Titta

UR Samtiden - Att återskapa utdöda arter

UR Samtiden - Att återskapa utdöda arterDela
  1. Välkomna till PI-samtalen-

  2. -som spelas in på Kungliga
    Vetenskapsakademien i Stockholm.

  3. Närmare bestämt i klubbvillan, till
    höger om huvudbyggnaden.

  4. Vi ska prata om döda djur.

  5. Eller, rättare sagt, utdöda djur som
    kanske kan återuppstå.

  6. De flesta
    har väl sett "Jurassic Park".

  7. Att vi kan återskapa dinosaurier är
    inte troligt.

  8. Men kanske mammutar, dronter...

  9. Det finns ju djur som inte dog ut för
    riktigt så länge sen.

  10. Dagens DNA-teknik
    möjliggör kloning av utdöda djur-

  11. -eller kommer att göra det snart. Men
    bör vi göra allt vi kan göra?

  12. Jag har med mig tre gäster. Torill
    Kornfeldt är vetenskapsjournalist.

  13. Du skriver på en bok
    om att klona utdöda djur.

  14. Ja, det har jag gjort i ett år.

  15. Och jag har med mig Karim Jebari. Du
    forskar inom filosofi-

  16. -och har tittat
    på de etiska aspekterna.

  17. Love Dalén, du är professor
    i evolutionsgenetik. - Välkomna.

  18. Torill, du har ganska nyligen gjort
    en resa till Sibirien-

  19. -och träffat excentriska forskare-

  20. -som håller på
    med nåt ganska märkligt.

  21. Precis. För drygt ett år sen blev jag
    engagerad i den här frågan-

  22. -och nyfiken på idén
    om att återskapa utdöda djur.

  23. Hur går det till?
    Var skulle de bo?

  24. Vad ska vi ha dem till?
    Hela den biten.

  25. Jag insåg att det är rätt många
    forskare som arbetar med det här.

  26. Då flög jag till en liten plats i
    östra Sibirien som heter Tjerskij.

  27. Den ligger öster om Japan,
    fast väldigt mycket längre norrut.

  28. Inte vid kusten,
    men ganska nära Ishavet.

  29. Där finns det
    ett nästan dött gruvsamhälle-

  30. -med hus som får sprickor
    nu när permafrosten börjar smälta.

  31. Där finns en forskningsstation
    som drivs av en rysk far och son.

  32. Ett forskarpar som
    har varit aktiva där sen 80-talet.

  33. De är dels väldigt aktiva-

  34. -när det gäller att hitta
    skelettdelar från istidsdjur.

  35. Väldigt många av de fynd
    som har gjorts av mammutar-

  36. -har gjorts i det området.

  37. Men de håller också på med
    en stenålderspark precis utanför.

  38. De vill inte bara
    återskapa en enskild art-

  39. -utan ett helt ekosystem. Om man tar
    den lilla, skrangliga båten-

  40. -längs floden ett par timmar,
    så kommer man till en grässlätt.

  41. Det låter kanske inte så
    spektakulärt, men i den miljön-

  42. -finns det träskmark och lärkträd.
    Det är det enda som finns.

  43. Det finns lite grästuvor
    precis vid strandkanten.

  44. Men där finns det en grässlätt, för
    de har släppt ut betande djur-

  45. -mest hästar - som har fått gå där i
    snart tjugo år-

  46. -för att försöka börja återskapa
    en grässtäpp i stället för skogen.

  47. De vill se om man kan få tillbaka det
    ursprungliga ekosystemet.

  48. Det är inte så mycket temperaturen
    som har förändrats–

  49. -som att de stora horderna
    av hästar-

  50. -renar, myskoxar, mammutar
    och andra djur är borta.

  51. Med dem har ekologin förändrats. De
    tittar på möjligheterna-

  52. -att få tillbaka
    hela det förlorade ekosystemet.

  53. Och det går faktiskt
    ganska bra för dem.

  54. Det tycks vara en livsstil
    för dem som jobbar där.

  55. Det är inte bara ett jobb.
    De bor där.

  56. -Ja.
    -Vad är det för slags människor?

  57. De är väldigt speciella. Det är en
    forskare som heter Sergej Zimov.

  58. Han började engagera sig
    i arktisk forskning-

  59. -och startade en forskningsstation
    när Sovjet skickade ut resurser-

  60. -i Sibirien, nästan som ett sätt att
    kolonisera sitt eget land.

  61. Sen började Sibirien falla samman.

  62. Men han trivdes så bra där ute
    att han ville stanna kvar.

  63. Universitetet sa åt honom att åka
    hem. Det fanns inga pengar kvar.

  64. Då startade han Rysslands
    första privata forskningsstation.

  65. Där görs väldigt mycket
    av forskningen om permafrosten-

  66. -om klimatförändringarnas påverkan-

  67. -och om vad som kan hända
    när permafrosten smälter.

  68. Det har blivit
    en viktig forskningsbas.

  69. Men den här familjen har bott
    ute i Tjerskij de senaste 30 åren.

  70. Sonen, Nikita, som nu är drivande,
    har växt upp där ute.

  71. Så det är verkligen
    ett livsprojekt.

  72. Vad vill de uppnå,
    om vi talar om kloningsaspekten?

  73. De jobbar inte med nåt specifikt
    djur. De vill ha ekosystemet.

  74. Men de vill ju ha dit mammutar.

  75. Poängen är att om du har hästar,
    myskoxar och bisonoxar...

  76. ...så kan de upprätthålla en gräs-
    mark, men de kan inte välta träd.

  77. I dagsläget har de en gammal
    sovjetisk pansarbandvagn-

  78. -som de välter träd med,
    som en substitutmammut.

  79. Den är inte användbar om man
    vill göra det här i större skala.

  80. De skulle helst se
    en återskapad mammut som ska dit.

  81. Och forskaren
    som försöker återskapa mammutar-

  82. -ser det här som stället
    de ska komma till.

  83. Det är också där
    som man har hittat mammutar.

  84. Jag var på ett ställe där floden skär
    in lite grann i permafrosten-

  85. -så man får en stor sluttning
    av 30, 40 tusen år gammal jord-

  86. -som öppnar upp sig.
    Där ligger det en massa benbitar-

  87. -som tinar fram lite varje sommar.

  88. När jag var där hittade vi
    bland annat en mammuttand.

  89. Mammutar har fyra tänder i taget. De
    har enorma tänder.

  90. En mammuttand
    är i den här storleken.

  91. Väldigt mycket av informationen
    om genetiken från mammutar-

  92. -kommer från
    den här typen av infrusna ben-

  93. -som man sen
    kan analysera ut DNA ifrån.

  94. Då kan man hitta vad som
    skiljer mammuten från elefanten-

  95. -vilket är nödvändigt
    om man ska återskapa den.

  96. Love, vad säger du
    som professor i evolutionsgenetik?

  97. Är det här ett möjligt projekt
    eller är det fantasier?

  98. Att återskapa en mammut
    är möjligt i teorin.

  99. Sen kan man filosofiskt diskutera-

  100. -om det egentligen
    är en GMO-elefant.

  101. Forskare tänker sig olika sätt.

  102. Vissa är omöjliga, och andra skulle
    kunna funka i teorin.

  103. Kan du beskriva
    de här olika sätten?

  104. Det finns tre huvudspår.
    Det första-

  105. -är att man ska leta mammutvävnad som
    innehåller intakta celler.

  106. Sen använder man
    cytonukleär transferering.

  107. Då suger man ut kärnan
    från mammutcellen-

  108. -och stoppar den i en elefantcell som
    man sen klonar vidare på.

  109. -I en stamcell?
    -I en stamcell eller i en äggcell.

  110. Som när man klonade fåret Dolly.

  111. Så i ett befruktat ägg
    tar du ut hela DNA:t-

  112. -och sätter in mammut-DNA:t.

  113. Men sen får ägget utvecklas i
    en elefanthona. Det är en metod.

  114. Det finns två forskarlag,
    ett sydkoreanskt och ett japanskt-

  115. -som letar
    efter perfekta mammutprover.

  116. Jag har varit med dem och hjälpt
    till. Men såna prover finns inte.

  117. I vårt labb har vi processat nånstans
    över 500 prover.

  118. I de absolut bästa proverna
    vi har sett-

  119. -är DNA:t nerbrutet i femtio miljoner
    bitar. Intakt arvsmassa-

  120. -går inte att hitta.
    Idén är dömd att misslyckas.

  121. -Vad finns det mer för metoder?
    -Vi ordnar dem efter trolighet.

  122. Det finns en lovande metod
    som är på försöksstadiet.

  123. Om man har kartlagt
    mammutens arvsmassa-

  124. -skulle man syntetiskt
    kunna bygga hela kromosomer.

  125. Det är det Craig Venter gör.
    Han har gjort det på bakterier-

  126. -och byggt
    en hel bakteries arvsmassa.

  127. -Syntetiskt DNA?
    -Ja.

  128. Men det ligger långt fram
    i framtiden. Bakterier är en sak.

  129. De har små arvsmassor
    med några miljoner baspar.

  130. Att göra det på en mammut, som kanske
    har fyra miljarder baspar-

  131. -är mycket mer komplicerat. Så
    kanske, men långt in i framtiden.

  132. -Nästa tänkbara metod?
    -Då använder man en ny metod:

  133. CRISPR–Cas9, som delvis
    uppfanns på Umeå universitet-

  134. -av Emmanuelle Charpentier. Tanken är
    att man tar en stamcellslinje-

  135. -från asiatisk elefant. När man
    känner till mammutens arvsmassa-

  136. -kan man lägga den
    bredvid elefantens.

  137. Då kan man identifiera
    de delar som skiljer sig åt.

  138. Sen klipper man och klistrar in
    mammutgenerna i elefanterna.

  139. George Church på Harvard
    har börjat med det.

  140. Han är kanske
    uppe i ett femtiotal gener.

  141. Det sista jag hörde
    var ett knappt tjugotal.

  142. Sen kan man diskutera
    om det är en mammut.

  143. Och det finns ett antal steg som
    kan vara olösliga med den metoden.

  144. Forskaren Svante Pääbo, som kartlade
    neandertalmänniskans DNA-

  145. -skrev en artikel
    i The New York Times nyligen.

  146. Han påstår att Church
    vill göra detta på neandertalare-

  147. -och sätta in neandertal-DNA
    i en kvinnas livmoder, i ett ägg-

  148. -och föda fram en neandertalare.

  149. Det är ju förstås ännu mer etiskt
    problematiskt än med en mammut.

  150. Karim,
    vi kan spara just det exemplet.

  151. Men ser du några etiska problem med
    att klona utdöda djur?

  152. Jag har ju forskat en del om det.

  153. Det finns
    många intressanta etiska problem.

  154. Det är en relativt ny möjlighet-

  155. -så det är få filosofer
    som har diskuterat frågan.

  156. En fråga handlar om att det här kan
    vara ett sätt för oss-

  157. -att kompensera
    för de djurarter vi har utrotat.

  158. Men det finns
    en radda etiska problem.

  159. Inte minst de som har att göra med
    det lidande som ett levande djur-

  160. -kan få uthärda
    efter att det föds.

  161. De experiment man har gjort
    med får och andra djur visar-

  162. -att tekniken är experimentell
    och att djuren dör väldigt tidigt.

  163. Nu är vi förvisso benägna att
    acceptera stort lidande hos djur-

  164. -för vetenskapliga syften, men
    vad gäller neandertalmänniskor-

  165. -vore det förstås oacceptabelt-

  166. -om 99 av 100
    klonade neandertalarbarn-

  167. -dör en prematur och smärtsam död.

  168. Det är väl
    det starkaste argumentet.

  169. Sen är frågan vad arterna
    kan göra med ekosystemet.

  170. De här ekosystemen som fanns,
    de finns ju inte längre.

  171. Om man introducerar
    en art som är utdöd-

  172. -i det geografiska område
    där den förut levde-

  173. -så kan den
    bli en "invasive species".

  174. En art som kan medverka till att
    många existerande arter utplånas.

  175. Det är förstås en annan sak om vi
    skapar kontrollerade ekosystem.

  176. Och det är lättare
    att hålla koll på mammutar-

  177. -än på nån utdöd näbbmus eller så,
    som är svårare att hålla koll på.

  178. Det är också en problematik
    som man kan tänka på.

  179. Och en tredje handlar om att...

  180. När man pratar om teknologier blir
    det ofta en stark hajp kring dem-

  181. -om man ska lära sig av historien.

  182. Vissa är rädda för att en hajp
    kring "de-extinction" leder till-

  183. -att pengar för att bevara
    och skydda utrotningshotade arter-

  184. -riktas om till den här typen
    av experimentella metoder.

  185. Det vore förstås
    väldigt olyckligt.

  186. Det behöver inte vara så,
    men om man ska lära av historien-

  187. -så finns det förstås en sån risk.

  188. Det finns
    mindre spektakulära exempel.

  189. Som vandringsduvan i USA,
    som dog ut för hundra år sen.

  190. Det är väl ett projekt
    att försöka återuppväcka den?

  191. Precis. Sammantaget
    är det ungefär tio arter-

  192. -som forskare arbetar aktivt med.

  193. Vandringsduvan är intressant när det
    gäller invasiva arter som idé.

  194. Den var antagligen
    världens vanligaste fågel.

  195. Fåglarna levde i östra USA,
    och de levde i enorma flockar.

  196. Väldigt stora och täta flockar. Det
    fanns miljontals såna duvor-

  197. -i ganska få enorma flockar.

  198. Det sägs att fågelbajset föll
    som snö när flockarna drog förbi.

  199. -Inte fräscht.
    -Och de kunde förmörka himlen.

  200. De flyttade runt
    på ett oregelbundet sätt-

  201. -och kunde återvända
    till en plats efter flera år.

  202. Det gick inte att förutsäga.

  203. Sen utvecklade människor i USA-

  204. -både järnvägssystem och telegraf.

  205. Då kunde man lätt kommunicera
    var duvorna fanns-

  206. -och man kunde
    frakta duvköttet till städerna.

  207. På 50 år gick den
    från att vara vanligast i världen-

  208. -till att vara utdöd.
    Man sköt dem.

  209. Om man stod på en kulle med en
    käpp och duvflocken flög förbi-

  210. -så kunde man vifta i luften
    och döda dem.

  211. Men de försvann väldigt fort.

  212. Den sista vilda vandringsduvan sågs
    1900.

  213. Den sista i fångenskap, Martha, dog
    1914.

  214. Forskaren Ben Novak arbetar extremt
    aktivt med den här arten-

  215. -med metoden CRISPR–Cas9. Man utgår
    från en nära släkting-

  216. -och försöker bygga om generna så att
    den liknar den utdöda arten.

  217. Det finns två väldigt
    intressanta problem i det här.

  218. Det första är hur man ska göra. Även
    om man lyckas göra en duva-

  219. -som är en genetisk kopia, behöver
    den inte ha samma beteende.

  220. Det är inte säkert
    att man får till det.

  221. Så han
    har en ganska utvecklad plan.

  222. Han vill använda brevduvor
    för att träna de unga duvorna-

  223. -till att flyga mellan
    rätt områden och bilda flockar.

  224. Han överväger att använda hårfärg på
    duvföräldrarna.

  225. Det fångar ju
    den här problematiken.

  226. Bara för att man
    kan återskapa gener-

  227. -betyder det inte
    att man har fått tillbaka en art.

  228. Den andra intressanta frågan
    är det här med invasiva arter.

  229. Ben Novaks mål är att släppa ut
    duvorna i det vilda igen.

  230. Han vill inte
    ha några stycken på ett zoo.

  231. Anledningen är att han vill
    att de ska förändra skogarna-

  232. -och att de
    ska få en ekologisk effekt.

  233. För hundra år sen hade de ungefär
    samma effekt som skogsbränder-

  234. -eller kraftiga hagelstormar. De hade
    den här omruskande effekten-

  235. -som kan vara bra för skogar.
    Han vill släppa ut en art-

  236. -just för att den kan få
    stora ekologiska konsekvenser.

  237. Det gör det projektet väldigt
    intressant av väldigt många skäl.

  238. Det låter ju riskabelt. Man kan inte
    förutse konsekvenserna exakt.

  239. -Love, vad säger du om det?
    -Historien är full av exempel...

  240. ...på arter
    som släppts ut på fel ställe-

  241. -med ödesdigra konsekvenser.

  242. I Australien
    släppte man t.ex. ut kaniner...

  243. -...och sen rödrävar.
    -Vad hände då?

  244. Kaninerna spred sig
    som kaniner gör.

  245. Och om jag minns rätt
    så släppte man då ut rödrävar-

  246. -för att kontrollera
    kaninpopulationen.

  247. Men rävarna åt också
    väldigt många små kängurur.

  248. Man fick problem med utdöenden
    i den lokala faunan.

  249. Såna exempel finns överallt.

  250. Vi har ju problem
    med den amerikanska minken-

  251. -som ställer till med mycket oreda.
    En typisk invasiv art.

  252. Du ställde frågan:
    "Är det här samma art?"

  253. Den beteendemässiga aspekten
    finns ju där.

  254. Men om man tänker sig att ett skäl
    till att återskapa en djurart-

  255. -som vi har medverkat
    till att utrota-

  256. -som nån form av,
    vad ska man säga...

  257. Inom etiken pratar man om
    att om man har gjort fel-

  258. -då har man "restplikter" som man
    annars inte skulle ha haft.

  259. Om jag snor din cykel har jag en
    plikt att betala dig, eller nåt.

  260. Så om mänskligheten
    har utrotat en art-

  261. -kan vi ha en plikt,
    när vi har möjligheten-

  262. -att återskapa arten.
    En moralisk plikt.

  263. Men då måste det vara samma art.

  264. Säg att jag skulle döda dig.

  265. Då skulle du inte känna dig
    kompenserad om jag klonade dig.

  266. Du vill ju
    att jag ska återuppliva dig.

  267. Inom filosofin finns en diskussion om
    personlig identitet.

  268. När är två individer
    i olika tidpunkter samma individ?

  269. Man kan ha samma diskussion
    om när två djur tillhör samma art.

  270. Bara för att två djur har
    samma DNA är det inte självklart-

  271. -att de kan anses
    tillhöra samma djurart.

  272. Det är en ny diskussion
    inom filosofin.

  273. Men den beteendemässiga aspekten har
    inte tagits upp så mycket.

  274. Vi tenderar att tillskriva DNA
    en stor roll när det gäller djur.

  275. Vi vet att människor är kulturella
    varelser med fri vilja o.s.v.

  276. Men vi reducerar djur
    till deras DNA-

  277. -och glömmer att mycket
    av deras beteende är kulturellt.

  278. Det förs från djur till djur.

  279. Det gäller elefanter
    och troligen mammutar.

  280. De har en stark
    kulturell nedärvning.

  281. De äldre honorna
    som driver elefantflockarna-

  282. -har väldigt mycket kunskap.
    Den får vi nog aldrig tillbaka.

  283. Så det är riktigt att det kan
    vara ett svåröverstigligt problem.

  284. Du talar om moralisk plikt och att
    inte kunna återskapa samma art.

  285. Men om vi har utrotat en art som
    fyllde en viss ekologisk funktion-

  286. -kanske det duger
    att återskapa nåt liknande?

  287. Absolut. Det är ett instrumentellt
    argument för att återskapa en art.

  288. Man har resonerat
    på ett motsvarande sätt-

  289. -om att återintroducera arter
    som har varit lokalt utrotade.

  290. I Yellowstone i USA
    har man återinfört vargar-

  291. -som har haft
    en massa positiva effekter.

  292. Men det
    är ett pragmatiskt argument.

  293. Det är intressant att utforska
    argumentet om moralisk plikt.

  294. För de
    som är emot "de-extinction"-

  295. -framhäver ofta ståndpunkten att vi
    har en plikt att skydda arter.

  296. Eller åtminstone
    att inte utrota dem.

  297. Så då vill jag utforska
    hur den typen av pliktetik-

  298. -som är stark inom miljörörelsen-

  299. -kan användas för att argumentera
    för "de-extinction".

  300. -Jag förstår. Torill?
    -Det finns en intressant aspekt...

  301. ...som handlar om tid.
    Man kan eventuellt tycka-

  302. -att vad våra förfäder kanske gjorde
    för tio tusen år sen-

  303. -kan vara förlåtet nu, även
    ur ett filosofiskt perspektiv.

  304. Men man kan också titta på arter som
    är på gränsen till utdöende-

  305. -eller som har dött ut
    de senaste åren-

  306. -där det finns en tydlig
    moralisk plikt.

  307. Ett exempel
    är den nordliga trubbnoshörningen.

  308. Den är antingen en egen art
    eller en underart.

  309. Där finns det nu mycket få-

  310. -alltså tre eller två
    individer kvar.

  311. De är gamla, och därför
    är jag osäker på siffrorna.

  312. Det finns individer kvar, men det här
    är en art som har dött ut.

  313. De kan inte föda ungar naturligt.

  314. Det finns inga möjligheter alls att
    de skulle kunna klara sig-

  315. -ens med IVF-behandling,
    till exempel.

  316. Och de har bara dött ut
    p.g.a. människor.

  317. Men i San Diego
    har man frusna celler-

  318. -från elva individer.

  319. Med stamcellsteknik,
    där man tar fram spermier och ägg-

  320. -om den tekniken kommer framåt-

  321. -skulle man
    kunna återuppväcka arten.

  322. Där tycker jag att man har
    ett tydligt moraliskt imperativ-

  323. -även om det
    kanske inte är samma art-

  324. -när man har tappat
    all kunskap och kultur.

  325. Man kan sammanfatta det
    med "sist ut, först in".

  326. Jag mejlade med Oliver Ryder
    på San Diego Zoo för en timme sen.

  327. Vi försöker
    sätta ihop ett projekt-

  328. -där han
    ska skicka över prover till oss.

  329. Han vill kartlägga arvsmassan
    och se hur variabla de är-

  330. -och kanske hitta individer
    som är lämpliga-

  331. -om man nu ska välja
    bland cellinjerna.

  332. Jag var där för ett år sen, och då
    levde det en trubbnoshörning där-

  333. -som tyvärr har dött nu. Det är
    en stark känslomässig upplevelse-

  334. -att se en individ som är
    en av de absolut sista i sin art.

  335. Det är lätt att känna
    att man vill göra nåt-

  336. -även om det skulle vara
    en ganska extensiv genteknik.

  337. Där har man väl hela DNA:t-

  338. -så det blir inte samma problem
    som med mammutar.

  339. I dag finns det en individ från
    trubbnoshörning som är kartlagd.

  340. Men man vill så klart
    göra det på fler-

  341. -och se hur låg genetisk variation
    det är hos de få som finns kvar.

  342. Det är intressant forskning att
    försöka förstå de hotade arterna.

  343. Hur genetiskt utarmade är de?

  344. Utifrån det kan man resonera kring om
    det skulle fungera.

  345. Jag tror att det fungerar, även om de
    har förlorat mycket variation.

  346. Men jag vill flika in
    en annan sak.

  347. Risken med pliktargumentet är
    att man får en hetsig diskussion-

  348. -om vad som orsakade
    arternas utdöende.

  349. Det är redan i dag en het
    diskussion i forskarvärlden.

  350. Kanske inte
    för de här vandringsduvorna-

  351. -men för t.ex. mammutar,
    där man grälar om det.

  352. Blir det inte konstigt om man ska
    basera beslut om återuppväckning-

  353. -på om vi hade ihjäl dem eller ej?

  354. Jag tycker det.
    Jag tycker, som du tog upp-

  355. -att det kan finnas
    pragmatiska skäl-

  356. -som ett viktigt ekologiskt
    syfte, eller pedagogiska skäl.

  357. Men jag tyckte det var intressant att
    utforska pliktargumentet.

  358. I det lilla som har publicerats
    om de etiska aspekterna-

  359. -så har de som har varit negativa
    anfört-

  360. -vår plikt att inte utrota, men vi
    har ingen plikt att återskapa.

  361. Då ville jag genomlysa det,
    och se-

  362. -om det är så enkelt,
    eller om man har missat nåt.

  363. Man kan också fråga sig exakt
    hur kausaliteten måste se ut.

  364. Dronten dödades t.ex.
    inte direkt av människor-

  365. -utan av att människor
    tog med sig katter till öarna-

  366. -som dödade väldigt många dronter.

  367. Men visst kom katterna dit
    för att vi tog dit dem.

  368. Låt oss klara ut dronten:
    Det var en fågel.

  369. -Stor och god.
    -God? Att äta, eller snäll?

  370. -Att äta.
    -Okej. Och var fanns den?

  371. Den fanns bara på en ö.

  372. Och när seglare kom dit
    så var de hungriga, förstås.

  373. Och så åt de en massa, och så hade de
    också med katter på skeppen.

  374. -När var detta?
    -De dog ut på 1600-talet.

  375. En duvsläkting.

  376. Ja. En stor, fet duva
    som inte kan flyga.

  377. -Lätt byte för katterna.
    -Ja, och för människor också.

  378. Men det finns ju också
    t.ex. anti-GMO-rörelsen-

  379. -som menar
    att vi inte ska mecka med naturen-

  380. -eller med genetiken,
    över huvud taget.

  381. Hur tänker ni kring de argumenten?
    Är de valida?

  382. Vi har meckat med naturen
    i 10 000 till 30 000 år-

  383. -om vi pratar om djur som vi
    har avlat och ibland korsat.

  384. Jag vet inte.
    Jag kan förstå båda sidorna.

  385. Men mycket av det vi ser runt oss har
    vi redan meckat med-

  386. -fast utan
    molekylärbiologiska verktyg.

  387. Finns det nåt principiellt problem
    med att manipulera DNA?

  388. Nej, men man får ju
    ett stort ansvar.

  389. I de flesta fall
    är det ingen fara-

  390. -att stoppa in en resistensgen.

  391. Men om vi ser tillbaka
    tio, tjugo år-

  392. -så är historien
    full av experiment-

  393. -där vi trodde oss göra nåt gott fast
    det slutade dåligt.

  394. Så det gäller att tänka sig för.

  395. Det finns ju en omfattande
    diskussion om den aspekten.

  396. Den diskussionen, eller det jag
    har läst, handlar mer-

  397. -om huruvida det är acceptabelt att
    återskapa ekosystem.

  398. Jag upplever att det finns en mystisk
    inställning till naturen.

  399. Man föreställer sig
    att en urskog är speciell-

  400. -och har ett speciellt värde-

  401. -som en skog som människor
    har planterat inte kan ha.

  402. Då pratar man inte om egenskaper.

  403. Det stämmer ju att generellt sett-

  404. -har urskogar större artrikedom
    än nyplanterade skogar.

  405. Men de menar ju att även om
    skogarna var identiska-

  406. -så har värdet som urskogen hade gått
    förlorat-

  407. -för att den nya skogen
    är en mänsklig artefakt.

  408. Och jag förstår ärligt talat inte-

  409. -exakt vad det är som gör att
    mänskliga artefakter är så dåliga.

  410. Exakt vad är det som gör att
    vi människor kan ta bort värde-

  411. -bara för att vi
    är med och skapar?

  412. Jag tycker
    att den här uppfattningen-

  413. -har nåt
    som är på gränsen till religiöst-

  414. -i attityden till värdet
    hos en "orörd" natur.

  415. Inför den här boken pratade jag också
    med en psykolog-

  416. -och bad henne prata mer
    om de psykologiska aspekterna.

  417. Hon är miljöpsykolog i USA, och
    hon lyfte precis den här aspekten.

  418. Jag är själv osäker, men hon sa-

  419. -att forskning visar att människor
    mår bra av att vara i naturen.

  420. Man får väldigt positiva kognitiva
    effekter av naturliga miljöer.

  421. Och vi vet fortfarande
    inte riktigt vad det beror på.

  422. Vi vet inte om det är kopplat
    till hur vi känner inför naturen-

  423. -eller om det är fysiologiskt, rent
    biologiskt.

  424. Så det hon varnade för-

  425. -i diskussionen
    kring att återskapa döda djur-

  426. -var att det finns en risk.

  427. Om den positiva effekten beror
    på vårt förhållande till naturen-

  428. -så skulle den kunna försvinna
    om det förhållandet förändras.

  429. Det är ett nytt forskningsfält,
    så man kan inte jämföra med data-

  430. -från perioder när vi värderade
    mänskliga artefakter högt.

  431. Det går ju inte att testa
    förrän i efterhand-

  432. -om man uppfattar en skog-

  433. -på annat sätt om man vet
    att den är genmodifierad.

  434. Men hon såg den rädslan ur ett
    miljöpsykologiskt perspektiv.

  435. Man riskerar att förändra
    folks förhållande till naturen-

  436. -om man vet att den är konstgjord.
    Samtidigt är all natur konstgjord.

  437. Det finns inte mycket urnatur
    i Sverige.

  438. Nej, vad menar man med konstgjord?

  439. Det blir
    ett extremt subjektivt argument.

  440. -Vi talar inte om plastgranar.
    -Precis.

  441. Å andra sidan kan jag tänka mig...

  442. En del som är mot den här idén lyfter
    fram risken-

  443. -att man bryr sig
    mindre om levande djur-

  444. -om vi är säkra på
    att vi kan återskapa dem.

  445. Då behöver vi inte bry oss. Och det
    är nog en ganska reell risk.

  446. Samtidigt skulle man kunna se det som
    nåt hoppfullt att se en art...

  447. Om man såg en fågel
    som var utdöd för hundra år sen-

  448. -och som nu har återskapats-

  449. -skulle det kunna göra en
    mer engagerad i naturen.

  450. Så det är svårt att säga
    hur folk skulle reagera-

  451. -på dessa djur eller växter
    i verkligheten.

  452. Den här diskussionen
    är så fantastisk-

  453. -för att den blixtbelyser
    frågan om teknologi.

  454. Vad som är tekniskt möjligt
    är intressant.

  455. Men vad teknologin
    gör med samhället-

  456. -är en social och kulturell fråga.

  457. Där finns det här narrativet
    att GMO är "Frankenstein"-

  458. -eller att planterade träd
    är så gott som plastträd.

  459. Då kommer folk så klart
    inte att trivas i de skogarna.

  460. Det är ett kulturellt narrativ, ett
    sätt att prata om det.

  461. Och det är ju upp till oss
    att påverka eller delta i.

  462. Din forskarkompis i Sibirien-

  463. -eller rättare sagt, forskaren
    som försöker klona en mammut.

  464. Var står han med det projektet? Hur
    långt har han kommit?

  465. Det var det som Love var inne på.

  466. Han använder metoden att man utgår
    från en cell från en elefant.

  467. Sen försöker man bygga om
    enskilda gener, en i taget-

  468. -tills det blir likt en mammut. Nu
    har han celler med mammutgener i.

  469. Nästa steg är att försöka
    få dem att bli stamceller-

  470. -och att låta dem
    växa till vävnad-

  471. -så att man kan kolla
    att generna fungerar som de ska.

  472. -Han har inte befruktat ett ägg?
    -Nej. Det ligger långt bort.

  473. -Den japanska eller den koreanska?
    -George Church, i Harvard.

  474. Den japanska och sydkoreanska gruppen
    som letar levande celler-

  475. -lyckas nog inte.

  476. Nu testar han enskilda gener
    och försöker få ordning på det.

  477. Där blir det tydligt vilka svårig-
    heter som finns i senare led.

  478. Det kanske inte är gentekniken-

  479. -som är det
    som ställer till problem.

  480. I stället är det t.ex. att det är
    svårt att konstbefrukta elefanter.

  481. Det är svårt med IVF-behandlingar.

  482. Och även om man lyckas med det
    i elefanter-

  483. -med ett i framtiden
    förändrat foster-

  484. -alltså ett CRISPR-förändrat foster-

  485. -så finns det få elefanter,
    och de är dräktiga väldigt länge.

  486. Vill vi verkligen utsätta hundra
    elefanthonor för t.ex. missfall?

  487. Så han är en extremt optimistisk
    visionär, får man nog säga.

  488. Han är skicklig,
    men också enormt optimistisk.

  489. Hans plan är att när de väl
    har klarat av gentekniken-

  490. -så ska de titta
    på konstgjorda livmödrar-

  491. -och hålla sig
    utanför elefantkroppen.

  492. För det finns så få elefanter,
    och lidandet skulle vara enormt.

  493. Men gentekniken
    är kanske inte problemet.

  494. Den börjar vi landa i. Tekniskt, på
    själva genteknikbiten-

  495. -är det inte så svårt längre. Det
    är annat som blir problematiskt.

  496. Det går nog att lösa, men det
    är där man hittar problemen.

  497. -Träffade du George Church?
    -Ja.

  498. -Talade ni om neandertalare?
    -Nej.

  499. Han har sagt att det var
    ett skämt, ett tankeexperiment-

  500. -om att tekniken
    kan användas till mycket.

  501. -Han jobbar inte aktivt med det.
    -Pääbo skriver det.

  502. Att han
    vill återskapa neandertalare-

  503. -genom att stoppa in DNA
    i ett mänskligt ägg.

  504. -Men det var skämtsamt?
    -Ett tankeexperiment.

  505. Det skulle sätta en tydlig blick på
    vad man kan och inte kan göra.

  506. Love, om vi går ganska långt
    fram i tiden - 50 eller 100 år-

  507. -vad kommer vi att se då? Kommer vi
    att se återskapade djurarter?

  508. Ja, det tror jag. Men vilka djurarter
    får man nog diskutera.

  509. Jag är tveksam till
    om det går med mammuten.

  510. Och jag är inte säker på att det är
    det George Church är ute efter.

  511. Men att utveckla metoderna-

  512. -för att klippa och klistra i
    arvsmassa, lär man sig mycket av.

  513. Man kanske behöver byta ut
    ett tusental gener.

  514. Det låter inte så farligt,
    och tekniken accelererar ju.

  515. Men vi
    pratar om proteinkodande gener.

  516. Och det finns andra delar som kodar
    för transkriptionsfaktorer.

  517. RNA som reglerar genuttryck o.s.v.

  518. De vet vi i dagsläget inte ens
    var de sitter på mammuten.

  519. Och det finns ju olika aspekter
    i en elefantcell.

  520. Mitokondrier med egna arvsmassor, och
    olika transkriptionsfaktorer-

  521. -som kanske inte funkar
    med mammutens arvsmassa.

  522. Så modell 2.0
    funkar inte med mammut 3.0.

  523. Som en mjukvara
    som kraschar vid uppdatering.

  524. Jag är inte övertygad
    om att mammuten funkar.

  525. Men det kan säkert gå med de här som
    har dött ut på senare tid.

  526. Det finns ju kvaggan, som är en form
    av sebra, och vandringsduvan.

  527. Och inom ett par år har vi
    förmodligen fler utdöda arter.

  528. Där finns det nog goda möjligheter
    att återuppväcka arter.

  529. Nu fryser vi väl ner
    celler från djur?

  530. Ja, bl.a. i San Diego
    fryser man ner cellinjer-

  531. -för att bevara stamcellslinjerna
    innan de dör ut.

  532. Finns det nåt globalt
    samordnat projekt-

  533. -eller äger varje stat sitt eget?

  534. Det finns nog inget globalt, men
    för växter finns en fröbiobank-

  535. -som ligger
    i en gruva på Svalbard.

  536. I alla fall sist jag hörde nåt
    om det. Torill vet nog mer.

  537. Oliver Ryder, som är ansvarig
    för San Diegos frusna zoo-

  538. -pratade engagerat
    om vilket stort problem det är-

  539. -att det inte finns nåt
    globalt projekt för djur-

  540. -och att problemet
    blir allt större.

  541. Även när arten finns kvar
    kanske man tappar populationer.

  542. Man tappar en genetisk bredd.

  543. Han var väldigt tydligt rörd
    över allting som försvann-

  544. -utan att nånting åtminstone sparades
    i en frys nånstans.

  545. Så det verkar saknas
    större globala initiativ där.

  546. Karim, tänker du...

  547. Om man börjar använda
    de här teknikerna-

  548. -alltså
    klipp- och klistra-tekniken-

  549. -till att börja reparera genetiska
    egenskaper som vi inte vill ha...

  550. Alltså, om man använder tekniken till
    att förbättra människor-

  551. -hur ser du på det,
    ur ett etiskt perspektiv ?

  552. Det är inte kloning i strikt mening,
    men man manipulerar.

  553. Vi var på radio nyligen
    och pratade om det.

  554. Det räknas inte
    som genmanipulation.

  555. Det sa en person från genteknik-
    nämnden. Men det är det ju.

  556. -Varför räknas det inte?
    -Minns du?

  557. Det är inte GMO
    enligt dagens lagstiftning-

  558. -eftersom man inte nödvändigtvis
    lämnar kvar nåt främmande DNA.

  559. Man kan bygga om
    men lämnar inte kvar nåt.

  560. Det är ju en nyansskillnad
    som är mycket svag i det fallet.

  561. -Det låter så.
    -Precis. Men...

  562. I de försök man har gjort
    på levande djur-

  563. -har prognosen för djuren varit
    dålig. De dör väldigt ofta.

  564. Men det är klart att det här skulle
    kunna användas i framtiden.

  565. Om man har en ärftlig,
    dödlig sjukdom.

  566. Då klipper man bort den sekvensen i
    ett befruktat ägg.

  567. Det skulle förstås
    vara en möjlighet.

  568. Även om vi antar
    att det skulle vara medicinskt...

  569. Alltså, att det inte skulle leda till
    stor risk för individen-

  570. -eller om risken var motiverad
    av sjukdomen-

  571. -så måste vi komma ihåg
    att det som händer-

  572. -är att man kan ersätta djurets eller
    människans könsceller-

  573. -som gör att nästa generation
    bär med sig den här varianten.

  574. Vissa typer av genförändringar kan
    orsaka sjukdom eller sjuklighet-

  575. -men kan samtidigt
    ha andra egenskaper.

  576. Och det kan vara negativt,
    helt enkelt-

  577. -att eliminera arvsanlagen
    ur vår genpool-

  578. -om de har eller skulle kunna få en
    nytta som vi inte känner till.

  579. Det finns t.ex.
    en del neurologiska sjukdomar-

  580. -som man tror också skulle
    kunna ha fördelar för kognition.

  581. Det är spekulativt, förstås.
    Men man tror att det kan vara så.

  582. Love, vi går tillbaka
    till Craig Venter-

  583. -som har syntetiserat DNA
    till en bakterie.

  584. Du sa att det gällde
    några miljoner baspar-

  585. -men en mammut
    har miljarder baspar.

  586. För mig låter det
    som ett beräkningsproblem.

  587. Om du bara har snabbare datorer
    skulle du kunna räkna ut-

  588. -även såna stora sekvenser.

  589. Till stor del är det säkert
    ett skalproblem. Man skalar upp.

  590. Jag kan inte riktigt detaljerna.

  591. Men jag tror att bakterier
    också har lite enklare arvsmassor.

  592. -Hos eukaryoter...
    -Vad är det?

  593. De allra flesta djur - växter,
    svampar o.s.v. - är eukaryoter.

  594. Det är en mer komplex cell
    som består av en kärna-

  595. -men också av mitokondrier,
    som är bakterier från början.

  596. Det är alltså lite mer avancerade
    organismer än bakterier.

  597. De större arvsmassorna är veckade.
    De är liksom hopknycklade-

  598. -på ett sätt som förmodligen
    är nödvändigt för deras funktion.

  599. Och de är lindade
    runt s.k. histoner.

  600. Så det räcker inte
    att bygga DNA-kedjan.

  601. Man måste troligen vecka ihop den och
    rulla den på rätt sätt.

  602. Förmodligen är det mest
    en fråga om att skala upp det.

  603. Men det kanske
    är lättare att klippa och klistra-

  604. -tills elefanten
    är identisk med en mammut.

  605. Kan vi veta
    att den blir identisk, då?

  606. Mycket ursprungligt DNA
    är ju kvar.

  607. I teorin kan vi
    klippa och klistra varenda bas.

  608. Men skillnaden mellan mammut
    och elefant är 0,7 procent.

  609. Så en stor del...

  610. Och de bitar man behåller
    är alltså helt identiska?

  611. -Det blir ingen skillnad?
    -I teorin kan man byta ut allt.

  612. Då är allt identiskt,
    med ett förbehåll:

  613. Vi känner inte till
    den exakta sekvensen-

  614. -hos nåt djur. Vissa delar av
    arvsmassan har vi inte kommit åt.

  615. Repetitiva delar
    är svåra att sekvensera.

  616. Man har stora dupliceringar
    av gensegment-

  617. -och då är det svårt att läsa
    med DNA-sekvensatorn.

  618. Så vi får inte riktigt ihop
    alla delar.

  619. Men hos människan är det bra nära.

  620. Torill, de här olika projekten
    som pågår runtom i världen...

  621. Det finns naturligtvis etiska
    regelverk för vad man får göra.

  622. Men det finns rimligen länder som
    inte bryr sig om såna regelverk.

  623. Hur vet vi vad som pågår
    i Nordkorea eller andra länder-

  624. -som inte har
    såna etiska regelverk?

  625. Ja... Jag tror inte att det pågår-

  626. -nåt sånt här projekt
    som vi inte känner till.

  627. Det finns en sak som är gemensam för
    alla de här projekten:

  628. Det är faktiskt lågbudgetprojekt-

  629. -som är ganska lågt prioriterade.

  630. Forskare gör detta för att de själva
    är engagerade i frågan-

  631. -eller för att de är nyfikna eller
    har en djup personlig drivkraft-

  632. -inför ett visst djur
    eller en viss idé.

  633. Ganska många av dem är nästan
    hobbyprojekt för forskarna.

  634. Att återskapa utdöda djur-

  635. -är nog inte nåt
    som Nordkorea plötsligt gör.

  636. De kommer inte att plötsligt ha gjort
    en mammut eller dinosaurie.

  637. Däremot kan man
    i andra sammanhang se-

  638. -att etiken börjar skilja sig
    i fråga om genteknik.

  639. Jag tror inte att det är en slump-

  640. -att den första CRISPR–studien på
    mänskliga embryon kom från Kina.

  641. Det är inte förvånande,
    av flera skäl. Av etiska skäl-

  642. -men också p.g.a.
    en sorts rymdkapplöpningskänsla-

  643. -där man
    vill vara först med tekniken.

  644. Det är också så att i Europa och
    västvärlden är de här frågorna-

  645. -extremt intimt sammankopplade med
    nazismen och eugenikprogrammen.

  646. Det kulturella stigmat
    finns inte på samma sätt i Kina.

  647. De har i mer än ett decennium hållit
    på med ett projekt-

  648. -där man försöker
    kartlägga vilka gener-

  649. -som korrelerar
    med hög intelligens.

  650. Många befarar att kartläggningen och
    forskningsprojektet-

  651. -ska bli underlag
    för ett eugenikprojekt.

  652. Alltså att man genom selektiv avel
    av människor-

  653. -får fram människor
    med önskvärda egenskaper-

  654. -utifrån planerarens perspektiv.

  655. Den världsberömde
    kinesiske basketspelaren-

  656. -är faktiskt ett resultat
    av eugenik.

  657. Båda hans föräldrar
    var extremt långa-

  658. -och kommunistpartiet
    tyckte att de skulle träffas.

  659. -Så det har redan skett, alltså?
    -Minst en gång.

  660. Så det tycks finnas
    såna projekt i Kina?

  661. Ja.

  662. Jag måste ju ändå fråga:

  663. Får vi nånsin se
    ett Jurassic Park, som i filmerna?

  664. -Menar du specifikt dinosaurier?
    -Ja.

  665. -Där är svaret nej.
    -Ja, med de tekniker vi har nämnt.

  666. Det tycks vara teoretiskt omöjligt
    att få fram DNA från dinosaurier.

  667. Kanske kan man
    hitta enstaka baspar.

  668. Men de jag har pratat med säger att
    det är teoretiskt omöjligt.

  669. Så den vägen är stängd.

  670. Det finns en annan väg
    som är mycket experimentell.

  671. Man ska verkligen lyfta fram
    att det är grundforskning-

  672. -som görs mer för processen
    än för resultatet.

  673. Men alla fåglar är ju dinosaurier.

  674. Fåglar är dinosaurier ungefär på
    samma sätt som lejon är kattdjur.

  675. Fåglarna
    är en gren av dinosaurieträdet.

  676. De överlevde
    medan alla andra dog ut.

  677. Så nånstans i en fågel
    finns det en inre dinosaurie-

  678. -på samma sätt som det i oss finns en
    inre apa och en inre fisk.

  679. Så det finns en forskare i USA-

  680. -som jobbar med...
    Eller, det finns många forskare-

  681. -som av olika skäl försöker
    hitta den inre dinosaurien-

  682. -för att man tittar
    på evolutionsfrågor: Vad hände?

  683. Vilka gener styr att en käft
    utvecklas till en näbb?

  684. Kan vi backa dem?

  685. Kan vi förstå vad som hände
    genom att backa processen?

  686. Det pågår ett antal försök
    med fåglar-

  687. -där man försöker förstå
    vad som hände.

  688. Och en forskare säger att han
    vill samla ihop alla projekten-

  689. -och göra en gemensam backning
    av en höna-

  690. -ner till en dinosaurie.

  691. -Love ser skeptisk ut.
    -Ja, det är ju enormt oklart.

  692. Även om man
    kan hitta de tidigare...

  693. Vid varje sån här backning
    hamnar man vid ett vägskäl-

  694. -och den andra vägen
    finns kanske inte kvar.

  695. Vi backar till punkten som styr
    om det blir en käft eller en näbb-

  696. -och tänker att om man stänger av så
    den inte kan bli en näbb-

  697. -så måste den gå den andra vägen och
    bli en käft.

  698. Men det är 70 miljoner år
    sen dinosaurierna dog ut-

  699. -och vi vet inte hur mycket
    av den vägen som finns kvar.

  700. Man kanske kan få ett embryo
    som ser ut som en dinosaurie.

  701. Man kanske får nåt som utvecklas
    olika i olika delar av kroppen.

  702. Det är en extremt öppen fråga
    vad man skulle hamna i till slut.

  703. Man kan säkert avla fram en hund som
    ser ut som en dinosaurie.

  704. Men det är inte så att fåglar går
    och bär på gömda dinosauriegener.

  705. Varenda gen som en fågel har,
    har muterat om och om och om igen-

  706. -sen fåglarnas och dinosauriernas
    gemensamma förfader.

  707. I teoretiska modeller
    kan man ta alla fåglar.

  708. Då vet man att de
    har en gemensam förfader nånstans.

  709. Eller flera. Man kan ta den senast
    levande gemensamma förfadern.

  710. Då kan man försöka rekonstruera hur
    den arvsmassan såg ut.

  711. Problemet är
    att även den var en fågel.

  712. Visst kan man avla en kyckling så
    den tappar näbben och får tänder.

  713. Det går säkert
    att tvinga fram det.

  714. Men vi får aldrig veta hur en
    dinosauries arvsmassa såg ut.

  715. Så det blir kanske bara en fågel som
    ser ut som en dinosaurie.

  716. Att vi inte får veta deras DNA, beror
    det på atomens sönderfall?

  717. DNA bryts ner
    med en halvtidsreaktion.

  718. Det går sönder
    i allt mindre bitar.

  719. Inom paleogenetiken vet vi ganska
    väl hur snabbt det här sker.

  720. Den teoretiska gränsen
    i fruset tillstånd-

  721. -är i bästa fall fem miljoner år för
    att få ut nåt läsbart.

  722. Kanske tio,
    men absolut inte sjuttio.

  723. Det finns liksom inget kvar.

  724. Sen finns det rapporter om att
    forskare anser sig ha hittat det.

  725. Men det breda forskarsamhället är
    överens om att det inte finns nåt.

  726. Om det hade gått att återskapa en
    dinosaurie, borde man göra det då?

  727. Ja, varför inte?
    Det lär ju bli en storsäljare.

  728. Vi får nöja oss
    med "Jurassic Park" på bio.

  729. Tack för att ni deltog i samtalet.
    - Och tack för att ni tittade.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

UR Samtiden - Att återskapa utdöda arter

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Går det att få utdöda djur att återuppstå? En forskare, en filosof och en vetenskapsjournalist spekulerar här om möjligheten att återuppväcka utdöda arter. Det finns idag metoder som gör det möjligt att bygga om arvsmassan i allt från bakterier till människor. Men med möjligheterna följer också en mängd rädslor. Kommer den genetiska och biologiska tekniken att förändra vårt samhälle lika fundamentalt som den digitala tekniken har gjort? Medverkande: Love Dalén, professor i evolutionsbiologi, Karim Jebari, forskare i filosofi och Torill Kornfeldt, vetenskapsjournalist. Moderator: Christer Sturmark. Inspelat på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm, den 12 april 2016. Arrangör: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Ämnen:
Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Genteknik, Naturvetenskap, Paleontologi, Paleozoologi, Utdöende (biologi)
Utbildningsnivå:
Högskola

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Hälsoministerns syn på unga vuxna

Frågor om rör unga vuxnas hälsa är väldigt viktigt för regeringen men även för mig med egen erfarenhet av utmattningsdepression, säger folkhälsominister Gabriel Wikström. Här berättar han om regeringens arbete för att förbättra och förebygga unga vuxnas hälsa. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Vi njuter av varandra

Sex har aldrig varit så kul som nu, säger Dag och Niki. De har levt ihop i trettiofem år, men känner sig som tonåringar. Receptet är planering och lek. Terapeuten Charlotte Makbouls bästa bot mot olust är så kallad mindfulness. Luststörningar har blivit en diagnos och allt fler söker hjälp för det.