Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

En konferens om hur pulsträning kan integreras i skoldagen för att eleverna ska må bra och prestera bättre. På Chicagoskolan Naperville Central High har eleverna haft dagliga gympapass sedan 1992 och resultaten har ökat med 40 procent i kärnämnena. De medverkande menar att skolan måste tänka om när det gäller gympapassen. Idrotten ska inte ses som ett isolerat ämne, utan rörelser och aktivitet måste istället ses som grunden till lärandet och integreras i läroplanen. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning : Pulsträning ökar inlärningDela
  1. Det är fantastiskt att få vara här-

  2. -med alla underbara människor
    som har betalat för att lyssna på mig.

  3. Vi måste göra era hjärnor
    redo för inlärning.

  4. Ett sinne som sätts i rörelse
    fortsätter att röra sig.

  5. Så jag vill att ni står upp
    och hittar en partner.

  6. Ta reda på vem som har
    längst efternamn. Sätt igång.

  7. Om ni inte hittar en partner
    får ni ta mig!

  8. Okej. Personen med längst efternamn
    blir person nummer ett.

  9. Jag utgår ifrån att ni vet
    hur man spelar "sten, sax och påse".

  10. I vanliga fall gör ni man så här.

  11. Vi ska ändra lite på det. Person ett
    för sin hand bakom ryggen-

  12. -och sen visar ni person två
    sten, papper eller sax.

  13. Person två, när ni ser vad som visas
    ska ni försöka vinna.

  14. Gör det tre gånger. Förstår ni?

  15. Visa. Det var sten.

  16. Okej? Sätt igång. Tre gånger.

  17. Okej, det räcker. Sätt er.

  18. Jag brukar inleda med det här
    för att få igång publikens hjärnor.

  19. När man tvingar hjärnan
    att fatta ett snabbt, enkelt beslut-

  20. -så aktiverar man hjärnan
    och får igång den.

  21. Till alla idrottslärare här inne:

  22. Gör det med kroppen
    i stället för med händerna.

  23. Jag kan inte hoppa, men först
    skulle jag hoppa tre gånger.

  24. Om jag ville vara sten
    skulle jag huka mig.

  25. Om jag ville vara papper... Och sax...

  26. Så man kan spela "sten, sax och påse"
    med hela kroppen.

  27. Det är sånt
    vi idrottslärare sysslar med.

  28. Nu måste jag presentera
    Amerikas förenta stater.

  29. Den här studien kom...
    Jag glömmer jämt bort det.

  30. År 2001. I delstaten Kalifornien
    var man år 2001-

  31. -tvungen att anordna fystester.

  32. I USA kallar vi dessa fystest
    för "Fitnessgram".

  33. De består av sex delar.
    Man testar konditionen-

  34. -med hjälp av en tempohållare.
    Löpning 20 meter, fram och tillbaka.

  35. Armhävningar i tempo.

  36. Ner, upp. Ner, upp.
    Tills man inte orkar mer.

  37. Situps i tempo. Upp, ner. Upp ner.

  38. Sen testar vi rörligheten
    med stretchning av knäsenan.

  39. I Kalifornien
    stretchar man även skuldergördeln.

  40. Och sen använder de BMI.
    Så i Kalifornien använder de sex tester.

  41. Längst ned i diagrammen
    ser ni siffrorna ett till sex.

  42. År 2001 fick nån den briljanta idén...

  43. Det råkade faktiskt vara en politiker,
    kan ni tänka er det?

  44. De fick idén att jämföra provresultat
    med resultaten från fystesterna.

  45. Det vi ser i staplarna
    är matematik och läsförståelse.

  46. Om en elev klassificeras som
    hälsosam i endast ett av testerna-

  47. -och de staplarna
    ser vi längst till vänster...

  48. Ju fler av fystesterna eleverna
    klarar av, desto bättre skolresultat.

  49. Längst upp till vänster
    har vi femte klass-

  50. -och sen kommer sjuan och nian.
    Efter det upphör idrottsundervisningen

  51. De gjorde om undersökningen 2004 för
    att se om man fick samma resultat.

  52. Skillnaden mellan 2001 och 2004-

  53. -är att man hade ett stort antal elever
    som inte klarade nåt av fystesterna.

  54. Så nu har vi även
    en kolumn för noll avklarade fystester.

  55. Det här gäller engelskundervisningen,
    och som ni ser-

  56. -så stiger resultaten
    i takt med avklarade fystester.

  57. Det här gäller Kalifornien-

  58. -och man har inte brytt sig om kön
    eller socioekonomisk bakgrund.

  59. Skolresultaten blir bättre
    ju bättre form man är i.

  60. Samma sak gäller för matematikämnet
    i årskurserna fem, sju och nio.

  61. I en studie
    från University of West Virginia-

  62. -studerade man
    725 elever i årskurs fem.

  63. Man jämförde resultat
    från fystester och skolprov i femman-

  64. -och så gjorde man
    samma sak i sjuan.

  65. Elevernas skolresultat sjönk i takt med
    att deras fysresultat försämrades.

  66. De blev bättre om fysresultaten blev
    bättre, och de som fick bäst resultat-

  67. -hade god fysik under hela studien.

  68. Nu ser vi ett mönster.
    Det här är en studie från Texas.

  69. Dr Ken Cooper myntade uttrycket
    "aerobics" på 1960-talet.

  70. Innan dess
    sa man löpning, cykling, simning.

  71. Hoppsan, för långt.

  72. Han ville se om han
    med testerna i sitt Fitnessgram-

  73. -kunde mäta elevernas kondition.

  74. Han ville se om hans test
    gjorde nån skillnad, och svaret var ja.

  75. 2,4 miljoner elever
    deltog i den här studien.

  76. Av eleverna i den grå stapeln
    som fått betyget "Exemplarisk"-

  77. -uppfyllde 80 % av dem
    konditionskraven.

  78. Bland elever med betyget "Berömlig"
    sjunker denna siffra med tio procent.

  79. Bland elever med betyget "Godkänd"
    sjunker siffran med femton procent.

  80. Och sist har vi "Ej godkänd".
    Så från "Exemplarisk" till "Ej godkänd"-

  81. -har vi 40 procentenheter färre elever
    som uppfyller konditionskraven.

  82. Så det här mönstret återkommer.

  83. Över till Sverige. Det är en gammal
    studie, och det här har förändrats-

  84. -men alla svenska män födda mellan
    1950 och 1976 fick göra värnplikt.

  85. Man hade resultat från både fystester
    och intelligenstester från mönstringen.

  86. 1,2 miljoner svenska män
    ingick i studien.

  87. 270 000 av dem var syskon.

  88. 3 100 av dem var tvåäggstvillingar
    och 1 432 var enäggstvillingar.

  89. Det man såg
    var att de med bättre kondition-

  90. -lyckades bättre på intelligenstesterna.
    Till och med när tvillingar jämfördes.

  91. Så nu har vi plockat bort kön, miljö-

  92. -genetik, bakgrund...
    Vi har plockat bort alla dessa faktorer.

  93. Konditionen
    har en väldigt stor betydelse.

  94. Så ni som är idrottslärare
    undervisar i ett av...

  95. Nej, i det allra viktigaste ämnet.
    Matematik kommer tvåa.

  96. På grund av det ni bidrar med,
    förutsatt att ni gör på rätt sätt.

  97. Folk brukar ha invändningar.
    "Du är ju idrottslärare"-

  98. -"så det är klart
    att du vill prata om idrott."

  99. "Finns det nåt stöd för det här
    i forskningen?" Ja, det är klart.

  100. En man på University of Illinois-

  101. -utför en studie med magnetisk
    resonanstomografi på elever.

  102. Var och en av dessa skallar-

  103. -representerar ungefär 20 elever.

  104. Till vänster
    ser ni eleverna med bra kondition.

  105. Till höger de med sämre kondition.

  106. När de genomför ett svårt test, och
    då menar jag inte ett skriftligt prov-

  107. -utan om ett så kallat Flanker-test...
    "Det här är en gul triangel."

  108. "Vad ser du nu?
    En gul triangel eller en blå fyrkant?"

  109. Och så reagerar man på det.

  110. De röda och vita delarna av hjärnan har
    aktiverats för att lösa testet.

  111. Hos eleverna med sämre kondition
    är hjärnaktiviteten inte lika hög.

  112. Och när eleverna får ett svårare test-

  113. -så är de vältränade elevernas hjärnor
    fullt aktiverade.

  114. De använder hela hjärnan.

  115. Mindre vältränade elevers hjärnor
    aktiveras fortfarande inte tillräckligt.

  116. Så det finns vetenskapliga bevis
    för att kondition har betydelse.

  117. Det här är mannen som startade
    allt för mig. Han heter dr John Ratey.

  118. Han skrev boken "Spark".
    Han besökte vår skola 2003-

  119. -och anledningen till det var...
    Han använde det här citatet:

  120. "Träning är som växtnäring för hjärnan.
    Rena rama gödslet."

  121. Han sa det på radion.
    En man i vårt skoldistrikt, Phil Lawler-

  122. -hörde dr Ratey säga det här på radion,
    och tänkte: "Det tänker jag använda."

  123. Det gjorde han också,
    i en film som heter "Super Size Me".

  124. I filmen äter Morgan Spurlock
    mat från McDonald's-

  125. -under varje måltid i 30 dagar.

  126. Runt dag 25 gick han till läkaren,
    eftersom han mådde dåligt.

  127. Och läkaren sa:
    "Du måste sluta. Du tar livet av dig!"

  128. Inför filmen ville han studera den bästa
    idrottsundervisningen han kunde hitta-

  129. -och han råkade komma till Naperville.
    För Phil var bra på att göra PR för oss.

  130. Han besökte oss,
    och Phil använde citatet i filmen.

  131. Dr Rateys dotter ser filmen och säger:
    "Pappa, en idrottslärare citerar dig!"

  132. Så Dr Ratey tog en titt
    på vårt skoldistrikt.

  133. 1999 deltog vårt skoldistrikt-

  134. -i det internationella matematik-
    och naturkunskapsprovet Timss.

  135. Vår dåvarande skoldirektör sa:
    "Betrakta oss som en separat enhet"-

  136. -"och jämför oss
    med resten av världen."

  137. Våra sjundeklassare gjorde provet-

  138. -och vi kom etta i naturkunskap
    och sexa i matte.

  139. Dr Ratey sa: "Vänta lite nu!
    Har ni idrottsundervisning varje dag?"

  140. "Ja." Han tittade
    på vår examensstatistik.

  141. Ungefär 99,6 % av våra elever
    tar examen.

  142. Ungefär 95 % av eleverna
    går vidare till nåt slags universitet.

  143. Hos oss innebär det ett eller två år
    på ett föreberedande college.

  144. "Va? Har ni daglig idrottsundervisning
    under alla fyra år på high school?"

  145. Och så säger han: "Jag måste besöka
    er och se vad det är som händer."

  146. Dr Ratey var en berömd forskare
    inom klinisk psykologi.

  147. Hans första bok handlade om ADD
    och ADHD - "Driven To Distraction".

  148. I åratal behandlade han
    massor med olika tillstånd.

  149. ADD, tvångssyndrom,
    depression, ångest...

  150. ...och beroende, och han
    behandlade alla med läkemedel.

  151. Läkemedelsbolagen kastade
    läkemedel och pengar efter honom.

  152. Tills han upptäckte att han
    kunde behandla dessa besvär bättre-

  153. -med motion än med läkemedel.

  154. Så han ville besöka oss,
    och det gjorde han.

  155. Det första han säger är: "Jag måste
    prata med er om proteinet BDNF."

  156. "Brain-derived neurotrophic factor."

  157. Som idrottslärare tog det mig tre veckor
    att säga utan att staka mig.

  158. "Låt mig berätta hur vi hittade
    det här proteinet i hjärnan."

  159. "Vi började med labbråttor.
    Vi tog ut dem ur deras burar"-

  160. -"och satte dem i en labyrint."

  161. "Den var fylld med mörkt vatten,
    så råttorna kunde inte se botten."

  162. Råttor gillar inte vatten.
    "Jag vill inte vara kvar här!"

  163. Men längs vägen
    satte man upp små plattformar-

  164. -och om en råtta hittade en plattform
    klättrade den upp och vilade.

  165. Men eftersom de ville ha maten i
    slutet av labyrinten hoppade de i igen.

  166. Nästa grupp råttor fick springa på
    ett motionshjul fyra timmar om dagen.

  167. Andra gången dessa råttor
    sattes ned i labyrinten-

  168. -kom ihåg var plattformarna fanns.

  169. De simmade mellan dem
    och klarade labyrinten.

  170. Den tredje gruppen råttor sprang i sina
    motionshjul åtta timmar om dagen.

  171. De kom ihåg var plattformarna fanns.
    I slutet av studien-

  172. -obducerade man råttorna.
    Tack och lov att vi inte är råttor.

  173. Man hittade betydligt fler hjärnceller-

  174. -hos gruppen som motionerade i fyra
    timmar än hos problemlösargruppen.

  175. Problemlösning och inlärning
    skapar inga nya hjärnceller.

  176. Men det gör motion. Åttatimmars-
    gruppen hade ännu fler hjärnceller-

  177. -än fyratimmarsgruppen.
    Det var så man hittade BDNF.

  178. "Brain-derived neurotrophic factor"
    skapar nya hjärnceller-

  179. -varje gång man utför pulsträning,
    oavsett ålder.

  180. Jag är äldst här inne med mina 69 år,
    men varje gång jag tränar-

  181. -så skapar jag nya hjärnceller.

  182. Och vi tar hela tiden
    kål på en massa hjärnceller-

  183. -så vi måste fylla på med nya,
    och träning är det enda sättet.

  184. Det var nåt nytt för mig. "Varför
    berättar ni inte det för skolledningen?"

  185. "Vi trodde att de visste om det."
    "Knappast", sa jag.

  186. Det här framkom på mitten av 90-talet.

  187. Förut trodde vi att man föddes
    med ett visst antal hjärnceller-

  188. -som man tog kål på
    genom att göra dåliga saker.

  189. Inte jag, förstås. Men nu vet vi
    hur det ligger till - neurogenes.

  190. Varje gång vi tränar
    skapar vi nya hjärnceller.

  191. Nu har ni suttit ned för länge.

  192. Ställ er upp och hitta en ny partner.

  193. Den här gången är den med längst hår
    person nummer ett. Hitta en partner.

  194. Okej, då kör vi.
    Om ni är person nummer ett-

  195. -ska ni sätta
    höger ben över vänster ben.

  196. Ut med händerna, upp med tummarna
    och spreta med fingrarna.

  197. Korsa händerna, ned med tummarna,
    koppla ihop fingrarna.

  198. Rulla upp dem, så att ni kan se dem.

  199. Person två, rör inte några fingrar!
    Rör dem inte.

  200. Peka på ett finger i taget
    på olika sidor-

  201. -och sen ska person ett vicka
    på det fingret, och bara det fingret.

  202. Börja!

  203. Rör dem inte!

  204. Okej, tiden är ute!

  205. Hade ni roligt, person ett? Er tur!

  206. Korsa benen, ut med händerna,
    tummarna upp, spreta med fingrarna.

  207. Korsa händerna, ner med tummarna,
    koppla ihop fingrarna, rulla upp.

  208. Person nummer ett, rör inte fingrarna!

  209. Okej... Tiden är ute!

  210. Nej, fortsätt stå upp,
    ni är inte klara ännu.

  211. Börja inte applådera ännu,
    för nu kommer ett svårt test.

  212. För att kolla att högra sidan av hjärnan
    kontrollerar vänster kroppshalva-

  213. -ska vi göra ett test.
    Rikta era fötter mot mig.

  214. Ut med händerna
    och klappa tre gånger.

  215. Samtidigt!
    Svenskarna är riktigt duktiga!

  216. Vi har klappat tre gånger.
    Korsa... Ursäkta.

  217. Mitt fel. Korsa dem,
    ihop med fingrarna.

  218. Se till att höger tumme är längst ned.
    Har alla kollat det?

  219. Upp med händerna
    och peka på mig med pekfingrarna.

  220. Ihop med dem tre gånger. Ett, två, tre.

  221. Nu borde ni kunna göra så här.

  222. Tja... Den goda nyheten är att ni
    får rösta i nästa presidentval i USA.

  223. Sätt er ned.

  224. För 100 kronor avslöjar jag
    hemligheten efter konferensen.

  225. Här är den,
    så att ni kan lura era elever.

  226. När man gör så här
    så går det inte att komma nånstans.

  227. När jag sa "Se till att höger tumme
    är längst ned" så vände jag på handen.

  228. Det ser ut som om att händerna
    sitter fast, men icke.

  229. Så nu har ni ett trick att visa upp.

  230. Den här ihopkopplingen...
    Jag måste bara berätta en sak.

  231. Om man låter eleverna
    korsa benen så här-

  232. -och säger åt dem att sätta upp tungan
    i gommen och blunda-

  233. -så kan det hjälpa dem att
    lugna ned sig. Man ställer om hjärnan.

  234. Det fungerar inte alltid, för vår hjärna
    ser inte alltid likadan ut.

  235. Men ibland hjälper det
    en orolig elev att lugna ned sig.

  236. Jag ville ställa om era hjärnor, för nu
    ska det handla om hjärnans kemi.

  237. Jösses, Amalia...

  238. Tänk er en hjärncell. I mitten
    av hjärncellen sitter en kärna-

  239. -och utanför kärnan
    har vi dendriter och axoner.

  240. Information
    som färdas mellan hjärncellerna-

  241. -måste passera
    dessa dendriter och axoner.

  242. Jag trodde att jag hade en sån.
    Nej, det verkar inte så.

  243. Information måste hur som helst
    färdas mellan hjärncellerna.

  244. Vad kontrollerar
    det informationsflödet?

  245. Dendriter och axoner
    vidrör inte varandra.

  246. Det finns ett tomrum mellan dem,
    som vi kallar för en synaps.

  247. Informationen måste färdas mellan
    hjärncellerna genom synapserna.

  248. Signalsubstanserna i hjärnan,
    och jag ska fokusera på tre av dem-

  249. -styr informationsflödet
    mellan hjärncellerna.

  250. Det är så det går till.

  251. För mig som idrottslärare-

  252. -förklarade nästa bild det hela
    bättre än all annan information.

  253. Jag sa till John Ratey:
    "John, förklara det här för mig"-

  254. -"så att jag kan förklara det
    för mina kollegor och mina elever."

  255. Nästa bild förklarar det väldigt bra.

  256. Tre viktiga signalsubstanser i hjärnan-

  257. -är dopamin,
    serotonin och noradrenalin.

  258. Dopamin styr belöning,
    njutning, motivation och drivkraft.

  259. Ett exempel
    är löpningens "runner's high".

  260. Jag väntar fortfarande
    på min första "runner's high".

  261. Alla som säger
    att motion är roligt ljuger-

  262. -men man mår bra efteråt.

  263. Det är dopaminets förtjänst.

  264. Serotonin hjälper oss
    med tvångstankar och med minnet.

  265. Det är saker vi måste tänka på,
    både hos oss själva och hos eleverna.

  266. Noradrenalin hjälper oss med
    vakenhet, koncentration och energi.

  267. Så just de här signalsubstanserna
    är väldigt viktiga.

  268. Särskilt i en undervisningsmiljö.

  269. Det fina med dessa substanser
    är att de inte bara verkar var för sig.

  270. De blandar sig med varandra.
    Lite som en gin och tonic.

  271. När man blandar
    dopamin och serotonin-

  272. -så handlar det
    om aptit, sex och aggression.

  273. Jag brukar förklara det så här:
    Efter ett riktigt hård träningspass-

  274. -så är man inte hungrig.
    Kroppen säger: "Jag är inte hungrig."

  275. Föst en timme eller två senare
    blir man hungrig.

  276. Det är effekten av en kombination
    av dopamin och serotonin.

  277. Kombinationen noradrenalin och
    serotonin hjälper oss med ångest-

  278. -impulskontroll och irritation.

  279. Vilka läkemedel motsvaras det av?
    I USA är det Zoloft och Prozac.

  280. Och det bästa med det hela är:
    Inga bieffekter.

  281. I USA ser man massor med reklam
    för läkemedel på tv.

  282. "Är du deprimerad? Ta det här!"

  283. "Kan leda till
    självmordstankar, diarré, kräkningar."

  284. Bieffekterna är värre än sjukdomen.

  285. De här ämnena finns redan i våra
    kroppar, och fungerar på naturlig väg.

  286. Okej, alla lärare -
    kombinationen av dopamin-

  287. -och noradrenalin
    hjälper oss med...uppmärksamhet.

  288. Gissa vad det motsvaras av
    för läkemedel?

  289. Ritalin och Attentin.
    Våra elever behöver det oftast inte.

  290. De rör bara för lite på sig!

  291. De sitter så här hela dagarna.
    Det gör ingenting för hjärnan.

  292. Det kväver den bara.

  293. Fins det elever med ADD eller ADHD?
    Självfallet, och då kan man medicinera.

  294. Men bieffekterna!

  295. Låg kroppsvikt... Allt möjligt.
    Och det blir bara värre.

  296. Det bästa är när alla dessa
    tre signalsubstanser samarbetar.

  297. Det hjälper till
    med humör och kognition.

  298. Hur bra är inte motion, så säg?
    Så det här vet vi om motion:

  299. Om jag kunde skapa motion i pillerform
    vore jag världens mäktigaste man.

  300. Det har positiva effekter på impuls-
    kontroll, beteende, uppmärksamhet-

  301. -minskar rastlöshet,
    ökar upphetsning och minskar trötthet.

  302. Det förbättrar motivationen.
    Och inte bara det.

  303. Det hjälper mot ångest
    och motverkar depression.

  304. Det ger ökad självkänsla
    och reparerar "inlärd hjälplöshet".

  305. De där eleverna
    som vi har misslyckats med-

  306. -för att de säger "Jag klarar det inte".
    De har dålig självkänsla.

  307. Och det motverkar
    stresshormonernas skadliga effekter.

  308. Stresshormoner hos våra elever
    beror på sömnbrist-

  309. -och näringsfattig mat. Allt det här
    får man gratis efter ett träningspass.

  310. Varför sitter ni här? Ut och rör på er!

  311. Det här vet vi:
    Motion skapar nya hjärnceller.

  312. När eleverna har fått dessa nya
    hjärnceller på idrottsundervisningen-

  313. -så skickar vi dem till mattelektionen.

  314. Och med inlärning
    skapar dessa nya hjärnceller fler...

  315. ...dendriter och axoner.
    Inte nya hjärnceller.

  316. Fler nervkopplingar i hjärnan.
    Det gör hjärnan större.

  317. Men först måste vi skapa hjärnceller,
    och det gör vi med pulsträning.

  318. Enligt forskningen
    lär sig eleverna 10 % mer-

  319. -när de står upp,
    jämfört med om de sitter.

  320. Eleverna lär sig ytterligare 3-4 %
    om de står upp och även rör på sig.

  321. Enligt dr Carla Hannaford har 85 %
    av våra barn en kinestetisk lärstil.

  322. De flesta elever lär sig hellre genom
    att göra saker än genom att lyssna.

  323. Enligt dr Eagleman
    på Baylor College of Medicine-

  324. -minns vi 20 % av det vi läser,
    30 % av det vi hör-

  325. -40 % av det vi ser, 50 % av det
    vi säger och 60 % av det vi gör.

  326. Men vi minns 90 %
    av det vi ser, hör, säger och gör.

  327. Det är det vi ska göra i klassrummet.
    Därför är Dave på vår skola så bra.

  328. Han engagerar verkligen ungarna.

  329. I USA har vi följande statistik:

  330. År 1985 hade 500 000 elever
    diagnosen ADD eller ADHD.

  331. År 2008 var siffran 5-7 miljoner.

  332. Det ligger nära till hands för en läkare
    i USA när en mamma kommer säger:

  333. "Min sons lärare
    säger att han inte kan sitta still."

  334. Tror ni att jag
    kunde sitta still i skolan? Nej.

  335. Men läraren säger
    att han inte kan sitta still-

  336. -för lärare vill
    att barnen ska vara så här.

  337. "Okej", säger läkaren.
    "Jag kan ge honom medicin"-

  338. -"för att han inte ska råka i trubbel."
    Så de ger honom Ritalin och Attentin.

  339. År 2011 har var tionde elev i USA
    fått diagnosen.

  340. I en klass med 25-30 elever-

  341. -har 3-4 elever
    fått diagnosen ADD eller ADHD.

  342. 75 % av pojkarna med ADD
    har även ADHD.

  343. 65 % av flickorna. 65 % av eleverna
    med ADHD har disciplinproblem.

  344. Vet ni varför fler pojkar har det?
    Det finns i vårt dna!

  345. Förr i tiden
    var vi tvungna att vara vaksamma.

  346. Vi stod vakt, vi jagade,
    vi utkämpade striderna.

  347. Att inte sitta still finns i vårt dna.
    Har ni sett en flock gäss eller änder?

  348. Alla är nere och äter utom en hane,
    som håller på så här.

  349. Plötsligt kvackar han till,
    och alla tittar upp.

  350. Så är det fortfarande i naturen, men vi
    behöver inte kämpa lika mycket längre.

  351. Men det finns i vårt dna att inte
    sitta still. Männen vävde inte korgar.

  352. Så är det bara, men ändå vill vi
    att pojkarna ska sitta still.

  353. Ens koncentrationsförmåga uttryckt
    i minuter är lika med ens ålder.

  354. En femåring
    kan koncentrera sig i fem minuter.

  355. Ni som har barn i den åldern
    vet vad jag pratar om.

  356. Efter 5-7 minuter
    måste ni börja med nånting annat.

  357. En trettonåring kan koncentrera sig
    i ungefär 15-18 minuter.

  358. För en vuxen är siffran 20-25 minuter.

  359. På Google har man aldrig möten
    som varar längre än 20 minuter.

  360. Om de inte kan lösa problemet på
    20 minuter bokar man in ett nytt möte.

  361. De står alltid på mötena-

  362. -och om gruppen är tillräckligt liten
    håller de mötet gående.

  363. Vi måste lära oss
    av de som ligger i framkant.

  364. Och så står jag här och pratar
    i 90 minuter, medan ni sitter ned.

  365. Varför är jag här?
    För att Morgan besökte vår skola-

  366. -efter att ha läst "Spark".
    I boken hette det "före skolan-idrott"-

  367. -men vi ändrade namnet
    till "inlärningsförberedande idrott".

  368. En rektor kom till mig och sa: "Vi
    har en lektion med läsundervisning."

  369. "En lektion
    för de som har svårt för läsning."

  370. "Lektionen hålls på skoltid, och
    eftersom eleverna har idrott varje dag"-

  371. -"så kanske de eleverna kan få ha
    idrott precis innan skolan börjar?"

  372. Jag hade just pratat med dr Ratey,
    så jag sa: "Inga problem!"

  373. "Jag har läst en massa om det här.
    Nu kör vi!"

  374. "Men det finns ett litet problem."

  375. "Om jag ska ha idrott före skolan så
    ska läsning vara den första lektionen."

  376. "Direkt efter idrotten."
    "Okej, det ordnar vi", sa han.

  377. Jag var väldigt mån
    om att samla in data.

  378. "Det är det enda skolledningen förstår.
    Vi måste få reda på om det fungerar."

  379. Vi använde ett nationellt lästest
    som vi kallar för Nelson-Denny.

  380. Det är uppdelat i två delar, A och B.

  381. Del A i början av terminen och del B
    terminen efter för att mäta framstegen.

  382. Då får jag en siffra på förbättringen.

  383. Och så här gick det. År 2005, första
    året vi gjorde det här var eleverna...

  384. Vi hade bara sexton elever
    i det här programmet.

  385. Sju av dem kom direkt från bussen,
    och de visas i blått.

  386. Nio av dem hade idrottsundervisning.

  387. Det här är förbättring av läsförståelse,
    uttryckt i år.

  388. Eleverna som kom till lektionen
    direkt från bussen-

  389. -förbättrade sig 0,9 år
    på bara en termin, d.v.s. ett halvår.

  390. Det är bra,
    för läsresultat är svåra att förbättra.

  391. Men barnen
    som hade idrott före lektionen-

  392. -förbättrade sig med 1,4 år -
    ett halvår mer. På samma lektioner.

  393. Nu blev skolledningen eld och lågor.
    "Vilken grej!"

  394. "Vi låter alla elever i den här
    läsklassen ha idrott första lektionen."

  395. "Vi skippar idrott före skoltid."
    Inlärningsförberedande idrott, alltså.

  396. Vi använder idrotten
    för att förbereda hjärnan på inlärning.

  397. Vi hade två läsgrupper det andra året,
    så jag föreslog en utökning av studien.

  398. Första lektionen är idrott. Hälften har
    sin läslektion direkt efter idrotten-

  399. -medan de andra
    har sin lektion i slutet av dagen-

  400. -för att skapa ett glapp
    mellan motionen och läsningen.

  401. De gick med på mitt förslag.
    Eleverna som läste på eftermiddagen-

  402. -förbättrade sig 0,7, och de andra
    eleverna förbättrade sig 1,34.

  403. Ungefär samma siffror.
    Men forskarna var inte övertygade.

  404. "Stackarna är ju trötta
    i slutet av dagen."

  405. "Jaså?", sa jag. "Okej..."

  406. År 2007 hade jag två separata
    inlärningsförberedande idrottslektioner-

  407. -precis innan läslektionen. Läsning på
    eftermiddagen, läsning på morgonen.

  408. Idrott på morgonen,
    idrott på eftermiddagen.

  409. Titta på siffrorna: 1,8 och 1,7. Huvud-
    saken var att man hade idrott före.

  410. Vid det här laget hade engelsklärarna
    börjat använda rörelse i sitt arbete.

  411. År 2009 fick skolledningen
    ett administrativt hjärnsläpp.

  412. "Vi måste låta eleverna välja."

  413. "Välja? Det här fungerar ju, så varför
    skulle vi...? Men ni bestämmer."

  414. Nu är jag uppe i fyra grupper
    som har inlärningsförberedande idrott.

  415. Och vi fick samma slags resultat 2009.

  416. 2011 sa jag: "Okej, nu har vi
    studerat det här under en termin."

  417. "I år tycker jag att vi jämför
    deras nivå i början av året"-

  418. -"med deras nivå i slutet av året."

  419. Eleverna som bara gick på lektionerna
    förbättrade sig nästan två år-

  420. -men eleverna som hade idrott före
    förbättrade sig nästan tre år.

  421. En ganska stor skillnad.

  422. Vi har en fantastisk chef
    för matematikavdelningen-

  423. -och när han såg siffrorna
    ville han vara med.

  424. Jag sa: "Har du ett liknande program
    för elever som har svårt med matte?"

  425. "Ja, vi har nybörjaralgebra
    för elever i nionde klass"-

  426. -"som inte är redo
    för den vanliga algebran ännu."

  427. "Har du inlärningsförberedande idrott
    första timmen?", frågade han.

  428. "Då lägger jag nybörjaralgebran
    på andra timmen. 24 elever."

  429. "Tolv av dem är vanliga elever
    som har problem med algebra."

  430. "Övriga tolv är elever i behov av stöd."

  431. "Elever
    med problem som ADD, ADHD..."

  432. "De kan befinna sig
    nånstans på autismspektrumet."

  433. "De har i alla fall
    fått en anpassningsplan."

  434. "En del kan vara lite dyslektiska."

  435. Han delade upp klassen i två halvor.

  436. Hälften av specialeleverna och hälften
    av de vanliga eleverna har idrott före-

  437. -och hälften har idrott efteråt. Vi
    använde ett nationellt algebraprov-

  438. -och det här är resultaten för 2006.
    Och kom ihåg att det är ett litet urval.

  439. Det handlar bara om 24 elever.

  440. Eleverna som hade idrott efter
    lektionen förbättrade sig 3,9 %.

  441. 20,4 % för de som hade idrott före
    lektionen. Alla var helt förbluffade.

  442. 2007, när två grupper
    hade idrott före lektionen-

  443. -och vi hade fyra grupper
    med algebraelever...

  444. När urvalet blir större
    kan siffrorna förändras lite.

  445. 2008 sa chefen för matematikämnet
    att alla elever i nybörjaralgebra-

  446. -ska ha inlärningsförberedande idrott.

  447. Och titta på siffrorna för 2008.

  448. 2009, hjärnsläppets år...

  449. Ungarna som valde bort idrotten. Varför
    är det så stor skillnad-

  450. -mellan år 2009
    och åren 2006 och 2007?

  451. Jo, algebralärarna tog dessutom hjälp
    av en annan åtgärd-

  452. -som heter Aleks, där eleverna fick
    sitta i datorsalen två dagar i veckan-

  453. -och jobba med algebrauppgifter där,
    och det hjälpte.

  454. När man sätter in en åtgärd
    utöver åtgärden som redan är igång-

  455. -så kan de ta ut varandra.
    Men inte i det här fallet.

  456. 2010 var det bara två elever
    som valde bort idrotten.

  457. En helt obetydlig siffra.

  458. Siffrorna för 2011 och i fjol
    ser ut på samma sätt.

  459. Så det fungerar. Och inte bara
    i mitt skoldistrikt, utan överallt.

  460. Nu vill ni veta hur
    inlärningsförberedande idrott ser ut.

  461. Grunden är pulsträning. Minst tre
    dagar i veckan sysslar vi med det.

  462. Vi använder pulsmätare.

  463. Året är nu 2016. Om ni är idrottslärare-

  464. -och inte har upptäckt pulsmätare ännu
    - fy skäms!

  465. Det måste ni göra.

  466. Eleverna ska ha en puls
    på 155-200 slag i minuten.

  467. Men inte hela tiden.
    Lektionen är 50 minuter-

  468. -och vi vill att de ligger i det spannet
    under 20-25 minuter.

  469. Vi gör diagonala rörelser, för vänster
    hjärnhalva styr höger kroppshalva.

  470. Enligt neurovetenskapen är jag galen,
    men det är okej - det säger många.

  471. Men jag har sett att det hjälper.

  472. Bålstyrka är oerhört viktigt. Hjärnan,
    hjärnstammen och ryggraden...

  473. Allt är kopplat till bålen,
    så bålstyrkan jobbar vi också med.

  474. Teambyggande. Det handlar om elever
    som berövats sin självkänsla.

  475. Såna som säger "Jag är dålig på matte"
    eller "Jag läser inte så bra".

  476. De har dåligt självförtroende,
    och då krävs lite teambyggande-

  477. -för vi gör det här tillsammans.

  478. Man måste jobba hårt på idrotten,
    matematiken och läsningen-

  479. -för det lönar sig. Så det är viktigt.

  480. Balans och gymnastik.
    Vi är urusla på gymnastik i USA.

  481. Vi tog bort det från skolorna för att
    advokaterna sa att det var för farligt.

  482. Lillhjärnan sitter här bak-

  483. -och kontrollerar
    koordination och balans i kroppen.

  484. Den kontrollerar även
    balans och koordination i hjärnan.

  485. Så vi måste träna
    på gymnastik och balans.

  486. Sen har vi
    våra traditionella lagsporter-

  487. -och jag ska prata om dem lite senare.

  488. Man får inte göra den
    inlärningsförberedande idrott för hård.

  489. Ingen kan träna hårt
    fem dagar i veckan året om.

  490. Inte ni, och inte era elever.
    Särskilt inte de som har det lite svårt.

  491. Så ser vårt program ut.
    Går det att kopiera? Ja.

  492. Representanter från de här länderna
    har besökt oss.

  493. När det gäller Israel-

  494. -så har jag försökt förklara programmet
    för dem via e-post.

  495. Vi har genomfört programmet
    i 22 delstater, och det fungerar alltid.

  496. Ett visst skoldistrikt i vårt område...

  497. Staden Chicago
    gränsar österut mot Michigansjön-

  498. -och sprider sig ut emot förorterna.

  499. Gränsen
    mellan Chicago och förorterna-

  500. -kallas för West Side, och dit åker man
    inte gärna. Ett väldigt tufft område.

  501. I utkanterna av detta område ligger
    Oak Park River Forest High School.

  502. I den västra delen av detta skoldistrikt
    bor folk med väldigt mycket pengar.

  503. Det är mycket Al Capone-typer
    där i River Forest.

  504. En väldigt blandad befolkning.

  505. Alla elever
    hade engelska tredje timmen-

  506. -men på den inlärningsförberedande
    idrotten hade man mer pulsträning.

  507. Och de gjorde
    mycket mer diagonala övningar.

  508. Deras siffror såg ut så här.

  509. Så det fungerar.

  510. Det fungerar för att signalsubstanserna
    påverkar humör och kognitiv funktion.

  511. När dr Cooper
    utförde sina studier i Texas-

  512. -så sa han: "Vad händer mer?"
    Och det här var resultatet:

  513. Bättre närvaro bland elever
    som uppfyllde konditionskraven.

  514. Bättre närvarostatistik.
    Och färre disciplinproblem-

  515. -bland elever som uppfyllde kraven.

  516. Det här är viktigt,
    för det påverkar humör och kognition.

  517. Jag jobbade med en skola
    i Charleston, South Carolina.

  518. Han besökte oss, och förra sommaren
    åkte jag och tittade på hans program-

  519. -och han har lyckats kanonbra.
    Programmet var på en "middle school"-

  520. -som består av klasserna 6-8.

  521. Han studerade de 22 värsta killarna-

  522. -i sjunde klass.

  523. De hade dåliga betyg,
    beteendeproblem - rubbet.

  524. Här ser vi trenden
    när det gäller disciplinärenden.

  525. Det vill säga när elever gör nåt dumt.

  526. De ökar i antal fram till december.
    Pojkar i sjunde klass.

  527. När de fick delta
    i en intensiv idrottsundervisning-

  528. -började
    antalet disciplinärenden minska.

  529. På fyra månader förbättrade de
    dessutom sina läsresultat-

  530. -med 1,5 år.

  531. De gjorde framsteg inom matematik
    motsvarande ett års studier.

  532. Bara på en termin
    med det programmet.

  533. Jag deltog i programmet
    "Idrottsundervisning för livet"-

  534. -och vi var på en skola i centrala
    Kansas City. I ett riktigt tufft område.

  535. Vi sa: "Ni har idrottsundervisning
    en gång i veckan."

  536. "Vi ger er pengar så att ni har råd
    att ha idrottsundervisning varje dag."

  537. "Vi anställer fler lärare
    och köper utrustningen."

  538. Och rektorn sa:
    "Visst, eftersom det inte kostar nåt."

  539. Vårt mål var att förbättra
    elevernas fysiska hälsa.

  540. Resultatet för "curl-ups"
    förbättrades med 196 %.

  541. Det vill säga situps. Armhävningar:
    en förbättring med 71 %.

  542. Rörligheten ökade med 103 %
    och konditionen med 145 %.

  543. Så vi uppnådde vårt mål -
    vi förbättrade deras fysresultat.

  544. De här siffrorna
    tog skolan reda på själv:

  545. Disciplinärenden med inslag av våld
    minskade med 51 %-

  546. -och avstängningarna
    minskade med 60 %.

  547. På grund av humör och kognition.
    Humör.

  548. På en skola i Leavenworth i Kansas
    hade man idrott en gång i veckan.

  549. De började med idrott varje dag
    och bytte meny-

  550. -så att lunchen blev hälsosammare.

  551. Det fanns tio grundskolor
    i det här skoldistriktet.

  552. Året innan låg de...

  553. De låg tia i läsning och nia i matte.
    De såg en förbättring på 1 300 %-

  554. -bland de som klarade
    konditionskraven, och gick från...

  555. Från nia i läsning till tvåa i läsning
    och från tia i matte till etta i matte.

  556. Men disciplinärendena minskade
    från 438 stycken till 18 stycken.

  557. Det är en stor skillnad.

  558. Okej, så nu har vi en massa forskning.
    Vad gjorde vi mer i Naperville?

  559. Varför vill folk fortfarande besöka oss?
    Jag vet inte.

  560. Kanske för att de vill träffa Dave.

  561. Vi hade den stora turen
    att få renovera skolbyggnaden.

  562. Vi gjorde om våra klassrum,
    och vi skaffade trekantiga skrivbord.

  563. Vad ska det vara bra för?

  564. När man ställer dem bredvid varandra
    så hamnar eleverna närmare varandra.

  565. Om man ställer fyra stycken
    i ett slags fyrkant-

  566. -så har man
    fyra studenter nära varandra.

  567. Då spelar det ingen roll om man
    är höger- eller vänsterhänt.

  568. Armbågarna får stöd, till skillnad
    från med fyrkantiga skrivbord.

  569. Mattelärarna räknade ut
    att de hade en större yta.

  570. Och skrivbordens ytor
    är blankpolerade-

  571. -så nu kan man skriva på dem
    med filtpennor.

  572. Titta på klassrummen.

  573. Två av väggarna
    har en målad whiteboard-beläggning.

  574. Från golvet upp till den bruna delen
    av väggen, som är en korkyta-

  575. -där man kan sätta upp saker...

  576. Från golvet upp till korkytan
    kan de skriva var de vill.

  577. Jag har sett elever som ligger på golvet
    och jobbar på tavlan.

  578. Vi försökte få in en del skrivbord
    i ståhöjd. Dave har fyra stycken.

  579. Stolarna är hydrauliska.

  580. Alla är inte lika långa-

  581. -men de flesta skolor
    har hårda och obekväma stolar.

  582. Och de står på hjul, så man kan rulla
    runt. Vi vill ha rörelse i klassrummet.

  583. Eleverna kan höja och sänka dem, och
    de kan luta sig bakåt och göra så här.

  584. I ett vanligt klassrum
    med fristående stolar-

  585. -så sitter pojkarna och väger på
    stolarna, och då blir lärarna arga.

  586. Med de här stolarna gör det inget
    om man lutar sig bakåt.

  587. Det här är våra klassrum.
    Två skrivbara väggar-

  588. -och en interaktiv skrivtavla.
    Så vi uppmuntrar det.

  589. Här ser vi fyrkantiga skrivbord, men de
    är blankpolerade och går att skriva på.

  590. Tänk er - vi uppmuntrar eleverna
    att skriva på bänkarna och väggarna.

  591. Vilken underlig idé.
    Här ser vi skrivborden.

  592. Vi gjorde samma sak
    i naturvetenskapslabbet.

  593. I det här naturvetenskapslabbet
    har alla skrivbord hjul.

  594. Alla stolar har hjul,
    och de är hydrauliska.

  595. Och det fina
    med Naperville Central High School-

  596. -är att lärarna inte har
    sina egna klassrum.

  597. Olika lärare
    har lektion i klassrummet hela tiden.

  598. Den här naturvetenskapsläraren
    vill ha skrivborden på ett visst sätt-

  599. -men om du vill ordna dem på ett
    annat sätt så är det bara att göra det.

  600. Jag har sett biologilektioner-

  601. -där man ställer skrivborden
    i en fyrkant.

  602. Läraren står i mitten
    medan de dissekerar grisfoster.

  603. Läraren kan hjälpa alla elever.
    De är bara ett steg bort.

  604. Om man behöver ström till
    mikroskopen drar man ner en sladd.

  605. Och kemilabbet, med bunsenbrännare
    och diskbänkar, ligger längs kanterna.

  606. Vi använder datan för att förbättra oss.

  607. Så här såg klassrummet ut
    där vi hade våra lektioner i läshjälp.

  608. Det ser inte ut
    som ett vanligt klassrum.

  609. Eleverna kan stå upp
    och prata och skriva.

  610. En motionscykel i ett klassrum -
    kan ni tänka er?

  611. Nästa bild
    är nog alla idrottslärares favoritbild.

  612. Ni vill bevisa att ni är värdefulla.
    Jag fattar det.

  613. Jag var idrottslärare i 40 år.

  614. Man var på fest och nån frågade
    vad man jobbade med.

  615. "Jag är lärare", sa man. "I idrott."
    "Jaså..."

  616. "Okej."
    Många hade dåliga erfarenheter.

  617. "Min idrottslärare var hemsk."

  618. "Jag beklagar."

  619. Jag pratade lite om dr Chuck Hillmans
    bilder av hjärnan förut.

  620. När han skickade mig bilderna sa jag:
    "Chuck!"

  621. "Jag fick själv göra en Powerpoint-bild
    av den, men nu finns den överallt!"

  622. "Alla idrottslärare har den!
    Vet du vad det betyder?"

  623. "Ja, visst..." Och så pladdrade han på.

  624. Det betyder det här: Bilden till vänster
    är en sammansättning av 20 elever.

  625. De utför ett test. Inte ett kognitivt
    test, utan ett Flanker-test.

  626. De upplysta delarna av hjärnan
    jobbar med problemen i testet.

  627. De satt still innan de fick testet. Som
    när man går från naturvetenskapen-

  628. -till matematiken till engelsklektionen.
    De satt bara still.

  629. Bilden till höger visar samma 20 elever
    som utför samma test.

  630. Skillnaden var att de promenerade
    i 20 minuter innan de tog testet.

  631. De promenerade bara.
    Se hur upplyst hjärnan är.

  632. Tänk er hur den skulle se ut
    om de hade haft en tuff idrottslektion.

  633. Den hade varit helt upplyst!
    Helt otroligt.

  634. Så jag anser att tonvikten
    inom idrottsundervisningen-

  635. -inte bör ligga på färdighet inom
    idrott. Det är inte vårt jobb längre.

  636. Om man vill bra på en sport i Sverige
    så går man med i en idrottsklubb.

  637. Där får man hjälp
    att utveckla sina färdigheter.

  638. I USA har alla skolor sina idrottslag-

  639. -och vi tävlar
    mot andra skolor hela tiden.

  640. Men man blir inte proffs
    genom att gå på idrottsundervisningen.

  641. Man bör lägga tonvikten på god
    kondition, hälsa och välbefinnande.

  642. Samt teambyggande. Låt eleverna
    lösa problem genom fysiskt arbete.

  643. Det är viktigt.
    Om man söker jobb på Google-

  644. -så struntar de i ens betygssnitt
    eller vilket college man gick på.

  645. De vill veta om man kan arbeta
    i ett team. Kan man lösa problem?

  646. Kan man komma överens med folk?

  647. Har man de mentala resurserna
    som krävs för att jobba på Google?

  648. Det gäller inte bara att vara smartast -
    det handlar om andra saker också.

  649. Vi vet att det tar 10 000 timmar
    att bemästra nånting.

  650. Så ni som tror att ni kan göra
    idrottsstjärnor av era elever...

  651. 10 000 timmar! Efter en timme har
    man lite grundläggande kunskaper.

  652. Efter tio timmar har man
    ganska bra koll på grunderna.

  653. Efter 100 timmar
    är man på väg att bli en expert.

  654. Efter 1 000 timmar
    är man en erfaren expert.

  655. Efter 10 000 timmar
    är man en mästare.

  656. Man kan inte påverka idrottsfärdigheter
    så mycket på idrottsundervisningen.

  657. Det här är Paul Zientarskis
    syn på idrottsundervisningen.

  658. Jag börjar nedifrån och går uppåt.

  659. Längs kanten står det socialt beteende
    och bearbetningsfärdigheter. Viktigt.

  660. Akademisk integration -
    det är nåt ni måste syssla med.

  661. Att hoppa hopprep samtidigt som man
    går igenom multiplikationstabellen-

  662. -eller repeterar glosor
    är väldigt givande.

  663. Okej? Konditionsträning och näringsrik
    mat är ett genomgående tema.

  664. Förskolan till andra klass.

  665. Sitta, stå, stå på knä, böja sig -
    kroppskontroll är väldigt viktigt.

  666. Vidare till nästa bild.

  667. Den här webbplatsen
    rekommenderar jag.

  668. "Get Ready for School"
    av Robyn Cox från Nya Zeeland.

  669. För mig var det en helt omvälvande
    upplevelse att upptäcka den här sidan.

  670. Hon förklarade det så här.

  671. Till höger ser man en hink
    med en massa hål i.

  672. Det är ett spädbarns hjärna.
    Spädbarnets hjärna är full av hål.

  673. Om man försöker hälla i
    matematik eller naturkunskap-

  674. -så rinner det bara ut.

  675. Om man inte fyller hålen med rörelse-

  676. -kan de inte lära sig nånting.
    I USA har vi ett fruktansvärt problem.

  677. Vi lindar in våra nyfödda barn.
    De får ligga så här.

  678. Vi sätter dem i bilbarnstolar. I USA är
    bilstolar... Jag borde ha uppfunnit en.

  679. Nu har bilbarnstolarna
    även stöd runt huvudet-

  680. -så ett barns tidiga år ser ut så här.
    Så här ser de världen.

  681. Vi sätter bilbarnstolen i kundvagnen
    och kör runt dem medan vi handlar.

  682. När vi åkte till affären
    sprang vi omkring.

  683. Vi gömde oss, vi slogs,
    vi sprang omkring, vi lärde oss saker.

  684. Det gör inte dagens barn.

  685. Så här fyller man hinken.
    Lite mer överskådligt.

  686. Det här är sakerna man behöver.

  687. Kommer ni ihåg min bild
    om idrottsfärdigheter?

  688. Att barnen får hoppa hopprep en gång
    innebär inte att de har bemästrat det.

  689. De måste hoppa hopprep i förskolan
    och under hela sin skolgång.

  690. Man måste göra det om och om igen
    för att bemästra det.

  691. En idrottslärare som ser elever i andra
    klass som inte kan hoppa hopprep-

  692. -vet att de får svårt med läsningen. De
    har inte bemästrat diagonala rörelser.

  693. Det är avgörande
    för att hjärnan ska fungera.

  694. Om jag fick börja om skulle jag
    bli lärare för klass 1-8 i stället-

  695. -och jag skulle ägna mig åt sånt här,
    för det är det barnen behöver.

  696. Antagligen barnen i Sverige också.

  697. I årskurserna 3-5 är det dags
    för grundläggande motorik.

  698. Gå och springa,
    sånt som vi tar för givet.

  699. Tänk på när ni såg ert första barn
    gå för första gången.

  700. De gick så här.
    De hade ju en blöja mellan benen.

  701. Man vill ju inte söla ner golvet,
    så barnen får en massa dåliga vanor.

  702. Vi måste lära oss att gå ordentligt.

  703. Och att springa ordentligt, så att
    man slipper operera ryggen, som jag.

  704. Hoppa hopprep, snurra, rulla runt,
    hoppa - nödvändiga färdigheter.

  705. Och hur många timmar
    tar det att bemästra dem?

  706. 10 000 timmar. Så tänk inte:
    "Det där lärde jag dem i första klass."

  707. Lär ut det igen, och se till att
    de förstår det och bemästrar det.

  708. I årskurs tre
    är det dags att börja med fystester.

  709. Innan dess
    handlar det bara om genetik.

  710. I årskurs tre
    kan man börja påverka dem.

  711. "Middle school" -
    i USA handlar det om årskurs 6-8.

  712. Nu har de grundläggande färdigheter-

  713. -och vi kan börja med vissa idrotter.

  714. Nu handlar det
    om teambyggande och taktkänsla.

  715. Vi har gjort det i lägre klasser,
    men nu måste vi göra det igen.

  716. Nu börjar vi utbilda dem i träning.

  717. Vi träffar våra elever 50 minuter,
    fem dagar i veckan.

  718. Jag hinner inte påverka deras
    kondition, och jag träffar dem dagligen.

  719. Jag måste lära dem hur man gör,
    så att de kan göra det själva.

  720. Att göra ett träningsprogram,
    att använda en pulsmätare.

  721. Ligger de i en pulszon
    som är bra för viktminskning?

  722. Eller ligger de i rätt pulszon
    för konditionsförbättring?

  723. Sånt måste vi lära dem.

  724. På high school blir det teambyggande,
    fritidsaktiviteter och olika idrotter.

  725. Det här är vår sista chans
    att utbilda våra elever om träning.

  726. Lagidrott -
    vi använder små lag så ofta vi kan.

  727. I USA är amerikansk fotboll populärt.

  728. På många skolor
    spelar man flaggfotboll.

  729. I stället för att tacklas
    tar man flaggan. Fruktansvärt.

  730. Vet ni hur det ser ut
    på idrottslektionen?

  731. De står i en klunga i tre minuter-

  732. -och pratar om vem som ska göra vad.
    "Du springer dit, och jag passar..."

  733. Sen sätter de igång spelet,
    och efter en halv minut är det över.

  734. Tre minuter till i klungan.

  735. Vi spelar passboll i stället.
    Det är lite som ultimate frisbee.

  736. Man får springa med bollen tills
    man blir nuddad, då måste man passa.

  737. Man kan bara göra mål genom
    att passa bollen över mållinjen.

  738. Eller så ändrar man på reglerna.

  739. Man kanske måste stanna
    och passa bollen när man får den.

  740. Fyra mot fyra
    verkar vara en bra lagsammansättning.

  741. Pojkar och flickor spelar tillsammans.

  742. Vi spelar softball i fyrmannalag,
    vilket förbluffar folk i USA.

  743. Inom baseboll har man nio utespelare.
    I USA är det helt galet.

  744. Vi betalar spelare miljontals dollar för
    att ha en träffstatistik på över .300.

  745. Då är man bra, om man har .300...
    Det är deras träffprocent.

  746. Säg att man har 36 elever
    i sin idrottsklass.

  747. Man har arton spelare i utelaget. Arton!

  748. En slagman, sjutton spelare står i kö.
    Och vem kastar bollen?

  749. Läraren.

  750. Vi spelar fyra mot fyra, och folk sa:
    "Det går ju inte!"

  751. Jodå. Det här ser ni på bilden:

  752. Bakom slagmannen, uppe till vänster,
    ser vi en leftfielder.

  753. Sen har vi en elev på tredje basen,
    med händerna så här. Jätteengagerad.

  754. En shortstop, med händerna så här.
    Också jätteengagerad.

  755. Längst ute till höger
    ser vi en centerfielder.

  756. Fyra spelare per lag.
    Vem kastar bollen?

  757. Nån från innelaget. Spelarna
    på innelaget får bara en chans.

  758. Om de inte svingar är de ute,
    om de missar eller slår snett är de ute.

  759. Om bollen far iväg åt fel håll. En
    högerhänt spelare ska slå åt vänster.

  760. Jag hoppas att jag inte är obegriplig,
    men det är så vi spelar.

  761. Om spelaren på tredje bas
    kastar bollen till kastaren-

  762. -så måste slagmannen nå första bas
    innan kastaren tar bollen.

  763. Vad händer
    om kastaren tappar bollen?

  764. Slagmannen är ute, för kastaren är
    på samma lag. Vi straffar inte utelaget.

  765. Nu kommer det bästa.
    När utelaget har fått tre outs-

  766. -så blir en av dem kastare,
    och så börjar de kasta.

  767. Om innelaget inte har hunnit ut
    på planen - trist för dem.

  768. Jag frågade ungarna i en vanlig idrotts-
    klass hur många gånger de fick slå.

  769. "Två gånger, men jag träffade inte."

  770. Arton utespelare! Hur ska en
    fjortonåring kunna slå bra då?

  771. Jag frågade en av våra elever
    samma sak. "8-10 gånger."

  772. "Hur gick det?"
    "Jag träffade några gånger."

  773. Precis som när vi spelade på gatan
    förr i tiden.

  774. Vi lär fortfarande ut färdigheter.
    Här kollar eleverna varandras swingar.

  775. En fritidsaktivitet. Efter 26 års ålder-

  776. -deltar bara två procent
    av USA:s befolkning i en lagsport.

  777. Varför ägnar vi i så fall
    så mycket tid åt lagsporter?

  778. Jag vet inte. Vi lär ut självförsvar.

  779. Det här är nog obegripligt för er-

  780. -men i USA är vissa tränare
    väldigt snåla med sin utrustning.

  781. Inte hos oss.
    Slagpåsarna tillhör football-laget.

  782. Vi använder
    varandras idrottsutrustning-

  783. -för vi har arton olika lag...

  784. Vi har minst arton olika lag
    som håller på efter skoltid-

  785. -och tävlar mot andra skolor.
    Så vi använder all den utrustningen.

  786. Det här är självförsvar för tjejer.
    Vi tar in killar som de får puckla på.

  787. Vi lär eleverna att paddla kajak
    i poolen. Vi har tur.

  788. Här uppe har vi himlen,
    här har vi nirvana-

  789. -och här har vi Naperville.
    Ibland vet jag inte var jag är nånstans.

  790. Vi har det bra,
    men det tog lång tid att nå hit.

  791. Vi lär eleverna att paddla kajak,
    för sånt kan de göra hela livet.

  792. Jag pratar om teambyggande.

  793. Det ligger vikter i varje hink.

  794. Nånstans mellan elva och sexton kilo.

  795. De måste stanna och plocka upp
    hinkar, och röra sig tillsammans.

  796. Om man tappar ett rep
    måste man stå baklänges på brädan.

  797. "Höger, vänster..."

  798. Tappar man ett rep igen
    får man en ögonbindel.

  799. Allt får konsekvenser.
    Och man måste ta sig från A till B.

  800. Det här kostar inte så mycket.

  801. Här använder vi en färghink.

  802. Vi kallar det för "Farligt avfall".
    Hinken står på stolen-

  803. -och den är fylld med vikter.
    Allt måste väga tungt.

  804. Och så fyller jag den med
    ostbågeformat förpackningsmateriel.

  805. De ska flytta hinken till lådan
    på andra sidan och tömma innehållet.

  806. Om en nåt förpackningsmateriel
    ramlar ut hinken-

  807. -måste personen i skyddsdräkten -
    Freddy Krueger i den röda jackan-

  808. -plocka upp det och lägga det i hinken.

  809. De får inte hålla i det,
    för det är ju farligt avfall.

  810. Så de får kämpa på.
    Killen i blå kortbyxor-

  811. -är en av skolans kortaste killar-

  812. -och han måste hålla tyngden
    ända här uppe.

  813. Och den här tjejen är 188 cm lång
    - hon är en av våra basketspelare.

  814. Så det gäller att komma underfund
    med hur alla ska hålla. En bra övning.

  815. Felbehandling. Det händer inte här,
    men det händer hela tiden i USA.

  816. Vi stoppar elevers deltagande
    i idrottsundervisningen-

  817. -om de ligger efter med skolarbetet.

  818. De behöver mer tid i skolan.

  819. Det är som att säga:
    "Du har svårt med matematik"-

  820. -"så om du inte fattar på en lektion
    så får du en lektion till"-

  821. -"så att du kommer ikapp."

  822. Det är som att säga: "Du behöver en
    rotfyllning. Äsch, du får två stycken."

  823. Tror ni att nån som har svårt med
    matte vill ha dubbla mattelektioner?

  824. Inte jag, inte. Men det är så vi gör-

  825. -för skolledningen stirrar sig blinda på
    resultat. Det är så de behåller jobbet.

  826. Eller disciplinproblem. "Du misskötte
    dig, så du får inte gå på idrotten."

  827. Paul, som misskötte sig,
    är den som verkligen behöver idrotten.

  828. Ni såg ju hur hjärnan fungerar.
    "Om ni har problem med en elev"-

  829. -"låt dem få springa av sig lite."

  830. "Nej, använd inte träning som straff."
    Det är inget straff.

  831. Det är en hjärnjustering! Eller låt dem
    ställa sig längst bak i rummet.

  832. "Paul, hur många gånger kan då få ner
    höger ben i golvet på 30 sekunder?"

  833. "Om du missköter dig igen
    så måste du försöka slå rekordet."

  834. Det är inget straff, och det
    kan man förklara för föräldrarna.

  835. "Jag ger ert barn en hjärnjustering."

  836. "Jag ser till att det blir ordning
    på kemikalierna i hjärnan."

  837. Eller så har de inte gjort sin läxa.
    Läxor ska vi inte ens prata om.

  838. "Du får ingen rast i dag, för du måste
    stanna inne och göra klart..."

  839. Det är eleverna som behöver det mest
    som vi sätter stopp för. Löjligt.

  840. Gör inte så. Nu har ni suttit för länge.

  841. Ställ er upp och hitta en partner.
    Först ska jag förklara hur det går till.

  842. Det här är "daskräkning". Stå mittemot
    partnern med handflatorna uppåt.

  843. Vi börjar på 54 och räknar baklänges
    i steg om tre. Om jag är person ett-

  844. -så säger jag: "54, 51."

  845. Min partner säger: "48, 45."

  846. Och så vidare, tills ni är klara.
    Okej, hitta en partner!

  847. Sätt er när ni är klara.

  848. Man känner
    hur energinivån i rummet stiger-

  849. -när man får ställa sig upp
    och göra nåt roligt.

  850. Lade ni märke till en sak?
    Om man inte kunde svaret-

  851. -så kunde man inte daska till.

  852. "38...35." Om man inte kunde svaret
    kunde man inte daska till.

  853. Nästa viktiga sak är två saker
    som verkligen påverkar hjärnan:

  854. Näring och sömn.
    Jag ska prata helt kort om det.

  855. Frukostvetenskap. Den där måltiden de
    intar innan ni träffar dem.

  856. Vad ska man äta?
    I Sverige har ni det mycket bättre.

  857. Ni gör det bättre än i USA.

  858. Jag har sett en del hotellfrukostar
    i Sverige, och ni gör helt rätt.

  859. Men era barn måste också göra rätt.

  860. Mat som innehåller fullkorn
    i stället för raffinerat mjöl.

  861. "Raffinerat mjöl" står i vitt,
    för det jag vill säga är:

  862. "Ju vitare bröd, ju snarare död."
    Vitt bröd har inget näringsvärde.

  863. Några exempel. Fullkornsmuffins,
    bagels och fullkornsbröd.

  864. Havreflingor och flingor av vetekli.

  865. Jag brukar äta fullkornsbröd
    med jordnötssmör och honung.

  866. Fullkornsbröd
    är mina komplexa kolhydrater.

  867. Jordnötssmöret är mitt protein och
    honungen får igång förbränningen.

  868. Den här 1,3 kilo tunga muskeln-

  869. -förbrukar 20 % av kroppens glukos.

  870. Kroppen tillverkar glukos
    av komplexa kolhydrater och protein.

  871. Utan proteinet och kolhydraterna...
    Hjärnan behöver det. 20 %.

  872. Om jag äter flingor
    fyller jag på med frukt och nötter.

  873. Fettsnåla mjölkprodukter. Lättmjölk och
    lättyoghurt till flingorna.

  874. Frukt och grönsaker är tillbehör.
    Bananer är en bra kolhydratkälla.

  875. Jag pratade om frukost på lektionen
    när en elev säger:

  876. "Jag åt en nyttig frukost i dag.
    Jag åt ett äpple!"

  877. "Okej... Det är ett tillbehör,
    men vart tog proteinet vägen?"

  878. "Du får doppa det i jordnötssmör."

  879. Ägg, ost och nötter.
    Ägg har länge haft dåligt rykte.

  880. "Ät inte ägg!
    Kolesterolet skjuter i höjden!"

  881. Det är en naturlig råvara!
    Ägg är nyttigt!

  882. Massor med omega-3 och proteiner.
    Det är nyttigt.

  883. Man måste inte äta
    ett dussin om dagen-

  884. -men det är en bra näringskälla.

  885. Mandlar innehåller mycket protein
    och ägg innehåller omega-3.

  886. Den amerikanska dieten. Det här är...

  887. Anledningen till fetmaepidemin i USA
    är allt socker.

  888. Nere i hörnet står det
    "Te, fruktdrycker, läsk".

  889. "Sportdrycker, energidrycker."
    Det utgör 51 % av sockerintaget.

  890. När jag går och tittar
    på fotbollsmatcher-

  891. -så langar mammorna fram
    sportdrycker under halvtidsvilan.

  892. Nej, ge dem vatten i stället.
    De behöver inga sportdrycker.

  893. Man rekommenderar max sex teskedar
    socker för kvinnor. Max nio för män.

  894. Max tre teskedar för barn
    och max åtta teskedar för tonåringar.

  895. Så mammorna gav barnen apelsinjuice
    i stället, för det var ju nyttigare.

  896. Det innehåller fyra teskedar socker,
    och då överskreds sockermängden-

  897. -bara genom en pausdryck
    under en fotbollsmatch.

  898. Det här vet vi om fetma,
    och jag måste säga...

  899. Jag har inte sett
    en enda person med fetma i Sverige.

  900. Ni är fantastiska. Ni cyklar, ni går -
    ni kan vara stolta över er själva.

  901. I USA är det hemskt.

  902. Så här ser hjärnan ut hos
    personer med fetma. Det gula ni ser-

  903. -är hjärnplack.

  904. Den delen av hjärnan är död.
    Den fungerar inte längre-

  905. -på grund av fetman,
    och vi börjar se samma sak hos barn.

  906. Åtta procent mindre hjärnvävnad
    och ett förtida åldrande med 16 år.

  907. Bara på grund av fetma.

  908. En annan bra bok
    är "Brain Rules" av dr John Medina.

  909. Jag försöker inhämta information
    från så många som möjligt-

  910. -och han har bidragit med mycket.

  911. Han pratar om sömn och matematik
    på sidan 161.

  912. Med åtta timmars sömn ökar
    den matematiska tankeförmågan...

  913. Det syns inte. Den ökar med 33 %.

  914. 1/5 av blodet går till hjärnan i sömnen.
    Sov helst tre timmar efter studierna.

  915. Långtidsminnet skapas i hippocampus,
    där de nya hjärncellerna bildas.

  916. Ni som har barn-

  917. -bör skicka dem i säng
    när de har pluggat klart.

  918. Låt dem inte spela tv-spel eller hålla
    på med Snapchat. Utnyttja det här.

  919. Utvilade människor är 22 %
    mer kreativa, så sömnen är viktig.

  920. Det är bara när vi sover
    som långtidsminnet bildas.

  921. När jag slutar prata kommer allt
    jag har sagt ramla ur skallen på er.

  922. Det är först när ni sover
    som det jag har sagt fastnar.

  923. Ni behöver åtta timmars sömn. De
    första sex timmarna går åt till annat.

  924. De sista två timmarnas REM-sömn
    är avgörande.

  925. Det här är en studie
    gjord på amerikanska flottrekryter.

  926. 2000 och 2001 drog de ner på sömnen
    till högst sex timmar per dygn.

  927. "Gå och lägg er! Upp med er!"
    Ni vet hur det är i det militära.

  928. 2003 bestämde man
    att de skulle få de sova åtta timmar.

  929. Deras lägsta snittbetyg det året-

  930. -var högre än det högsta snittbetyget
    tidigare år. På två timmars extra sömn.

  931. Två timmars sömn.
    Många av våra barn lider av sömnbrist.

  932. Så tänk på vad ni gör
    och varför ni gör det.

  933. Det är sånt här ni måste lära
    era elever och deras föräldrar.

  934. Ingen vill vara en dålig förälder-

  935. -men de flesta föräldrar
    vet inte om det här.

  936. De flesta lärare, eller människor
    i allmänhet, känner inte till det här.

  937. Det är ert jobb att lära
    nästa generation vikten av motion.

  938. Min webbplats
    heter "learningreadinesspe.com"-

  939. -och det här är en länk
    till bilderna jag har visat.

  940. Om ni har sett nånting
    som ni tycker verkar vettigt-

  941. -så är det bara att använda det.
    Annars hade jag inte visat det för er.

  942. Varsågod och använd det.
    Tack, ni har varit en toppenpublik.

  943. Vilka knappar tror du att
    en idrottslärare eller en vanlig lärare-

  944. -måste trycka på för att få rektorn
    att göra som du förespråkar?

  945. Det är viktigt att man skapar data, om
    man kommer på ett sätt att göra det.

  946. En idrottslärare kan samarbeta
    med en lärare i ett annat ämne.

  947. Mät prestationerna hos eleverna
    som kommer från idrottslektionen-

  948. -till den andra lärarens lektion,
    och jämför med övriga elever.

  949. Och samla in data. Det var det som
    fungerade bäst på vår skolledning.

  950. Det gjorde
    att jag kunde utöka programmet.

  951. Data leder till beslut, brukar vi säga.

  952. Det är nog det bästa sättet.

  953. Det hjälper även att samarbeta
    med en klassrumslärare-

  954. -som kan förvarna dig om att eleverna
    ska ha ett svårt prov en viss dag.

  955. Då kan jag se till att de får
    massor med pulsträning den dagen.

  956. Det hjälper dem att göra bra ifrån sig-

  957. -och den kommunikationen
    mellan lärarna är väldigt viktig.

  958. Tack.

  959. Skulle det hjälpa med pulsträning
    inför nationella prov?

  960. Eller blir det så, eftersom proven
    är så energikrävande för hjärnan-

  961. -att det har
    en motsatt effekt på resultaten?

  962. En bra fråga. När vi fick reda
    på resultatet av vårt arbete-

  963. -satte vi på musik
    inför våra delstatsomfattande prov-

  964. -och så fick eleverna
    gå runt i korridoren i 20 minuter.

  965. De var tvungna att röra på sig.

  966. Jag träffade eleverna som skulle
    ta provet och förklarade för dem-

  967. -att det var viktigt att äta en bra
    frukost och att dricka mycket vatten.

  968. "Ställ er upp och rör på er
    om ni får chansen."

  969. "Sitt inte bara ned.
    Det är viktigt att röra på sig."

  970. Vi visade bilder för dem och förklarade
    hur rörelse påverkar hjärnan.

  971. Och det har gått bra för oss.

  972. Våra delstatsprover...

  973. Era nationella prov
    motsvaras nog av våra SAT-prov.

  974. Vi har ett tvåsiffrigt
    antal elever som har fått alla rätt-

  975. -på ACT- eller SAT-proven
    under de senaste tio till femton åren.

  976. Det beror inte bara på rörelse, utan
    även på lärarnas fantastiska insats.

  977. Och vi har en väldigt fin råvara.

  978. Våra elever är toppen, och de har
    föräldrar som vill att de ska lyckas.

  979. Så det handlar inte bara om rörelse.
    Jag har en sista anekdot.

  980. Jag har ett barnbarn
    som håller på med löpning-

  981. -och när han skulle ta provet sa jag
    åt honom att springa på morgonen.

  982. Han fick 33 poäng av 36 möjliga,
    och kan välja vilket college han vill.

  983. Så det hjälper.
    Det förbereder hjärnan på provet-

  984. -och det hjälper mot stress och oro.
    Alla de där signalsubstanserna.

  985. Så det påverkas också. De blir
    mer vakna och uppmärksamma.

  986. Så det kommer att hjälpa dem,
    men frukost och vatten är också viktigt.

  987. Jag tänkte säga... Föräldrarna på er
    skola vill väl engagera sig på nåt sätt?

  988. De kanske kan ordna
    en frukost före provet?

  989. De vill säkert hjälpa till.
    Och man kan ha...

  990. Jag har sett elever
    promenera runt skolan.

  991. De promenerar utanför skolan för
    att vara bättre förberedda på provet.

  992. Jag är egentligen från Canada,
    men jag har bott här i femton år.

  993. I vår skola serverar vi faktiskt frukost
    inför de nationella proven.

  994. Men vi funderar på nåt sånt här.

  995. Anders, håller du med Paul?
    Eller tror du att hjärnan-

  996. -kan drabbas av energibrist
    efter ett par timmar?

  997. Det var en intressant fråga. Såvitt
    jag vet har man inte undersökt det.

  998. Det är en komplex fråga, hur
    kognitionen påverkas av motion-

  999. -men jag gissar att man
    ska promenera, inte springa.

  1000. Ta inte i för mycket,
    för då kan glukoshalten sjunka-

  1001. -vilket kan leda
    till ett sämre resultat.

  1002. Så det är nog bäst att promenera.

  1003. Men det är nog bra
    att göra nånting precis före provet.

  1004. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Pulsträning ökar inlärning

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. Här berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Pulsträning ökar inlärning

Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. Här berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Puls och paus i klassen

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Mer energi i skolan

Mattias Hertz, idrottslärare och ansvarig för projektet "Mer energi i Hummelsta", berättar om hur Hummelstaskolan i Enköping under två terminer har utökat antalet idrottslektioner per vecka från två till fem, även för låg- och mellanstadiet. Resultaten pekar mot en bättre social hälsa, menar han. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Träna för din hjärna

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Nätmobbning bland ungdomar

Utseenderelaterad mobbning på nätet

Ann Frisén, professor i psykologi, berättar om utseenderelaterad nätmobbning bland ungdomar. Från konferensen Cyberbullying som hölls den 11-12 maj 2014 i Göteborg. Arrangörer: Göteborgs stad, Friends, Göteborgsregionens kommunalförbund, Göteborgs universitet och IBPA.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - psykisk hälsa

Kan man bota en utmattningsdepression stående på ett ben?

Margareta kom tillbaka genom medicinsk qigong, meditativa rörelser med tusenåriga anor. Forskning visar nu att metoden kan reducera oro, ångest och depressioner. För vissa utövare ökar livskvaliteten betydligt. Vi möter idrottsforskare, psykiatrer och Fan Xiulan, grundaren av qigongmetoden biyun.

Fråga oss