Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Föreläsningar från Svenska barnboksinstitutets bokprovning. Under 2015 gavs 2089 titlar ut inom barn- och ungdomslitteratur. Sett ur ett längre perspektiv är ökningen av utgivningen under 2000-talet historisk. Vad beror det på? Här diskuteras också trender i utgivningen, bland annat mer våld i barn- ungdomsböckerna och starkare fokus på sociala skillnader. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016 : Alla lika, alla olika?Dela
  1. Alla lika, alla olika.

  2. Är vi alla lika trots att vi till
    det yttre kanske är olika varandra?

  3. Den vita medelklassen har dominerat
    på barn- och ungdomsboksområdet.

  4. Den här obalansen
    har också funnits...

  5. Det återspeglar sig också
    bland huvudpersonerna-

  6. -och upphovspersonerna. På senare tid
    har dock alltfler böcker-

  7. -som förhåller sig till sociala
    skillnader börjat dyka upp.

  8. SBI noterade detta speciellt bland
    ungdomsböckerna både 2006 och 2011.

  9. 2015 framgår det tydligt
    under alla skönlitterära kategorier.

  10. Man reflekterar över sociala
    skillnader i bilderböcker-

  11. -kapitelböcker, mellanåldersböcker,
    ungdomsböcker och tecknade serier.

  12. Det som sker i världen återspeglas
    i utgivningen. Det gångna året-

  13. -fick många upp ögonen för vad som
    händer med barn som råkar ut för nöd.

  14. Människor flyr och hittar
    i bästa fall nya sammanhang.

  15. Vi står i dag inför en verklighet
    i litteraturen-

  16. -där alltfler barn bor i hem
    med tomskrapade kylskåp-

  17. -och utsatta personer
    ber mer lyckligt lottade om hjälp.

  18. Här skildras flyktingbarn vars minnen
    stjäl koncentration från skolarbetet.

  19. Tillsammans utgör de här personerna
    bottenskiktet i den nya underklass-

  20. -som Guy Standing definierar närmare
    i boken "Prekariatet".

  21. Precis som fattiga blir fattigare
    och fler-

  22. -i verkligheten och i litteraturen,
    blir rika rikare och färre.

  23. Enligt en undersökning som Oxfam
    presenterade förra året-

  24. -äger snart 1 procent
    av världens befolkning mer-

  25. -än vad resten av världen
    äger tillsammans.

  26. Nu får vi också läsa böcker
    om rika barn.

  27. "Du är ett geni" av Susin Nielsen.
    De sparkas ut från privatskolor-

  28. -och kan ändå göra vad som helst
    i skydd av föräldrarnas advokater.

  29. Andra ungdomar kör sin Lexus
    till det som kallas "stugan".

  30. Men som visar sig vara
    ett mindre slott.

  31. En toppmodern villa
    utrustad med speciallarm...

  32. ...high tech-belysning,
    flera kök och badrum-

  33. -samt sovrum,
    alla inredda i olika teman.

  34. Det exemplet är taget från
    "Black ice" av Becca Fitzpatrick.

  35. Ett annat motiv i 2015 års utgivning
    är välmående barn-

  36. -som träffar på utsatta barn
    och vuxna.

  37. I den rimmade bilderboken
    "Vi letar skatt"-

  38. -träffar huvudpersonen en kvinna som
    sitter utanför ICA och ber om pengar.

  39. Barnets mamma går in
    utan att skänka personen en blick.

  40. Barnet frågar varför. Mamman säger:
    "Jag betalar skatt. Det borde räcka."

  41. Barnet tycker att det är uppenbart
    att personen inte fått skatten-

  42. -och bestämmer sig för
    att ta med henne på skattjakt.

  43. Också i "Tsatsiki och Hammarn"
    uppstår vänskap mellan barn-

  44. -och personer
    som de flesta väljer att inte se.

  45. Tsatsiki och hans vän Per Hammar
    bjuder Sonietta och Florine på kalas.

  46. En inblick i en tillvaro
    som skiljer sig från den egna-

  47. -får Anton och hans vänner
    när Said börjar i klassen-

  48. -i "Anton på farlig mark".

  49. Ett flygplan passerar på låg höjd
    och Said kastar sig under skolbänken.

  50. Han är övertygad om
    att kriget har kommit hit.

  51. Men i förra årets
    barn- och ungdomsböcker-

  52. -läser vi inte bara om medelklassbarn
    som betraktar en annan verklighet.

  53. Det finns också böcker där den som
    står utanför normen är huvudperson.

  54. I "Kom igen, Amina!" längtar Amina,
    som efter två år i Sverige-

  55. -etablerat sig i skolan och
    friidrottsklubben, efter mamman-

  56. -som befinner sig
    i ett flyktingläger i Kenya.

  57. Ett annat exempel
    där utsatta är huvudpersoner-

  58. -är Katarina Taikons välkända
    kapitelböcker om Katitzi.

  59. Förra året kom de fyra första delarna
    ut i två nya samlingsvolymer.

  60. Vi får också se hur det är
    att tillhöra majoritetssamhället-

  61. -men inte riktigt kunna göra
    det som alla andra gör.

  62. Björnfamiljen i "Allra bästa julen"
    kan inte fira jul som de brukar i år-

  63. -för pappa har blivit arbetslös.

  64. I "Iggy 4-ever" är huvudpersonen
    omgiven av vänner-

  65. -som inte kan förstå hur jobbigt
    det är när mobiltelefonen går sönder.

  66. Det finns böcker där huvudpersonerna
    reflekterar över klasskillnader.

  67. Ett exempel är Alex Haridis
    "Huset mittemot".

  68. Joel bor i ett villaområde och umgås
    med en kompis från höghusen.

  69. Deras förutsättningar påverkar inte
    relationen-

  70. -men huvudpersonen
    är medveten om dem.

  71. Ett annat exempel är
    "Sju förtrollade kvällar".

  72. Busters pappa är arbetslös,
    men tillvaron är i grunden trygg.

  73. Det är den inte för de två vänner
    som Buster lär känna.

  74. Saga och Antoni bor
    i en nedgången del av stan-

  75. -långt ifrån nåt kärnfamiljsideal.

  76. I de här böckerna betonas inte
    klyftorna.

  77. De är inte huvudtemat, men de finns
    ändå där som en del i historien.

  78. I andra titlar är sociala skillnader
    ett bärande element.

  79. "Flickan med glasfågeln"
    är en sån bok.

  80. Edie får i uppdrag
    att infiltrera en internatskola-

  81. -för att ta reda på vem som trakass-
    erar den prinsessa som går där.

  82. Edie är glad att slippa sina kusiner
    där hon fått bo sen föräldrarnas död.

  83. Men skolan med dess välbärgade elever
    visar sig inte heller vara trevlig.

  84. Ett annat barn som får bo
    hos släktingar är Rakel-

  85. -i "Skuggsommar" av Mia Öström. Rakel
    får följa med sin moster med familj-

  86. -till deras nyköpta hus i Stockholms
    skärgård. Nu ska det renoveras.

  87. I lägenheten ligger mamma utslagen
    och vilar bakom neddragna persienner.

  88. I skärgårdsskildringar uppdagas ofta
    klassklyftor mellan dem som bor där-

  89. -och dem som köper nytt. En sån
    konflikt möter vi i "Som eld".

  90. Två personer förälskar sig i varandra
    trots stora klasskillnader.

  91. Lollos föräldrar har köpt en
    nyrenoverad villa på en strandtomt.

  92. På samma ö har Anna tillbringat
    alla sina somrar-

  93. -i ett hus som sett bättre dagar.

  94. Det som börjar som en stark motvilja
    från Lollos sida-

  95. -övergår snart i en ömsesidig romans.

  96. Att man kan attraheras av sin motsats
    ser vi i "Emelie Nicklasson och jag".

  97. Mats blir förtjust i nyinflyttade
    Emelie. Hon kan allt han kan.

  98. Och lite till. Emelies pappa
    har tagit över fabriken-

  99. -där i princip alla klasskompisars
    föräldrar jobbar.

  100. Familjen Nicklasson klär upp sig
    till sin fredagsmiddag.

  101. Det gör Mats lite störd.

  102. Men det som irriterar honom mest är
    att det serveras vin.

  103. Allt det här... Framför allt...

  104. Att Emelie kan mycket mer än Mats,
    vinet och finkläderna-

  105. -det stör Mats så mycket
    att kärleken slår över i förakt.

  106. Hittills har jag pratat om mer eller
    mindre realistiska skildringar.

  107. De största penseldragen målas
    emellertid upp inom fantastiken.

  108. Först tänkte jag berätta om
    två fantasyromaner. I "Röta"-

  109. -träffar vi några som, för att göra
    en väldigt lång historia kort-

  110. -kallas för de glömda,
    i alla sociala skikt.

  111. De dyker upp som allt från
    konstsamlare till utslagna hemlösa.

  112. De får därmed symbolisera
    svagheten i oss alla.

  113. En mer traditionell fantasyvärld-

  114. -möter vi i "Sista riket"
    av Brandon Sanderson.

  115. En aristokrati manifesterar sin makt
    genom att hålla baler-

  116. -och piska skaa, de kastlösa,
    som jobbar på fälten blodiga-

  117. -om de så mycket som vinklar
    sin skära fel.

  118. En annan representation av
    underklassen återfinns i dystopierna.

  119. T.ex. "Athena" av Marta Söderberg.

  120. Samhället är uppdelat i zoner.
    De lägst stående, de nummerlösa-

  121. -som med skaa, Sonietta och Florine-

  122. -skulle hamna längst ner
    i det prekariat som jag nämnde.

  123. De lever i zon 3, där många tvingas
    bli kriminella för att överleva.

  124. Till zon 1 har endast ett fåtal
    privilegierade tillträde.

  125. Kanske ungefär
    1 procent av befolkningen.

  126. Också i "Tredje principen"
    stöter vi på stora skillnader.

  127. Människorna sorteras in i klasser-

  128. -beroende på vilket resultat de får
    i ett intelligenstest.

  129. Den som får ett högt resultat
    blir lovad ett bra jobb.

  130. Är vi alla lika trots våra olikheter,
    eller är vi och bör vi vara olika?

  131. På det ger 2015 års utgivning inget
    svar. Det tyckte jag var tråkigt.

  132. Hur som helst agerar och behandlar
    litteraturens barn varandra olika-

  133. -beroende på var på samhällstrappan
    de befinner sig.

  134. Klasskildringar i sig
    är inte nåt nytt.

  135. Ett känt exempel är
    "Oliver Twist" av Charles Dickens.

  136. Och listan kan göras väldigt lång.
    Men det har jag inte tid med i dag.

  137. Det vi ser är en avspegling av det
    som sker i samhället i stort.

  138. Förändringar i verkligheten genererar
    förändringar i litteraturmotiv-

  139. -och sättet som berättelserna
    gestaltas på.

  140. Böckerna i dag är bara ett fåtal
    som tar upp sociala skillnader.

  141. Så läs dokumentationen och besök
    utställningen på Odengatan 61.

  142. Tack för mig.

  143. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Alla lika, alla olika?

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
2010-talet, Barn- och ungdomslitteratur, Kulturmöten i litteraturen, Litteraturvetenskap, Sociala klasser i litteraturen, Svensk litteraturhistoria, Sverige
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Statistik, trender och tendenser under 2015

De senaste åren har barnboksutgivningen har haft en stadig ökning av antalet titlar, berättar Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Bidragande orsaker kan vara att det idag är mycket billigare att trycka bildbaserade böcker och det har tillkommit flera mindre förlag. Läsresultaten från Pisa-undersökningen kan också ha lett till ett ökat intresse för böcker menar Sofia Gydemo. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Vatten överallt

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Alla lika, alla olika?

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Elakheten rättfärdigad

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

En studie i våld

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Gestaltning och populärkultur

Science fiction som publik kultur

Det är för enkelt att avfärda science fiction som underhållning, menar Michael Godhe, forskare inom kultur och media vid Linköpings universitet. Här diskuterar han genren utifrån grundantagandet att vårt tänkande påverkas av science fiction. Science fiction behandlar frågor som människan kan ställas inför i en högteknologisk civilisation och kan därför både utmana och förstärka en pågående politisk diskussion. Inspelat den 29 september 2015 på Linköpings universitet. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.