Titta

UR Samtiden - I samma division?

UR Samtiden - I samma division?

Om UR Samtiden - I samma division?

Ett seminarium om vilka villkor som gäller för idrottande flickor och kvinnor. Vad innebär ett jämställt idrottande, och hur når vi dit? Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - I samma division? : Idrottare i offentlighetens ljusDela
  1. Vi ska helt enkelt
    prata om män och kvinnor-

  2. -och även lite om de som inte
    faller inom de två grupperna-

  3. -inom idrottsvärlden och hur det blir
    när man kommer ut i offentligheten.

  4. Den svenska idrottsrörelsen är detta.

  5. Idrotten är extremt viktig.

  6. Anledningen till det ser ni här.

  7. Svensk idrott
    har 2,8 miljoner medlemmar.

  8. Det betyder att de allra flesta
    berörs av idrottsrörelsen.

  9. Är man inte själv utövare-

  10. -så har man barn, barnbarn,
    en förälder, en kompis, en granne...

  11. Nån deltar i idrotten.

  12. Skulle man vara en av dem som inte
    har det så påverkas man ändå.

  13. Framför allt av de här personerna
    som befinner sig i offentligheten-

  14. -eftersom mediers roll och offentliga
    människors betydelse är ganska stor.

  15. När vi samverkar med varandra skapar
    vi något som påverkar varandra.

  16. Den är viktig
    av de här anledningarna.

  17. Två tredjedelar, 65% av alla barn
    mellan 6 och 12 år, tränar en idrott.

  18. Det är ungefär lika många flickor
    som pojkar. Det är en bred rörelse.

  19. De flesta ledare jobbar utan lön.

  20. Om man hade fritidsledare skulle det
    kosta 20 miljarder kronor årligen.

  21. Det är ingen liten företeelse.
    Det är ingen marginalföreteelse.

  22. Detta är nåt stort i samhället.

  23. Därför är det så roligt
    att jobba som sportjournalist.

  24. Det berör alla och man kan ta upp så
    spännande ämnen i samband med sport.

  25. Vi börjar med att titta på ett citat
    som publicerades för ett år sen-

  26. -i vår största morgontidning,
    Dagens nyheter.

  27. Lena Andersson skrev, apropå skid-VM
    som hölls i Falun för ett år sen...

  28. ...så här om de norska skiddamerna.

  29. Lena Andersson frågade sig om...

  30. Hon tyckte att snoret och svetten
    hade försvunnit från damtävlingarna.

  31. De var så snygga när de gick i mål.

  32. Männen var fortfarande snoriga.

  33. Hon ställde sig frågan om det skedde
    nån uppiffning i skogen-

  34. -och behövde man verkligen mascara?

  35. Jag kan förstå hennes frustration-

  36. -över att man inte ens när man tävlar
    i VM känner att man kan gå osminkad.

  37. Men samtidigt tycker jag att det är-

  38. -att undervärdera idrottsutövare-

  39. -som lägger ner månader
    av minutiösa förberedelser-

  40. -för att komma till dessa tävlingar
    där varje hundradel betyder mycket.

  41. Det är att inte ta dem på allvar-

  42. -att man misstänker att de skulle
    stanna för att torka bort snor-

  43. -och rätta till anletsdragen.

  44. Vi ska inte diskutera Lena Andersson-

  45. -men det säger nånting om idrottande
    kvinnors situation.

  46. Å ena sidan måste de förhålla sig
    till ett ganska homofobiskt samhälle-

  47. -där man ser ner på kvinnor som inte
    behagar enligt en norm.

  48. Men de ska också försvara sig-

  49. -inför dem som tycker
    att de söker "begärets blickar"-

  50. -och därför aldrig kan klaga
    om de inte blir tagna på allvar-

  51. -eller tvingas svara på färgen
    på sina trosor om de gör sig fina.

  52. Det hände under skid-VM. Therese
    Johaug fick frågor om sina trosor.

  53. Det kan jag tycka att hon ska slippa-

  54. -när hon är världens bästa skidåkare.

  55. Men vissa tycker
    att hon får finna sig i det-

  56. -om hon flätar håret, tar på sig
    mascara och inte har snor i ansiktet.

  57. Då får hon finna sig i
    att svara på frågor om sina trosor.

  58. Det vore skönt om vi hade en värld-

  59. -där smink valdes rakt utifrån
    ett personligt intresse-

  60. -och mindre utifrån könstillhörighet.

  61. Men samtidigt finns det en dubbel-
    bestraffning mot de här kvinnorna.

  62. Du ska vara kvinnlig.
    Absolut inte manhaftig eller lesbisk.

  63. Men det får inte synas
    att du bryr dig.

  64. Du kan inte vara som 100-
    meterslöparna med smink och bling.

  65. Då har det blivit för mycket. Långt
    hår, naturligt rosenkindad och käck.

  66. Där finns ett litet, litet utrymme
    där man kan vara-

  67. -om man ska passera helt
    utan att bli bedömd utifrån sånt.

  68. Men då finns det de som tycker
    att man är för glad och käck.

  69. Lagom sminkad och lagom kvinnlig.
    Nån vill alltid bedöma och döma dig-

  70. -om du hamnar för mycket åt nåt håll.

  71. Ställer du inte upp på det här...

  72. Skulle Therese Johaug komma rakad,
    osminkad och supersnorig...

  73. Då kanske hon inte skulle få lika
    mycket sponsorer och sponsorpengar.

  74. Det måste de förhålla sig till.

  75. Om hon bryr sig om utseendet finns
    det de som inte tar henne på allvar.

  76. Ni fattar. Den dubbelbestraffningen
    är svår att ta sig ur.

  77. Jag tycker att det inom idrotten
    finns en fantastisk mångfald-

  78. -av kvinnor och kvinnokroppar som
    saknas på andra ställen i samhället.

  79. De flesta delarna av samhället
    är homogena-

  80. -men inom idrotten hittar man allt.

  81. Jag tycker inte att det är trist-

  82. -och ett tecken på
    att kvinnor är förtryckta-

  83. -när 100-meterslöparna sminkar sig,
    flätar håret och har långa naglar.

  84. De lägger "blingiga" guldkedjor
    på sina vältränade axlar.

  85. Jag tycker att det finns något
    väldigt spännande och queer i det.

  86. Att mixa klassiskt feminina
    och maskulina attribut på det sättet-

  87. -så att gränserna bli flytande.

  88. Jag tycker att det är spännande.

  89. Jag gillar att se det
    på det positiva sättet.

  90. Men jag inser att det inte är
    så enkelt som att de gör som de vill-

  91. -och att man kan se ut som man vill.

  92. Jag inser att många av dem gör detta-

  93. -för att balansera sin femininitet.

  94. De balanserar upp de muskulösa
    kropparna med nånting annat-

  95. -för att passera
    som nån slags behagliga kvinnor.

  96. Jag vet inte om ni minns
    Caster Semenya.

  97. Hon slog igenom vid friidrotts-VM
    2009 som 800-meterslöpare.

  98. Hon slog igenom 18 år gammal
    med buller och bång-

  99. -och bara sprang rakt mot final och
    utklassade motståndarna i finalen.

  100. Ingen förstod någonting. Vem är hon,
    varifrån kom hon och hur ser hon ut?

  101. Hon ställde inte upp på smink,
    lösnaglar och flätor.

  102. Hon var helt osminkad, korthårig,
    muskulös och sprang otroligt snabbt.

  103. Genast satt spekulationerna i gång
    om att hon inte var kvinna-

  104. -alternativt att hon var så dopad
    att hon hade blivit man.

  105. Det skrevs många skandal-
    och spekulationsartiklar...

  106. ...och kommentatorer uttalade sig om
    att ingen kvinna kunde se ut så-

  107. -eller springa så snabbt.
    "Det här måste vara en man."

  108. Underförstått: Ett odjur.

  109. Jag har faktiskt aldrig
    varit på ett friidrottsmästerskap-

  110. -där jag har sett en så extremt
    motvillig guldmedaljör.

  111. En guldmedaljör som inte har velat
    springa ärevarv som de alltid gör.

  112. Övriga ville inte springa med henne.
    Publiken ville inte se henne springa.

  113. Arrangörerna försökte tvinga ut henne
    för att ta emot hyllningar-

  114. -och till slut lyckades de,
    men man såg hur tungt varje steg var.

  115. Det var knappt några hyllningar-

  116. -trots den enastående prestationen
    och att hon inte fällts för dopning.

  117. Friidrottare är extremt hårt testade.

  118. Men hennes utseende
    och fantastiska prestation-

  119. -gjorde detta till en hetsjakt.

  120. Det gjordes till sist
    en utredning på henne.

  121. Den blev aldrig offentlig,
    men vissa uppgifter läckte ut.

  122. Hon hade ett intersexuellt syndrom
    vilket inte är särskilt ovanligt.

  123. Man ska komma ihåg att elitidrottare
    inte är "vanliga människor".

  124. Jag kan inte bli elitidrottare.
    Jag är alldeles för vanlig.

  125. Jag har en alldeles för vanlig kropp.
    Elitidrottare är "onormala".

  126. Bara "onormala" blir elitidrottare.

  127. Det ställs oerhörda krav på
    att kroppen kan prestera.

  128. Gymnaster är extremt små.
    Kanotister har jättestora lungor.

  129. Sprinters har korta,
    explosiva muskler.

  130. Långdistanslöpare är smala
    och har en annan typ av muskler.

  131. Som elitidrottare är du onormal
    från början. Det är utgångspunkten.

  132. Här hade Caster Semenya en lite för
    hög halt testosteron i kroppen-

  133. -på naturlig väg,
    vilket elitidrottare ganska ofta har.

  134. Det blev en behandling,
    hon var borta från tävlandet nåt år-

  135. -och kom ändå tillbaka och tog
    OS- och VM-silver 2011 och 2012.

  136. Det berodde inte bara på syndromet-

  137. -utan antagligen på att hon
    också var en fantastisk idrottare.

  138. Men hon vägrade att sminka sig
    och balansera upp sin femininitet-

  139. -och fick därför ta
    fruktansvärt mycket skit.

  140. Ska vi prata om medias roll-

  141. -så eldade de flesta på
    den här hetsjakten-

  142. -och hällde verkligen bensin
    på brasan.

  143. Jag kan fortfarande bli upprörd-

  144. -när jag tänker på ett inslag
    som SVT sände ett halvår senare-

  145. -när de åkte till Caster Semenyas
    hemby för att fråga vad folk tyckte-

  146. -om det här fallet.

  147. De köpte in det
    från ett brittisk produktionsbolag.

  148. Det visade sig att folket i byn-

  149. -omväxlande sa "he" och "she"
    när de skulle prata om Semenya-

  150. -varpå journalisterna
    drog slutsatsen:

  151. "Inte ens i Semenyas hemby
    vet man vad människan har för kön."

  152. Men om de hade gjort sin läxa-

  153. -hade de fått veta att på de flesta
    sydafrikanska ursprungsspråk-

  154. -används en motsvarighet till "hen".

  155. Man gör ingen könsuppdelning-

  156. -vilket gör att sydafrikaner
    som inte är så bra på engelska-

  157. -har jättesvårt
    att skilja mellan "han" och "hon"-

  158. -oavsett om de pratar om Caster
    Semenya eller om sin egen mamma.

  159. Det var extremt oansvarigt att sända
    inslaget och dra de slutsatserna.

  160. Ja...

  161. Och det är klart att hur välanpassade
    idrottsutövare är till olika normer-

  162. -spelar stor roll för
    hur mycket utrymme de ges i medierna-

  163. -och på vilket sätt de blir omskrivna
    vilket påverkar sponsorpengarna-

  164. -vilket påverkar hur mycket
    de kan träna eller om de måste jobba-

  165. -vilket tar mycket energi och tid
    från återhämtning efter skador.

  166. Huruvida du som elitidrottare
    passar in i en norm och en mall-

  167. -får direkta konsekvenser
    för ditt idrottsutövande.

  168. Jag har skrivit barnböcker-

  169. -och jag har bevakat både herr- och
    damfotboll under väldigt många år.

  170. Jag har alltid tyckt att damfotboll
    har varit roligt och viktigt.

  171. Det är en sport som har dragits med
    en uppsjö av fördomar-

  172. -vilket har påverkat i princip allt.

  173. Hur sporten behandlats i media,
    av sponsorer och dess spridning...

  174. Vi är väldigt blandade åldrar här,
    vilket är kul-

  175. -men jag som är född på 80-talet...

  176. ...fick ofta höra, lite vagt,
    när jag var barn och spelade fotboll:

  177. "Akta så att du inte blir
    som Pia Sundhage."

  178. Sundhage
    var världens bästa fotbollsspelare-

  179. -men det var viktigt att akta sig
    så att man inte blev som hon.

  180. Det är ungefär som att säga: "Akta
    dig så att du inte blir som Zlatan".

  181. Så var det på 80-talet. Man skulle
    inte akta sig för att bli bäst-

  182. -utan det handlade om utseende som
    kanske kopplades ihop med lesbiskhet-

  183. -vilket ju var farligt för en flicka.

  184. Damfotbollen har haft många lesbiska
    men det har det talats tyst om.

  185. Inåt har det funnits
    en enorm mångfald av olika människor-

  186. -med olika livsstilar
    och preferenser.

  187. Det är olika typer av kvinnlighet-

  188. -som har tagit plats sida vid sida i
    en väldigt tolerant och öppen miljö.

  189. Men utåt har detta på olika sätt
    dragit ner fotbollen.

  190. Jag har stött på det som argument.
    "Bara lesbiska spelar fotboll."

  191. Hur kan det vara ett argument
    mot sportens existens?

  192. Om de skulle vara det...
    Skulle det spela nån roll?

  193. Vad spelar det för roll
    för idrottsprestationen?

  194. Spelar det nån roll?
    Kanske spelar det ingen roll.

  195. Inställningen har funnits länge-

  196. -och plötsligt bestämde sig Victoria
    Sandell Svensson för att hon-

  197. -efter att i flera år, på frågan om
    vilken familjesituation hon levde i-

  198. -svarat "katten Kajsa"-

  199. -skulle
    berätta hur hennes familj såg ut.

  200. Det blev en sensationsartikel,
    men inte så som hon hade tänkt sig.

  201. Artikeln såg ut ungefär så här.

  202. "Victoria Svensson har blivit mamma"
    var rubriken i Expressen.

  203. "Målsuccé mot Umeå
    - och en nyfödd dotter."

  204. "'Hon ska heta Moa', säger Svensson
    till Fotbollsexpressen.se."

  205. Sen handlar det om att det är kul att
    ha blivit mamma och att ha gjort mål.

  206. En klassisk kvällstidningsartikel-

  207. -skriven på samma sätt om det hade
    varit en man som blivit pappa-

  208. -och sen gått i väg och spelat match
    två-tre dagar senare.

  209. Inga konstigheter. Det konstaterades
    att hennes sambo fött dottern.

  210. Det blev aldrig nån stor grej, inte
    heller för de som senare kommit ut-

  211. -utan det har bara följt med.

  212. Det är väldigt skönt, när en sport
    har tassat kring det i så många år-

  213. -och dragits med fördomarna-

  214. -att se människor gå ut
    och känna att de kan vara sig själva.

  215. Alla behöver inte redogöra för sitt
    privatliv och sin familjesituation-

  216. -men att känna att man kan berätta
    vem man är och att det räcker så...

  217. Jag berättar inte allt om min familj
    för att jag är gift med en man.

  218. Det är inte intressant i andras ögon.
    En kvinna hade varit mer intressant.

  219. Men det är skönt
    att det inte behöver vara så.

  220. Samtidigt finns fördomarna kvar-

  221. -och bubblar upp i vissa sammanhang-

  222. -kanske framför allt när det känns
    som att fotbollen och spelarna-

  223. -hotar nånting annat, på nåt sätt.

  224. Minns ni EM 2013 i Sverige?

  225. Det var fullsatta arenor
    och matcherna sändes i tv.

  226. Men på Twitter
    försiggick en enorm hatstorm-

  227. -där människor, framför allt män,
    satt vid tv:n och vräkte ur sig hat.

  228. "Fan, vad fula de är. De är lesbiska
    allihop. De spelar sämre än en ko."

  229. Själv kände jag bara:
    "Strunta i att titta."

  230. "Om du mår fysiskt dåligt av det,
    så strunta bara i att titta."

  231. Det bubblar upp i vissa sammanhang-

  232. -men när jag tänker på EM 2013-

  233. -minns jag främst fullsatta läktare-

  234. -bättre stämning än på någon
    herrlandskamp, människor som sjöng-

  235. -en blandad publik med barnfamiljer,
    äldre, män och kvinnor-

  236. -och efter matcherna
    ljusa barnröster-

  237. -som skrek efter den största stjärnan
    i det svenska landslaget:

  238. "Pia! Pia! Pia!"

  239. Nu var inte Pia Sundhage nån att akta
    sig för. Hon var stjärna och hjälte.

  240. Det är en helt fantastisk utveckling.

  241. Äntligen står hennes kompetens
    i fokus-

  242. -och det som hon har uträttat.

  243. Och alla medelålders kvinnor
    som ville ta selfies med Pia...

  244. Det kändes som en upprättelse-

  245. -för henne personligen men också för
    sporten i stort. Det var fantastiskt.

  246. Jag har brottats med det här då jag
    jobbat många år som sportjournalist-

  247. -varav fem år som chef
    på Sydsvenskans sportredaktion.

  248. Vi jobbade aktivt med genusfrågor-

  249. -även om vi inte kom riktigt så långt
    som jag hade hoppats att vi skulle.

  250. Det var därför jag ville ta jobbet.

  251. Hur långt man kan driva sport-
    journalistiken i de här frågorna?

  252. Till exempel hade vi en heldags
    genuskonferens på sporten-

  253. -då vi bara pratade om vad vi gjorde
    utifrån ett genusperspektiv.

  254. Det gav väldigt mycket. Vi räknade
    dem som figurerade på sportsidorna-

  255. -vilket gav oss redskap för att se-

  256. -vad det är som bestämmer
    vem som faktiskt syns.

  257. Varför nådde vi under vissa perioder
    nästan 50-50 mellan män och kvinnor-

  258. -medan vi under andra perioder
    hade kanske 90% män?

  259. Räknandet födde en diskussion om
    hur vi kunde göra siffrorna bättre.

  260. Vi ville inte göra det för att få
    ett alibi och visa hur fint det var.

  261. Det var viktigt att visa
    att kvinnor inte är ett undantag-

  262. -utan att vi bevakade allt
    någorlunda jämställt.

  263. Här får alla plats.

  264. Ett ord som "dam-VM" var strängeligen
    förbjudet på Sydsvenskan-

  265. -för det var "dam-VM"
    i hockey, basket och fotboll-

  266. -och man undrade
    vad sporten "dam" var.

  267. Är det brädspel, fast hockey?
    Det är väldigt märkligt.

  268. Räknande är ett trubbigt redskap
    men det hade vissa fördelar.

  269. Framför allt skapade det medvetenhet.

  270. För att sen göra situationen bättre
    behövs lite mer djupgående verktyg-

  271. -men det var en bra början.

  272. Vi hade sämst siffror
    i mars och september.

  273. Det är när alla lagidrotter
    är i gång precis samtidigt.

  274. Fotboll, hockey,
    innebandy, handboll, allt...

  275. Både sommarsporterna och
    vintersporterna är i gång samtidigt.

  276. Det är som mest intensivt.

  277. Även om vi gav Lugi dam,
    handbollslaget i Lund-

  278. -lika mycket utrymme som herrlaget-

  279. -så hade vi ytterligare
    4-5 herrhandbollslag att bevaka-

  280. -men vi hade inget damlag.

  281. Vi startade på minus när vi gjorde
    grundjobbet i vårt uppdrag:

  282. Att bevaka den lokala elitidrotten.

  283. Men när det var OS
    eller friidrottsmästerskap-

  284. -eller när damlandslaget i fotboll
    spelade så nådde vi ungefär 50-50.

  285. Då hade vi hälften män och kvinnor.

  286. Vi valde inte aktivt bort kvinnor
    och kvinnligt idrottande.

  287. När det fanns i nyhetsströmmen
    så värderade vi det ungefär lika.

  288. Men så fort det inte fanns
    blev det övervikt mot män.

  289. Vi insåg också att vi styrdes
    alltför mycket av lagidrotterna-

  290. -eftersom det alltid finns fler
    lagidrotter på herrsidan-

  291. -åtminstone i vårt bevakningsområde.

  292. Och så fort vi började bevaka
    individuella idrottare-

  293. -mer intensivt blev siffrorna bättre.

  294. Men det är mer pliktbevakning
    kring lagidrotten-

  295. -eftersom det är serier som pågår.

  296. En boxare blir mest intressant
    när det är VM, på hösten-

  297. -men vad gör du med en boxare i mars?

  298. Vi var tvungna att ändra hur vi
    prioriterade och bevakade sporter-

  299. -och var vi la ribban för bevakning.

  300. När vi slet oss
    från pliktbevakningen-

  301. -och också satsade på egna nyheter,
    reportage, porträtt och intervjuer-

  302. -då kunde vi påverka siffrorna-

  303. -men om vi bara gled med nyhetsfloden
    blev det alltid övervikt män.

  304. Det går att ändra siffrorna
    på sportsidorna-

  305. -men det krävs ett aktivt arbete
    och att man vet varför man gör saker.

  306. Vi breddade vårt uppdrag till att
    handla om makt och idrottens ansvar.

  307. Minns ni bilden jag visade med hur
    många medlemmar idrottsrörelsen har-

  308. -och hur många ungdomar som
    påverkas?

  309. Då inser ni vilken makt idrotten har
    och hur den påverkar människor-

  310. -och vilket ansvar man kan utkräva.

  311. Utifrån diskussionen om Semenya-

  312. -föddes min nyfikenhet kring vad som
    händer de som inte kan klassificeras-

  313. -i ett av de två könen,
    man och kvinna.

  314. Vi gjorde en undersökning
    om trans- och intersexualitet...

  315. ...och avslutade det med
    en diskussionskväll med paneldebatt.

  316. Jag tycker att det är enormt viktigt
    att ta idrotten på allvar.

  317. Den påverkar våra liv-

  318. -och vi måste bevaka den utifrån
    andra perspektiv än matchresultat.

  319. Är idrotten verkligen öppen för alla?
    Det är en viktig fråga.

  320. Den tycker jag att vi ska diskutera
    en annan gång.

  321. Sen har vi också ett annat problem.

  322. Lika lite som kollegorna på ekonomi-
    redaktionen kan påverka verkligheten-

  323. -kan vi påverka den.

  324. Vi har ett problem som säger att
    sportens makthavare främst är män.

  325. En gång föreläste jag
    vid ett tillfälle som detta.

  326. Det var i Lund och jag föreläste
    efter medieforskaren Gunilla Jarlbro-

  327. -som hade gått igenom en massa
    siffror och tagit upp ett exempel.

  328. Det här var när Charlotte Kalla hade
    slagit igenom och vunnit en tävling-

  329. -och Gunde Svan var landslagschef.

  330. Han hade sprungit bredvid i spåret
    och fjantat sig och skrikit-

  331. -och varit lite "Gunde Svan-rolig".

  332. Ett inslag i sportnyheterna efteråt
    fokuserade på Svans agerande-

  333. -trots att Kalla
    hade stått för prestationen.

  334. Alla var överens om att Kalla
    hade stått för den stora bragden-

  335. -men vinkeln var på Gunde Svan.

  336. Jag kan förstå reportern. Det blev
    en annorlunda vinkel på referatet.

  337. Men det intressanta är att om 10 år-

  338. -kanske det är Billan Westin,
    eller kanske Charlotte Kalla själv-

  339. -som varit programledare i ett lek-
    program och blivit landslagschef...

  340. ...och springer omkring i spåren
    och fjantar sig och leker. Eller?

  341. Kommer en kvinna undan
    med de här sakerna?

  342. Kan hon leda ett töntigt tv-program
    och sen bli landslagschef?

  343. Och om hon blir landslagschef,
    kan hon då fjanta sig så här-

  344. -och fortfarande komma undan med
    att vara kompetent och seriös?

  345. Jag vet inte. Det är inte självklart.

  346. Det jag vill säga är att det utrymme
    män och kvinnor inom idrotten har-

  347. -liknar det utrymme
    de har i samhället.

  348. Idrotten är inte en isolerad bubbla
    där egna regler råder-

  349. -utan en spegel av samhället i stort.

  350. Frågan om hur kvinnor skildras
    på sportsidorna och i nyheterna-

  351. -är en fråga om
    hur de skildras i samhället-

  352. -och vilket utrymme som ges
    åt kvinnor i samhället i stort.

  353. Vi har ju ett hockeylag
    som heter Malmö Redhawks i Malmö.

  354. De ligger nu i högsta serien, men har
    länge legat i näst högsta serien.

  355. De har försökt ta sig upp till SHL,
    som länge hette Elitserien-

  356. -och när de var riktigt dåliga-

  357. -kände vi att vi borde dra ner på
    bevakningen av Malmö Redhawks.

  358. De förtjänade inte all bevakning.

  359. Men då bestämde sig Percy Nilsson
    för att bygga Malmö arena.

  360. En gigantisk, jättedyr arena
    skulle byggas-

  361. -och den hade det uttalade syftet att
    Redhawks skulle spela i Elitserien.

  362. Bevakningen fick en extra dimension.

  363. Vad skulle hända utan elitserielag?

  364. Då riskerade ett viktigt jättebygge-

  365. -som skapade arbetstillfällen
    att bli en total flopp.

  366. Plötsligt blev intresset för Redhawks
    större, enbart på grund av arenan.

  367. Då är vi där att vi styrs av-

  368. -att männen har makten och pengarna.

  369. De sätter agendan
    för vad som är intressant.

  370. Utan arenan hade vi inte
    lagt lika mycket fokus på det-

  371. -men nu fanns det ändå ett intresse
    att bevaka detta.

  372. Likadant var det med projektet
    World Village of Women's Sports-

  373. -ett stort forskningscenter som
    skulle fokusera på kvinnlig idrott.

  374. Där var det från början bara män-

  375. -som satt i arbetsgrupperna
    och styrelsen-

  376. -och som frontade centret utåt.

  377. Det var helt enkelt män som styrde
    forskningscentret om kvinnlig idrott.

  378. Det var vår uppgift att ifrågasätta
    och bevaka hur det kunde vara så-

  379. -men så fort vi skrev om centret-

  380. -så fick vi prata med en man om det
    och inte med en kvinna.

  381. Så är det i vårt samhälle i dag.

  382. De som sitter på kapital
    att pumpa in i arenor och projekt-

  383. -är män, och då styrs vi därifrån.

  384. Men det händer nånting. Therese
    Sjögran är sportchef i FC Rosengård.

  385. Inför den här föreläsningen pratade
    vi om huruvida vi kan ändra det här.

  386. Går det att skapa förebilder
    för flickor och pojkar?

  387. Kan inte flickor ha förebilder
    som är män och vice versa?

  388. Jag tror definitivt att det går.

  389. Den som inspirerade mig mest
    att bli sportkrönikör-

  390. -var en man född på 40-talet.

  391. Förebilder ska synas. Min gudson
    var fem år under EM i Sverige-

  392. -och hans nya idol blev Nilla Fischer
    och han skrev ner varför hon var bra.

  393. Det var genast hans förebild.

  394. På 90-talet när jag var fotbolls-
    tränare åt min lillasysters lag...

  395. ...var de rädda för att vara tvungna
    att spela fotboll en vacker dag.

  396. De hade aldrig sett en vuxen kvinna
    spela fotboll. Det var på 90-talet.

  397. Den situationen har vi inte längre.
    Vi har kommit längre än så.

  398. Det är värt att fira, tycker jag.

  399. Det är den 8 mars i dag och jag
    tänker inte säga grattis till nån-

  400. -men man kan väl säga "god 8 mars"?

  401. Det är en dag att fira, på ett sätt.

  402. Kanske inte dagens tillstånd,
    men kampen och lusten att fortsätta.

  403. Feminismen som verktyg att förstå
    världen och ändra det som är fel.

  404. Att vi i dag tar chansen-

  405. -att påminna oss om att vi förändrar
    världen, allihopa, varje dag.

  406. Kanske inte hela direkt,
    men ändå en liten bit i taget.

  407. Det är värt att fira. Tack för att
    jag har fått komma hit i dag.

  408. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Idrottare i offentlighetens ljus

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Ämnen:
Idrott och hälsa > Rörelse och friluftsliv > Sport och idrott, Värdegrund > Genus och jämställdhet
Ämnesord:
Idrott, Idrott och samhälle, Idrottskvinnor, Idrottssociologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - I samma division?

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottare i offentlighetens ljus

Sportjournalisten Anja Gatu menar att det sker en dubbel bestraffning av idrottskvinnor. Å ena sidan förväntas kvinnorna framstå som kvinnliga, å andra sidan kan de tvärtom tvingas försvara sig om de bryr sig för mycket om sitt utseende. Anja Gatu ger en inblick i hur kvinnliga idrottare bevakas i medierna. Hon exemplifierar bland annat med hur löparen Caster Semenya förödmjukades då hon inte levde upp till bilden av hur en kvinna förväntades se ut. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Fotbollen och manligheten

Sofia B Karlsson skulle hjälpa AIK:s fotbollslag att skapa en trygg miljö där alla är välkomna. Men när de manliga traditionerna och normerna utmanades mötte hon hat och hot. Här berättar hon om den manlighetskultur som råder, om arbetet mot homofobi, transfobi, sexism och rasism inom AIK och om det motstånd hon mötte. Hon ger fem tips för dem som vill öka mångfalden inom en idrottsförening. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Mot jämställd idrott

Idrotts- och genusforskaren Matthis Kempe-Bergman har skrivit en doktorsavhandling om jämställd idrott och gjort djupintervjuer med manliga idrottsledare. Här ger han en översyn över vad jämställdhet inom idrotten kan betyda och hur det uppfattas, något som skiljer sig från idrott till idrott och från ledare till ledare. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Idrottens satsningar på jämställdhet

Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet, berättar hur satsningar på jämställdhet inom idrott historiskt sett bara befäst könsordningen och cementerat idén om skillnaderna mellan kvinnor och män. Jenny Svender vill se en dubbel strategi i framtiden: dels måste idrottsrörelsen fortsätta att uppmärksamma marginaliserade grupper, dels måste de normer som har gjort dessa grupper marginaliserade uppmärksammas och förändras. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Gå mot strömmen men ändå komma fram

Maria Rooth har haft en lysande karriär som ishockeyspelare med OS-medaljer och blivit invald i internationella hockeyns Hall of fame. Här berättar hon om sin kärlek till sporten och hur det var att ständigt vara ensam tjej bland killar. Idag driver hon hockeyskola för tjejer och möter fortfarande motstånd mot tjejhockeyn i form av dåliga istider och det hon kallar "alibiverksamhet", alltså klubbar som har verksamhet för tjejer men lägger alla väsentliga resurser på killarna. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - I samma division?

Jämställdhet i idrottens vardag

Panelsamtal om vilka insatser det går att göra på olika nivåer för en mer jämställd och inkluderande idrott. Vad kan Riksidrottsförbundet, idrottsförbunden och föreningarna göra? Och vad kan enskilda individer göra? Medverkande: Matthis Kempe-Bergman, idrotts- och genusforskare, Maria Rooth, ishockeytränare och tidigare landslagsspelare, Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig på Riksidrottsförbundet och Cecilia Gyllenberg Bergfast (MP), ordförande för kultur- och fritidsnämnden i Linköpings kommun. Moderator: Åsa-Karin Engstrand. Inspelat den 8 mars 2016 på Linköpings stadsbibliotek. Arrangör: Forum för genusvetenskap och jämställdhet, Linköpings universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Att skapa genomtänkta friskvårdslösningar

Arbetsgivarens hälsofokus och individens integritet

Carl Cederström, författare och docent i företagsekonomi, talar om det han kallar wellness-ideologin. Finns det nackdelar med träning och friskvård? Om en trend blir så stark man inte får höra andra perspektiv måste man tänka till, menar han. Kan hälsosatsningar bli till krav som till och med orsakar stress hos medarbetare? Riskerar vi en "utsortering" i och med att arbetsgivare tenderar att anställa frisk personal som gärna tränar? Inspelat den 15 maj 2017 på Westmanska palatset, Stockholm. Arrangör: Metodicum.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?