Titta

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Om UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

En konferens om hur pulsträning kan integreras i skoldagen för att eleverna ska må bra och prestera bättre. På Chicagoskolan Naperville Central High har eleverna haft dagliga gympapass sedan 1992 och resultaten har ökat med 40 procent i kärnämnena. De medverkande menar att skolan måste tänka om när det gäller gympapassen. Idrotten ska inte ses som ett isolerat ämne, utan rörelser och aktivitet måste istället ses som grunden till lärandet och integreras i läroplanen. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Till första programmet

UR Samtiden - Pulsträning och inlärning : Puls och paus i klassenDela
  1. Först och främst vill jag säga hej.

  2. Ni får förlåta mig för min svenska.
    Jag ska göra mitt bästa.

  3. 1985 var jag
    utbytesstudent i Jönköping...

  4. ...på - och ni får ursäkta...

  5. ...Södra Vätterbygdens folkhögskola.

  6. Var det godkänt?

  7. Kan ni ställa er upp?

  8. Jag är lärare och gör
    vad som fungerar i mina klasser-

  9. -och elever som rör sig
    brukar vara ett lyckat koncept.

  10. Jag gjorde en undersökning
    med 68 av mina elever.

  11. Jag frågade hur stor del av dagen
    som de var uppe och rörde på sig.

  12. Jag räknade ut hur mycket de satt ner
    i procent av tiden.

  13. I procent... Om ni får gissa.

  14. Jag vill att ni väljer en procentsiffra-

  15. -för hur stor del av tiden
    som mina studenter-

  16. -satt ner, sett till hela skoldagen.

  17. Skoldagen
    börjar 07.45 och slutar 15.10.

  18. Så välj en siffra
    och jämför med personen bredvid er.

  19. Varsågoda.

  20. Då så!

  21. Om ni trodde att de satt...

  22. ...i 90 procent eller mer av tiden
    så kan ni sätta er.

  23. 90 procent eller mer.
    Här måste alla ta ställning.

  24. Det är inte som om ni sitter ner.

  25. Om ni trodde...

  26. ...att de satt i sin stol mindre än
    60 procent av tiden kan ni sätta er.

  27. Om ni trodde över 80 procent.

  28. Över 80 procent.

  29. Under 70 procent.

  30. Schyst.

  31. Över 75 procent, då?

  32. Över 75 procent.

  33. Så här kan man göra
    för att få med sig alla elever.

  34. För alla måste stå eller sitta
    beroende på hur de gissar.

  35. Vi fortsätter. Om ni sa...

  36. Om ni sa...

  37. ...74 eller 75 procent kan ni sätta er.

  38. Om ni sa 71 procent kan ni sätta er.

  39. 72 procent? Ni har vunnit.

  40. Snyggt jobbat.

  41. Så...

  42. 72 procent av tiden satt de alltså.

  43. Vi har 50 minuters gympa varje dag
    och sen äter de lunch.

  44. Sen har vi sju sexminuterspauser
    mellan lektioner.

  45. Det är 42 minuter.

  46. De sitter i princip
    i klassrummen hela dagarna.

  47. Vi måste få
    våra elever att röra sig mer.

  48. Det gör inget
    om de rör sig runt klassrummet.

  49. Vi lärare vill gärna
    ha ordning på våra elever.

  50. Men det gör inget
    om det är lite kaos i rummet.

  51. Om en stund kommer ni få se
    att det är så i mitt klassrum.

  52. Det här citatet tycker jag verkligen om.

  53. Vi tänker ofta...

  54. ...att utbildning är nåt
    som sker endast här uppe.

  55. Men det sker med hela kroppen.

  56. Vi måste röra oss för att lära.

  57. Så både han och Paul
    har hållit TED-föredrag.

  58. Mikes är väldigt intressant.

  59. Det här är mitt Twitternamn.

  60. Jag heter Dave Sladkey
    och är mattelärare.

  61. Till 80 procent är jag lärare, och till
    20 hjälper jag andra lärare med teknik.

  62. Jag älskar att cykla.
    Jag har tre vuxna barn.

  63. Så det är lite om mig.

  64. Jag ville visa lite mer
    om olika aktiviteter.

  65. Den här aktiviteten
    kan man utföra i klassrummet-

  66. -precis som det mesta andra
    jag visar här.

  67. Det här är svar på flervalsfrågor.

  68. Om ni...

  69. Om man tror att svaret är A-

  70. -gör man krysshopp.

  71. Om man är en B går man på stället.

  72. C imiterar man en höna.

  73. För D går man som en egyptier.

  74. Gör ni det i Sverige? Bra.
    Gå som en egyptier.

  75. De är era fyra...

  76. I stället för att bara besvara frågorna-

  77. -måste studenterna göra
    en av de här rörelserna.

  78. Här har jag bilder på fyra saker
    jag verkligen gillar med Sverige.

  79. Innebandy...

  80. ...kantareller...

  81. Och jag har hört att folk inte avslöjar
    var de plockar sina svampar.

  82. Jag har ett ställe utanför nån stad...

  83. Nej, jag vet inte så mycket om det där.

  84. Bilar - godiset, alltså.

  85. Och sen rödstugas...

  86. Säger man så? Rödstugas?

  87. Vilken av de här-

  88. -tror ni att jag...

  89. Ni ska få gissa vilket jag gillar mest.

  90. Om ni tror
    att det är innebandy gör ni så här.

  91. För kantareller går ni på stället.

  92. För bilar imiterar ni en höna.

  93. Och för stugorna går ni
    som en egyptier. Ställ er upp.

  94. Varsågoda.

  95. Det här måste jag filma.

  96. Jag måste filma.

  97. Jag lägger upp videon. Det var...

  98. ...innebandy! Schyst!

  99. Jag älskar alla fyra här. Jag
    hade aldrig smakat kantareller förut.

  100. Jag är glutenallergiker
    och testade kantarell på ett kex.

  101. Det var otroligt gott.

  102. Röda stugor
    känns så klassiskt svenska.

  103. Jag älskar verkligen innebandy.

  104. När jag var utbytesstudent
    spelade vi innebandy varenda kväll.

  105. Det var lite om mig,
    men nu ser ni hur det kan funka.

  106. De får besvara frågor
    genom att röra sig.

  107. Och det schysta är
    att om man är osäker på sitt svar...

  108. Här fanns det inget exakt svar,
    men om det gör det-

  109. -kan man försöka se
    vad alla andra gör.

  110. Om alla andra gör så här
    kan man göra likadant.

  111. Okej...

  112. Diskutera sinsemellan
    när ni brukar vilja ta rast.

  113. Prata med folk runtomkring er.

  114. Okej. Så...

  115. Det finns många olika svar.

  116. Jag ber ofta mina elever
    att prata med varandra så här.

  117. Och sen diskuterar vi.

  118. Själv uppskattar jag
    pauser på ett par minuter.

  119. Jag gillar
    att ta hjärnpauser under mina lektioner.

  120. Det här står också i boken.
    Det är några av anledningarna.

  121. Jag ger er exemplar av presentationen-

  122. -så att ni kan använda er
    av bilderna om ni vill.

  123. Man får röra på sig.
    För mig är det viktigt att röra på mig.

  124. Jag tänker ofta som bäst
    när jag tar en paus.

  125. Då stimuleras båda hjärnhalvor.

  126. När man sitter använder man
    den ena mer än den andra.

  127. Och ens effektivitet förbättras.

  128. När man aktiverar hjärnan är det lättare
    att tänka positivt, vilket Paul nämnde.

  129. Man minskar stressen
    och spänningen i kroppen.

  130. Ibland måste man ta ett steg tillbaka
    innan man fortsätter framåt.

  131. Ibland måste man göra det.

  132. Ibland måste man njuta av situationen.
    Vi befinner oss på den här resan.

  133. Här är min första video.
    Några av mina elever-

  134. -förklarar varför de gillar hjärnpauser.

  135. Får ni nåt ut av hjärnpauser?

  136. Det är nog bra för oss elever-

  137. -för när man sitter och jobbar länge-

  138. -hjälper det att röra på sig ibland.

  139. Tack. - Nån annan?

  140. -Jody?
    -Jag ser fram emot dem.

  141. När vi jobbar på nåt...
    Matte är bara matte för mig.

  142. När det är hjärnpaus
    får jag tillfälle att skratta.

  143. Om jag jobbar med nån bra
    - inte för att nån är dålig-

  144. -kan vi skratta
    och slappna av med varandra.

  145. Jättebra. Tack.

  146. -Det...
    -Nån annan?

  147. Det här var spontana svar.

  148. Ofta bjuder jag in gäster till
    lektionerna, som Martin här.

  149. Eleverna får säga vad de tycker.

  150. Vissa elever
    tycker inte om hjärnpauser-

  151. -men de flesta tycker att de är viktiga.

  152. Jag ska singla slant-

  153. -och på ena sidan finns Carl Gustaf
    och på andra nåt annat...

  154. Krona eller klave, alltså,
    och det vi ska göra-

  155. -är att sålla bort alla förutom två
    personer på det här enkla viset.

  156. Så...

  157. ...ni ska snart få ställa er upp...

  158. ...och antingen gör ni så här,
    om ni tror att det blir krona...

  159. ...och om ni tror på klave
    håller ni handen här nere.

  160. Förstår ni? Jättebra. Ställ er upp.

  161. Okej...

  162. Välj antingen krona eller klave.

  163. Det här är så kul. Då så...

  164. Det blev...Carl Gustaf!

  165. Stå kvar om ni valde krona.

  166. Sätt er om ni valde klave.

  167. Nu får ni byta om ni vill.

  168. Välj krona eller klave.

  169. Många verkar ha valt krona.
    Det blev...

  170. ...klave. Sätt er om...

  171. Vi har rätt många.
    Krona eller klave igen. Bestäm er.

  172. Klave igen. Sätt er.

  173. Vi behöver komma ner till ungefär fyra.
    Krona eller klave?

  174. Klave. Okej...

  175. En, två, tre, fyra, fem, sex.

  176. Vi gör det igen.
    Visst går det här att göra med elever?

  177. Man får dem involverade.

  178. Klave på nytt.

  179. Två? Det är ju perfekt.

  180. Kom hit!

  181. Okej. Här får du en bok.

  182. Lägg den åt sidan,
    för du kommer att ha fullt upp.

  183. Nu ska vi öva på att skaka händer.
    Det här gör jag med mina elever.

  184. Trevligt att träffas.
    "Tack, tack" - schyst!

  185. Vart tog... Du kan lägga ner den.

  186. Vänta! - Min nye kompis försvann.

  187. Okej. Ni två ska ta
    en hjärnpaus tillsammans.

  188. Vad heter ni? Magnus?

  189. Sam.

  190. Ni kommer att göra det här ihop-

  191. -och först ska ni slå
    höger armbåge mot varandra.

  192. Snyggt. Och nu den vänstra.

  193. Vi kallar den här en "side five".

  194. Ni gör så här,
    och sen knuten näve mot varandra.

  195. Det här går ju bra.
    Och nu med vänstern.

  196. Höger axel mot höger axel.
    Det gör eleverna hela tiden.

  197. Och nu vänster axel.
    Är ni redo för nåt lite mer invecklat?

  198. Den ene lägger höger över vänster
    och den andre tvärtom.

  199. Vi får se hur det går.

  200. Håll kvar så och lös upp.

  201. Titta!

  202. Nu lägger du höger arm över vänster
    och du tvärtom.

  203. Du ska ha på andra hållet. Vänta!

  204. Du ska ha vänster arm över höger.

  205. Så här. Ja! Nu, så.

  206. Och så lös upp.

  207. Dubbla nävar. Jättebra.

  208. Nu gör vi det fortare.
    Höger armbåge. Vänster.

  209. Side five och knuten näve.

  210. Höger axel. Vänster. Upp.

  211. Och så runt.

  212. Ni var duktiga.
    Och så knuten näve gånger två.

  213. Snyggt jobbat. Tack.

  214. Hitta en partner så instruerar jag er-

  215. -och sen får ni klara er själva
    andra och tredje gången.

  216. Hitta en partner.

  217. Beredda?
    Höger armbåge, vänster armbåge...

  218. ...side five, knuten näve, näven igen...

  219. ...höger axel, vänster axel...

  220. ...korsa armarna och lös upp,
    dubbla knytnävar.

  221. Det där var häftigt.

  222. Jag ska nog göra
    den där snurren som hjärnpaus.

  223. Sam, ni var jätteduktiga.

  224. Märkte ni vad som precis hände?
    Alla har satt sig.

  225. Under en hjärnpaus rör man på sig-

  226. -och under några minuter
    bryts ens koncentration.

  227. Man får tänka på nåt annat
    och röra på sig.

  228. Det är viktiga aspekter av hjärnpauser.

  229. Jag har följt en elev
    under en skoldag två olika gånger.

  230. Där har vi Neil,
    för ett par år sen, 2012.

  231. Kyle var jag först fotbollstränare för.

  232. Nu är han min elev - han går sista året.

  233. I fjol följde jag honom.

  234. Jag har en blogg om min undervisning,
    och de ligger som inlägg där.

  235. Jag menar alltså
    att man följer sin elev-

  236. -under hela dagen.

  237. Varenda sak de gör,
    förutom toabesöken.

  238. Jag gick med dem hela dagen.

  239. Jag åt lunch med dem.
    Jag gick med dem i korridoren.

  240. Jag kände mig som en fånge.

  241. Jag kände mig instängd.

  242. Jag var hungrig
    och tänkte på mat hela dagen.

  243. Det var otroligt.

  244. Vi har stolar som är fastskruvade-

  245. -så man kan inte flytta på dem.

  246. De sitter fast i bänken.
    Man sitter liksom fast.

  247. Som lärare
    hade jag glömt hur det här var.

  248. Det här påminde mig om
    vad mina elever får utstå.

  249. Som lärare följde jag
    en av mina elever under dagen.

  250. Eleverna älskar det verkligen.

  251. Andra elever sa att de gärna hade velat
    att deras lärare gjorde likadant.

  252. Jag föreslår att ni gör det.
    Att ni faktiskt...

  253. ...följer en elev under en dag.

  254. Ni kan läsa om min upplevelse,
    men det är bättre om ni gör det själva.

  255. För då blir det
    mycket mer meningsfullt.

  256. En väldigt viktig del
    av mina lektioner är stationerna.

  257. Med stationerna...

  258. Vad gör man med
    en typisk stencil?

  259. Jo, man ger den till eleven-

  260. -som sätter sig ner och fyller i den.

  261. Vi har alla varit med om det.

  262. I stället kan vi dela upp stencilen
    i olika delar.

  263. Man kan klippa sönder stencilen-

  264. -och tejpa upp en viss del av stencilen
    i en viss del av rummet.

  265. Och när man har satt upp dem
    i olika delar av rummet-

  266. -ber man eleverna att dela upp sig
    i grupper om två eller tre.

  267. Sen får de lösa problemen
    på rätt station.

  268. De går till olika stationer.

  269. Hur hjälper det här då hjärnan?

  270. Har ni nånsin tappat nåt
    och inte vetat var-

  271. -och sen försöker ni minnas
    vad ni har gjort?

  272. Här funderar man också
    på var man var.

  273. Man sätter en station i hörnan-

  274. -och sen vet de
    att de löste det här problemet där.

  275. Då kan jag fråga om de minns
    det svåra problemet härifrån.

  276. Deras minne av problemet finns där,
    för de hade gått dit.

  277. Och i den här videon-

  278. -kommer ni
    att se hur eleverna rör sig runt.

  279. Vi har ett bord som de står vid.

  280. Där är triangelbordet
    som vi diskuterade.

  281. Vissa elever går omkring.

  282. Vi har ett avskilt rum
    där man kan lösa problem.

  283. Ser ni hur jag har delat upp stencilen?

  284. Vi måste förändra vårt sätt
    att använda stencilen i skolan-

  285. -så att eleverna
    ständigt måste röra på sig.

  286. För det här får i gång dem-

  287. -och underlättar lärandet.

  288. För när grupperna
    måste flytta mellan uppgifterna-

  289. -gör de det först när de är redo.

  290. Ibland kör vi lärare
    bara igenom en stencil.

  291. Men vissa elever behöver mer tid,
    och det får de på det här sättet.

  292. Okej... Nu gör vi öron- och näsbytet.

  293. När man tar en hjärnpaus
    ska man alltid stå upp-

  294. -så ställ er upp.

  295. Döm inte dem som eventuellt inte
    gör rätt - det är viktigt.

  296. Ta höger hand...
    och ta tag i vänster öra.

  297. När jag säger "ta tag i" menar jag
    att ni ska använda flera fingrar.

  298. Det här är viktigt.

  299. Ta nu vänster hand och rör vid er näsa.

  300. Näsan ska ni inte ta tag i.
    Bara rör vid den.

  301. Nu tar vi bort händerna.

  302. Nu ska vi med höger hand röra
    och ta tag i vänster öra.

  303. Hur gick det?
    Rör ni vid näsan eller tar ni tag i den?

  304. Jag ser några som tar tag.

  305. Släpp.

  306. Ju fortare ni gör det
    desto svårare är det. Ta inte tag.

  307. Många gör det ändå. Fortare.

  308. Snyggt jobbat. Ge er själva en applåd.

  309. Vissa hjärnpauser är längre än andra,
    men jag har haft hjärnpauser länge-

  310. -och de blir en del
    av ens klassrumskultur.

  311. Eleverna
    måste förstå vikten av pauser.

  312. Nu lär de sig att pauser är nödvändiga-

  313. -och att de inte är ett slöseri med tid.

  314. Visst har jag haft elever
    som inte velat delta i hjärnpauserna.

  315. De kanske är sjuka, och om vi kör
    en aktivitet som involverar flera-

  316. -så vill de inte röra vid andra.

  317. Men jag vill ändå
    att de ställer sig upp och stretchar-

  318. -om de vägrar delta i hjärnpausen.

  319. Det här är en annan aktivitet
    jag gör med mina elever.

  320. Man röstar genom att ställa sig upp.

  321. Ni ska få rösta med era fötter.
    Ni ska inte bara sitta ner-

  322. -utan ni ska få gå
    till olika delar av salen.

  323. Ni ska få röra er bort från era platser.

  324. Så var beredda.

  325. Det funkar så här.

  326. Ni kan alltid ändra er
    i den här aktiviteten.

  327. Vi säger inte bara...

  328. ...att det finns ett givet svar.

  329. Om man ändrar sig kan man gå
    till en annan hörna.

  330. Till att börja med
    i den här aktiviteten-

  331. -vill jag att alla ställer sig
    i en hörna. Så här skulle det se ut.

  332. Man ställer frågan-

  333. -och sen hamnar hörna 1 här nere.

  334. Hörna 2 hamnar här.

  335. Hörna 3 är långt där uppe.
    Och hörna 4 är där.

  336. Folk får gå till en hörna,
    och sen ställer jag frågan.

  337. Vet ni vad som händer då?

  338. Då flyttar alla på sig igen.

  339. Gå till en av fyra hörnorna.

  340. Ni får gärna vara
    ungefär lika många i varje.

  341. Här är frågan:

  342. Vem är den största
    svenska kvinnliga idrottaren?

  343. Innan ni går nånstans
    ska ni fundera på frågan.

  344. Ni känner till de här personerna
    mycket bättre än jag.

  345. När ni har bestämt er får ni flytta er.

  346. Magdalena är här nere, Lisa där uppe-

  347. -Carolina är där uppe
    och Anja här.

  348. Medan ni rör er i ert klassrum-

  349. -ger ni eleverna en möjlighet att välja.

  350. Finns det nåt svar som är fel?

  351. Nån kan säkert vara övertygad om...

  352. Men det finns inget svar som är fel.
    Det här är en åsikt.

  353. Men den engagerar eleverna.

  354. Vi kan inte göra det nu
    eftersom vi är så många-

  355. -men i klassen brukar jag fråga-

  356. -varför olika personer
    tyckte som de gjorde.

  357. Sen kan man byta hörna
    om nån hade bra argument.

  358. Eleverna får då
    makt och valmöjligheter.

  359. Carolina verkar vara populärast här.

  360. Ni kan sätta er.

  361. Som ni märker...

  362. ...kan den här aktiviteten utföras
    på vilken lektion som helst.

  363. Det behöver inte vara matte.

  364. Jag ställer många mattefrågor,
    och så får de välja.

  365. Man kan göra det här på gympan,
    att de får röra på sig och diskutera.

  366. Det är ett fantastiskt sätt
    att engagera sina elever på.

  367. Det här är "Gotcha",
    som är en av mina favorithjärnpauser.

  368. Eleverna älskar det.
    Om de själva får välja-

  369. -väljer de ofta den här.
    Vi ska se videon.

  370. Jag har videor
    för alla hjärnpauser i boken-

  371. -och ni ska få länkarna strax.
    Men först tittar vi på den här.

  372. Det här är Gotcha, en gruppaktivitet.

  373. Den finns på sidan 44 i boken.

  374. -De ska få presentera sig. Du heter...?
    -Corbin.

  375. Sean. Nick. Caroline. Anna. Ashleigh.

  376. Tack för att ni hjälper till.
    Öppna er vänstra handflata.

  377. Sätt höger pekfinger
    på grannens handflata.

  378. Och när jag säger det där ordet...

  379. Gotcha!
    - De försöker dra undan ena handen-

  380. -samtidigt
    som de ska fånga den andra.

  381. Vi ska göra samma sak.

  382. Man kan göra det i par,
    eller så är man tre eller fyra.

  383. Så snälla,
    ställ er upp och vänta på ordet.

  384. Peka med högern
    och vänd upp vänster handflata.

  385. Ni ska nudda handflatan.

  386. Nån här framme har kupat handen
    för att kunna fånga pekfingret.

  387. Det är fusk. Är ni beredda?

  388. Gotcha!

  389. Okej...

  390. Höger över vänster.

  391. Peka med högern
    och öppna vänsterhanden.

  392. Höger hand över vänster.
    Peka med högern.

  393. Gruppen där har problem.
    - Höger hand, ja.

  394. Titta!

  395. Ni är ju fantastiska.

  396. Gotcha! Ni kan sätta er.

  397. Det funkar bra i klassen.
    Eleverna tycker att det är kul.

  398. När de lär sig hur det funkar kan de
    förutse vad som kommer att hända.

  399. Man har deras fulla uppmärksamhet
    när de väntar på ordet.

  400. Det är jättekul och det spelar
    ingen roll hur många man är.

  401. Man kan vara
    två, tre, fyra eller tio personer.

  402. Så funkar Gotcha.

  403. Här följer en historik över hjärnpauser.

  404. Jean Blaydes besökte oss
    och genomförde en workshop.

  405. Hon gjorde aktiviteter
    där vi rörde på oss, som i dag.

  406. Hon är otrolig.

  407. Hon visar gärna
    och ger generöst av sitt material.

  408. Mina kollegor och jag blev otroligt
    fascinerade av hjärnpauserna.

  409. Vi delade idéer med varandra.

  410. Det är inte bara boken.
    Man kan prata med sina kollegor-

  411. -om hur man får eleverna
    att röra sig i några minuter.

  412. Det finns en massa videor på bloggen.

  413. Dem får ni gärna använda.

  414. Utnyttja gärna den resursen.

  415. Sättet som jag
    har sett lärare använda videor på-

  416. -är att de först visar en video för
    eleverna, precis som jag nyss gjorde-

  417. -och ibland
    tittar läraren på videon ensam-

  418. -och visar sen eleverna
    hur det går till.

  419. Vissa hjärnpauser är lättare
    om man har ett exempel.

  420. Man kan ha kul ihop.
    Magnus och Sam var duktiga ihop.

  421. De visade er andra hur det ska gå till.

  422. Det är några stimulerande hjärnpauser.

  423. Har ni sån här blå tejp i Sverige?

  424. Vi kallar den målartejp. Har ni det?

  425. Är den grön ibland? Eller gul?

  426. Jag gillar gult. Schyst.

  427. Vi använder blå tejp mycket,
    eftersom den är lätt att ta bort.

  428. Vi brukade använda maskeringstejp,
    men den blir kvar på golvet-

  429. -och skapar problem
    för städpersonalen.

  430. Därför har vi bytt till blå tejp.

  431. När vi har matte
    tejpar vi ut koordinatsystem.

  432. Eleverna får lägga ut
    blå tejp framför sig-

  433. -och sen rör de sig så mycket.

  434. Om man får koordinaterna 2 och 4
    går man två åt sidan och fyra uppåt.

  435. Vi jobbar bland annat med reflektioner-

  436. -och en massa annat viktigt.

  437. Men det är lätt
    att använda den blåa tejpen.

  438. Här är ett par andra exempel
    på blå tejp.

  439. Vi gjorde sinusvågor i korridoren.

  440. De fick golvkaklet
    att se ut som sinusvågor.

  441. Uppe i hörnet ser ni leken.

  442. Har ni sett
    ett fönster-whiteboard nån gång?

  443. Jag hoppas att ni har fönster-

  444. -och då
    kan man sätta tavlan på fönstret.

  445. Och...

  446. Var min översättning okej?

  447. Inte? Attan.

  448. Bortse från det där. Glöm det.

  449. Men man skriver alltså på fönstret,
    och sen torkar man bara bort det.

  450. Eleverna får fin utsikt-

  451. -och kan drömma om att få gå ut.

  452. Jag har två väggar med whiteboard,
    och nu har jag fönster på ett par andra-

  453. -där eleverna kan skriva.

  454. Det finns fler aktiviteter med rörelse.

  455. Ni har sett... Här var det mer svenska.

  456. Är det här okej? Inte? Tusan.

  457. Jag borde ha... Nu fick jag problem.

  458. Stora post it-lappar.

  459. Ni vet hur post it-lappar ser ut.
    De här är större.

  460. Eleverna kan lösa uppgifterna
    och sen sätta upp dem.

  461. På så sätt
    rör de på sig medan de lär sig.

  462. Så...

  463. Man kan sprida ut dem
    över hela rummet.

  464. De gör uppgifterna på olika platser
    och får sen presentera dem.

  465. Det är en jättebra aktivitet.

  466. Vi tänker oss
    att ni som lärare delar ut en stencil.

  467. Vad händer då? Jo, ni tar stencilen-

  468. -och ger den till alla elever,
    eller så får de ta en och skicka vidare.

  469. "En, två, tre, fyra, fem..."

  470. Vem rör sig då? Jo, jag som lärare.

  471. Men vi vill ju
    att eleverna ska röra på sig.

  472. Då kan man låta eleverna
    dela ut stencilerna själva.

  473. Jag delar alltid ut dem
    på det här sättet.

  474. Snyggt jobbat. - Ta varsitt papper.

  475. Visst var det grymt?
    Det häftiga var att jag filmade-

  476. -och så blev det årets bästa.
    Jag brukar välja ut slumpvis frivilliga.

  477. Jag har glasspinnar
    med namn på eleverna.

  478. Alltså en bit trä med namn på dem.

  479. Sen väljer jag ut två,
    och de får komma fram tillsammans.

  480. De får alltid komma i par, så
    att de inte tycker att det är jobbigt.

  481. Ibland är nån obekväm där framme-

  482. -och då kan den prata med sin partner,
    som pratar med övriga.

  483. Partner hjälper till att ge
    ökat självförtroende i klassrummet.

  484. Det här är Martins favorit. Han
    säger att han inte klarar av det här.

  485. Man ska göra cirklar åt olika håll.

  486. Vad jag vill är att ni ställer er upp...

  487. ...och tar er högerhand
    ...och sträcker ut den.

  488. Jag vill att ni gör en cirkel framåt-

  489. -som är ungefär
    lika stor som en basketboll.

  490. Okej... Vänta.

  491. Ta vänsterhanden
    och gör en cirkel åt motsatt håll.

  492. Går det?
    - Du gör det med båda händer.

  493. Gör det nu på samma gång.

  494. Slå inte personen bredvid er.

  495. Martin, ska du göra det?

  496. Sluta.

  497. De försöker lära sig det...
    Visa mig, Martin.

  498. -Gör du det?
    -Jag gör det på det här viset.

  499. Snyggt.

  500. Nu ska högercirkeln vara pytteliten-

  501. -och vänstercirkeln jättestor.

  502. Varför är det enklare
    när man gör så här?

  503. Nu gör ni tvärtom. Vänstern
    ska vara liten och högern stor.

  504. Det var svårare.

  505. Bra jobbat.

  506. Vi måste få eleverna
    att själva ta pauser.

  507. Det här är en hjärnpaus
    som man kan göra med sina händer.

  508. Med tummarna.
    Under ett prov kan man be eleverna-

  509. -att ta en hjärnpaus på det här sättet.

  510. En tumme går framåt
    och den andra bakåt.

  511. Det här hjälper dem...

  512. ...att fokusera
    på nåt annat en kort stund...

  513. ...innan de återvänder till provet.

  514. Jag gillar det här ståskrivbordet.

  515. Det är runt, så de
    kan jobba tillsammans vid det.

  516. Det fina är att det finns
    en spak under skrivbordet-

  517. -som justerar höjden.

  518. Man kan sitta ner eller stå upp.

  519. Man kan sänka skrivbordet
    eller höja det.

  520. Vi har en del
    andra saker i klassrummet.

  521. Här ser ni en tjej som läser...

  522. ...samtidigt som hon tränar.

  523. De andra läser också.

  524. De står på balansbrädor eller på bollar.

  525. Jag gillar hur hon koncentrerar sig
    när hon försöker hålla balansen.

  526. Det här är jättebra.

  527. Här är en till. Medan de läser
    balanserar de samtidigt.

  528. Om ni tittar på
    det gula skrivbordet bredvid-

  529. -ser ni att de kan gunga samtidigt.

  530. Det här är... Ni tänker att
    hjärnpauserna visst aldrig tar slut.

  531. Den här går fort.

  532. Den är inte längre
    än vad man behöver.

  533. Sträck ut händerna och
    korsa dem med tummarna neråt.

  534. Knäpp händerna och rulla dem inåt.

  535. Och sen rullar ni på armbågarna -
    nej, axlarna.

  536. Sätt höger fot över den vänstra.

  537. Mina elever brukar få blunda, men
    det kan vara svårt för oss lite äldre.

  538. Försök gärna, men ta det försiktigt.

  539. Blunda och rulla huvudet medurs.

  540. Visst är det komplicerat.

  541. Sätt nu vänster fot över den högra.

  542. Ni kan blunda om ni vill.
    Rulla huvudet åt andra hållet.

  543. Nu vill jag att ni bokstaverar
    ert förnamn baklänges.

  544. Nu ska ni säga
    ert efternamn baklänges.

  545. Snyggt. Ni kan sätta er ner.

  546. Den här aktiviteten
    handlar om vad som är viktigast.

  547. Den är bra eftersom
    eleverna själva får bestämma.

  548. Man kan slänga upp
    nästan vad som helst här.

  549. Man kan skriva upp det
    på stora post it-lappar-

  550. -eller bara stora pappersark.

  551. Eleverna kan ha egna pappersark
    för den här aktiviteten.

  552. Ni ber dem att rangordna aktiviteterna,
    från viktigast till oviktigast.

  553. Sen ber ni dem att läsa upp ordningen-

  554. -eller att gå fram
    och ändra ordningen på tavlan.

  555. Det här ska jag be er att tänka på.

  556. Det här kan man fråga
    på en biologi- eller gympalektion.

  557. Vad är det viktigaste att tänka på?

  558. Rangordna dem
    från viktigast till minst viktigt.

  559. Prata med dem som sitter runt er.

  560. Varsågoda. Vad är viktigast?

  561. Okej. Den här aktiviteten
    tar förstås lite längre tid-

  562. -men jag är bara nyfiken.

  563. Var har jag Sam?
    Vad tyckte du var viktigast?

  564. En ordentlig frukost?
    - Vilka tyckte det var viktigast?

  565. Om ni frågar era elever...
    Träffar ni dem i morgon?

  566. Fråga era elever i morgon
    vad de åt till frukost.

  567. Ta reda på vad era elever äter-

  568. -och hur viktig
    de anser att frukosten är.

  569. Vad ger då det här?

  570. Då kan man diskutera varför
    nån valde "dricka ordentligt".

  571. Nån nämner det,
    och nån annan väljer frukosten-

  572. -och så diskuterar man valen.

  573. Eller så kan läraren
    bara stå och berätta om det här.

  574. Då är det bättre att eleverna får
    komma fram till vad de ser som bäst.

  575. Det är rangordningsövningen.

  576. Det här är ett engagemangshjul.

  577. Jag har skrivit
    en bok om elevengagemang.

  578. Här ser man...

  579. ...om eleverna
    är engagerade eller inte...

  580. ...genom att kolla vad de faktiskt gör.

  581. Rör de sig i klassrummet,
    skrattar de högt-

  582. -sysslar de med nåt tekniskt
    eller lär de varandra saker?

  583. Det här är alltså engagemangshjulet.

  584. Ibland brukar jag låta
    eleverna reflektera mot slutet.

  585. Det är det ni ser här.

  586. Jag vill att ni funderar på frågan här i
    nån halvminut och sen diskuterar den.

  587. Jag har tre frågor,
    men vi nöjer oss med den första.

  588. Prata med varandra om vilken av
    de aktiviteter som vi har pratat om-

  589. -som har påverkat er mest och varför.

  590. Det finns en sak som jag
    alltid vill att folk ska ta till sig.

  591. Om man är lärare,
    administratör eller politiker-

  592. -vad vill man då förändra redan i dag?
    Det är vad konferensen handlar om.

  593. Vad ser vi som viktigast att förändra?

  594. Jag hoppas att ni vad som än händer
    under resten av dagen-

  595. -har lärt er nåt som gör er
    till bättre lärare redan i morgon.

  596. Vi avslutar med den här hjärnpausen.
    Ställ er upp.

  597. Det är kul att tänka sig det.
    Om ni sluter ögonen-

  598. -ser man regnet framför sig.
    Vi börjar med cirklar.

  599. Lite intensivare.

  600. Är det inte häftigt hur man ser
    regnet framför sig? Börja knäppa.

  601. Klappa på låren.

  602. Är ni redo för lite åskhopp? Kom igen!

  603. Kom igen! Snyggt.

  604. Ett till. Bra jobbat!

  605. Regnet avtar...

  606. Gnugga...

  607. Och så försvinner det.
    Snyggt jobbat.

  608. Som jag sa har ni här bilderna.

  609. Dem får ni gärna använda.

  610. Där har ni anteckningarna
    för i dag också. Tack.

  611. Översättning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Puls och paus i klassen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Ämnen:
Idrott och hälsa
Ämnesord:
Barn och idrott, Fysisk träning, Idrottsundervisning, Pedagogik, Pedagogisk metodik, Undervisning
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Pulsträning ökar inlärning

Paul Zientarski, idrottslärare och Ted talk-talare, menar att idrotten är skolans viktigaste ämne. Här berättar han om hur Chicagoskolan Naperville Central High fick upp skolans resultat med 40 procent genom att koppla kärnämnena till pulsträning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Puls och paus i klassen

Matteläraren Dave Sladkey från Chicagoskolan Naperville Central High ger konkreta och handfasta tips på hur lärare kan få in rörelser i undervisningen för att öka elevernas inlärningskapacitet. Sladkey uppmuntrar lärare att tänka bortanför ordning och reda och istället välkomna rörelse i klassrummet för bästa möjliga inlärning. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Mer energi i skolan

Mattias Hertz, idrottslärare och ansvarig för projektet "Mer energi i Hummelsta", berättar om hur Hummelstaskolan i Enköping under två terminer har utökat antalet idrottslektioner per vecka från två till fem, även för låg- och mellanstadiet. Resultaten pekar mot en bättre social hälsa, menar han. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Pulsträning och inlärning

Träna för din hjärna

Anders Hansen, överläkare i psykiatri, berättar om den senaste vetenskapen kring hur träning direkt påverkar hjärnans funktioner och vår hälsa. Han har skrivit boken "Hälsa på recept" och menar att fysisk aktivitet är det viktigaste man kan göra för sin hjärna. Inspelat den 23 mars 2016 på Karolinska institutet, Stockholm. Arrangör: Teamkoncept.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
TittaUR Samtiden - Näring för hälsa och prestation

Konsten att påverka hälsan

Tim Noakes, professor i träningsfysiologi och idrottsnutrition samt författare till storsäljaren "Lore of Running", berättar om hur han tog steget över till lågkolhydratkost och hur en ändrad kost kan bidra till bättre prestationer och en förbättrad hälsa. Inspelat den 3 maj 2014 på Naprapathögskolan i Stockholm. Arrangör: MF Hälsoutbildningar.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
LyssnaBildningsbyrån - hälsa

Sjuk eller frisk?

Vi träffar en diabetiker som anser sig vara frisk. Filosofen Bengt Brülde resonerar kring vem som avgör om någon är frisk eller sjuk.

Fråga oss