Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Grävande samarbete i PanamadokumentenDela
  1. Min första fråga är till Mar:

  2. Du får elva miljoner dokument
    till din e-post-

  3. -som du laddar upp i en databas.

  4. -Det är toppen, men hur gör du det?
    -De kom inte till min e-post.

  5. Om din e-post rymmer så mycket,
    berätta gärna vilken leverantör du har.

  6. Jag har en egen server!

  7. Dokumenten erhölls av två journalister
    på Süddeutsche Zeitung.

  8. De fick filerna på en hårddisk-

  9. -som innehöll 2,6 terabyte data.

  10. Dokumenten var krypterade,
    och vi behövde få ut dem ur Tyskland-

  11. -och vi bestämde oss för
    att flytta dem fysiskt genom möten.

  12. Filerna,
    som var krypterade med Veracrypt-

  13. -färdades med oss över gränser,
    till Spanien, USA och Costa Rica.

  14. De kom till organisationen
    för grävande journalistik, ICIJ-

  15. -men fler än 370 reportrar
    måste kunna nå dem.

  16. Så hur får vi upp dem i molnet,
    var ska de ligga, hur laddar vi upp dem-

  17. -och hur bearbetar vi
    11,5 miljoner filer?

  18. ICIJ har skapat ett team
    med programmerare och journalister-

  19. -som samarbetar för att göra sånt här,
    bearbeta miljontals dokument-

  20. -och lägga upp dem på plattformar,
    så att fler än 370 reportrar når dem.

  21. Det är datateamet, som jag leder.

  22. Programmerarna
    hittar sätt att genomföra det på-

  23. -och vi laddar upp allt
    till servrar i molnet.

  24. Dokumenten krypteras
    genom krypterade kanaler-

  25. -och sen används öppen programvara
    för att bearbeta filerna.

  26. För att bearbeta dem behövs
    program för maskinläsning.

  27. Det behövs för dokumentet
    som inte skapas elektroniskt-

  28. -som till exempel en bild-

  29. -som i detta fall
    scannats in av Mossack Fonseca.

  30. Datorn kan inte läsa av bilder,
    så texten måste extraheras-

  31. -för att maskinen
    ska kunna läsa av den.

  32. Det svåraste var
    att bearbeta alla dokument-

  33. -och lägga upp dem
    på plattformar vi hade sen tidigare-

  34. -som kunde nås
    av alla journalister i hela världen-

  35. -som ville söka i dokumenten.

  36. Det jag har lärt mig
    efter alla dessa år-

  37. -med läckor
    gällande utlandsbaserade företag-

  38. -är att datateamet i början av projekten
    måste lägga ner tid på dokumenten.

  39. Hur ska de behandlas
    för att de ska bli sökbara?

  40. Misstaget vi har gjort tidigare är...

  41. "Jag har data!
    Vi berättar för alla direkt!"

  42. Men när alla vet att vi har data,
    vill de få tag på dem och börja söka.

  43. När de inte får tillgång till dem,
    så tjatar de och ställer frågor.

  44. Berätta inget innan det är sökbart,
    för då blir det en mardröm.

  45. Lägg ner tid på det, för
    den största läxan vi har lärt oss är-

  46. -att man bör behandla alla data
    innan man bildar ett team.

  47. Vi har arbetat med det här i ett år,
    men ingen annan visste nåt.

  48. Vi fick filerna för ett år sen, men vi
    sa inget förrän några månader senare-

  49. -eftersom vi
    var tvungna att förbereda allt.

  50. Okej! Jag har fler frågor.

  51. Är det nån som har frågor på det?

  52. Då har jag en fråga till Johannes.

  53. Kom på några frågor, för jag har inga.
    Jag tänkte att ni skulle ha en massa.

  54. Kom på några frågor,
    annars får vi sluta tidigt.

  55. Jag har en fråga till Johannes.
    Jag minns tydligt-

  56. -när den isländska finanskrisen
    ägde rum.

  57. Om jag inte har helt fel,
    så kollapsade bankerna under hösten.

  58. Men på våren samma år-

  59. -publicerade danska Ekstra Bladet
    en artikel-

  60. -som avslöjade att Kaupthing
    ägnade sig åt ponzibedrägeri.

  61. Det var en omfattande artikel
    som var väl underbyggd-

  62. -och jag tänkte:

  63. "Jag visste det,
    men nu hann Ekstra Bladet först."

  64. "De här bankerna
    kan inte få fortsätta så här."

  65. Men Kaupthing hade mycket pengar-

  66. -så de åkte till en domare i London-

  67. -och stämde Ekstra Bladet för förtal.

  68. Det är möjligt där,
    men tack och lov inte i Sverige.

  69. Ekstra Bladet sa:
    "Kom an, vi är tuffa danskar!"

  70. De åkte till London och skaffade
    en advokat, för allt var så invecklat.

  71. De insåg att de behövde
    en underrätts- och en överrättsadvokat.

  72. -Arvodet var 2 000 pund i timmen.
    -Det låter faktiskt rätt billigt.

  73. Ekstra Bladet räknade på
    vad de skulle behöva betala-

  74. -för att ens ta sig in i domstolen.

  75. Då bad de Kaupthing om en förlikning
    och skrev överallt i Ekstra Bladet:

  76. "Förlåt oss, Kaupthing!
    Vi gör aldrig om det, vi hade fel."

  77. Det är ett bra exempel på rättsturism.

  78. I det här fallet är de inblandade
    från en massa olika jurisdiktioner.

  79. Så, Johannes, frågan är: Vad har du
    för rättsligt skydd mot de inblandade-

  80. -som nu är ute efter
    den frilansare på Island-

  81. -som avslöjade allt.

  82. -Hur skyddar du dig?
    -Jag är faktiskt i en rättslig...

  83. Jag har en duktig advokat på Island.

  84. Hon arbetar gratis
    för mig och mina kolleger.

  85. Hon är en av de bästa,
    och hon är dessutom tuff.

  86. Men...

  87. Ja, jag kan ju inte berätta
    om mina artiklar eller de inblandade.

  88. Vissa av dem bor i London
    eller nån annanstans utanför Island.

  89. Mitt rättsliga skydd är...

  90. Jag är medlem i Islands journalistfack
    och de tillhandahåller en advokat-

  91. -men det är ju bara på Island,
    så jag vet inte vad jag skulle göra-

  92. -om nån försökte stämma mig
    i Storbritannien.

  93. Det kommer att ske. Eller på Samoa.
    Där har de en väldigt vänlig domare.

  94. Eller på Niue,
    där heter domaren Mossack.

  95. Jag tror att om folk gör det-

  96. -så kommer storyn att bli större,
    alltså om de försöker stoppa storyn.

  97. Hur hanterar SVT det här? Vi sänder
    över nätet, så folk kan ju stämma oss.

  98. Vad säger våra jurister, Joachim?

  99. Det borde nog SVT:s chef
    för den juridiska avdelningen svara på.

  100. Vi har förklarat vad vi publicerar-

  101. -och vi har tidigare riskerat
    att bli stämda utomlands-

  102. -men SVT har inte blivit stämda,
    såvitt jag vet.

  103. I andra projekt
    har vi använt oss av geoblockering.

  104. Då kan man inte se nåt online-

  105. -i andra länder, men nu är allt öppet.

  106. Jag vet faktiskt inte,
    jag hoppas att skyddet är bra.

  107. Mar, du får frågan,
    för du har förberett nåt om det här.

  108. -Det här med rättsligt skydd?
    -Ja, precis.

  109. En av de största svårigheterna för oss
    är den juridiska delen-

  110. -för alla länder
    har sina egna rättssystem.

  111. ICIJ delar med sig av allt de gör.

  112. Vissa artiklar delas med våra partner
    en vecka innan publicering-

  113. -med alla fotnoter och så,
    så att det kan faktagranskas.

  114. Allt vi gör genomgår
    en tuff redigeringsprocess-

  115. -där tre redaktörer granskar artikeln.

  116. Våra faktagranskare
    granskar varenda uppgift.

  117. Jag granskar datauppgifterna,
    och vi har också en advokat.

  118. Allt det görs innan vi delar nåt,
    men i slutändan-

  119. -är varje tidskrift
    ansvarig för det de publicerar.

  120. Vi tänker bara på det vi publicerar,
    och vi publicerar från USA-

  121. -så vi tar hänsyn till USA:s lagar.

  122. Det är intressant att se
    hur olika miljöer fungerar juridiskt.

  123. I exempelvis Spanien
    har man brevsekretess-

  124. -vilket innebär att man inte
    får publicera eller citera e-brev.

  125. Av de 11,5 miljoner filerna
    var hälften e-brev-

  126. -så våra spanska kolleger
    var ganska rådvilla i början-

  127. -eftersom e-breven
    var det som var mest intressant.

  128. I slutändan använde man de e-brev
    som var av intresse för allmänheten.

  129. Man publicerade inte hela brev,
    men man citerade dem.

  130. I USA har vi inga såna problem.

  131. Vi har heller inga problem
    med att publicera t.ex. adresser.

  132. Folk diskuterar just nu
    vad som är privat och inte-

  133. -och alla partner diskuterar-

  134. -om en adress är privat eller inte.
    Borde man få publicera adresser?

  135. Det mesta handlar om
    det vi ska göra i början av maj.

  136. På offshoreleaks.icij.org kan man
    börja prenumerera på vårt nyhetsbrev-

  137. -så att man får veta
    när vi uppdaterar vår databas-

  138. -med data från Panamadokumenten.

  139. Vi ska släppa namnen
    på 200 000 utlandsbaserade företag.

  140. Vi släpper både namnen på företagen
    och på förmånstagarna bakom dem.

  141. Där publicerar vi namnen
    med tillhörande adresser.

  142. Anledningen till det
    är att vi anser att adresser-

  143. -säkerställer
    att en person är just den personen.

  144. Det finns många John Smith,
    men de har alla varsin specifik adress.

  145. Det är ICIJ:s syn på det hela-

  146. -men jag vet att andra partner
    blir alldeles förskräckta av det.

  147. Olika länder har ju olika lagar,
    och på ICIJ...

  148. Det är trevligt
    att ha USA:s rättsliga skydd.

  149. Men ni har nåt mer,
    ni har även en rättsskyddsförsäkring.

  150. Precis, för i...

  151. Advokater är alltid dyra, men
    i två länder är advokater väldigt dyra:

  152. I Storbritannien och i USA.

  153. ICIJ och vår moderorganisation,
    Center for Public Integrity-

  154. -har en advokat,
    men vi har även en försäkring.

  155. Jag vet inte exakt vad den täcker,
    men den ska täcka...

  156. Det är nästan som en hyrbilsförsäkring.

  157. Vid en krock får man betala 600 euro,
    och sen täcker försäkringen resten.

  158. Vår försäkring liknar den,
    så vi måste ändå betala-

  159. -men om fallet går till domstol
    förlorar vi försäkringen.

  160. Det är som en bilförsäkring,
    men beloppen är mycket större.

  161. Du som arbetar i ett land
    med ett rättssystem från medeltiden-

  162. -vad har du att säga i den här frågan?

  163. På medeltiden slapp man i alla fall
    oroa sig för elektronisk publicering.

  164. Det är intressant att som svensk
    stöta på Storbritanniens rättssystem.

  165. Ibland måste vi rådfråga advokaterna
    innan vi laddar ner nåt-

  166. -för som journalist
    kan själva nedladdningen-

  167. -innebära att man bryter mot lagen.

  168. Under tidigare projekt
    har vi fått be våra advokater-

  169. -att hitta ett intresse för allmänheten
    i det vi vill ladda ner-

  170. -även om vi inte vet nåt om det
    eftersom vi ju inte får titta på det.

  171. Det har varit intressant
    att granska artiklarna tillsammans.

  172. En sak som är fantastisk
    med advokater på medieföretag...

  173. Jag har bra erfarenheter
    av SVT:s advokater-

  174. -och på The Guardian
    har man samma inställning:

  175. Vi publicerar det vi kan
    utan att bryta mot lagen.

  176. Den enda skillnaden är att man
    kan ta sig större friheter i Sverige.

  177. För varenda person som nämns-

  178. -och varenda fastighet som nämns
    måste vi skriva ett brev där vi säger:

  179. "Vi tänker säga
    det här, det här och det här om er."

  180. "Ni har rätt
    att svara inom en viss tid."

  181. Då får vi ett argt brev
    där de hotar att stämma oss.

  182. Allt vår advokat
    har gjort i en månad eller två-

  183. -alltså sen vi började skicka ut brev,
    är att gå igenom alla svar.

  184. Vad måste vi ta med
    för att skydda The Guardian?

  185. Många gånger har vi fått skriva:

  186. "Det är inte olagligt
    att äga ett företag utomlands."

  187. "Många personer som gör det
    har lagen på sin sida." Och så vidare.

  188. -Vi borde gå vidare med fler frågor.
    -Bara en sak till om kommentarerna.

  189. Att kontakta folk för kommentarer
    var en viktig del i det här arbetet.

  190. Vi samordnar rätt sällan på ICIJ,
    men vi har några grundregler.

  191. Den första är
    att vi publicerar samtidigt.

  192. ICIJ bestämmer datumet
    tillsammans med sina partner.

  193. Den andra är att vi kontaktar folk
    för kommentarer samtidigt.

  194. På The Guardian måste man
    kontakta folk fem veckor i förväg-

  195. -men i Spanien,
    som jag känner till väl-

  196. -kan man utan problem kontakta folk
    samma dag som man publicerar.

  197. Så vi hade en del kulturkrockar-

  198. -angående när folk ska kontaktas.

  199. Men i slutändan
    bestämde vi att alla fick kontakta-

  200. -de inblandade
    runt fem-sex veckor i förväg.

  201. Vi kontaktade Mossack Fonseca-

  202. -fyra veckor i förväg, och vi
    var samordnade, vilket var viktigt.

  203. Det andra jag ville ta upp var
    att vi skriver artiklar på olika sätt.

  204. ICIJ gjorde en interaktiv artikel,
    "The Power Players", där vi avslöjade-

  205. -namnen på runt sjuttio politiker
    eller deras släktingar och kolleger-

  206. -som på nåt sätt
    var kopplade till våra data.

  207. Vi diskuterade det med The Guardian,
    som sa:

  208. "Ni konstaterar bara fakta, men vi
    måste bevisa att de hade ont uppsåt."

  209. "Vi måste visa exakt varför de
    använde utomlandsbaserade företag."

  210. Så vår advokat säger:
    "Konstatera bara faktum."

  211. Deras advokat säger: "Förklara allt."

  212. Det var därför The Guardian
    inte kunde använda vår artikel.

  213. Deras berättarform är annorlunda
    än vår ur ett juridiskt perspektiv.

  214. Det som skyddar oss i USA
    skyddar inte dem i Storbritannien.

  215. Tack, Mar. - Vi har lite bråttom,
    så vi behöver korta, koncisa frågor.

  216. Vifta med handen,
    så försöker jag komma ihåg er.

  217. Svara kort, för vi har ont om tid,
    och jag vill ha många frågor.

  218. Petter Ljunggren, din fråga.

  219. Jag vill höra mer
    om Helena Bengtssons syn-

  220. -på situationen på The Guardian.

  221. Begränsades du
    av den juridiska situationen?

  222. Var det några artiklar
    du inte publicerade?

  223. Nej, inte direkt. Vi diskuterade
    den interaktiva artikeln väldigt länge.

  224. Vi kan länka till artikeln i USA,
    det är helt säkert-

  225. -men om vi lägger upp den själva,
    måste vi kontakta alla personer i den-

  226. -och våra advokater
    hade ju redan fått hundratals brev.

  227. Så, nej, vi har inte stoppat en artikel,
    men vi har behövt skriva annorlunda.

  228. Vissa saker
    fick vi stryka ur våra artiklar-

  229. -av juridiska skäl
    eftersom vi inte hade bevis.

  230. Vi kan inte bara säga "Så här står det",
    utan vi måste veta om det är sant.

  231. -Kan du berätta om nåt som ströks?
    -Nej, inte direkt.

  232. -Det var därför hon strök det!
    -Ja, precis.

  233. Det här filmas och läggs ut på nätet,
    så det tänker jag inte prata om.

  234. Vi har en fråga från Hans Strandberg,
    men han är blyg, så jag ställer den.

  235. Den är till Joachim Dyfvermark.
    400 personer samarbetade så länge.

  236. Blev det aldrig
    några missförstånd eller bråk eller så?

  237. Stäng av kamerorna, så berättar jag.

  238. Du behöver inte nämna några namn,
    men förklara hur svårt det kan vara.

  239. Shit happens, och du vet vad skit är.

  240. Det är ju vid olika tidpunkter
    som olika länder kontaktar-

  241. -inblandade personer och företag.

  242. I Sverige
    brukar vi enligt tradition ge dem-

  243. -all information i förväg,
    men inte fem veckor innan publicering.

  244. På "Uppdrag granskning" anser vi
    att de ska hinna förbereda sig-

  245. -men om vi kontaktar dem för tidigt
    förlorar vi kontrollen över situationen.

  246. I det här fallet handlade det om-

  247. -gränsöverskridande publikationer.

  248. Våra partner hade en annan syn
    på personerna vi granskade-

  249. -så det blev...knepigt.

  250. För att visa på olikheterna
    är Island ett jättebra exempel.

  251. Om man i vissa länder
    ger fem veckors förvarning-

  252. -till folk som har ett PR-team,
    så blir det precis som på Island.

  253. Du kan väl förklara vad som hände?

  254. När vi publicerade
    visste de inblandade om det-

  255. -men de anade inte
    att det skulle bli så stort.

  256. När vi kontaktade Messi,
    den världskände fotbollsspelaren...

  257. Vi kontaktade Messi många gånger,
    men han ville inte prata med oss.

  258. Några dagar efter publicering
    började han hota att stämma oss.

  259. Sen fick han göra ett uttalande, för
    han anade inte hur stort det skulle bli.

  260. Samma sak hände
    med Spaniens kungafamilj.

  261. Det var den före detta kungens syster,
    och hon svarade oss inte.

  262. Tre dagar efter publicering
    fick hon också göra ett uttalande.

  263. Men om de vet om allt i förväg blir det
    som på Island. - Berätta lite om det.

  264. Vi bad statsministern om en intervju
    fredagen den 11 mars.

  265. Vårt konfrontationsdatum...

  266. ...blev senare än alla andras.

  267. Så, ja...

  268. På Island
    färdas information väldigt snabbt-

  269. -särskilt när det handlar om ministrar.

  270. Det som hände
    med statsministern var...

  271. Vi intervjuade honom på fredagen-

  272. -och bjöd in honom
    till en till intervju under helgen-

  273. -och till ytterligare en intervju
    efter helgen.

  274. Statsministerns assistent erbjöd oss-

  275. -en inofficiell intervju på torsdagen,
    och vi tackade nej.

  276. Vi sa att vi ville intervjua
    statsministern-

  277. -och gav honom
    ännu en chans att förklara sig.

  278. Han behövde svara oss
    före klockan nio på kvällen.

  279. En timme och tjugo minuter senare-

  280. -uttalade sig statsministerns fru
    om Wintris på Facebook.

  281. Det var rätt konstigt-

  282. -att arbeta med det här
    i tre veckor efter det.

  283. Folk blev som galna på Island-

  284. -men vi ansåg
    att storyn inte var ute än.

  285. Efter det kom det ut en massa artiklar-

  286. -eftersom Süddeutsche och ICIJ
    ställde frågor till andra ministrar-

  287. -och till Reykjaviks kommunfullmäktige.

  288. Deras artiklar publicerades-

  289. -så min grupp drabbades av panik,
    men jag sa:

  290. "Slappna av.
    Ingen annan har våra data."

  291. "Vi har alla dokument,
    och det är där storyn finns."

  292. -Och ni hade intervjun.
    -Ja, och intervjun, så klart.

  293. Vi har en fråga här borta.

  294. Har vi fler frågor? En till från Erica.

  295. Hur väljer ni ut era medlemmar?

  296. Innan jag svarar vill jag berätta
    att på panamapapers.icij.org-

  297. -finns en sektion för vanliga frågor,
    och det där är en av de vanligaste.

  298. Det står även hur ICIJ finansieras
    och om vi ska publicera alla dokument.

  299. ICIJ är ett nätverk av medlemmar.

  300. Vi har
    runt 190 medlemmar i över 65 länder.

  301. -Helena och Fred... - Är du medlem?
    -Ja.

  302. Och Joachim... Vi har 190, så ibland
    glömmer jag vilka medlemmarna är.

  303. Vid en global undersökning tänker vi
    först på vilka länder som påverkas-

  304. -och sen på vilka medlemmar
    vi kan få med oss.

  305. I de länder där vi inte har medlemmar
    samarbetar vi ofta med medieföretag.

  306. Våra medlemmar är hejaklacksledare
    som bearbetar sina redaktörer.

  307. Så jag hejar på Helena, som i sin tur
    hejar på personerna på The Guardian.

  308. Det är mycket enklare för henne,
    för mig känner de ju inte.

  309. Vi har också etablerade samarbeten
    med olika medieföretag-

  310. -som vi har arbetat med i flera år,
    som SVT och The Guardian.

  311. De får också delta i utredningar.

  312. Men vi baserar alltid våra beslut
    på vilka länder som påverkas-

  313. -och hur vi säljer storyn bäst.

  314. Arbetet på ICIJ
    är som en delningsekonomi.

  315. ICIJ har bara tolv anställda.

  316. Vi kan vara dubbelt så många
    vid såna här stora utredningar.

  317. De resterande journalisterna,
    upp till 370 eller 400 stycken-

  318. -bekostas av olika medieföretag.

  319. Så jag vet inte hur mycket allt kostar,
    för SVT bekostar sin del-

  320. -The Guardian bekostar sin del o.s.v.

  321. Det blir som en delningsekonomi.
    Så det är så vi väljer våra partner.

  322. -Erica Hedin från Sveriges...
    -...Radio, Göteborg.

  323. Det här kanske är en för bred fråga,
    men ni kan försöka svara på den ändå.

  324. Vad kommer det här
    att innebära för säkerheten på ICIJ?

  325. Kommer det fler läckor?

  326. Hur går debatten kring att samarbeta
    så här inom grävande journalistik?

  327. Det är en bred fråga, men försök svara.

  328. Jag vill gärna höra de andra,
    för jag är ju partisk i mitt svar.

  329. Jag hoppas att det blir fler läckor.

  330. På ICIJ implementeras nu
    en säker läckningsplattform-

  331. -som gör att vi kan motta läckor
    på ett säkrare sätt.

  332. Men å andra sidan
    så är det ju elektroniska läckor vi ser-

  333. -och de når media
    snabbare varje gång.

  334. Det här är historiens största läcka-

  335. -och snart pratar vi nog
    om historiens nya största läcka-

  336. -så självklart
    är säkerheten viktig för oss.

  337. Vi gör allt vi kan
    för att skydda våra data.

  338. Ibland är det svårt-

  339. -för NSA spionerar på vem de vill,
    så vad kan jag göra på ICIJ?

  340. Vi gör det bästa vi kan,
    men som vi sa tidigare-

  341. -så är reportrarna vår svagaste länk.

  342. Vi försöker lära dem hur man skyddar
    sina data och lösenord och så vidare.

  343. Jag har en fråga.

  344. Hela den här situationen är invecklad-

  345. -och jag har försökt lära ut PGP länge-

  346. -men det är
    få av mina elever som kan det.

  347. Ni två är tekniskt kunniga.
    - Ni två är av den gamla skolan.

  348. -Va?!
    -Men nu... - Han avbryter mig jämt!

  349. Men nu kan ni ju faktiskt hantera
    de här systemen.

  350. Ni har lärt er allt,
    så jag vill höra er två-

  351. -berätta om de tekniska problem...

  352. Eller snarare hur ni
    övervann de tekniska hindren-

  353. -för jag vet att många i publiken
    tycker att kryptering är jättesvårt.

  354. -Du har väl till och med en Mac?
    -Ja.

  355. -Berätta!
    -Vill du börja?

  356. Jag behövde skaffa en PGP-kryptering-

  357. -för att kunna kommunicera med ICIJ.

  358. Jag började använda Hushmail,
    och så frågade folk efter min PGP-

  359. -så jag var tvungen att skaffa det.

  360. På Island har jag skrivit
    många artiklar om datorsäkerhet.

  361. Jag blev faktiskt vän-

  362. -med Islands duktigaste datorspecialist.

  363. Han har lärt mig mycket
    om datorsäkerhet och kryptering.

  364. I dag skulle jag aldrig kommunicera
    med nån utan en PGP.

  365. -Men du överlevde. Var det svårt?
    -Nej, det var det inte.

  366. -Han klarade det! Då kan ni också!
    -Hur många här har en PGP-nyckel?

  367. Det här måste ni ordna i morgon.
    De timmar det tar är väl använd tid.

  368. Jag vill också säga,
    och det här vet Fredrik-

  369. -att jag var
    en motvillig PGP-användare länge.

  370. När jag skulle skaffa det
    hittade jag tre gamla nycklar.

  371. Men saker och ting
    går framåt där också.

  372. Det svåra sättet, som Fredrik
    lärde mig, har nu blivit väldigt lätt.

  373. Det finns insticksprogram
    och vi har Hushmail och så-

  374. -som gör det väldigt... Tack!
    Det blir enkelt att göra det här.

  375. Det var det första jag ville säga.
    Och det Johannes berättar är toppen.

  376. Du övervann tekniken...
    - Förolämpar du mig?

  377. Man övervinner tekniska svårigheter
    när man måste.

  378. För att delta i projektet
    var du tvungen att övervinna det.

  379. För att lösa ett journalistiskt problem
    kan man behöva lära sig lite om teknik.

  380. På min webbplats som jag skapade
    efter läckan, Reykjavik Media...

  381. Vi har experter och programmerare
    som ska skapa-

  382. -en säker delningstjänst
    till Reykjavik Media på Island, så...

  383. Sven och jag har varit-

  384. -elever hos Fredrik länge nu-

  385. -och för oss har det inte varit
    en sån stor förändring.

  386. Vi har arbetat
    med krypterade hårddiskar-

  387. -sen tio år tillbaka eller ännu längre.

  388. För oss handlar det om-

  389. -att skydda våra tidigare källor.

  390. Även om jag blir av med datorn-

  391. -eller om nån gör en razzia
    eller om nån stjäl den-

  392. -så behöver jag inte oroa mig för
    att information om källorna läcker ut.

  393. I det här fallet
    vill man inte vara den svaga länken.

  394. När man har 400 kolleger
    som arbetar med känsliga saker-

  395. -vill man inte vara den som läcker.
    Då får man betala ett högt pris.

  396. Joachim, jag vill be dig
    att utveckla det du pratar om.

  397. Jag är så stolt över
    att SVT kunde bidra-

  398. -till Panamaprojektet
    genom att skapa en FTP-server-

  399. -som gav alla journalister tillgång
    till allt tv-material.

  400. Alla som arbetar med tv
    vet att det är rätt svårt.

  401. Man måste hantera många filer,
    och det är mycket data.

  402. Du skapade servern. Berätta om det.

  403. Var börjar man ens
    med ett sånt stort projekt?

  404. Vi insåg att alla medier gör tv
    på ett eller annat sätt.

  405. Vi insåg även
    att många skulle filma väldigt sent.

  406. Vi skulle aldrig kunna ha kontroll-

  407. -över våra partner i projektet
    och deras material.

  408. Hur skulle vi få tag på deras material?

  409. På ICIJ kunde man inte
    dela med sig av filmer-

  410. -så SVT tog initiativet till att skapa
    en video-server som vi var värdar för-

  411. -och som var säker.

  412. Alla skulle få tillgång till den
    så att de kunde ladda upp klipp.

  413. Vi hade en tysk kollega-

  414. -och om svenskar är fyrkantiga,
    så är tyskar ultrafyrkantiga-

  415. -som sa: "Hur gör vi med upphovsrätt?"

  416. Vi hade en tråd
    där vi diskuterade olika problem.

  417. Men ingen svarade.
    "Hur gör vi med upphovsrätten?"

  418. "Vi delar det bara.
    Vi struntar i att prata om det."

  419. Det vi ser över hela världen-

  420. -är en oreglerad... Vad hette det?

  421. Radikal delning.

  422. Men teknikmässigt... Många i publiken
    kan inte komma in på en FTP-server.

  423. Hur gör du det? Du är ju inte
    den mest tekniska i rummet.

  424. -Han fortsätter förolämpa mig.
    -Nej då!

  425. -Han använder dig som exempel.
    -Ja, jag vet. Det gör han alltid...

  426. Det är en vanlig FTP-server
    med ett S framför-

  427. -och det betyder att den är säker.

  428. Det är speciella program
    som är enkla att ladda ner.

  429. Programmen är olika beroende på
    om man använder pc eller Mac.

  430. Jag vet inte
    om jag kan förklara det mer detaljerat.

  431. Jag skrev en manual,
    som jag är väldigt stolt över.

  432. Den fick de andra,
    och allt fungerade oerhört bra.

  433. -Man kan väl använda Cyberduck?
    -Ja.

  434. Så även om servern är säker-

  435. -kan man nå den
    med program för vanliga FTP-servrar.

  436. Det är program som man installerar.

  437. Cyberduck är ett av dem,
    Filezilla är ett annat.

  438. Man väljer om man vill ha
    vanlig FTP eller SFTP.

  439. Sen loggar man in
    och får tillgång till materialet.

  440. Servern är svår att skapa, och man
    måste ha mycket lagringsutrymme-

  441. -men för användaren är det rätt lätt,
    man laddar bara ner ett program.

  442. Innan vi tar nästa fråga
    vill jag lägga till nåt.

  443. Anledningen till att det här
    är så enkelt för Joachim och Mar-

  444. -är att de kontrollerar sina datorer.
    Så är inte fallet för många i publiken.

  445. Jag var redaktör på SR i två år
    och kämpade med-

  446. -att ge mina reportrar
    kontroll över sina egna datorer.

  447. IT-avdelningen tänkte
    att journalisten inte behövde...

  448. "Det är IT-avdelningens jobb."
    Och så är det på många ställen.

  449. Det innebär
    att ni inte kan nå SVT:s FTP-server.

  450. Ni kan inte använda PGP.

  451. Ni kan inte göra en miljon saker
    för att er IT-avdelning styr allt.

  452. Ni har varit för lata,
    ni har inte lärt er det här själva.

  453. Det måste få ett slut.

  454. Förstår ni nu hur det är för mig?
    "Det måste få ett slut."

  455. Ni kanske inte har upplevt det här,
    men små företag kan råka ut för det.

  456. Man kan ju få maskar och trojaner-

  457. -när man öppnar e-brev från okända.

  458. Har ni tips på hur man undviker det
    som ni kan dela med er av?

  459. Har ni haft problem
    med trojaner eller andra virus?

  460. Jag vill gärna att du besvarar det,
    herr Dyfvermark.

  461. -Om det är ett problem?
    -Har du fått virus?

  462. Ja, absolut!

  463. -Vad hände?
    -Jag tar den korta versionen.

  464. Jag var i Sarajevo
    och loggade in på hotellets wifi.

  465. Efter det fick jag lov att säkra
    alla data och skaffa en ny dator-

  466. -så, ja, det är ett stort problem.

  467. Det gäller inte Panamadokumenten,
    utan det är mer ett generellt problem.

  468. Ett råd är förstås att använda-

  469. -nåt slags antivirusprogram
    så att man inte lämnar allt öppet.

  470. Och använd sunt förnuft.
    Klicka inte på sånt som folk skickar-

  471. -om ni inte har bett om sakerna.

  472. Om nån skriver "Titta, vad roligt!",
    klicka inte.

  473. Det är ett virus som tar över datorn.

  474. Så det handlar om-

  475. -att använda tekniken som finns
    och att ha sunt förnuft.

  476. Det finns många manualer på nätet.
    Electronic Frontier Foundation-

  477. -har manualer, bl.a. en om phishing,
    så det kan jag rekommendera.

  478. Besök Electronic Frontier Foundations
    webbsida och ta er en titt där.

  479. Vi måste runda av-

  480. -men vi har en fråga där borta först.

  481. Vad gäller den mänskliga faktorn...

  482. Ni har hundratals reportrar
    med fruar, makar och kolleger.

  483. Hur i all världen
    lyckades ni hålla det här hemligt?

  484. Som journalist
    vill man inte vara den svaga länken.

  485. -Så det är rädsla?
    -Ja, men det är också...

  486. Vi förstod snabbt
    att det skulle få stort genomslag-

  487. -även om jag inte förstod
    att det skulle bli så här stort.

  488. På "Uppdrag granskning" diskuterade
    vi säkerhet och kommunikationssätt-

  489. -och när SVT Nyheter hakade på-

  490. -hade vi
    väldigt stränga säkerhetsåtgärder.

  491. Man vill inte förlora storyn-

  492. -och man vill inte ge personerna
    man granskar tid att förbereda sig.

  493. Mar och hennes team
    har ju skapat ett nätverk-

  494. -som vi har varit en del av
    och kommunicerat mycket inom-

  495. -och vi har också träffat
    många medlemmar i verkligheten.

  496. Så nu är vi inte längre konkurrenter,
    nu samarbetar vi.

  497. Jag samarbetar med Johannes,
    Joachim, sydamerikanska reportrar-

  498. -och fantastiska ryska reportrar
    som har riskerat livet för det här.

  499. Den lojaliteten är på nåt sätt starkare
    än lojaliteten till redaktören-

  500. -som vill publicera nåt tidigare
    eller vänta med att publicera.

  501. Vi vill inte förråda gänget,
    för just då är vi ett gäng, allihop.

  502. -Men du bröt mot blockaden.
    -Med tio minuter.

  503. Gjorde du?!
    - Det blir dödsstraff, men efter...

  504. Jag vill bara lägga till två saker
    ur ett samordningsperspektiv.

  505. Alla partner får skriva på
    ett avtal om publiceringsdatum.

  506. De kan så klart bryta mot avtalet,
    men det är ändå viktigt.

  507. Enligt mig bör vi inte underskatta
    hur viktigt samordning är.

  508. På ICIJ ägnar vi mycket tid åt det-

  509. -och vår biträdande chef,
    Marina Walker, är som en mor för oss.

  510. Hon är alltid där
    och tar hand om alla medarbetare.

  511. Jag säger "som en mor för oss"
    för att hon alltid försöker hjälpa alla.

  512. Flera av oss gör det på ICIJ,
    det är det vårt arbete går ut på.

  513. Vi är där för att hjälpa folk
    och för att lösa problem.

  514. Ibland jämför jag oss
    med hejaklacksledare.

  515. De hejar också på folk:
    "Det här klarar vi! Oroa er inte."

  516. Det är en del av vårt arbete,
    och de som vill samarbeta med oss-

  517. -behöver
    en projektledare som samordnar allt-

  518. -och som inte behöver skriva artiklar.

  519. Vi får sluta där,
    för det kommer en ny panel.

  520. -Tack till alla i publiken och panelen!
    -Tack.

  521. Översättning: Malin Kärnebro
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grävande samarbete i Panamadokumenten

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Introverta hjältar och twittrande litteratur

Matilda Torstensson Wulf, doktorand och litteraturvetare på Linköpings universitet, talar om hur teknik- och samhällsutveckling ställer nya krav på författares deltagande. Det gamla romantiska konstnärsidealet, det ensamma geniet, utmanas av ett nytt författarideal: den multimediala författaren, där utspel i olika typer av medier blir en del i den litterära verksamheten. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Lars Johan och Wendela, två tidningspionjärer

Lars Johan Hierta startade Aftonbladet år 1830 och startade därmed en ny epok i svensk presshistoria. 1841 anställde han Wendela Hebbe, den första kvinnliga skribenten med fast anställning