Titta

UR Samtiden - I samma division?

UR Samtiden - I samma division?

Om UR Samtiden - I samma division?

Ett seminarium om vilka villkor som gäller för idrottande flickor och kvinnor. Vad innebär ett jämställt idrottande, och hur når vi dit? Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - I samma division? : Mot jämställd idrottDela
  1. Hej, och tack
    för att jag får komma.

  2. Jag heter Matthis Kempe-Bergman,
    och har forskat mycket-

  3. -inom idrott och genus,
    och det är därför jag är här.

  4. Jag samhällsvetare från början
    och har läst idéhistoria-

  5. -lite etnologi, och är engagerad
    i och intresserad av politik-

  6. -av samhällsfrågor
    så där i en bredare mening.

  7. Men i sju år har jag varit på
    Gymnastik- och idrottshögskolan.

  8. Och sysslat med idrottsvetenskap
    i en forskningsgrupp på GIH-

  9. -som håller på med
    idrottssociologi och -pedagogik.

  10. Och jag har fått chansen
    att vara med där.

  11. Och den här idrottsvinkeln
    passar mig bra.

  12. Dels är jag lite idrottsnörd
    får jag erkänna-

  13. -vad gäller konsumtion och så.
    Det har jag alltid varit.

  14. Och dessutom har jag hållit på
    mycket med idrott själv.

  15. Sofia Karlsson som pratade
    tidigare är tennisspelare-

  16. -och det är jag också.
    Och vi är precis jämnåriga-

  17. -och har spelat samma tävlingar.
    Det är ju osannolikt faktiskt.

  18. Men efter gymnasiet
    så satsade jag i fem år-

  19. -och spelade tennis på heltid.
    Och reste runt och spelade.

  20. Man kan säga
    att jag höll på i slutet-

  21. -av det här svenska tennisundret
    som ni vet...

  22. Jag var ju inte med i undret,
    tyvärr. Det hade jag önskat.

  23. Men ni får tänka
    lite i utkanterna.

  24. Där nånstans var jag med, och...

  25. Men jag fick spela mot många
    av de här stora stjärnorna-

  26. -och träna med dem, men jag
    var inte på den nivån riktigt.

  27. Det tror ni kanske inte när ni
    ser mig, men jag har faktiskt-

  28. -slagit Robin Söderling.
    Det vet ni vem det är, va?

  29. Sveriges senaste stjärna
    på herrsidan.

  30. Tyvärr var han ju ganska liten
    när jag slog honom.

  31. Han var åtta år.
    Nej, men han var lite för ung-

  32. -för att det liksom ska räknas.

  33. Men jag slog honom en gång.
    Sen fick jag stryk lite senare.

  34. Så den här idrottsvinkeln
    har ju passat mig.

  35. Idrott och genus är ju
    intressant ur flera perspektiv.

  36. För det första är det intressant
    att se: Hur uppstår könsmönster?

  37. Hur reproduceras de,
    och hur kan de förändras?

  38. Det är ju spännande frågor.
    Sen har vi identitetsfrågorna-

  39. -som har med genusteori att
    göra. Hur blir vi de vi blir?

  40. Och hur blir man som man blir
    inom idrotten?

  41. Vad är det för normer
    som dominerar inom idrotten?

  42. Här har jag haft
    ett personligt intresse också-

  43. -eftersom jag har varit
    så mycket inom idrotten.

  44. Dessutom tycker jag
    att en annan spännande fråga-

  45. -inom idrott och genus är ju den
    om könsskillnader och olikheter-

  46. -mellan män och kvinnor.
    Hur olika är vi egentligen?

  47. Och var går gränsen,
    och hur uppstår olikheterna?

  48. Det kan vi ju ha
    en egen konferens om en hel dag.

  49. Det är ju
    väldigt filosofiska frågor.

  50. De här frågorna uppstår ju när
    man håller på med det här ämnet.

  51. Och inom idrotten utmanas många
    föreställningar om vad vi vet-

  52. -om män och kvinnor.

  53. Så nu vet ni lite om mig, så ni
    vet vem som står här och pratar.

  54. Och just nu skriver jag faktiskt
    lite annat än forskningstexter.

  55. Jag skriver lite mer
    åt skönlitteraturhållet.

  56. Just nu går det riktigt dåligt.
    Men jag försöker i alla fall.

  57. Jag ska försöka mig på det
    en liten sväng.

  58. Men i dag
    så ska jag ta ett brett grepp-

  59. -på de här frågorna,
    tänker jag mig.

  60. Jag börjar brett
    och jag slutar brett.

  61. Emellan där ska jag prata
    om min avhandling-

  62. -och min egen forskning. Jag har
    skrivit en avhandling som heter:

  63. "Man talar om jämställd idrott.
    Om jämställdhetssamtal"-

  64. -"med manliga idrottsledare
    och förutsättningar"-

  65. -"för jämställd idrott."
    Och i avhandlingen har jag...

  66. Det är ett 50-tal manliga
    idrottsledare som intervjuas-

  67. -och som får prata
    ganska fritt om jämställdhet.

  68. De får frågor: Vad betyder
    jämställd idrott för dig?

  69. Vad betyder jämställd idrott i
    din verksamhet och i din idrott?

  70. Så får de resonera om det här
    i djupintervjuer-

  71. -som jag har genomfört
    med cirka 50 idrottsledare.

  72. Tillsammans med också...
    Mina handledare har gjort några.

  73. Jag ska gå in på det här
    lite senare-

  74. -men det är kärnan
    i min forskning.

  75. Det är det här materialet,
    samtalen med de här ledarna.

  76. Och det handlar inte om att
    peka ut gruppen män på nåt sätt.

  77. Eller skuldbelägga män som grupp
    utan det är ett strategiskt val-

  78. -för det har saknats forskning
    om män och jämställd idrott.

  79. Det är också män som sitter
    på maktpositioner inom idrotten.

  80. Det har vi ju
    varit inne på i dag redan.

  81. Som har inflytande
    och tolkningsföreträde.

  82. Det är ett intressant grepp,
    tyckte jag när jag valde-

  83. -att fokusera just på män
    med makt inom idrotten.

  84. Men jag ska börja med
    att lägga en slags bottenplatta-

  85. -för vad jämställd idrott
    är i en grundläggande mening.

  86. Vi har varit inne
    på det här i dag lite.

  87. Ni får tänka lite. Vad tror ni?
    Sex punkter ska jag ta upp.

  88. Tröskar man igenom forskningen
    hittar man sex aspekter.

  89. Eller sex punkter som återkommer
    som forskare intresserar sig av-

  90. -när det gäller
    jämställd idrott.

  91. Vi har liksom berört dem lite.
    Ni får gissa för er själva.

  92. Vad... Ja, ni kommer ju
    att känna igen det.

  93. Men det är lika bra att etablera
    det här, och till att börja med-

  94. -handlar det om
    historiska aspekter på idrott.

  95. I forskningen talar man om att
    idrott skapades av män för män.

  96. Det är män som också
    har bestämt inom idrotten.

  97. Man pratar om en manlig norm.
    Det har vi ju redan hört.

  98. Det är Allsvenskan, Dam-
    allsvenskan och VM och Dam-VM.

  99. Och det här har ju pågått i...

  100. Ja, sedan den moderna tävlings-
    idrotten uppstod på 1800-talet-

  101. -så har ju den manliga normen
    varit självklar på nåt sätt.

  102. Och det där lever kvar,
    och det intresserar sig-

  103. -många forskare för förstås då.

  104. De här rötterna som ändå
    manifesterar sig fortfarande.

  105. Ja, det är fortfarande så
    att i OS så får...

  106. I senaste sommar-OS så fick män
    55 procent av medaljerna t.ex.

  107. Nu var det Vasaloppet i söndags.
    Det har vi också hört.

  108. Kvinnor fick börja
    åka Vasaloppet ganska sent.

  109. Det var samma sak med maraton.
    T.ex. så fick ju inte kvinnor-

  110. -springa maraton.

  111. Så den här historiska analysen
    och historiska dimensionen-

  112. -finns med i forskningen
    hos de allra flesta forskarna.

  113. Den kan man prata länge om,
    och den hänger också ihop-

  114. -med nästa aspekt,
    tillgänglighet.

  115. I de flesta idrotter är det män
    och pojkar som har varit med-

  116. -från början och sen har flickor
    och kvinnor kommit in efterhand.

  117. Det här handlar ju om möjlig-
    heter att utöva sin idrott-

  118. -träningsmöjligheter,
    möjligheter att tävla.

  119. Det ska ju förstås ganska brett
    det här. Det är ju också-

  120. -en slags brist på
    informell tillgänglighet också.

  121. Sen är ju representationsspåret
    centralt inom forskningen.

  122. När man tänker kring represen-
    tation på ledande positioner-

  123. -bland makthavare, bland
    beslutsfattare, bland tränare.

  124. Och här ligger...
    Generellt sett i världen-

  125. -så brukar man ju prata
    om 60, 70, 80 procent.

  126. I det intervallet är det män som
    är på de ledande positionerna.

  127. Sen är också antalet aktiva
    nåt man intresserar sig för.

  128. Där det också finns en skevhet.
    Fler män och pojkar-

  129. -idrottar och utövar idrott.

  130. Så ser det också ut
    runtom i världen.

  131. Resursfördelning handlar
    om pengar och sponsorsintäkter.

  132. Det handlar om
    resursfördelningar mellan lag-

  133. -resursfördelning mellan mans-
    och kvinnodominerade idrotter.

  134. Och så prispengar, möjlighet
    att leva på sin idrott.

  135. Idrottsmedier är också en aspekt
    som återkommer inom forskningen.

  136. Det är ju dels då
    vilka som tas upp-

  137. -och får utrymme
    i medierna förstås.

  138. Dessutom handlar det om vilka
    som skriver, som är redaktörer-

  139. -vilka som kommenterar och
    hur män och kvinnor framställs-

  140. -i idrottsmedia.

  141. Den sista aspekten man pratar om
    och kan se i forskningen-

  142. -handlar ju om
    könsstereotyper inom idrotten.

  143. Det här är ett jättestort område
    och här görs det studier-

  144. -på enskilda idrotter, så det
    går inte att ta upp allt här.

  145. Men det handlar i grund
    och botten om hur olika normer-

  146. -begränsar män, kvinnor, flickor
    och pojkar inom idrotten.

  147. Vi har ju
    pratat lite fotboll i dag.

  148. En tidigare talare har pratat
    om hur kvinnliga idrottare-

  149. -brottas med olika paradoxer
    eller konflikter.

  150. Inom fotbollsforskningen har man
    ju sett att flickor och kvinnor-

  151. -kämpar med att vara "riktiga"
    spelare och kvinnor samtidigt.

  152. Hur bygger man muskler
    och är en stark spelare-

  153. -samtidigt som man reproducerar
    en traditionell femininitet-

  154. -eller vara en "riktig kvinna"
    i samhällets ögon?

  155. Men den här aspekten
    handlar också mycket om män.

  156. Det är en forskningstradition
    som växt fram sista 20-30 åren-

  157. -som inriktas mot maskuliniteter
    och män och pojkar-

  158. -och problem som har
    med deras idrottande att göra.

  159. Pojkar och män kan också bli
    begränsade och diskriminerade-

  160. -på olika sätt inom idrotten.
    Och det är en viktig aspekt-

  161. -av den här forskningen.

  162. Så det är ju här jag ...

  163. Min avhandling börjar här, är
    situerad i det här sammanhanget-

  164. -och är relaterad till dessa
    grundproblem i olika avseenden.

  165. Och i Sverige
    har man jobbat med jämställdhet-

  166. -i Riksidrottsförbundet
    i mer än 50 år.

  167. Och det har ju hänt
    massa saker här.

  168. Vi har fått fler kvinnor
    på ledande positioner-

  169. -fler kvinnliga tränare.

  170. Vi har ju fått fram
    många kvinnliga storstjärnor-

  171. -många duktiga kvinnliga
    idrottare som uppmärksammas.

  172. Fler flickor idrottar i många
    idrotter så det händer mycket.

  173. Men det är samma problem och
    frågor i fokus fortfarande.

  174. Då undrar man ju: Vad är det som
    är så svårt med de här frågorna?

  175. Varför kommer vi inte
    framåt här?

  176. Vad är det som skaver?

  177. Det är en utgångspunkt. Sen har
    jag lite andra utgångspunkter.

  178. Det handlar om
    att det behövs nya kunskaper-

  179. -om maskulinitet och idrott.

  180. Ledarna är förstås nyckelfigurer
    i idrotten, tänker man.

  181. Ledarna blir ju en slags länk
    mellan den centrala nivån-

  182. -och golvet, omklädningsrummen
    och det som händer i vardagen.

  183. Så det är ju en intressant grupp
    att tänka kring och forska om.

  184. Sen är min forskning
    en del av traditionen-

  185. -kritisk jämställdhetsforskning
    där man intresserar sig för-

  186. -vad jämställdhetsbegreppet
    fylls med för innehåll.

  187. Tidigare har det här
    tagits lite för givet.

  188. Forskning har visat
    att jämställdhet-

  189. -betyder olika
    i olika sammanhang.

  190. Och då är jag intresserad av:

  191. Vad fylls jämställdhet
    med för innehåll i idrotten?

  192. Och vad får olika innehåll för
    konsekvenser för vad som händer-

  193. -i jämställdhetsarbetets namn
    kan man säga?

  194. Så det har också varit
    en viktig del av min forskning.

  195. 47 ledare intervjuas. Det är
    från de här olika idrotterna.

  196. Det är ledare från toppen alltså
    ordföranden, distriktsledare-

  197. -och vanliga föreningsledare
    som jobbar på föreningsnivå.

  198. Ja, män med inflytande
    på olika nivåer-

  199. -och med ledaruppgifter.

  200. Alltså, bara för att säga kort
    nåt om syftet så är det...

  201. Jag näranalyserar ju
    och närgranskar-

  202. -samtalen
    och intervjuerna med männen.

  203. Jag är intresserad av vad
    jämställd idrott betyder i dem.

  204. Jag är intresserad av...

  205. Ser de jämställd idrott som en
    viktig och bra fråga, ledarna?

  206. Och hur då i så fall ser de...

  207. Det blir lite teoretiskt, men i
    relation till vilken betydelse-

  208. -av jämställd idrott förhåller
    de sig? Jag återkommer till det.

  209. Ett annat syfte
    handlar om förutsättningarna-

  210. -för samtalen
    jag för med ledarna.

  211. Det är också teoretiskt, men
    jag är intresserad av ramarna-

  212. -för när de här männen
    pratar om jämställdhet.

  213. Hur ser de här ramarna ut,
    och hur ser de inte ut?

  214. Och ser de olika ut, eller kan
    man se samma mönster i samtalen?

  215. När jag gjort min avhandling
    och granskat intervjuerna-

  216. -och försökt komma fram till nåt
    och se mönster utifrån frågorna-

  217. -så har jag
    bland annat då hittat-

  218. -en väldig mångfald
    av betydelser i materialet.

  219. När ledarna har pratat om
    jämställdhet så har det blivit-

  220. -ett brett spektrum
    av betydelser.

  221. Ofta har det handlat
    om flickor och kvinnor-

  222. -om mer resurser åt dem,
    bättre träningsmöjligheter.

  223. Man vill få in fler flickor
    och kvinnor på ledarpositioner-

  224. -eller som aktiva.

  225. Man vill ha
    specifika tjejsatsningar-

  226. -säger många av de här männen.

  227. Men parallellt med det har det
    också handlat om kultur.

  228. Att man vill ändra på kulturer
    i föreningar eller idrotter.

  229. Och en mer normkritisk hållning
    där man tycker att verksamheten-

  230. -är organiserad på ojämställt
    sätt eller att synsättet-

  231. -på pojkar och flickor
    är ojämställt.

  232. Eller så har man tagit upp
    historiska aspekter-

  233. Vissa av ledarna, jämställdhet
    för dem är att tänka på-

  234. -att det finns historiska
    orättvisor i en viss idrott.

  235. Så det är ett brett spektrum.

  236. Sen finns ledare som inte
    vill prata om män och kvinnor-

  237. -utan vill prata om individer
    och idrott åt alla.

  238. Vi ska inte prata om kön
    utan individen står i fokus.

  239. Vi ska inte prata för mycket
    om pojkar och flickor-

  240. -utan alla ska få vara med.

  241. Så ett brett spektrum
    av betydelser i intervjuerna då.

  242. Ett annat resultat
    är att männen som intervjuas...

  243. Det är sammansatta ledare
    som framträder i intervjuerna.

  244. I en och samma intervju, kan det
    framträda olika betydelser-

  245. -av jämställd idrott
    och olika förhållningssätt.

  246. Man ska inte se ledarna som
    helt enhetliga i intervjuerna-

  247. -utan de tycker
    många olika saker.

  248. Ibland så blir det
    lite motsägelsefullt.

  249. Det här har med kritisk
    jämställdhetsforskning att göra.

  250. Min forskning
    finns där i den traditionen.

  251. Det handlar om att när ledarna
    förstår jämställd idrott-

  252. -i intervjuerna och ska prata om
    det är en bra eller dålig fråga-

  253. -då gör de inte de i ett vakuum
    utan de har ju alltid en bild-

  254. -av vad jämställd idrott betyder
    när de uttalar sig.

  255. Och ofta tas det för givet
    att man säger-

  256. -att det är nån som är negativt
    inställd till jämställdhet.

  257. Ja, det kan finnas kritiker mot
    olika personer som uttalar sig.

  258. Men då vet man inte vilken bild
    av jämställdhet personen har-

  259. -framför sig när han,
    i det här fallet, pratar.

  260. Det ser jag i mitt material
    att det inte är så självklart-

  261. -för männen har ju olika bilder
    av vad jämställd idrott är.

  262. Så när de säger att för mig
    är det ingen viktig fråga-

  263. -har de en bild av det, men en
    annan ledare har en annan bild.

  264. Så det blir ett ganska komplext
    samspel mellan attityder-

  265. -och definitioner
    av jämställd idrott.

  266. Jag utvecklar det i min text.

  267. Men det tycker jag
    är ett viktigt resultat.

  268. Ett annat... Sen kan man ju säga
    att generellt sett så är det...

  269. I gruppen jag intervjuade är det
    ganska många som inte pratat-

  270. -om jämställdhet förut,
    inte tänkt på det.

  271. Det kan man ju tycka
    är lite anmärkningsvärt.

  272. Sen finns det en viss okunskap
    också bland många.

  273. Det motsatta råder också.
    Flera är engagerade och pålästa-

  274. -och har mycket att säga
    i de här frågorna.

  275. Ett viktigt resultat är
    att jämställd idrott-

  276. -förstås på olika sätt
    i olika idrotter.

  277. Det måste vi ta med oss att när
    jag intervjuade volleybolledare-

  278. -då översatte de jämställdhet
    i termer av att få in-

  279. -fler pojkar och flickor.
    Nej, fler pojkar och män.

  280. Inom fotboll handlar det
    om att få in fler flickor-

  281. -få fler kvinnliga ledare
    på ledande positioner-

  282. -och skapa bättre villkor för
    flickor/kvinnor inom fotbollen.

  283. När man pratar jämställdhet
    i badminton, då handlar det-

  284. -om mix-dubbel och träna
    och åka på resor tillsammans.

  285. Mer könsöverskridande
    tolkningar, bland annat.

  286. Så det finns en spännvidd
    mellan idrotterna.

  287. Det är ju generellt så när vi
    pratar om idrott och genus-

  288. -så måste vi ha
    den här mångfalden i bakhuvudet.

  289. Att idrotten
    är väldigt mångfacetterad-

  290. -och varje idrott
    är ju en liten egen värld.

  291. Jag menar, gå in
    i en brottningsförening-

  292. -och jämför med en golf- och en
    fotbollsförening och taekwondo.

  293. Det är ju en väldig bredd här,
    och man måste ha de här-

  294. -olika sammanhangen, att det
    ser olika ut, i bakhuvudet-

  295. -också när vi tänker kring
    idrott, genus och jämställdhet.

  296. Nåt jag ska fokusera på i slutet
    är att jag också hittade...

  297. En aspekt i mitt material
    är att det finns-

  298. -en begreppsförvirring när vi
    tänker kring jämställdhet.

  299. Mitt intervjumaterial
    med de 47 männen...

  300. Det är inte lätt att säga
    vad jämställdhet betyder-

  301. -när man tittar på materialet,
    för ledarna.

  302. Det syns explicit när de får
    säga vad jämställdhet betyder-

  303. -men mellan raderna och
    i utsagorna så kan man också se-

  304. -olika tolkningsramar
    under ytan.

  305. Alltså, de använder
    olika tolkningsramar-

  306. -när de pratar
    om jämställd idrott.

  307. Jag ska återkomma till det lite,
    men det är också-

  308. -ett spännande resultat,
    tycker jag.

  309. När man tänker kring vad som
    är svårt med jämställd idrott...

  310. Det är ju ändå en sån...
    Jag har ju en sån utgångspunkt-

  311. -i min forskning:
    Hur ska vi förstå-

  312. -att det ändå är
    ganska tröga mönster det här?

  313. Så är min bild i alla fall bland
    annat att det handlar om makt.

  314. Att om man har privilegier
    och gynnas av en viss ordning-

  315. -och ordningen fortskrider
    och man...

  316. Ja, det är ganska svårt
    att förändra strukturer-

  317. -där många av makthavarna gynnas
    av strukturen man vill förändra.

  318. Och det finns
    andra maktaspekter också.

  319. Som sagt handlar idrott om tra-
    ditioner, normer, värderingar.

  320. Det sitter djupt
    i olika idrotter.

  321. Olika idrotter har funnits länge
    och det är tröga strukturer-

  322. -det är rötter som sitter djupt.
    Det är klart svårt att förändra.

  323. Är man ointresserad och inte har
    nog med kunskap är det också-

  324. -ett problem förstås, och svårt.

  325. Sen är du ju det eviga dilemmat,
    för jag har ju min bild-

  326. -när jag tittar på forskningen,
    mellan likhet och särart.

  327. Ska jämställdhet handla om
    en slags särartstänkande-

  328. -där vi ser män och kvinnor som
    olika och ska hålla isär dem-

  329. -och jobba med jämställdhet
    utifrån det?

  330. Eller ska vi ha andra synsättet
    att män och kvinnor är mer lika-

  331. -och ha en mer grundläggande
    normkritisk hållning-

  332. -när vi jobbar med jämställdhet?
    Så det är också en...

  333. Det är en motsättning
    eller ett samtal som pågår här-

  334. -som så klart försvårar arbetet
    med jämställdhet inom idrotten.

  335. Sen handlar det också
    om intersektionalitet.

  336. Det går inte
    att bara tänka kring kön.

  337. Det har vi ju pratat om, och det
    pratar man om inom forskningen-

  338. -att våra identiteter har ju med
    mycket annat än kön att göra.

  339. Vi har olika klassbakgrunder,
    och vi är i olika åldersgrupper-

  340. -vi har olika sexuell läggning
    och olika etniska bakgrunder-

  341. -och kanske funktionshinder
    och vi har...

  342. Det finns ju ett helt spann
    av olika dimensioner-

  343. -som vi formar våra liv efter
    så det är inte så enkelt-

  344. -som att bara lägga
    ett könsperspektiv på frågorna.

  345. Det där pågår det också en
    diskussion om inom forskningen-

  346. -och en utveckling.

  347. Sen är det ju det här med att
    idrotten är så mångfacetterad-

  348. -och att det inte går
    att generalisera för mycket.

  349. Som vi varit inne på tidigare
    är det många forskare-

  350. -som hävdar att det är
    en heteronormativ ordning-

  351. -som gör att ojämställda
    mönster kan reproduceras.

  352. I idrotten finns föreställningen
    att män och kvinnor-

  353. -ska komplettera varandra.
    Vi är heterosexuella-

  354. -vi ska komplettera varann,
    och vi ska hållas isär.

  355. Och en sån föreställning repro-
    ducerar traditionella mönster...

  356. ...och traditionella ordningar
    i olika idrottssammanhang.

  357. Det jag ska avsluta med
    är den här begreppsförvirringen-

  358. -som jag pratat om redan,
    där det finns då olika...

  359. Ett syfte var ju att undersöka
    förutsättningarna för männens-

  360. -resonemang och sätt
    att förstå jämställdhet.

  361. Och då finns det, som jag sa,
    tre olika tolkningsramar.

  362. Jag skriver:
    "Hur ser ramarna ut i samtalen?"

  363. Och förekommer olika ramverk?
    Och jag skulle säga-

  364. -att tolkningsramar
    är ett bra uttryck.

  365. Använder männen olika tolknings-
    ramar. Hur ser de ut i så fall?

  366. Och här har jag då hittat-

  367. -tre olika sätt att resonera
    kring jämställdhet-

  368. -som jag ska försöka visa
    hur det kan se ut.

  369. Till att böra med finns i mitt
    material en kvinnosakspraktik-

  370. -där man ser på idrott
    som nåt ganska stabilt.

  371. Man har en traditionell syn
    på vad idrott är.

  372. I den här idrotten
    finns det två kollektiva kön-

  373. -män och kvinnor,
    som ska hållas isär-

  374. -och där det ena kollektivet,
    flickor och kvinnor, ska lyftas.

  375. Det är utgångspunkten,
    kvantitativt och kvalitativt.

  376. En flick- och kvinnoorienterad
    syn på vad jämställdhet är.

  377. Jag ska ge ett exempel.
    Så här säger en fotbollsledare:

  378. "Jämställd fotboll handlar om
    att i en förening finns det"-

  379. -"killar och tjejer i styrelsen,
    där tjejerna har ansvar"-

  380. -"för både kill-
    och flickfotbollen."

  381. "Det borde också vara betydligt
    fler kvinnliga ledare."

  382. "Och sedan är det givetvis så
    att killar och tjejer"-

  383. -"har samma förutsättningar
    att få träningstider."

  384. "Och det skiljer ingenting
    i ekonomin till lagen."

  385. Det är fokus på flickor/kvinnor.
    Man pratar resurser och ledare-

  386. -och kvantitativ jämställdhet:
    få in fler kvinnliga ledare.

  387. Den här praktiken
    dominerar i materialet.

  388. Och det finns ett traditionellt
    jämställdhetstänkande här.

  389. Det är lite knepigt att använda
    det ordet, men ungefär så.

  390. Samtidigt i materialet
    finns det en annan praktik-

  391. -eller tolkningsram som handlar
    om en mer normkritisk hållning.

  392. Tre minuter kvar.

  393. Här handlar det mer om kultur
    och det handlar mer-

  394. -om hur idrott organiseras
    och om hur vi värderar idrott-

  395. -och hur vi ser på män
    och kvinnor inom idrotten.

  396. Man tänker i termer av män
    och kvinnor, men har-

  397. -en konstruktionistisk syn
    på vad män och kvinnor är-

  398. -och på hur vi blir de vi blir.

  399. En mer genusteoretisk grundsyn
    i det här sättet att resonera.

  400. Då kan det låta så här.
    Det är också en fotbollsledare.

  401. "Det handlar om hur samhället
    ser ut och fotbollens historia."

  402. "Damer kunde inte spela fotboll
    förrän på 70-talet."

  403. "Det har inte blivit accepterat
    förrän på 90-talet."

  404. "Inom damfotbollen finns inte
    samma historia och förebilder"-

  405. -"att luta sig mot. Och inte
    lika många som engagerar sig."

  406. "Det är hur man ser
    på dam- kontra herrfotboll."

  407. "Ingen klankar ner på Kajsa
    Bergqvist när hon hoppar 2 m"-

  408. -"medan Holm hoppar 2,36."

  409. Det är ett annat sätt
    att konstruera jämställd idrott.

  410. Och det blir olika i slutändan.
    Det är det intressanta.

  411. Sen en tredje praktik
    som inte är lika vanlig.

  412. Det är en mer liberal praktik
    där man pratar om individer-

  413. -och inte vill prata om kön.

  414. "Jämställdhet är svårt. Jag för-
    håller mig till människor."

  415. "Här är vi för att bli bättre i
    idrott. Då gäller fokus på det."

  416. "Oavsett om man är tjej
    eller kille."

  417. "En del behöver piska
    för att ge det där lilla extra."

  418. "Sedan finns de
    som behöver positiv feedback."

  419. "Det gäller att hitta kodnyckeln
    till hur varje människa funkar."

  420. "Det handlar mer om att möta en
    individ än en kille eller tjej."

  421. Det är liksom en tredje praktik.

  422. Och den här är inte
    så vanlig i materialet-

  423. -för det är svårt att prata
    i könsneutrala termer-

  424. -och om individer i idrotten
    i relation till jämställdhet.

  425. För idrotten är ju så uppdelad
    så ofta blir vi intvingade-

  426. -i olika könsordningar.

  427. Så det är
    de två förstnämnda praktikerna-

  428. -som är vanligast
    i mitt material.

  429. Så då har vi, för att avsluta,
    tre olika praktiker här-

  430. -som samexisterar
    och som krockar lite.

  431. Och som förekommer då
    i de här samtalen.

  432. Och som andra forskare
    har skrivit om också.

  433. Och jag har försökt
    sammanfatta lite kort.

  434. Det är kvinnosakspraktiken,
    den mer normkritiska praktiken-

  435. -och en jämlikhetspraktik.

  436. Det här kan man se
    på andra områden också.

  437. Det är ju inte bara i idrotten
    som de här sätten-

  438. -att förstå jämställdhet
    samexisterar.

  439. Men inom idrotten är det så att
    den första, kvinnosakspraktiken-

  440. -har dominerat
    under relativt lång tid.

  441. Jenny Svender pratar efter mig,
    och jag tror-

  442. -att hon kommer
    att prata om det här.

  443. Inom forskningen föreslår man,
    och många forskare hävdar-

  444. -att vi måste röra oss
    mot en mer normkritisk praktik-

  445. -och en mer
    genusteoretisk hållning-

  446. -och ett mer normkritiskt sätt
    att praktisera jämställd idrott.

  447. Det kan handla om att man ändrar
    tränings- och tävlingsformer.

  448. Man instiftar kanske nya grenar.
    Man mixar lag.

  449. Man uppfinner nya sätt att se på
    män och kvinnor inom idrotten-

  450. -och problematiserar rådande
    normer och kulturer.

  451. Så det här är liksom slut...

  452. Det är ju så
    min presentation heter.

  453. Det här med om hur
    vi ska tänka framåt.

  454. I forskningen pratar man om
    att inta en mer genusteoretisk-

  455. -och mer normkritisk hållning
    när det gäller-

  456. -jämställdhet och idrott,
    och jag kanske får chansen-

  457. -att prata mer om det senare
    i panelsamtalet.

  458. Men jag nöjer mig där då.

  459. Textning: Cathrine Comber
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mot jämställd idrott

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Idrotts- och genusforskaren Matthis Kempe-Bergman har skrivit en doktorsavhandling om jämställd idrott och gjort djupintervjuer med manliga idrottsledare. Här ger han en översyn över vad jämställdhet inom idrotten kan betyda och hur det uppfattas, något som skiljer sig från idrott till idrott och från ledare till ledare. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Genusfrågor, Idrott, Idrottsledare, Idrottssociologi, Jämställdhet, Samhällsvetenskap, Sociala frågor
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - I samma division?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottare i offentlighetens ljus

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Fotbollen och manligheten

Sofia B Karlsson skulle hjälpa AIK:s fotbollslag att skapa en trygg miljö där alla är välkomna. Men när de manliga traditionerna och normerna utmanades mötte hon hat och hot. Här berättar hon om den manlighetskultur som råder, om arbetet mot homofobi, transfobi, sexism och rasism inom AIK och om det motstånd hon mötte. Hon ger fem tips för dem som vill öka mångfalden inom en idrottsförening. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Mot jämställd idrott

Idrotts- och genusforskaren Matthis Kempe-Bergman har skrivit en doktorsavhandling om jämställd idrott och gjort djupintervjuer med manliga idrottsledare. Här ger han en översyn över vad jämställdhet inom idrotten kan betyda och hur det uppfattas, något som skiljer sig från idrott till idrott och från ledare till ledare. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottens satsningar på jämställdhet

Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, berättar hur satsningar på jämställdhet inom idrott historiskt sett bara befäst könsordningen och cementerat idén om skillnaderna mellan kvinnor och män. Jenny Svender vill se en dubbel strategi i framtiden: dels måste idrottsrörelsen fortsätta att uppmärksamma marginaliserade grupper, dels måste de normer som har gjort dessa grupper marginaliserade uppmärksammas och förändras. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Gå mot strömmen men ändå komma fram

Maria Rooth har haft en lysande karriär som ishockeyspelare med OS-medaljer och blivit invald i internationella hockeyns Hall of fame. Här berättar hon om sin kärlek till sporten och hur det var att ständigt vara ensam tjej bland killar. Idag driver hon hockeyskola för tjejer och möter fortfarande motstånd mot tjejhockeyn i form av dåliga istider och det hon kallar "alibiverksamhet", alltså klubbar som har verksamhet för tjejer men lägger alla väsentliga resurser på killarna. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Jämställdhet i idrottens vardag

Panelsamtal om vilka insatser det går att göra på olika nivåer för en mer jämställd och inkluderande idrott. Vad kan Riksidrottsförbundet, idrottsförbunden och föreningarna göra? Och vad kan enskilda individer göra? Medverkande: Matthis Kempe-Bergman, idrotts- och genusforskare, Maria Rooth, ishockeytränare och tidigare landslagsspelare, Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Cecilia Gyllenberg Bergfast (MP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Moderator: Åsa-Karin Engstrand. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?