Titta

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Om UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Föreläsningar från Svenska barnboksinstitutets bokprovning. Under 2015 gavs 2089 titlar ut inom barn- och ungdomslitteratur. Sett ur ett längre perspektiv är ökningen av utgivningen under 2000-talet historisk. Vad beror det på? Här diskuteras också trender i utgivningen, bland annat mer våld i barn- ungdomsböckerna och starkare fokus på sociala skillnader. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Till första programmet

UR Samtiden - Barnboksprovning 2016 : Vatten överalltDela
  1. Jag, Lillemor Torstensson, ska prata
    under rubriken "Vatten överallt".

  2. Vattnet har i alla tider inspirerat
    författare och illustratörer.

  3. I många barnböcker spelar vattnet
    en stor och central roll.

  4. Bara i 2015 års utgivning finns många
    böcker med anknytning till vatten.

  5. Jag har nog nästan tagit mig vatten
    över huvud som har valt detta ämne.

  6. Men jag kommer dock att dyka ner i
    några av de här titlarna.

  7. Det blir ett utsnitt av helheten.

  8. Min ambition är att lyfta fram
    vattnets betydelse i några exempel.

  9. Svårt att säga om det är
    mer eller mindre vatten än tidigare-

  10. -men det har
    sin givna plats i litteraturen.

  11. Det visade inte minst
    Goethe-Instituten-

  12. -och det
    internationella barnboksbiblioteket.

  13. År 2000 initierade de en
    vandringsutställning på temat vatten.

  14. "Vattenvärldar
    i bilderböcker och barnböcker."

  15. Den har vandrat runt på olika platser
    i världen ända fram till 2014.

  16. Utställningen tog avstamp i
    de äldsta berättelserna från Bibeln-

  17. -fram till bland annat
    Astrid Lindgrens "Saltkråkan".

  18. Att vattnet är vanligt förekommande
    är inte så konstigt.

  19. Vatten är i sin natur en självklar
    plats att förlägga en handling-

  20. -eftersom det går att vara
    på, i och under vattnet.

  21. Av det 50-tal böcker
    som jag har tittat på-

  22. -har jag funnit att en majoritet
    utspelas i havet, sjön eller dammen.

  23. Någon på en flod, någon i regn-

  24. -och några i vatten
    som har en annan form - snö eller is.

  25. Sen har jag funnit att vattnet
    förekommer i böcker för de äldre-

  26. -främst i realistiska miljöer,
    och ibland med magiska inslag.

  27. Är det en ren fantasimiljö är det
    en kapitelbok eller en bilderbok.

  28. I ungdomsböcker är döden på, i
    och omkring vattnet dominerande.

  29. Död genom drunkning
    är vanligaste orsaken.

  30. Förekommer djur
    så är valen det mest frekventa.

  31. Och det finns även olika naturväsen
    kopplade till vattnet.

  32. Några böcker
    berör också miljöaspekten.

  33. I vår tekniska och avancerade
    och upplysta värld-

  34. -så har de mer kulturella och mytisk-
    religiösa aspekterna på vatten-

  35. -hamnat i bakgrunden.

  36. Det är inte längre gudar eller
    demoner som orsakar förstörelse-

  37. -utan det är människan själv.

  38. Faktaboken "Blött, sött och salt:
    allt om vatten"-

  39. -av Kristin Dahl och Malin Hardestam-

  40. -är den enda boken i hela utgivningen
    som helt ägnas åt vatten.

  41. Vatten i alla dess former.

  42. Det är en återutgivning.
    Den gavs ut första gången 2010.

  43. Uppslagen är uppdelade i längre
    textsjok och varvas med bilder.

  44. Och med
    tydliga faktarutor och experiment-

  45. -medvetandegörs
    vattnets unika egenskaper-

  46. -och att det kan ta slut
    och därför inte bör slösas med.

  47. Och det finns ett du-tilltal.

  48. "Har du tänkt på
    att du lånar vattnet från naturen?"

  49. I "Så funkar det: hemma
    och runtomkring" av Mats Wänblad-

  50. -ägnas ett kapitel åt vatten.

  51. Det inleds med det självklara
    för oss: Att det finns friskt vatten.

  52. Sen hur vattnet kommer in i huset.

  53. Och vattnet och miljön,
    och en hel del andra saker.

  54. Här finns också ett du-tilltal.

  55. Man får tips på
    hur man kan spara vatten.

  56. Och så betonas
    var och ens egen påverkan på vattnet.

  57. Både den här boken och "Blött, sött
    och salt" är svenska böcker.

  58. I "Sant eller falskt" med undertiteln
    "Stora frågor, otroliga svar"-

  59. -finns ett uppslag
    om kroppens förhållande till vatten.

  60. Att vi består av 75 procent vatten.

  61. Ett annat uppslag under vetenskap och
    teknik har fakta kring vattenåtgång.

  62. Här ges fakta, men man
    pekar inte alls på miljöaspekten.

  63. I "Lär dig mer om jorden"
    behandlas haven på 30 sidor.

  64. I "Kika in i vår värld"
    ges samma fakta-

  65. -men
    mer sammanfattande och lättfattligt.

  66. Ingen av böckerna
    berör miljöaspekten.

  67. Det som skiljer de svenska böckerna
    från de översatta-

  68. -är att de svenska berör
    den omedelbara verkligheten-

  69. -i till exempel närmiljön och hemmet.

  70. Därför kan igenkänningsfaktorn
    också bli större.

  71. De översatta är mer översiktliga och
    presenterar ofta sensationella fakta-

  72. -och spektakulära fakta.

  73. Och gärna också
    med stora, färgrika bilder.

  74. Miljöaspekten är huvudmotiv i tre
    skönlitterära böcker och en sångbok.

  75. Då handlar det om nedskräpning, djur
    som trasslat in sig i plastskräp-

  76. -eller i ett fall en sjö som
    förgiftats av nedgrävda gifttunnor.

  77. "Havsmonster i knipa"
    av Kjell Thorsson.

  78. "Sagan om Kalle Krabba"
    av Marianne Håkansson.

  79. "Gruvans gåta"
    av Helena Bross och Johan Egerkrans.

  80. I sångboken "Tore och Ama
    räddar havet" av Pelle Höglund-

  81. -presenteras en musiksaga där vi
    får följa Tore och Ama ut på vattnet.

  82. De möter olika vattendjur-

  83. -som med sång förklarar miljö-
    förstöring, och hur den påverkar dem.

  84. Jag ska inte sjunga,
    men jag kan citera.

  85. Dags att vakna, snart är det för sent

  86. Om isarna försvinner kommer vi att dö

  87. Sjunger isbjörnen.

  88. Barnen bestämmer sig för
    att rädda havet.

  89. De måste fråga de vuxna
    hur man ska göra.

  90. Det förenar böckerna:

  91. Det är barn som ska rädda
    eller räddar det förorenade vattnet.

  92. Intressant är
    att förutom i faktaböckerna-

  93. -tas nedsmutsningen av vattnet
    endast upp för yngre barn.

  94. Det kan tyckas konstigt, men utan
    att ha gått in på tråden närmare-

  95. -syns vattenbrist
    och klimatförändringar tydligare-

  96. -i böcker för äldre. I ungdomsböcker
    med dystopiska inslag-

  97. -eller olika typer av fantasy.

  98. Men ska nån bok nämnas för de äldre
    är det Mia Öströms "Skuggsommar".

  99. Där är vädret uppochner.

  100. För Rakel, som tvingas tillbringa
    hela sommaren i skärgården-

  101. -blir vattnet en tillflyktsort
    för svalka och nya upptäckter.

  102. Det extrema vädret, med en sommar som
    är kvalmigare än normalt-

  103. -gör att hela tillvaron verkar skev.

  104. I takt med att väderleken förändras,
    och befriande regn till slut kommer-

  105. -blir också Rakel starkare.

  106. Betydelse av vattnet,
    som nåt friskt som renar, är tydlig.

  107. I böcker som utspelar sig i vattnet
    förekommer olika djur och varelser.

  108. I Benji Davies "Stormvalen"-

  109. -får den ensamma pojken Noa uppleva
    vad havet kan skölja upp på land.

  110. En strandad valunge, som liksom Noa
    är ensam och övergiven.

  111. Kanske valens mamma är ute för att
    fånga fisk, precis som Noas pappa.

  112. Och därför har de inte tid
    att ta hand om sina barn.

  113. Noa och hans pappa
    får ett gemensamt problem att lösa-

  114. -och kommer därmed
    närmare varandra.

  115. Det stormiga havet
    är mot slutet stilla och lugnt.

  116. Vi ser två valstjärtfenor
    - en stor och en liten - i fjärran.

  117. I Frida Nilssons "Ishavspirater" med
    illustrationer av Alexander Jansson-

  118. -möter Siri på en isande kall, öde ö
    ett övergivet sjöjungfrubarn.

  119. Eftersom båda är ensamma finner de
    trygghet och värme hos varandra.

  120. Båda vill egentligen bort
    och längtar efter nån annan-

  121. -men under tiden
    finner de tröst hos varandra.

  122. Denna havslevande varelse är nånting
    mellan människa och djur.

  123. "Ungen
    krängde sig upp till sittande."

  124. "Ögonen blänkte blåa i månskenet"-

  125. -"de låg djupt
    i det fina skära ansiktet."

  126. "Näsan var liten och kort, i munnen
    satt några nykläckta tänder."

  127. "Huden var tjock och grov
    och nere vid de ludna bakfenorna"-

  128. -"satt en slängig sak, pyttigare än
    mitt lillfinger. Snoppen."

  129. Här ser vi ungen och mamman
    som sen återförenas.

  130. I Camilla Wandahls "Havets sång"-

  131. -får vi stifta bekantskap
    med en vattenvampyr.

  132. Den sjöjungfruliknande varelsen lever
    av att suga vätska ur människor.

  133. Seth, som huvudpersonen Lejla
    är förälskad i, säger:

  134. "När vi kysser en människa dricker vi
    samtidigt av deras vätska."

  135. "Som du vet
    består kroppen av en massa vatten."

  136. "'Dör inte människan då?'
    frågar Lejla."

  137. "Han nickar."

  138. Lejla förvandlas till
    en vattenvampyr och förvattnings...

  139. ...förvandlingsmomentet beskrivs.

  140. "Då känner jag en lätt smärta
    i benen, och sen värme".

  141. "Utan att se efter förstår jag att
    det är benen som smälter samman."

  142. Vattenvampyren är likt
    de vandrande öarna i Philip Reeves-

  143. -"Oliver och havsperukerna",
    med Sarah McIntyres bilder-

  144. -ett mer udda inslag i vattenvärlden.

  145. Här gäller det för de vandrande öarna
    att finna snyggaste vattenskrotet-

  146. -för att vinna en peruktävling.

  147. Vatten kopplat till döden
    finns framförallt i ungdomsböckerna.

  148. I dessa skildringar kan vattnet
    gestaltas som närmast kroppsligt-

  149. -och liknas vid nåt levande.

  150. Jessica Schiefauers "När hundarna
    kommer" inleds med en prosadikt-

  151. -där vattnet beskrivs
    som att det har två ögon.

  152. Ett öga som kan se det goda
    och ett som kan se det onda.

  153. Och drabbas du av det
    så är du utom all räddning.

  154. Vi vet att nånting hemskt
    ska hända alldeles intill vattnet-

  155. -men vi vet också
    att nåt fint och bra händer.

  156. Kärlek mellan två människor.

  157. Vattnet är som ett öga när Ben i Gull
    Åkerbloms "Ringar på svart vatten"-

  158. -första gången ser sjön,
    där en ung kvinna ligger dränkt.

  159. Där skymtar sjöns öga
    mellan stammarna.

  160. I Petrus Dahlins "Kurragömma"
    beskrivs sjön som ett ärr.

  161. "Efter några hundra meter
    blir sjön tydligare mellan träden."

  162. "Ligger där som ett stort, långsmalt
    ärr med sargade kanter."

  163. Här beskrivs vattnet som nåt som
    griper tag i Astrid när hon simmar.

  164. "Kylan möter mig
    och kramar min kropp."

  165. Här döljer sjön en drunknad stad-

  166. -och framförallt vilsna själar
    till de drunknade barnen.

  167. Längre fram får Astrid utkämpa
    en rent kroppslig kamp i vattnet-

  168. -med de här spökbarnen.

  169. Finch i Jennifer Nivens "Som stjärnor
    i natten" känner vatten kroppsligt.

  170. "Jag kan fortfarande känna mörkret
    pressa sig uppåt mellan fingrarna"-

  171. -"försöka grabba tag."

  172. När Rakel i Öströms "Skuggsommar"
    första gången möter vattnet-

  173. -ligger det nåt hotfullt
    och förebådande i beskrivningen.

  174. Precis som för Finch beskrivs vattnet
    som ett levande väsen.

  175. "Rakel kliver i. Vattnet är ljummet
    på ytan, isande kallt längre ner."

  176. "Det griper tag om benen
    och skakar dem."

  177. Att vattnet tar tag känner Karoline
    i Maja Hjertzell "Vad gör man inte".

  178. "Ytspänningen känns som
    stramande ringar runt hennes ben."

  179. Astrid i "Kurragömma"
    känner sig ensam-

  180. -och överväger det alternativ som
    vattnet erbjuder när hon dyker djupt.

  181. "Hur lång tid behöver jag
    för att komma upp?"

  182. "Kanske ska jag bara vara kvar
    och låta mig omslutas av mörkret."

  183. I "Som stjärnor i natten" skrämmer
    Finch Violet när han dyker ner-

  184. -och blir borta i flera minuter.

  185. "Jag känner att lungorna kämpar
    efter luft, men jag fortsätter."

  186. "Jag dyker djupare.
    Det spränger och bränner i lungorna."

  187. "Jag känner en svag panik
    långt borta."

  188. "Man jag tvingar tankarna
    att lugna sig"-

  189. -"innan jag arbetar mig djupare ner.
    Jag vill se hur långt jag kan komma."

  190. I Anne Cassidys "Se dig inte om"-

  191. -gestaltas Kates känslor
    inledningsvis genom havet.

  192. "Framför henne kastade havet rastlöst
    den ena vågen efter den andra"-

  193. -"mot stranden." Och hon är rastlös.

  194. Hon bär på skuldkänslor att som barn
    ha dödat ett annat barn.

  195. Hon vet inte
    om hon ska orka fortsätta.

  196. Precis som i många andra böcker
    erbjuder vattnet ett alternativ-

  197. -när hon simmar långt, långt ut.

  198. "Hon kände sig som om hon hängde
    ut över kanten till det okända."

  199. I många böcker ska vattnet bemästras.

  200. Då huvudpersonen utvecklas upplevs
    vattnet som lugnare, mindre farligt.

  201. I Holly Blacks "Dockskelettet"
    färdas huvudpersonen på Ohiofloden-

  202. -och lär sig att segla
    och bemästra det nyckfulla vattnet.

  203. Zach som bara har simmat i bassäng
    tidigare-

  204. -trotsar sin rädsla
    och vågar dyka ner i floden.

  205. Styrkan att våga ge sig ut i en jolle
    och klara av seglatsen-

  206. -kommer de att bära med sig
    på det fortsätta äventyret.

  207. Och i "Jordnötsprutten"
    av Wang Xiaoming -

  208. -företar sig Snigel-Pigel
    en lång resa på vatten.

  209. Han söker efter sin lilla prutt
    som han har släppt lös-

  210. -men han oroar sig för hur det går,
    och börjar leta i floden och havet.

  211. Både Malva i Christina Wahldéns
    "Fågelöns hemlighet"-

  212. -och Anna
    i Sara Lövestams "Som eld"-

  213. -är båda uppvuxna på och vid havet.

  214. Varje sommar
    har de varit i skärgården.

  215. De kan hantera
    motorbåten eller jollen.

  216. Här
    inger vatten framförallt trygghet-

  217. -men det är också platsen
    för nya äventyr och nya upptäckter.

  218. Att ta med nån i båten,
    visa att man hanterar-

  219. -båt och hav och segel och motorer-

  220. -imponerar på
    de mer ovana passagerarna.

  221. För andra kan havet innebära
    en resa bort från de närmaste-

  222. -och till nåt okänt och främmande.

  223. Det upplever Sirkka i Ulf Starks och
    Stina Wirsén "Systern från havet".

  224. Den resa hon måste göra över havet
    när kriget härjar-

  225. -blir ångestfylld och skrämmande.

  226. Här ser vi hav och himmel
    i samma mörka färgnyans-

  227. -men med en strimma ljus
    vid horisonten.

  228. Vattnets fasta former-

  229. -skildras i Emma Virkes "Memmo
    och Mysen väntar på vintern".

  230. Memmo och Mysen vandrar genom det grå
    höstlandskapet på en brun stig.

  231. Det blir en vandring
    in i en ny årstid.

  232. Det fryser på. Andedräkten blir vit.
    Ja, vintern är på väg.

  233. Minusgrader i den fuktiga luften
    bildar snökristaller.

  234. Allt glimmar och gnistrar.

  235. Sen kommer snön och tövädret. Memmos
    och Mysens vandring-

  236. -blir en symbol
    för att hantera förändringar.

  237. Inget är beständigt, och vissa saker
    kan man inte göra nånting åt-

  238. -som att snön smälter bort.

  239. Aspekten att vattnet kanske tar slut
    och att vi måste vara rädda om det-

  240. -märks främst
    i faktaböcker och bilderböcker.

  241. Valar och sjöjungfrur fortsätter
    att fascinera och befolka vattnet.

  242. Vattnet kan också dölja nåt-

  243. -och verka lockande och farligt
    på samma gång.

  244. Det kan utgöra ett val
    mellan liv och död.

  245. Och det kan gripa tag rent konkret.
    Tack för mig.

  246. Textning: Helena Lindén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vatten överallt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Ämnen:
Svenska > Litteraturhistoria och författarporträtt
Ämnesord:
Barn- och ungdomslitteratur, Litteraturvetenskap, Svensk litteraturhistoria, Vatten i litteraturen
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Statistik, trender och tendenser under 2015

De senaste åren har barnboksutgivningen har haft en stadig ökning av antalet titlar, berättar Sofia Gydemo, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Bidragande orsaker kan vara att det idag är mycket billigare att trycka bildbaserade böcker och det har tillkommit flera mindre förlag. Läsresultaten från Pisa-undersökningen kan också ha lett till ett ökat intresse för böcker menar Sofia Gydemo. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Vatten överallt

Under 2015 gavs det ut en förvånansvärt stor mängd böcker på temat vatten, berättar Lillemor Torstensson, kommunikatör på Barnboksinstitutet. Då vatten förekommer i naturen är det en självklar plats att förlägga en handling kring, menar hon. Dagens miljöintresse kan också spela roll. I ungdomsböcker är döden på, i eller omkring vattnet dominerande. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Alla lika, alla olika?

Det som sker i världen återspeglas i utgivningen av barn- och ungdomsböcker, menar Karin Mossed som är bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. På senare tid har det börjat dyka upp fler böcker med starkt fokus på sociala skillnader och mötet mellan barn med olika bakgrund. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Elakheten rättfärdigad

Elakhet är inget nytt i barn- och ungdomslitteraturen men under 2015 kom det ovanligt många titlar som hade elakhet som tema, berättar Åsa Warnqvist, forskare vid Svenska barnboksinstitutet. Nytt är också att många skriver så att sympatierna faller på den som är elak eller att det är helt i sin ordning att ge igen och hämnas. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

Runt och fyrkantigt inramar dystopin

När det gäller en ny genre, som exempelvis ungdomsdystopin, så gäller det att signalera redan på framsidan vad boken handlar om, menar Kajsa Bäckius, bibliotekarie på Svenska barnboksinstitutet. Om innehållet i de här böckerna har givna ramar så kan man säga att omslagen är desto rundare. Ofta har omslaget en bild på en cirkel som ibland får symbolisera tidens gång eller berätta om den livsbubbla inom vilken bokens handling utspelar sig, förklarar Kajsa. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Barnboksprovning 2016

En studie i våld

Maria Nilson, forskare vid Linnéuniversitetet, berättar här att den tydligaste trenden i ungdomsböcker under 2015 handlar om våld och fram för allt grovt sådant. Våldet finns även i kapitel- och mellanåldersböcker men är fortfarande ovanligt i böcker för de allra yngsta. Inspelat den 12 april 2016 på Farsta bibliotek. Arrangör: Svenska barnboksinstitutet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & svenska

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkforum 2016

Smeknamnens hemlighet

Hur kommer smeknamn till? Finns det en logik? Tomas Riad, som är professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, berättar om hur ljudmönster är avgörande för hur smeknamn bildas i svenskan. Inspelat den 11 mars 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Språktidningen och Vetenskapsmedia.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Ett läsande folk

Under 1800-talet slog romanen igenom som litteraturform och böcker lästes av allt fler. Vi hör historien om Martina von Schwerin som kallats den första moderna läsaren.