Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Föreläsningar från Svenska barnboksinstitutets bokprovning. Under 2015 gavs 2089 titlar ut inom barn- och ungdomslitteratur. Sett ur ett längre perspektiv är ökningen av utgivningen under 2000-talet historisk. Vad beror det på? Här diskuteras också trender i utgivningen, bland annat mer våld i barn- ungdomsböckerna och starkare fokus på sociala skillnader. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016 : Elakheten rättfärdigadDela
  1. Vad vore väl en intrig i en bok-

  2. -om det inte fanns en antagonist
    som man kan tycka illa om.

  3. Kanske rentav hata, eller - vilket
    faktiskt också händer - tycka om.

  4. Elakhet är inget nytt
    i barn- och ungdomslitteratur.

  5. Men under 2015
    kom det ovanligt många titlar-

  6. -som tematiserade elakhet
    på en rad olika sätt.

  7. Många på sätt som vi inte har sett
    förut eller som vi inte är vana vid.

  8. Vanligen förväntas läsaren ta avstånd
    från den som är elak.

  9. Men 2015 har det kommit böcker
    där det är svårt.

  10. Antingen är huvudpersonen elak-

  11. -eller den som borde vara snäll
    ger igen på ett tvivelaktigt sätt.

  12. Det finns inte mycket forskat
    om elakhet i barnlitteraturen.

  13. Det mesta handlar om
    det närbesläktade ondska.

  14. Då är framförallt antagonisterna
    under luppen-

  15. -t.ex. i antologin "Vader, Voldemort
    and other villains" från 2011.

  16. Det kan handla om det onda barnet,
    som i-

  17. -"The 'Evil Child' in literature,
    film and popular culture" från 2013.

  18. Både begreppet elakhet
    och begreppet ondska är svårfångade.

  19. Ofta anges dem
    som synonymer till varandra.

  20. Men ondskan kan sägas ringa in-

  21. -nånting större, genomgripande
    och systematiskt-

  22. -när det gäller det som är hemskt
    och oetiskt i människors tankar.

  23. Ondskan kan genomsyra en person.

  24. Den kan också genomsyra
    ett samhällsbygge.

  25. Medan elakhet i större utsträckning
    är nånting tillfälligt-

  26. -t.ex. en försvarsmekanism.

  27. Ondskan utforskas ofta i fantastiken-

  28. -där drivkrafterna
    kan vara makt eller egen vinning.

  29. Det vi har observerat som nytt,
    och det jag ska tala om här-

  30. -rör inte genomgripande
    eller samhälleliga förändringar-

  31. -utan mellanmänskliga relationer.

  32. Så jag talar om elakhet,
    och inte ondska, primärt.

  33. Vi börjar med hur det traditionellt
    ser ut när det gäller elakhet.

  34. Ett vanligt tema är att nån uppfattas
    av huvudperson eller andra som elak.

  35. Men verkligheten
    visar sig vara mer komplicerad än så.

  36. I Ann Gomérs "Mimmi och valpen"
    får Mimmi en ny granne-

  37. -som har sin hund bunden utomhus
    på nätterna.

  38. Mimmi uppfattar mannen som elak.

  39. Det visar sig att han i själva verket
    inte mår så bra.

  40. Klassiska mobbningssituationer
    är också en vanlig utgångspunkt.

  41. I Martin Svenssons
    "Julius och mobbarna"-

  42. -kretsar intrigen kring just detta.

  43. Julius är förtjust i Elena och tar
    henne i försvar när hon blir mobbad.

  44. Men han är rädd för att bli mobbad
    själv. Det hela löser sig till slut.

  45. Och det gör det också
    i "Det sista fallet?" av Ulf Nilsson-

  46. -där kommissarie Gordon och polis-
    assistent Paddy får ett nytt fall.

  47. Nån i skogen är elak,
    så att de blir ledsna.

  48. Det visar sig vara en skata som är
    arg för att hennes barn blir mobbade.

  49. Det är en berättelse
    för barn i förskoleåldern-

  50. -som ska uppmuntra läsaren att vara
    snäll och där mobbaren blir omvänd.

  51. En annan mobbningsberättelse hittar
    vi i "Sju förtrollade kvällar"-

  52. -av Mårten Sandén.

  53. Men här blir mobbaren inte omvänd,
    utan skrivs ut ur handlingen.

  54. Huvudpersonen ska ta ställning
    mot hans handlingar.

  55. Barnlitteraturens stereotypa mobbare-

  56. -är korkad, överviktig
    och vanligen av manligt kön.

  57. Just en sån mobbare
    hittar vi i Mårten Sandéns bok.

  58. Här heter han Joel. Joel gör livet
    surt för huvudpersonen Buster-

  59. -när han tar ställning för bokens
    primära mobbningsoffer Antoni.

  60. Antoni är en ensam pojke
    utan några direkta vänner.

  61. Joel med underhuggare
    beter sig illa mot honom.

  62. Bl.a. misshandlar de honom
    i skolans gymnastikdusch.

  63. En annan bok där människors elakhet
    kopplas till avsaknad av grönska-

  64. -är Nicola Davies bilderbok "Löftet".

  65. Här skildras
    en gråbrun stad utan växtlighet-

  66. -där människorna är elaka och hårda.

  67. Huvudpersonen är en flicka som stjäl.

  68. När hon en kväll
    rånar en gammal kvinna-

  69. -vägrar kvinnan släppa taget
    om sin väska utan ett löfte.

  70. "Om du lovar att plantera dem
    så släpper jag taget."

  71. Flickan förstår inte, men hon lovar.

  72. När hon öppnar väskan
    så är den full av ekollon.

  73. Löftet förändrar flickan.
    Hon börjar plantera ekollonen.

  74. Då växer träd upp
    och ger staden färg och liv.

  75. Så småningom
    förändras också människorna.

  76. Så nyckeln till
    den inre mentalitetsförändringen-

  77. -finns här i naturen, inte i
    de mellanmänskliga relationerna.

  78. Ytterligare ett exempel på en intrig
    som utgår från en mobbningssituation-

  79. -är vinnaren av Nordiska rådets pris
    för barn- och ungdomslitteratur 2014.

  80. Håkon Øvreås och Øyvind Torseters
    kapitelbok "Brune".

  81. Här är det hämnden som står i fokus.

  82. Vi kan fråga oss
    om de som vi hejar på-

  83. -inte är lika goda kålsupare
    som antagonisterna.

  84. I "Brune" blir huvudpersonen Rune
    mobbad av ett gäng killar.

  85. De jagar honom och förstör den koja
    som Rune och vännen Atle har byggt.

  86. Tillsammans med
    den nya vännen Åse-

  87. -ser Rune och Atle till att ta hämnd.

  88. De gör det genom att bli super-
    hjältarna Brune, Svartle och Blåse-

  89. -som beväpnade med
    brun, svart och blå färg-

  90. -ger sig ut och målar
    de elaka killarnas cyklar.

  91. Det kan man tycka är tvivelaktigt-

  92. -men trots det
    hejar vi på dem hela vägen.

  93. För det finns nånting i intrigen
    som gör att vi står på Runes sida-

  94. -även om vi kanske inte
    skulle försvara hans handlingar.

  95. Ett liknande moraliskt dilemma
    har vi-

  96. -i Moni Nilssons mellanåldersbok
    "Tsatsiki och olivkriget"-

  97. -som utspelas på en ö i Grekland.

  98. Här finns det två killar som mobbar
    Tsatsiki. De är dessutom rasister.

  99. Också här finns en twist på temat.

  100. Även Tsatsiki och Per Hammar gör sig
    skyldiga till en del elakheter.

  101. Visserligen för att rädda ön
    från exploatering, men i alla fall...

  102. Greklandskrisen
    tvingar Tsatsikis pappa-

  103. -att sälja
    sitt hotell och sin olivlund.

  104. Tsatsiki och Hammarn känner att
    de måste avvärja det till varje pris.

  105. Jag tänker inte avslöja hur det går-

  106. -men
    ur hotellspekulanternas perspektiv-

  107. -så är
    det här två rätt så elaka gossar.

  108. Tsatsiki och Brune är exempel på
    huvudpersoner som blir mobbade-

  109. -men sen använder liknande strategier
    för att lösa problemen.

  110. Som läsare måste man bortse från de
    moraliska betänkligheter som finns-

  111. -för att kunna sympatisera
    med gestalterna-

  112. -som i slutändan
    oftast är beskrivna som älskvärda.

  113. Det är ovanligt med såna här intriger
    i böcker för yngre barn-

  114. -men vi hittar dem
    på flera håll i 2015 års böcker.

  115. Ett exempel är kapitelboken
    "Jesus och jag" av Petter Lidbeck-

  116. -där huvudpersonen Farrah
    mobbas av några flickor i klassen.

  117. Boken har
    en rätt så ovanlig upplösning.

  118. Det sista som sker
    är att Farrah ger flickorna stryk-

  119. -med en gigantisk gummisnodd
    som hon har satt samman.

  120. Hon uttrycker ingen ånger. Händelsen
    blir snarare som ett slags avslut.

  121. Farrah tänker inte acceptera
    att bli mobbad längre.

  122. En ovanlig upplösning,
    då våld är nåt som inte premieras-

  123. -i litteratur
    för den här ålderskategorin.

  124. Varken Farrah, Brune eller Tsatsiki
    är osympatiska huvudpersoner.

  125. Den typen av huvudperson är inte
    vanlig i barn- och ungdomslitteratur-

  126. -ej heller i 2015 års utgivning.

  127. Alltså,
    rakt igenom elaka huvudpersoner.

  128. Men det finns en tydlig tendens-

  129. -att författare vill utforska
    och bejaka också barns elaka sidor.

  130. Här har vi några exempel på det.

  131. I den tredje delen
    av Sofia Nordins "Efter katastrofen":

  132. "Som om jag vore fantastisk"-

  133. -hittar vi ett exempel på
    en huvudperson som är bortskämd.

  134. Hon heter Nora,
    och detta berättas i jag-form.

  135. I den boken
    håller världen på att gå under-

  136. -men det förändrar ändå inte
    Noras grundläggande mentalitet.

  137. I Alex Haridis "Huset mittemot"-

  138. -dras Joel in i
    ett mysterium med ett självmord-

  139. -som skedde i grannhuset
    för längesen.

  140. I takt med att det förändrar honom-

  141. -så blir han mer och mer elak
    mot sin syster och sin mamma.

  142. Efter hand förstår vi
    att han har egoistiska drag-

  143. -när hans vän konfronterar honom med
    hur han har behandlat honom.

  144. Även huvudpersonen
    i Katarina von Bredows "Han & dom"-

  145. -har osympatiska drag. Han får
    en kille att göra slut med sin tjej-

  146. -för att han vill bli ihop med henne.

  147. I Petrus Dahlins mellanåldersbok
    "Jakten på den perfekta luggen"-

  148. -är det mesta som huvudpersonen gör
    tvivelaktigt.

  149. Bl.a. ritar han av sina lärare.
    Han gör serier av sina lärare-

  150. -och det uppfattas av skolan
    som mobbning.

  151. Han är också elak mot
    den enda som har varit hans vän-

  152. -i samhället som
    han och hans föräldrar flyttar till.

  153. Det som gör Mats elak i Mats Jonssons
    "Emelie Nicklasson och jag"-

  154. -är att det kommer
    en ny tjej i klassen.

  155. Hon överglänser honom i skolan. Det
    kan han inte hantera, utan blir elak.

  156. Samtliga av dessa huvudpersoner
    och fler därtill-

  157. -förkroppsligar egenskaper som
    vi spontant skulle ta avstånd ifrån-

  158. -och kanske inte vill känna igen
    i oss själva.

  159. Det skapar ett ambivalent förhållande
    till gestalterna.

  160. Det är en så hårt rotad konvention
    i barnlitteraturen-

  161. -att huvudpersonen
    ska vara sympatisk.

  162. Elakhet är heller inget som premieras
    i böcker för de allra minsta-

  163. -men i år ser vi
    flera exempel också på det.

  164. I Per Gustavssons "Prinsessan
    och den fasansfulla Björnen"-

  165. -har en björn tagit över skogen
    och drivit alla djur på flykt-

  166. -till prinsessans slott. Hon
    klarar inte att rå på björnen själv-

  167. -men hon tar fram en plan
    för hur djuren kollektivt-

  168. -kan jaga ut den här björnen
    ur skogen.

  169. Planen fungerar,
    och björnen förpassas till en flotte-

  170. -som strömmen ska ta till ensliga ön.

  171. I Erik Magntorns och
    Staffan Gnosspelius "Halvdan Hårde"-

  172. -möter vi Halvdan som är
    en maktfullkomlig och elak viking.

  173. Han skriker, men är inte kompetent
    när det gäller att fatta bra beslut.

  174. Han är lite halvdan, helt enkelt.

  175. När han tvingar vikingarna på en resa
    som de inte vill göra-

  176. -så lämnar de honom på ön
    en natt när han sover.

  177. Då blir han så arg
    att han förvandlas till en sten.

  178. Men när de andra kommer hem
    firar de i flera dagar-

  179. -att de har blivit av med honom.

  180. Dessa två böcker förmedlar synen-

  181. -att det är okej att frysa ut eller
    vara elak tillbaka mot den elaka.

  182. Det är relativt ovanligt
    i böcker för så här små barn.

  183. Om elakhet problematiseras
    brukar det vanligtvis vara-

  184. -att de bakomliggande orsakerna
    diskuteras.

  185. Vanligen omvänds också den
    som är elak. Men så sker inte här.

  186. Kanske har det uppstått ett behov
    att diskutera maktmissbruk-

  187. -utan försonande drag
    också i böcker för små barn.

  188. Om vi sätter in Per Gustavssons bok
    i sitt sammanhang-

  189. -framstår kanske valet av att utlämna
    försonande drag i en annan dager.

  190. Han skapade boken
    efter att ha fått brev-

  191. -från en förskola
    med många barn från Somalia.

  192. De ville att prinsessan skulle åka
    dit och "trolla bort krigsgubbarna".

  193. Vuxna som är elaka mot barn är också
    ganska ovanligt i barnlitteraturen.

  194. Men temat accepteras
    i en viss typ av berättelser-

  195. -framförallt i historiska sammanhang-

  196. -som i Ingelin Angerborns
    "Gengången".

  197. Där finns en mamma i det förflutna
    som inte är snäll mot sin dotter.

  198. Eller om
    det är uppenbart orealistiskt-

  199. -som i berättelser som utspelas i
    andra världar, där ont står mot gott.

  200. Även i humoristiska berättelser,
    som i Roald Dahls-

  201. -accepterar vi elakhet mot barn
    och reagerar inte nämnvärt på det.

  202. Det är ett inslag som finns primärt
    för att göra huvudpersonen starkare.

  203. Men i samtida berättelser som har
    en icke-humoristisk grund att stå på-

  204. -är det annorlunda.

  205. Det finns berättelser där föräldrarna
    är elaka mot sina barn-

  206. -utan att det egentligen är meningen.

  207. Vi har här exemplet Holly Blacks
    "Dockskelettet" där pappan är elak-

  208. -men av skäl
    som han själv tror är goda.

  209. Han kommer också till insikt
    i slutet.

  210. Men det finns berättelser
    där vuxna är genuint elaka mot barn.

  211. Här är två exempel.

  212. I Petter Lidbecks mellanåldersbok
    "Men finns ändå"-

  213. -kan elvaåriga Bianca, hennes mamma
    och mormor göra sig osynliga.

  214. Det gör att de förs till Pentagon,
    eftersom USA vill åt deras krafter.

  215. Där finns en agent
    som heter Wolf Strong-

  216. -som visar sig vara mormoderns bror,
    men släktbanden väger lätt.

  217. Han är beredd att döda sin syster om
    hon bråkar, och slår även till henne.

  218. Både Strong och presidenten
    är våldsamma mot elvaåriga Bianca.

  219. I Alice Eggers "Flickan med silver-
    skorna" heter huvudpersonen Mika.

  220. Han har skilda föräldrar, och pappan
    bor ihop med sin kompis Alex.

  221. Alex blir väldigt elak mot Mika
    på ett obehagligt sätt-

  222. -när han upplever att det finns
    konkurrens mellan dem om en tjej.

  223. Alex ringer och hotar Mika,
    och han är även hotfull när de ses.

  224. Han daskar till honom i bakhuvudet-

  225. -"lite för hårt
    för att det skulle vara skämtsamt."

  226. Senare
    tar han ett nackgrepp på honom.

  227. Han fäller honom, så han tuppar av.
    Då låser han in honom i en källare.

  228. Som det här
    och många andra exempel visar-

  229. -ligger våldet nära till hands. Det
    kan ses som ett närbesläktat tema.

  230. Våld ska vi få höra mer om senare,
    så det går jag inte in närmare på.

  231. Genuint elaka barn är inte vanligt
    i barn- och ungdomslitteraturen.

  232. Det finns exempel
    från fantastiken och dystopierna-

  233. -med flera titlar där huvudpersonen
    har både en god och en ond sida-

  234. -och ibland bär på en ondska
    utan att själv veta om det.

  235. Dem går jag inte närmare in på.

  236. Jag vill i stället nämna den här
    boken, som ni redan har stött på:

  237. Mia Öströms ungdomsbok
    "Skuggsommar".

  238. Här finns förutom
    vatten och sociala skillnader-

  239. -flera personer
    med ett elakt beteende.

  240. Det dyker upp ett tvillingpar,
    som ju längre handlingen framskrider-

  241. -framstår som
    genuint otrevliga och samvetslösa.

  242. Personer
    som man ska hålla sig borta ifrån.

  243. Som ni märker börjar jag glida över i
    att använda begreppet ondska.

  244. I vissa böcker-

  245. -är personerna så oreserverat hemska
    i sitt beteende-

  246. -att det kan kännas mer befogat
    att tala om ondska än om elakhet.

  247. Här ser vi två exempel på det.

  248. I Frida Nilssons "Ishavspirater"
    finns piraten Vithuvud-

  249. -vars besättning rövar bort barn
    som ska arbeta i hans gruva.

  250. Här är ett tema
    vad människor är beredda att göra-

  251. -för den egna vinningens skull.

  252. Huvudpersonen Siri
    möter en rad olika människor-

  253. -som hon ser döda och plåga djur
    för att säkra sin egen överlevnad.

  254. Hon tvingas ta avstånd även från
    några som hon betraktar som vänner.

  255. Frida Nilsson tar upp ha-begär
    ur ett eko-kritiskt perspektiv-

  256. -men för också en diskussion om
    vad som egentligen föder ondska.

  257. Hon visar att det inte alltid
    är svartvitt när det gäller det.

  258. En annan central bok
    i förra årets utgivning-

  259. -som utforskar ondskans väsen
    är Augustvinnaren-

  260. -"När hundarna kommer"
    av Jessica Schiefauer.

  261. Även här förekommer
    en person, en nazistledare-

  262. -som kan betraktas som genuint ond.

  263. Även här är djurplågeri
    en central del av handlingen.

  264. Det och andra liknande exempel
    berättar Maria Nilsson mer om sen.

  265. Så jag går inte in närmare på det
    heller.

  266. Vad beror det på att vi ser så mycket
    elakhet i barn- och ungdomsböckerna?

  267. Kanske börjar barnboksförfattarna
    bli färgade av ett samhällsklimat-

  268. -där elakhet har blivit en del av
    vardagen, med nättroll, mobbning-

  269. -utröstning i reality-tv-

  270. -och program där programledarens
    elakhet är en del av konceptet-

  271. -t.ex. Gordon Ramsays
    matlagningsprogram.

  272. Eller är det att vi,
    liksom i de gamla folksagorna-

  273. -behöver få världen tydligt målad
    för oss i svart eller vitt-

  274. -för att utveckla
    våra empatiska förmågor?

  275. Vi får se om läsarna ser elakhet
    som ett beteende att ta efter-

  276. -eller nåt att ta spjärn mot.

  277. Slutligen: I 2015 års utgivning
    finns också en och annan bok-

  278. -som tar en mer humoristisk vändning
    på temat.

  279. I kapitelboken "Den elakaste häxan
    i världen" av Kaye Umansky-

  280. -vill gammelhäxan vinna tävlingen
    Den elakaste häxan i världen.

  281. Hon ska fånga ett par barn
    med ett hus gjort av godis-

  282. -och sen grilla dem i en ugn.

  283. Låter konceptet bekant?

  284. Men det blir inte som hon tänkt sig.
    Det ställer till oanade problem.

  285. De unga hon fångar in är bortskämda
    och har attitydproblem.

  286. I Melissa De La Cruz
    "De förlorades ö"-

  287. -har alla skurkar i Disneyfilmerna
    förpassats till en ö.

  288. Där befinner sig Maleficent, Jafar,
    Cruella de Vil och de andra-

  289. -medan deras barn är i skolan och ska
    lära sig av sina föräldrars misstag.

  290. De ska bli elaka och onda på riktigt-

  291. -och klara av att vara skurkar utan
    att åka fast eller bli besegrade.

  292. Så kan elakhet också presenteras.
    Som nånting eftersträvansvärt.

  293. Häxan Maleficent och de andra
    Disney-skurkarna skulle svara ja-

  294. -på frågan jag ställde
    i rubriken till föredraget.

  295. "Snällhet, det är för veklingar."
    Tackar.

  296. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Elakheten rättfärdigad

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
2010-talet, Barn- och ungdomslitteratur, Litteraturvetenskap, Ondska i litteraturen, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Statistik, trender och tendenser under 2015

De senaste åren har barnboksutgivningen har haft en stadig ökning av antalet titlar, berättar Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Bidragande orsaker kan vara att det idag är mycket billigare att trycka bildbaserade böcker och det har tillkommit flera mindre förlag. Läsresultaten från Pisa-undersökningen kan också ha lett till ett ökat intresse för böcker menar Sofia Gydemo. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Vatten överallt

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Alla lika, alla olika?

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Elakheten rättfärdigad

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

En studie i våld

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Så blir det rätt i spalterna

Vitryssland eller Belarus? IS eller Daish? Språkvårdaren Ingrid Fredriksson och Anders Svensson, som är redaktör för Språktidningen, diskuterar språkfrågor som är aktuella i svenska medier. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.