga svenskar.

  130. Ett annat exempel är när politiker
    fattar dumma och provocerande beslut-

  131. -så att skolkamrater skickas tillbaka
    till sina ursprungsländer.

  132. Slutsatsen är lite jobbig:

  133. Ju fler korkade politiska beslut,
    desto större samhällsengagemang.

  134. Det här är lite knepigt.

  135. Loek, du sa inte så mycket
    om bakgrunden till ert företag.

  136. Det började som en aktivistkampanj.

  137. Hur är det, ser ni er själva som
    aktivister snarare än entreprenörer?

  138. Nej, vi sysslar med socialt företagande,
    så vi är entreprenörer.

  139. Vi vill bygga upp
    ett hållbart företag.

  140. Ordet "aktivist" har förstås
    många negativa konnotationer.

  141. Under kampanjen som du nämnde
    insåg Fairphone-

  142. -att det är lätt att stå vid sidan om,
    som aktivisterna, och peka finger-

  143. -så vi gick från att vara aktivister
    till att bli aktiva.

  144. Vi vill engagera oss aktivt
    och inte vara aktivister som ser på.

  145. -Ni ville göra något konkret.
    -Ja.

  146. Vad säger ni som forskare?

  147. Den sortens företag
    som Loek representerar här-

  148. -är det en ny typ av aktivism?

  149. Är det ett nytt sätt
    att engagera sig?

  150. Om jag får börja. I den kollaborativa
    ekonomin är det tydligt-

  151. -att många är mittemellan aktivister
    och entreprenörer - eller är både och.

  152. I stället för att protestera
    mot stora bolag-

  153. -för att få dem att ta miljöansvar
    och socialt ansvar-

  154. -gör folk någonting själva
    i den kollaborativa ekonomin.

  155. De tillhandahåller varor och tjänster,
    och deras företag bygger på andra...

  156. Liksom Fairphone
    bygger de på andra affärsmodeller.

  157. Andra sorters aktivism
    är förstås också viktig-

  158. -för vissa saker åstadkoms
    bäst i större sammanhang.

  159. Men det är hoppingivande-

  160. -också med tanke på
    vad Erik sa om engagemang.

  161. Vad man också kan se
    i den här nya kollaborativa ekonomin-

  162. -är att folk har så roligt. De gillar
    sitt jobb, arbetet är meningsfullt.

  163. I hur hög grad utmanar den typen
    av företag konsumtionssamhället?

  164. Närmar vi oss en vändpunkt
    för sättet att producera saker?

  165. Ja, i vissa avseenden.

  166. En del företag
    startade förstås i mycket liten skala-

  167. -med stort engagemang
    och kanske utan tanke på vinst.

  168. De har växt, och vissa har tagit in
    riskkapital och blivit jättestora-

  169. -och kanske har något
    av entusiasmen i början gått förlorad.

  170. Men vissa saker finns fortfarande kvar.

  171. I den kollaborativa sfären ser vi-

  172. -att det finns företag som helt klart
    utmanar befintliga strukturer.

  173. Andra än Airbnb.

  174. Jag tänker också på kooperativen.

  175. Den kooperativa rörelsen,
    som har en mycket lång tradition-

  176. -kopplas ofta ihop med kollaborativ
    ekonomi och delningsekonomi.

  177. Det finns också kooperativ
    som har mycket makt.

  178. Kooperativ kan producera kaffe
    eller tillhandahålla...

  179. ...hemtjänst, de tar hand om
    gamla i deras hem, och så vidare.

  180. Michelle och Erik, vad säger ni?

  181. Det här är inget nytt,
    det fanns även förr.

  182. Vi talade förut i dag om socialt
    ansvarstagande vid investeringar.

  183. Det är inte heller något nytt.

  184. Men man ser alltmer av det,
    för vi vill hitta alternativ.

  185. Det viktiga med etiska företag
    är att de visar att det är möjligt-

  186. -och att det finns en marknad.

  187. Det väcker tankar hos större företag.

  188. De företagen har personal
    som kanske tänker på miljön-

  189. -eller mänskliga rättigheter.

  190. För några år sen pratade jag med
    företrädare för Nike, de sa två saker:

  191. Det första var att de tänker på miljön.

  192. De vill tillverka och återvinna skor
    och andra produkter på ett bättre sätt.

  193. Initiativet kom från dem som arbetade
    där, personalen var miljömedveten.

  194. Men rättigheter för arbetarna
    var något som andra stred för.

  195. Vi behöver nog tänka på det här
    på olika sätt.

  196. Etiska företag har visat att det
    finns en marknad för de här varorna.

  197. Det kan påverka hur storföretagen
    tänker kring lönsamhet-

  198. -och de måste också
    tänka på sitt rykte.

  199. Speciellt yngre människor
    brukar vara lite idealistiska-

  200. -och de letar efter alternativ.

  201. Du har ägnat mycket av din forskning
    åt politisk konsumtion.

  202. Hur kommer kollaborativ konsumtion
    in i helhetsbilden?

  203. Är det samma drivkrafter bakom?
    Jag tänker på konsumenterna.

  204. Drivs de av samma motiv
    eller ser du andra drivkrafter?

  205. Kollaborativ konsumtion kan man
    betrakta som bojkott och stödköp.

  206. Vissa saker vill man inte köpa,
    andra vill man köpa.

  207. Det kan också ingå i en livsstil
    att reflektera över konsumtionens roll.

  208. Så det passar in här.

  209. Motiven bakom politisk konsumtion...
    - Det finns politiskt intresserade.

  210. Många kvinnor engagerar sig i det här.

  211. Det tenderar
    att vara personer med högre utbildning.

  212. Men också... Jag tänkte på hur Erik
    beskrev egot, det sociala och världen.

  213. Det är personer som har ett egen-
    intresse men även andra intressen.

  214. Vi har sett i några av våra studier-

  215. -att man köper ekologisk mat för att
    man inte vill ha dåliga saker i hemmet.

  216. Det är ett egenintresse, som
    hänger samman med en oro för miljön.

  217. Man bryr sig om miljön
    och vill inte skada sin familj.

  218. Det är rätt intressant. Det finns olika
    sätt att presentera de här frågorna-

  219. -för att fler ska bli engagerade.

  220. Tror du att det blir viktigare...?

  221. Kommer konsumentmakten
    att öka i framtiden, tror du?

  222. Konsumenter har alltid makt
    att köpa något eller att låta bli.

  223. För mig är det en vändpunkt att folk
    blir medvetna om hur saker tillverkas-

  224. -och om hur tillverkningen av
    produkterna påverkar miljön i stort.

  225. Michelle?

  226. Om det växer sig starkare?

  227. Inom vissa områden har det ökat.

  228. Ett problem är kanske att det inte
    finns tillräckligt många produkter.

  229. På andra områden är det fortfarande...

  230. Du tog upp information. Folk vet inte
    var de ska få tag på information.

  231. Bolagen
    är inte tillräckligt transparenta.

  232. Ni hade svårt att spåra leverantörs-
    kedjan. Du var ärlig med det.

  233. Man måste anstränga sig mer
    för att få ut transparent information-

  234. -till konsumenterna.

  235. -Och vems ansvar är det?
    -Intressant fråga. Troligen allas.

  236. Myndigheter kan kräva
    större transparens, och företag...

  237. Jag antar att Fairphone...

  238. Känner andra telefontillverkare
    att de måste bli mer transparenta?

  239. I klädbranschen tvingades företagen
    bli mer transparenta.

  240. Det blev en dominoeffekt.
    En börjar och de andra följer efter.

  241. Och även organisationer.

  242. Och enskilda konsumenter
    kan skicka budskap till företagen.

  243. Men det krävs sannolikt
    en gemensam insats.

  244. Det är också viktigt för lärare
    att kunna visa på bra exempel.

  245. Det kan vara ett sätt
    att motverka desillusion-

  246. -och en känsla av frustration
    och att det känns övermäktigt-

  247. -så det kan vara mycket lugnande.

  248. Vi ser i våra studier att skolan
    kan ha en oerhört viktig roll.

  249. Ointresse kan övergå till intresse-

  250. -när lärare är konkreta och
    berättar för eleverna vad de kan göra-

  251. -att det finns alternativ,
    det stämmer inte att allt är hopplöst.

  252. De kan instruera dem
    och rekommendera olika saker:

  253. "Gå till den webbsidan."
    "Titta här vad de har uppfunnit."

  254. Det kan vara befriande
    att få höra om såna saker.

  255. Vi har många lärare här i dag. Vad
    vill du säga till dem? Vad ska de göra?

  256. Jag sa precis det!

  257. Konkret, menar jag.

  258. Er forskning är intressant.

  259. Det finns en stor grupp i samhället
    som ni kallar passiva aktivister.

  260. Jag vill prata lite mer om det
    och vilka nyckelfaktorerna är.

  261. Vad krävs för att passiva aktivister
    ska bli aktiva?

  262. Kan du berätta lite mer om era rön?
    Det är mycket intressant.

  263. Vi ser att många unga
    förblir passiva under många år-

  264. -medan några kan beskrivas
    som aktiva på heltid.

  265. I gruppen av passiva kan man
    urskilja tre olika undergrupper.

  266. Den första är de oengagerade.

  267. De hatar inte politik,
    men de sysslar med annat.

  268. De lever för andra saker,
    men vad det är vet vi inte.

  269. De har inget intresse för politik.

  270. De flesta av dem röstar-

  271. -men i övrigt är de inte intresserade
    av att hålla sig informerade om politik.

  272. Den andra gruppen
    är de desillusionerade.

  273. De hatar politik,
    de har mycket starka fientliga känslor.

  274. De anstränger sig hårt
    för att undvika allt politiskt.

  275. De känner sig inte hörda, och de
    saknar helt förtroende för politikerna.

  276. De säger år efter år:
    "Politik är inget för oss."

  277. "De som styr
    lyssnar inte på såna som mig."

  278. I den tredje gruppen är de
    mycket intresserade av politik-

  279. -men trots det förblir de passiva.

  280. De har så stort förtroende
    för politikerna-

  281. -att de inte känner något behov
    av att delta själva.

  282. Det här är en smula ironiskt:

  283. De återgäldar de förtroendeingivande
    politikerna genom att vara passiva.

  284. Men så tycks det vara, också
    när vi tittar på resten av Europa.

  285. Deras politiska intresse är viktigt
    för dem, och de håller sig informerade.

  286. De är de mest kunniga bland de unga.

  287. Överallt
    försöker de hålla sig informerade.

  288. De använder alla verktyg som finns
    offline och online-

  289. -men ändå är de så svåra att få tag på-

  290. -för de politiska partierna
    och för civilsamhället.

  291. De utgör ett slags reservoar,
    de är latenta politiska aktivister.

  292. Det är en stor utmaning
    att få dem att engagera sig.

  293. Som du sa har de stort förtroende
    för det politiska systemet.

  294. Måste det till en kollaps eller
    bli riktigt illa innan de blir aktiva?

  295. Vad har ni sett? Vad krävs
    för att engagera de passiva?

  296. Något som ger dem en tankeställare
    och tvingar dem att delta.

  297. Vi kallar dem "standby-medborgare".

  298. Eller att de blir övertygade om
    att det är meningsfullt att delta-

  299. -att det är ett effektivt sätt.

  300. De hatar inte partierna men tror inte
    att ett medlemskap förändrar världen-

  301. -åtminstone inte för dem.

  302. De måste också få något tillbaka
    om de engagerar sig.

  303. De måste få känna ett slags...

  304. De måste tycka att det är kul. Som
    Michelle sa är det viktigt att ha kul.

  305. För att få vänner.

  306. Och de vill kunna
    se sig själva i spegeln-

  307. -och säga till sig själva:

  308. "Det var värt det. Jag gjorde
    något bra...åtminstone i dag."

  309. Om vi tittar på utmaningarna
    som vi har nu-

  310. -klimatförändringen, förstörda
    ekosystem...och andra utmaningar-

  311. -hur sannolikt är det
    att tillräckligt många engagerar sig-

  312. -och kräver nödvändiga förändringar?

  313. Problemet är att "standby-medborgare"
    förlitar sig mycket på massmedierna-

  314. -på gott och ont, som sagt.

  315. Om massmedierna ger en viss bild-

  316. -eller bevakar en händelse
    på ett väldigt positivt sätt-

  317. -och säger att politikerna sköter sig
    jättebra och att vi når klimatmålen-

  318. -då är det underförstådda budskapet
    att vi inte behöver oroa oss just nu.

  319. Sånt har en viss påverkan.

  320. Jag är rädd för att "standby-
    medborgarna" vaknar för sent.

  321. De är ett lätt mål-

  322. -kanske inte för...

  323. ...medvetet ondsinta nyhetsmedier-

  324. -men ändå...

  325. Så det är en stor utmaning
    för civilsamhället-

  326. -att erbjuda flexibla lösningar
    och fråga dem:

  327. "Vad vill du bidra med?
    Och hur vill du bidra?"

  328. Och inte bara fråga: "Är du intresserad
    av ett medlemskap eller inte?"

  329. Det finns hopp för organisationer
    i civilsamhället-

  330. -som vill få med sig
    "standby-medborgarna"-

  331. -men det är en svår uppgift.

  332. De har tränats av sina lärare
    och av det demokratiska systemet-

  333. -för att de inte ska vara
    en lätt måltavla för andra.

  334. Jag tänker på dem
    som tillhör den yngre generationen.

  335. De engagerar sig inte i politik
    eller samhällsfrågor på fritiden-

  336. -men de söker sig till arbeten-

  337. -som de upplever som meningsfulla
    och etiskt försvarbara.

  338. Förstår du vad jag menar?

  339. Ja, jag håller med. De är mycket
    krävande och inte lätta att engagera.

  340. De har höga förväntningar-

  341. -på meningsfullhet och inflytande-

  342. -och ett slags...äkthet.

  343. Såna saker är inte lätta att leverera.

  344. Förhoppningsvis tar de med sig
    de idéerna till sina arbeten.

  345. Vad tror du att vi måste göra
    för att engagera människor?

  346. Hur gör man för att fler
    ska kräva nödvändiga förändringar?

  347. Kan vi inte förlita oss på
    att civilsamhället har lösningar?

  348. Jag tror att civilsamhället och
    "arbetet" håller på att smälta samman.

  349. Det betyder att...

  350. Man gör saker för att få en inkomst-

  351. -och det behöver inte vara pengar-

  352. -men folk klarar sitt uppehälle
    på etiskt försvarbara sätt.

  353. Där finns en grogrund.

  354. Man skaffar sig saker och produkter
    och någonstans att bo-

  355. -på sätt som man tror på.

  356. När det gäller bostäder
    kan man gå ihop och bygga ett hus.

  357. Eller också...
    kan man jobba i kooperativ-

  358. -eller starta nya sociala företag
    och så vidare.

  359. I stället för en separat aktivism.

  360. Behöver vi inte
    de traditionella folkrörelserna?

  361. Jo, visst behöver vi dem!

  362. Efter den ekonomiska krisen,
    efter år 2008-

  363. -har många unga runtom i världen...

  364. I Sverige
    drabbades vi inte så hårt-

  365. -men i USA och södra Europa har de
    tvingats hitta nya försörjningssätt.

  366. En bra utbildning räcker inte.

  367. De fick hitta ett nytt sätt att leva,
    och då gör man saker annorlunda.

  368. Jag tror att det finns
    en stor potential i det.

  369. Vad tror du? Är det här lösningen-

  370. -eller måste vi gå tillbaka till mer
    traditionella sätt att organisera oss-

  371. -för att åstadkomma förändringar?

  372. När man pratar om styrning i dag
    pratar man ofta om samverkan.

  373. Samverkan, nätverk...
    inom alla områden i livet.

  374. Bolag, stater, regeringar,
    civilsamhället, individer...

  375. De är "intressenter" nu för tiden.

  376. Det finns möjligheter för unga
    att utveckla egna lösningar-

  377. -i stället för att civilsamhället eller
    partierna ska komma med lösningar.

  378. Man måste vara mer öppen
    för olika sorters lösningar-

  379. -så att folk känner att de har makt
    över sina liv och kan påverka.

  380. Ingen av oss
    vill göra något som vi inte tror på.

  381. Det gäller inte bara unga
    utan de flesta.

  382. Vi vill lägga vår tid och vårt
    engagemang på något som vi tror på-

  383. -inte på något som vi "måste göra".

  384. Det måste finnas en öppenhet
    inom olika områden.

  385. Vi måste skapa flera olika lösningar
    på våra stora problem.

  386. Att vara vegan eller minska på köttet,
    det är vanligt bland unga.

  387. Det är en del av lösningen.

  388. Det är även en del av en politisk
    lösning, även om det inte är lagstiftat.

  389. Jag hoppas verkligen
    att vi får en vändpunkt-

  390. -så att de politiska partierna förnyas.

  391. Man kan inte kringgå dem.
    Vi måste åtminstone tolerera dem.

  392. De måste förändras av civilsamhället.

  393. Vi måste minska klyftan
    mellan civilsamhället och partierna-

  394. -för att förnya demokratin.

  395. Det representativa politiska
    systemet måste vara mer lyhört för-

  396. -den kunskap, det engagemang och
    de behov som finns i civilsamhället.

  397. Det är båda parters ansvar förstås.

  398. Visst finns det en samverkan,
    men mycket måste göras-

  399. -för att de ska närma sig varandra.

  400. Det kan bli lite farligt om
    de politiska partierna blir isolerade.

  401. Mycket måste göras-

  402. -för att ledare från civilsamhället
    ska ge sig in i politiken-

  403. -och för att ändra de politiska
    partiernas arbetsmetoder i Sverige.

  404. Kanske genom att bilda nya politiska
    partier. Det är ganska lätt i Sverige.

  405. Har du sett områden
    där engagemanget är så lågt-

  406. -att den demokratiska processen
    sätts ur spel-

  407. -för att det är en minoritet som avgör
    i stället för en demokratisk majoritet?

  408. Har du några exempel på det?

  409. Menar du politikområden? Där
    det behövs ett större engagemang?

  410. Det gäller nog de flesta områden.

  411. När jag lyssnade på dig
    såg jag det som den största faran.

  412. Det är tvärtom
    när det gäller jämställdhet i Sverige.

  413. Där ökar engagemanget.
    De frågorna har varit aktuella länge-

  414. -men de senaste åren
    har engagemanget ökat mycket-

  415. -och vi fick också ett nytt parti
    för några år sen.

  416. Det har varit en viktig politisk kamp
    för många unga, tror jag.

  417. Framför allt skulle nog fler behöva
    engagera sig i antirasism-rörelsen.

  418. Det är så angeläget
    att få till stånd en mobilisering.

  419. Rasisterna och högerpopulisterna
    är redan alltför starka.

  420. Där är det för sent att agera i god tid.

  421. Vad ger er hopp om att utvecklingen
    i världen ska ta rätt riktning?

  422. För att se positivt på det hela.

  423. Det kan gälla det här ämnet eller något
    annat - vad gör er mest hoppfulla?

  424. Jag kan bara prata utifrån mitt hörn
    av världen. Det som ger mig hopp-

  425. -är att konsumenter börjar fråga
    om produkternas ursprung.

  426. Det började med mat och kläder,
    elektronik är nästa område.

  427. Folk vill veta mer om hur man tillverkar
    produkterna som de använder.

  428. Alla ska få svara.

  429. Det är också hoppingivande att se-

  430. -hur rättvisefrågor och miljöfrågor
    flätas samman, som jag nämnde förut-

  431. -och även med ekonomiska frågor.

  432. Förut hade man separata rörelser
    för social rättvisa, miljö och ekonomi-

  433. -men nu förenas man,
    och det bådar gott.

  434. Och drömmen om ett annat liv
    - för att anknyta till vad Erik sa...

  435. Nu finns alla möjligheter-

  436. -att ta den här chansen.

  437. Folk längtar efter något annat, vi vet
    att mer prylar inte gör oss lyckligare-

  438. -så låt oss visa på något annat,
    låt oss göra andra saker.

  439. Folk gör redan det,
    men låt oss lyfta fram det.

  440. Det är mycket löftesrikt.

  441. Vi ändrar vår uppfattning
    om vad som är ett gott liv.

  442. Du sa något liknande
    när vi talades vid på telefon.

  443. Vi vet att européer, och särskilt
    svenskar, tycker om att ha ledigt.

  444. Vi accepterar lägre löner än i USA
    till exempel, för vi vill ha semester.

  445. Man kan inte alltid få både jättehög lön
    och mycket ledighet.

  446. Det blir mycket kostsamt för alla.

  447. Vi kan väl utnyttja vår längtan
    efter mycket ledig tid-

  448. -på ett sätt som gagnar samhället?

  449. Vi har rörelser som förespråkar
    enkelhet och långsamhet.

  450. Ordet "långsamhet" har spridit
    sig snabbt. Förlåt! Den var dålig.

  451. Det lät som en dålig tidningsrubrik.

  452. Tanken är att man inte
    ska bli så stressad.

  453. Hur prioriterar vi vår tid?
    Hur använder vi vår tid?

  454. Det här kan användas
    för att förbättra klimatproblemen-

  455. -och för flera andra syften.

  456. Vi kan sakta ner konsumtionstakten
    och kanske omvärdera kapitalismen.

  457. Jag tycker att det är intressant
    hur man kan använda värderingar-

  458. -från till exempel arbetarrörelsen,
    som stred för femdagarsvecka-

  459. -och förnya de idéerna-

  460. -så att de passar de globala problem
    som vi måste hantera i dag.

  461. Jag blir upplyft och inspirerad
    av berättelser som tyder på-

  462. -att politiken går att ändra.

  463. Det som Isabella berättade i dag
    är ett starkt vittnesbörd om det-

  464. -och Loek och andra entreprenörer
    säger att marknader kan förändras.

  465. Det är
    mycket hoppingivande berättelser.

  466. Vi har kanske tid för en fråga.
    Den riktar sig till Fairphone.

  467. Tror du att andra telefontillverkare
    kommer att följa ert exempel-

  468. -på det här området?

  469. Jag tror och hoppas att
    andra telefontillverkare följer efter.

  470. Vi vill förstås inte att Fairphone
    ska vara ensamma om det här.

  471. Det här måste få
    en bredare plattform i branschen.

  472. Det finns mycket att göra.
    Vi har bara skrapat på ytan.

  473. Mycket arbete återstår för alla.

  474. Bara genom samarbete med andra
    aktörer kan man åstadkomma något.

  475. Vi samarbetar
    med andra telefontillverkare.

  476. Vi vill inte arbeta exkluderande
    utan inkluderande.

  477. Okej. Spännande!

  478. Översättning: Sirje Rundqvist Talva
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Från folkrörelser till företagsaktivister

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Ämnen:
Miljö
Ämnesord:
Aktivism, Delningsekonomi, Hållbar utveckling, Miljöfrågor, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Allmänbildande

Alla program i UR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Historiska vändpunkter som förändrat världen

En händelse som skapar ett stort klimatengagemang och bidrar till förändringar kan vara en så kallad tipping point. Caroline Petersson, marknadsansvarig på Camino, presenterar ett antal historiska händelser som skapat tipping points, till exempel Al Gores tal "En obekväm sanning", kärnkraftsolyckor och en dokumentär om Kinas dåliga luft. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

EU:s historiska fiskeavtal

Isabella Lövin, biståndsminister och fd EU-parlamentariker, drev igenom en stor förändring av fisket inom Europa med stärkta lagar och rättvisare fiskeriavtal. Hör henne berätta om vägen dit samt det svåra steget att gå från journalist till politiker. Moderator: Ingemar Tigerberg. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Årets skörd av tipping points

Mattias Goldmann, VD för den liberala, gröna tankesmedjan Fores, presenterar vilka områden som har nått eller är på väg att nå en tipping point i klimatfrågan och ger oss sex positiva klimatnyheter som ger hopp i mörkret. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Moralen och kapitalet i samma båt?

Mats Andersson som är VD för Fjärde AP-fonden och Christian Tengblad som är campaigner på Fossil Free Sverige talar här om att divestera. Att divestera handlar framför allt om att göra sig av med aktier från fossilbolag, något som enligt dem är både moraliskt rätt och lönsamt. Moderator: Ingemar Tigerberg, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Företagen som förtrupp för klimatet

Vad krävs för att klimatarbetet ska bli en avgörande konkurrensfördel? Mattias Goldmann, VD på Fores, diskuterar med Carolina Sachs, generalsekreterare på Axfoundation och Nina Ekelund, programdirektör på Hagainitiativet, om antibiotika i köttindustrin och hur vår tillväxt kan öka trots att Sveriges koldioxidskatt är en av världens högsta. Moderator: Ingemar Tigerberg, tf chefredaktör Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Nycklarna till förändring

Erik Fernholm har en bakgrund inom neuro-, motivations- och lyckoforskning. Här ger han oss olika underhållande och tänkvärda exempel på vad som motiverar oss och vad som påverkar våra beteenden i både klimatfrågor och i allmänhet. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Mobiltelefoner och konfliktmineraler i Kongo

Holländska aktivister startade företaget Fairphone med målet att skapa en rättvis telefon i alla led, från produktion till klimatpåverkan. Det visade sig vara svårare än vad de kunde tro. Loek van der Helm, säljchef på Fairphone berättar historien om hur det gick till. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Så tänder vi gnistan

Från folkrörelser till företagsaktivister

Forskarna Michele Micheletti, Erik Amnå och Karin Bradley har bland annat forskat om politisk och kollaborativ konsumtion, delningsekonomi och hur passiva blir aktiva. Här samtalar de med Loek van der Helm om den nya aktivismen och hur vi mobiliserar till förändring. Moderator: Caroline Petersson, Camino. Inspelat den 7 mars 2016 på Artipelag, Gustavsberg. Arrangör: Camino.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Visa fler

Mer allmänbildande & miljö

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - EAT 2016

Olika livsvillkor

År 2050 beräknas vi bli 9 miljarder människor på jorden. Vi hade behövt ändra vårt beteende igår, menar Mary Robinson, Irlands före detta president och en stor kämpe för mänskliga rättigheter. Här berättar hon bland annat hur tillgången till vatten påverkar jämställdheten i världen. Flickors skolnärvaro ökar med 12 procent om vatten finns inom 30 minuters avstånd från hemmet. Om det är längre avstånd hinner inte flickorna till skolan eftersom det ligger på deras ansvar att hämta vatten till familjen. Inspelat den 13 juni 2016 på Clarion Sign, Stockholm. Arrangör: Eat Stockholm food forum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Barnaministeriet dokumentär

Gretas skolstrejk

Femtonåriga Greta Thunberg är orolig för klimatet och framtiden för allt levande på jorden. Därför bestämde hon sig för att skolstrejka utanför Riksdagen, för att uppmärksamma och framförallt få politikerna att lyfta klimatfrågan. Hon påbörjade sin aktion tre veckor innan valet 2018. Varför sitter Greta där och vad vill hon ska hända? Och kommer hon kunna påverka politikerna så att klimatfrågan sätts främst?