Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Föreläsningar från Svenska barnboksinstitutets bokprovning. Under 2015 gavs 2089 titlar ut inom barn- och ungdomslitteratur. Sett ur ett längre perspektiv är ökningen av utgivningen under 2000-talet historisk. Vad beror det på? Här diskuteras också trender i utgivningen, bland annat mer våld i barn- ungdomsböckerna och starkare fokus på sociala skillnader. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016 : Runt och fyrkantigt inramar dystopinDela
  1. Dystopier har varit en stor trend
    under några år. Sju, åtta år kanske.

  2. Den här genren exploderade
    efter 2008.

  3. Kanske mycket på grund av
    "Hungerspelen" av Suzanne Collins.

  4. I Barnboksinstitutets samlingar
    kan man se-

  5. -att vi har 150 titlar
    med ämnesordet dystopi.

  6. 130 av dem har kommit ut efter 2008.

  7. 2014 såg vi en ökning av dystopierna.

  8. Utgivningen har ökat fram till dess.

  9. Men 2015 ligger det kvar på
    ungefär samma nivå som 2014.

  10. Det kommer ut ungefär ett 30-tal
    titlar som får ämnesordet dystopi.

  11. Det är ungefär lika många böcker
    som får ämnesordet fantasy-

  12. -inom ungdomsbokskategorin.

  13. Jag kommer att titta på vad som
    utmärker den moderna ungdomsdystopin.

  14. Särskilt 2015 års utgivning
    på temat runt och fyrkantigt.

  15. Om vi börjar med det fyrkantiga...
    Definitionen på en dystopi-

  16. -är att den är en skildring av ett
    förtryckande samhälle i framtiden.

  17. Ofta med stora sociala skillnader.

  18. Förutom det har ungdomsdystopierna
    också flera andra gemensamma drag.

  19. Det gör att man kan se genren
    som fyrkantig.

  20. Berättelsens ramar ser ofta
    ganska likadana ut.

  21. I inledningen till "Contemporary
    Dystopian Fiction for Young Adults"-

  22. -menar författarna
    att den moderna ungdomsdystopin-

  23. -består av flera klassiska genrer.

  24. Utvecklingsromanen, äventyrsromanen
    och kärleksromanen.

  25. Själv skulle jag vilja lägga till
    det övernaturliga som en viktig del.

  26. Man kan illustrera ungdomsdystopin
    på det här sättet.

  27. Utveckling, äventyr, romantik
    och övernaturligt.

  28. Bildningsromanen är en klassisk genre
    med anor från 1800-talet-

  29. -som skildrar en ung hjältes eller
    hjältinnas utveckling till mognad.

  30. Ungdomsdystopin tar också upp teman
    som är klassiska för ungdomsboken.

  31. Som vem är jag, vem vill jag vara
    och vad tror jag på.

  32. Det kan vara en anledning till att vi
    bara ser genren bland ungdomsböcker.

  33. I ungdomsdystopin är hjältarna oftast
    flickor som genomgår prövningar-

  34. -vilket leder till att de inser
    att de lever i en dystopisk värld.

  35. Och att de vill göra nåt åt det.

  36. De går från att acceptera samhället
    till att önska en förändring.

  37. I "Sammansvärjningen" lever
    människorna i skyddade samhällen-

  38. -inuti stora plastkupoler.

  39. Huvudpersonen blir anklagad för
    en konspiration, men lyckas fly.

  40. Hon möter människor
    utanför samhället-

  41. -och inser att det mesta
    hon har trott på är en lögn.

  42. Kvinnliga huvudpersoner
    fortsätter att vara vanliga.

  43. Även i böcker
    som har manliga huvudpersoner-

  44. -finns det starka
    kvinnliga karaktärer.

  45. Författarna till de här böckerna
    är också övervägande kvinnor.

  46. De kvinnliga huvudpersonerna
    framställs som starka och modiga.

  47. De är fysiskt och psykiskt starka.
    De kan försvara sig själva.

  48. De blir ofta utbildade för att få de
    här fysiska och psykiska styrkorna-

  49. -som de sen använder
    i böckernas äventyr.

  50. I "Enklav" utbildas huvudpersonen
    till jägare-

  51. -och förväntas försvara samhället
    där hon lever mot faror.

  52. I "Athena" tränas huvudpersonerna
    till specialagenter-

  53. -för att kunna utföra mer eller
    mindre hemska uppdrag.

  54. Äventyrsberättelsen
    är en berättelse om en hjälte.

  55. Traditionellt en manlig sån
    som övervinner hinder och faror-

  56. -och klarar av nåt viktigt uppdrag.

  57. Äventyren i dystopierna
    är ofta actionfyllda.

  58. Det kan vara en flykt eller ett
    motstånd mot ett auktoritärt styre.

  59. De skyddar sitt samhälle
    eller räddar sin familj.

  60. I årets utgivning finns det
    många syskon som behöver räddas.

  61. I "Uppstigandet" räddar
    huvudpersonerna sina syskon-

  62. -från att hamna på ett härbärge
    genom att ta värvning.

  63. I "Änglafall" ska huvudpersonen rädda
    sin lillasyster-

  64. -som har blivit tillfångatagen
    av onda änglar.

  65. Hon har stor hjälp av att hon har
    gått flera kurser i kampsport.

  66. I "Tredje principen" ska
    huvudpersonen rädda sin syster-

  67. -som blivit tillfångatagen under
    ett uppdrag för motståndsrörelsen.

  68. De romantiska inslagen återfinns
    i nästan av alla av årets böcker.

  69. När huvudpersonen möter farorna
    möter hon också ofta kärleken-

  70. -vilket gör romantiken till
    ett viktigt inslag i böckerna.

  71. Kärleken blir också ofta det som
    driver huvudpersonen vidare i kampen.

  72. Trots att de kvinnliga
    huvudpersonerna är starka-

  73. -kan man se stereotypa mönster
    i deras relationer.

  74. Kvinnliga huvudpersoner framställs
    ofta som omedvetet vackra.

  75. De hamnar inte sällan
    i olika triangeldramer.

  76. T.ex. i "Utpost"-

  77. -där huvudpersonen först inte förstår
    pojkarnas känslor för henne-

  78. -eftersom kärlek inte har existerat
    i det samhälle där hon levde först.

  79. I "Röd drottning" finns det tre män
    runt huvudpersonen-

  80. -varav en barndomsvän. Romantik-
    inslaget är en del i ett maktspel.

  81. Huvudpersonen låter sig luras
    av sina känslor-

  82. -och de känslor som hon tror
    att de andra har för henne.

  83. Huvudpersonerna
    är nästan alltid heterosexuella.

  84. En annan sexuell läggning nämns bara
    när det gäller bikaraktärer.

  85. Även om det inte finns
    nån uttalad kärleksrelation-

  86. -finns ofta en manlig karaktär
    med den kvinnliga-

  87. -och det uppstår nån slags spänning
    däremellan.

  88. Sex förekommer sällan i böckerna.

  89. Jag kan nämna att alla översatta
    böcker utom en är från USA.

  90. Om det förekommer sex
    är det i de svenska böckerna.

  91. Det är vanligt med
    övernaturliga inslag.

  92. Man kan se en trend där dystopier och
    fantasyböcker närmar sig varandra.

  93. Alltfler fantasyböcker utspelar sig
    i dystopiska och auktoritära världar.

  94. Vissa av årets böcker har både fått
    ämnesorden "dystopi" och "fantasy".

  95. I årets dystopier förekommer det
    t.ex. mutanter i "Utpost".

  96. Vampyrer i "De odödligas sång".

  97. Änglar i "Änglafall".

  98. Det finns karaktärer
    som har övernaturliga förmågor.

  99. De kan läsa och påverka människors
    tankar och handlingar, som i "Cress"-

  100. -och "Aldrig ensamma".

  101. De kan resa i tiden,
    som i "Dimensioner".

  102. Eller framkalla eld eller
    elektricitet, som i "Röd drottning".

  103. Eller förutspå framtiden,
    som i "Blå tråd".

  104. Inslagen kan kännas
    mer eller mindre fantastiska.

  105. Vissa inslag kan sägas ligga närmare
    science fiction.

  106. Att människor skulle befolka månen
    eller leva med robotkroppsdelar-

  107. -skulle kunna hända
    i en avlägsen framtid.

  108. Kanske t.o.m. att människor kan
    muteras till zombieliknande varelser.

  109. Resa i tiden eller att det kommer att
    finnas vampyrer känns mindre troligt.

  110. Dystopierna ligger oftast mitt
    emellan fantasy och science fiction.

  111. Om innehållet är fyrkantigt-

  112. -kan man säga
    att omslagen är desto rundare.

  113. Den genomsnittliga uppmärksamheten
    hos en vuxen är 6-8 sekunder-

  114. -vilket är den tid man tar på sig-

  115. -innan man bestämmer sig för
    att man vill läsa en bok.

  116. Så omslaget blir viktigt
    för det första intrycket-

  117. -och att det måste signalera
    vilken sorts bok man håller i.

  118. Genom att använda vissa element på
    omslaget kan man skapa associationer-

  119. -till bokens innehåll och genre.
    När det gäller en så pass ny genre-

  120. -gäller det att lyckas signalera
    på framsidan att det är en dystopi.

  121. Årets dystopiomslag
    har flera gemensamma drag.

  122. T.ex. har vi det runda,
    som vi ser på de här tre omslagen.

  123. Cirkeln kan ses som
    en symbol för tiden.

  124. Passande för en framtidsskildring.

  125. Cirkeln som form är också perfekt.
    Den är likadan från alla håll.

  126. Det dystopiska samhället kan också
    te sig perfekt vid en första anblick.

  127. På de här omslagen ser vi en cirkel
    i form av en klocka på "Dimensioner".

  128. Boken handlar också om tidsresor.

  129. På "Enklav" ser vi cirklar
    i form av brunnslock-

  130. -som leder till det underjordiska
    samhälle där boken utspelar sig.

  131. På "Sammansvärjningen" ser vi
    den kupol där samhället finns inuti.

  132. Här ser vi andra exempel på
    runda framsidor.

  133. I "Uppstigandet" ser vi månen,
    där boken utspelar sig.

  134. I "Athena" är det den runda tatuering
    som alla nummerlösa tvingas ha.

  135. I "Lagstiftarna" och "Aldrig ensamma"
    ser vi också runda symboler.

  136. Här ser vi också en annan trend:
    människor bakifrån eller i skugga.

  137. Människorna får gärna ha
    luvtröjor på sig.

  138. Titlarna är oftast korta.
    Ett eller två ord-

  139. -och väldigt centrala på omslagen
    med stor stil.

  140. En förklaring till den runda formen
    kan vara-

  141. -att läsaren ska associera
    till andra böcker i samma genre.

  142. Om vi tittar på omslagen till
    "Hungerspelen"...

  143. ...ser vi fyra omslag
    från olika upplagor.

  144. "Hungerspelen" är den bok som kanske
    flest förknippar med den här genren.

  145. De två översta är från utgåvor som
    gavs ut innan filmen hade premiär.

  146. De två undre är från efter filmen.

  147. I filmen använder man fågelbroschen
    som en stark symbol.

  148. Då satte man den på framsidan
    av böckerna-

  149. -för att man skulle associera filmen
    och böckerna lättare med varandra.

  150. När vi tittar på nästa stora
    dystopi-succé "Divergent"-

  151. -är det omslaget slående likt
    de senare "Hungerspelen"-omslagen-

  152. -och att man genast associerar att
    det här måste vara en liknande bok.

  153. Här ser vi
    ytterligare exempel på omslag-

  154. -där det finns med människor bakifrån
    eller i skugga-

  155. -och där titeln är väldigt central.
    Här ser vi en annan trend:

  156. Att seriens namn är viktigare
    än titeln och är mycket större.

  157. "I solstormens spår"
    ingår i Maze Runner.

  158. "Den nya världen"
    är del två i The Young World.

  159. Jag skulle vilja visa att det som vi
    ser som ett attraktivt omslag-

  160. -kanske inte är det
    i andra delar av världen.

  161. Här ser vi det tyska originalomslaget
    till "Sammansvärjningen".

  162. Tillsammans med det svenska.

  163. Visserligen går
    det runda igen i trädets årsringar.

  164. Men utifrån andra omslag som vi sett-

  165. -kanske vi inte skulle associera det
    här omslaget till en ungdomsdystopi.

  166. Tack för mig.

  167. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Dystopier i litteraturen, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Statistik, trender och tendenser under 2015

De senaste åren har barnboksutgivningen har haft en stadig ökning av antalet titlar, berättar Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Bidragande orsaker kan vara att det idag är mycket billigare att trycka bildbaserade böcker och det har tillkommit flera mindre förlag. Läsresultaten från Pisa-undersökningen kan också ha lett till ett ökat intresse för böcker menar Sofia Gydemo. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Vatten överallt

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Alla lika, alla olika?

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Elakheten rättfärdigad

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

En studie i våld

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.