Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Så kan fördjupande journalistik lyftas digitaltDela
  1. Jag är Anna Careborg,
    premiumchef på Svenska Dagbladet.

  2. Jag ansvarar för journalistiken som
    görs digitalt för prenumeranterna.

  3. Det är mycket av
    vår fördjupande journalistik.

  4. Jag är Mark Malmström,
    datajournalist på Svenska Dagbladet.

  5. Jag är mellan utvecklingsavdelningen
    och redaktionen-

  6. -i gränslandet mellan den tekniska
    och journalistiska utvecklingen.

  7. Det vi tänkte prata om i dag
    är ett antal utmaningar-

  8. -som är väldigt tydliga och stora.

  9. Hur vi kan hantera dem utifrån
    fördjupande journalistik, digitalt.

  10. Och för att få ner det
    på en konkretionsnivå-

  11. -kommer vi att ta upp verktyg
    och tips-

  12. -som ni kan börja jobba med direkt
    på redaktionen.

  13. Då kommer vi till den första,
    stora utmaningen-

  14. -för oss inom fördjupande
    journalistik.

  15. Det är att mobiltelefonen,
    eller smartphonen, tar över.

  16. Ungefär 77 procent hade 2014
    i Sverige en smartphone-

  17. -enligt undersökningar
    om svenskarna och internet.

  18. Folk använder den mer. Man har den
    inte bara hemma, som hockeykort.

  19. Här är trafikutvecklingen
    på Svenska Dagbladet från 2012.

  20. Nu har vi fler mobilanvändare
    än desktopanvändare.

  21. Då måste man ifrågasätta lite.
    Vad är mobiltelefonen?

  22. Är den mobil?
    Ja, folk har den utomhus-

  23. -men man har den inte bara för att
    man är en mobil person.

  24. Man har den själv hemma,
    framför tv:n och i sängen.

  25. Ska den kallas mobil? Den är nåt man
    har med sig, som en klocka.

  26. Att kalla den telefon är också fel.

  27. Det är bara en liten del av
    vad den gör.

  28. I dag är en smartphone
    650 gånger bättre än en PC var 1995.

  29. Den har samma förmåga att uppfatta
    grafik som en Xbox 360.

  30. Vilket innebär att vi
    inte riktigt behöver tänka...

  31. Inom journalistiken vill vi gärna
    begränsa oss till mobiltelefonen.

  32. Där måste vi nog tänka om.

  33. Prestandan som finns i mobilen
    är inget som...

  34. Den är inte begränsad, för den
    är lika snabb som min MacBook Air.

  35. Men vi måste tänka mer på
    hur folk använder mobiltelefonen.

  36. Vi kan inte utgå från att den aldrig
    används hemma. Det gör den.

  37. Vi måste utgå mycket mer
    från det visuella tänkandet.

  38. 2014 startade vi SvD Story.

  39. Det fanns ett behov av-

  40. -ett mobilanpassat format
    för digital storytelling.

  41. Vi hade inte de möjligheterna
    på sajten-

  42. -så vi startade ett WordPress-format-

  43. -för att ha möjligheten
    att experimentera.

  44. Vad gäller SvD Story
    har det varit några kriterier-

  45. -som vi har försökt följa.

  46. Det ska finnas en visuell idé,
    det ska vara visuellt sammanhållet.

  47. Här ser vi en story kring tåg, och
    varför det väcker så mycket känslor.

  48. Vår tecknare gjorde ett antal giffar
    för varje kapitel-

  49. -med en visuell idé kring detta
    och vårt tågresande.

  50. En annan viktig del i story är
    förstås det fotografiska berättandet.

  51. Oftast är det en fotograf med,
    och bildredaktören.

  52. Det här var till exempel Fatma Seidu.

  53. Hon sitter i ruinerna i Kobane-

  54. -som Magnus Hjalmarson Neideman och
    Mustafa Can gjorde storytelling om.

  55. Ni hör det inte nu, men hon sjunger.

  56. Det är möjligt i denna uttrycksform,
    och det blir mycket starkare-

  57. -när hon sjunger en sång
    om det förflutna och nuet.

  58. Dessutom försöker vi jobba mycket
    med grafik.

  59. Vi försöker förklara saker i grafik,
    och gärna rörlig sådan.

  60. Det här är från "Skolresan".

  61. Vi åkte till skolor i Finland,
    Tyskland och Storbritannien-

  62. -för att se hur de har lyckats
    med så goda exempel kring detta.

  63. Då hade vi också
    den här typen av grafik.

  64. Förra året gick vi över till en sajt
    som är responsiv.

  65. Den utgår från mobilen först.

  66. Det vi dock fortfarande tampas med-

  67. -är en tendens att göra mycket av vår
    visuella journalistik för desktop.

  68. Jag lyssnade på Andrew Morse från CNN
    häromdagen på mediedagarna.

  69. Han betonade verkligen att när vi
    gick över från tidning till radio-

  70. -läste man upp tidningsartiklar.

  71. När vi gick från radio till tv
    talade man som i radiotelegram i tv.

  72. Och vi är fortfarande i den fasen
    att vi gör desktop i mobil-

  73. -trots otroliga möjligheter att
    utveckla presentationen i mobilen.

  74. Här är ett exempel.
    Nu när den senaste prinsen föddes-

  75. -gjorde vi ett släktträd som var
    speciellt anpassat för mobilen.

  76. Vi försöker med små steg.

  77. Annars kan släktträdet lätt välla ut
    och inte gå att ta del av i mobilen.

  78. Det var en sån sak vi noterade
    när vi jobbade med SvD Story.

  79. Det kanske fungerade på mobilen,
    men inget var anpassat till mobilen.

  80. Användaren måste vrida på skärmen
    och trycka på knappar, och så.

  81. Först nu är vi någorlunda i fas-

  82. -med att först berätta nåt på
    mobilen, och sen på övriga enheter.

  83. Vi måste engagera hela tiden.

  84. För det händer saker
    på mobiltelefonen hela tiden.

  85. Push-notiser, Facebook,
    Spotify rullar.

  86. Hur behåller vi engagemanget?

  87. Ett talande exempel:

  88. År 2000 hade medelpersonen i världen
    tolv sekunders koncentrationsspann.

  89. 2013 hade han åtta sekunder-

  90. -vilket är en sekund kortare
    än en guldfisk.

  91. Det är problematiskt
    när man ska berätta en lång historia.

  92. Men det finns några goda exempel.

  93. True Crime-genren
    har växt sig jättestor.

  94. Här har vi "The Jinx" och
    "Making a Murderer". Vad gör de?

  95. De driver ständigt historien framåt.
    Cliffhanger efter cliffhanger.

  96. Dessutom tar de upp gamla exempel,
    som vi då googlar på samtidigt.

  97. En regissör i England, Francine Shaw,
    ska släppa en dokumentärserie snart.

  98. Jag lyssnade på ett föredrag
    med henne.

  99. Hon gör en True Crime-dokumentär
    anpassad för mobilen.

  100. Hon kallade det
    en dokumentär på crack.

  101. Vi pratar fyra, fem klipp per sekund.
    Det driver framåt hela tiden.

  102. I varje avsnitt måste man ha krokat
    sin tittare efter fyra sekunder.

  103. Hon berättade om en hemsk upplevelse
    med ett 40 sekunder långt klipp.

  104. Hon kände att det var fel
    och jobbigt.

  105. En sekund är en minut
    i den här nya världen.

  106. Det är ett extremt exempel
    på dramaturgiska grepp-

  107. -men det vi skulle behöva göra är
    att hitta nya dramaturgiska grepp-

  108. -som är anpassade för hur vi
    konsumerar journalistik bäst i dag.

  109. Hur kan vi driva engagemang?

  110. Vi kan använda djupet
    som finns digitalt.

  111. Lägga upp källmaterial.

  112. Få saker är så engagerande
    som när vi har gjort nånting-

  113. -och kan lägga upp dokumenten.

  114. Det finns ett otroligt intresse
    kring att titta själv.

  115. I exempelvis "Panama Papers"
    vill många se dokumenten.

  116. Efter ett årslångt jobb tar
    400 journalister ut en liten bit-

  117. -och folk frågar genast om resterande
    11 miljoner oläsbara dokument.

  118. Men man kan anpassa sig till det.

  119. En otroligt tydlig trend
    är det här med konversation.

  120. Vi är på väg mot ett medielandskap,
    ett kommunikationssamhälle-

  121. -där vi är i ständig konversation
    med varandra, hela tiden.

  122. Utifrån det måste vi förhålla oss
    till att när vi berättar en historia-

  123. -är den aldrig klar.

  124. Vi kan samarbeta med våra läsare
    på ett helt annat sätt.

  125. Och utnyttja att de finns med oss
    så nära som i mobilen.

  126. Dessutom måste vi utgå från att de
    inte alltid har tiden-

  127. -att ta sig igenom
    en jättelång story.

  128. Vi måste ha en historia
    i olika former.

  129. Det finns det många exempel på.

  130. Vi har en storytelling om Syrien-

  131. -med den klassiska, långa texten
    och grafikbilder-

  132. -men för dem som inte har tid-

  133. -kan man också få Syrienkonflikten
    på två minuter.

  134. Det är viktigt framåt
    att man kan ge till båda.

  135. Det är inte så att man kanske
    bryr sig om Syrienkonflikten.

  136. Men de här två minuterna
    kan också leda in till-

  137. -den långa digitala storytellingen.

  138. Vi går mot en mer visuell värld,
    det ser vi överallt.

  139. Man måste berätta det i bild,
    eller inte alls.

  140. 75 procent av världens mobiltrafik
    kommer att bestå av video, tror man.

  141. Folk tittar mer på video på mobilen.

  142. Man trodde att folk
    hellre ville titta på storbild.

  143. Men det skiter folk i.
    De kollar på det på mobilen.

  144. Det föder ett par lustiga trender.

  145. Giffen är en intressant trend.

  146. Giffen är ett litet bildformat
    där man har rörliga bilder.

  147. Den uppfanns 1984 och man trodde
    att den var död, men den levde upp.

  148. Företaget Giffy tillhandahåller
    en sökmotor för just giffar.

  149. De har i dag ungefär
    500 miljarder giffar i sitt arkiv.

  150. De har 150 miljoner användare
    varje månad-

  151. -och de utvecklar hela tiden
    nya produkter.

  152. Folk kommunicerar med giffar.
    De kanske kommer att ersätter emojin.

  153. Vad är så bra med det här?

  154. Det ryms mycket information
    i de här rörliga bilderna.

  155. Man kan kommunicera
    utan språkbarriärer.

  156. Man kan kommunicera en känsla
    utan språk.

  157. Det är direkt, enkelt
    och teknikneutralt.

  158. Det funkar överallt
    för att det är gammalt som gatan.

  159. Vi kan titta inom journalistiken.

  160. Vi använder giffar i våra
    förklaringar och vår grafikredaktion.

  161. Ett talande exempel
    är Washington Post.

  162. De gjorde nyligen ett jobb där de
    gjorde som väldigt många av oss gör:

  163. En fördjupande storytelling
    om det som händer vid Medelhavet.

  164. Men de skickade ingen reporter dit.

  165. De hade ett visuellt team med
    tecknare, video, fotografer o.s.v.

  166. Det fanns reportrar inblandade i
    jobbet, men de var inte där på plats.

  167. Det är en rätt intressant tanke.

  168. När vi skickar reportrar tänker vi
    att de sen ska leverera en lång text.

  169. Då har det varit värt att skicka dem.

  170. Så vilka skickar vi ut? Vilka gör det
    mest effektiva berättandet på plats?

  171. Det kan man fundera över.
    Det är intressant i olika exempel.

  172. Man kan säga att när det visuella
    berättandet får allt större kraft-

  173. -måste vi på redaktionen ha en
    visuell idé så tidigt som möjligt.

  174. Vi måste ha med visuella experter
    från början.

  175. Det kan inte bara vara fotografer,
    webbredaktörer och andra-

  176. -utan även utvecklare, de som har
    det här i fokus först och främst.

  177. Vi måste bryta med föreställningarna
    om, framför allt i granskningar-

  178. -den ensamma murveln som gör nåt,
    och sen är det slut-

  179. -och så presenterar vi det.

  180. Ett jättebra, modernt exempel
    är "Panama Papers".

  181. Jag pratade med Mar Cabra om vikten
    av det visuella tilltalet i det här.

  182. Den visuella idén
    i just det här grävet.

  183. Hon kunde bara bekräfta-

  184. -att så fort man vet nåt om storyn
    ska det visuella teamet in.

  185. Kommer man in för sent
    går det inte att rädda.

  186. Man måste ha det här tänket innan.

  187. En annan bit hon berättade om-

  188. -var ett samarbete med Le Monde
    i den här granskningen.

  189. Ett slags interaktivt rollspel
    på sajten.

  190. Det intressanta här är
    att vi är ganska rädda för-

  191. -att just i granskningar göra det
    lite roligt, faktiskt.

  192. Vi är så allvarsamma och fast i
    hur det ska vara.

  193. Det Mar Cabra sa var
    att de interaktiva bitarna på sajten-

  194. -ofta driver fler att engagera sig-

  195. -än själva nyhetstexterna.

  196. I kväll på nomineringsbiten
    ser vi att det finns...

  197. Två fotografer är nominerade i kväll.

  198. Roger Turesson för "De osynliga".

  199. Dessutom har vi Hussein El-Alawi-

  200. -som är nominerad för
    "Barnen som väckte hatarna".

  201. Och det är intressant.

  202. Vi jobbar mycket mer med det visuella
    och teamet kring det.

  203. Vi är nominerade för granskningen
    om NKS, nya Karolinska.

  204. Det började som en storytelling-idé.

  205. På ett möte sa vi att vi ska berätta
    historien om nya Karolinska.

  206. Henrik Ennart och Fredrik Mellgren,
    reportrar, började titta på detta-

  207. -och hittade så många nyheter.

  208. Det är nog uppe i hundra
    olika artiklar.

  209. Så vi sköt på hela
    storytelling-biten.

  210. Så först vid årsskiftet gjorde vi
    en storytelling om nya Karolinska-

  211. -där vi försökte berätta
    en historia kring det.

  212. Vi hade flera visuella idéer
    redan våren för ett år sen-

  213. -men i och med nyhetsarbetet
    tappade vi mycket av det visuella.

  214. Så vi tog det inte hela vägen,
    tyvärr.

  215. Man kan fundera över
    vad detta beror på.

  216. Jo, vi är så otroligt
    fokuserade på VAD-

  217. -istället för att fokusera
    på HUR vi ska berätta en historia.

  218. Gamla idéer om hur jobb ska göras
    och presenteras kan ta överhanden-

  219. -om vi inte tvingar oss
    att tänka annorlunda.

  220. Vi har fortfarande inte tillräcklig
    kompetens på redaktionen.

  221. Det för oss till
    den fjärde utmaningen.

  222. Nya samarbeten krävs på redaktionen.

  223. Återigen får vi tillfälle
    att hylla "Panama Papers".

  224. De har arbetat väldigt överskridande,
    redaktionellt och internationellt.

  225. De har jobbat med utvecklare,
    startups. Alla drev mot samma mål.

  226. Det här är en väldigt stor punkt
    för oss.

  227. Vi måste våga släppa in utvecklare
    på redaktionen.

  228. Det finns en gammal föreställning
    inom journalistiken-

  229. -om att på en tidning är det
    fotografen och reportern-

  230. -som skapar konst. Det är vad folk
    betalar för, det vi producerar.

  231. Alla andra runt omkring nämns inte.

  232. De som bygger sajten, skapar pappret-

  233. -de som utgör fundamentet
    för det vi publicerar, nämns inte.

  234. De kan bidra med mycket,
    och det visar "Panama Papers".

  235. Många av personerna
    som har jobbat med det här-

  236. -hade kanske inte lyckats
    ta sig igenom första spärren-

  237. -när man får 2,7 terabyte i sin hand.

  238. De har nog inte ens en dator
    som räcker till det.

  239. Så vad händer om man
    bjuder in utvecklare på redaktionen?

  240. I ditt fall ingenjörer
    och journalister.

  241. Framtidens journalister och
    utvecklare får chansen att samarbeta.

  242. Vi hade ett samarbetsprojekt:
    "Storylab/Future of storytelling"-

  243. -tillsammans med
    KTH-ingenjörsstudenter-

  244. -och JMK-studenter.

  245. De fick jobba tillsammans i team.

  246. Det var tretton team med ett antal
    ingenjörer och journalister.

  247. De fick framför allt fokusera på hur
    man skulle kunna berätta en historia-

  248. -istället för vad.

  249. Det kom ut många roliga-

  250. -och framtidsvisionära idéer, som jag
    kan berätta mer om vid tillfälle.

  251. Men till exempel var det en grupp
    som försökte utforska det här med-

  252. -att det är 30 år sen
    Tjernobylolyckan.

  253. Hur förklarar man den
    genom ett dataspel?

  254. Hur kan man visualisera
    olika typer av perspektiv?

  255. "Point of views" på engelska.

  256. Hur visualiserar man det digitalt?

  257. Vi har klimatfrågan, till exempel.

  258. Den typen av storytelling framåt.

  259. En grupp utforskade det här
    med lukt och dofter.

  260. Hur kan vi berätta storytelling
    genom det?

  261. Det låter utopiskt, men tekniken är
    faktiskt så långt fram-

  262. -att det inte dröjer länge förrän vi
    kan arbeta med ytterligare sinnen-

  263. -när vi berättar en historia.

  264. De väldigt tydliga lärdomarna kring-

  265. -när journalisterna och ingenjörerna
    skulle arbeta tillsammans-

  266. -var att det fanns en okunskap om
    vad den andra yrkesrollen gjorde.

  267. Det gäller nog även på redaktionen.

  268. Vi utgår från att alla vet vad alla
    håller på med, men så är det inte.

  269. En tydlig och bra del
    som kan lösa detta-

  270. -är förstås kommunikation,
    men också en gemensam ordlista.

  271. Då blir det tydligt
    vad det är vi pratar om-

  272. -så att ingen funderar över det
    när man ska samarbeta?

  273. Dessutom upptäckte vi
    att det var otroligt tydligt-

  274. -att alla i gruppen skulle bidra
    och att alla behövdes.

  275. En föreläsning om gruppdynamik var
    faktiskt avgörande för samarbetet.

  276. De som nådde stor framgång av
    teamen-

  277. -var de som hade roligt och hade ett
    tydligt mål med vad de skulle göra.

  278. Vad det betyder för oss är att-

  279. -mycket av det vi kan se på studenter
    som inte är verksamma i branschen-

  280. -kan vi dra paralleller av
    till vår egen verklighet.

  281. Det är viktigt att vi har med
    utvecklare från början i projekten.

  282. Dessutom ska samarbetet ske
    parallellt och inte kronologiskt.

  283. Vi kan ha en tendens
    att inleda ett samarbete-

  284. -och sen blir det ändå otroligt lite
    tid när vi jobbar kronologiskt.

  285. Då har man ingen chans att få alla
    att kunna leverera.

  286. Vi jobbar på ett sätt som inte är
    särskilt bra, även om vi samarbetar.

  287. En viktig sak i den här delen framåt-

  288. -är att vi måste jobba mer
    tillsammans över redaktionsrollerna.

  289. Vi ser tydligt att vi måste
    dela upp journalistiken-

  290. -eller vårt sätt att berätta
    en stor historia-

  291. -på olika sätt i olika sammanhang.

  292. På Facebook ska man
    egentligen berätta...

  293. Där ska vi ha ett annat sätt
    att berätta vår historia-

  294. -och ge ut vår journalistik,
    jämfört med på sajten eller mobilen.

  295. Där måste vi börja jobba ännu mer
    och få in fler kunniga personer.

  296. Här är exempel på när redaktionen
    har jobbat med utvecklare.

  297. Det roliga med folk
    som kan bygga saker på nätet-

  298. -istället för journalister
    som tror att de vet-

  299. -är att det levandegörs.

  300. Kulturredaktionen och
    utvecklingsteamet samarbetade-

  301. -inför litteraturpriset.

  302. Vi gjorde upp en databas
    på alla Nobelpristagare-

  303. -med en sorteringsmöjlighet.

  304. Då kunde man sortera på kvinnor,
    svenskar-

  305. -vilka genrer de skriver i.

  306. Det andra är ett uppstudsjobb
    om nyheten om-

  307. -att vi snart är
    över 10 miljoner svenskar.

  308. Vi hittade prognosdata från SCB och
    slog ihop det med data från 1860-

  309. -på hur gamla svenskarna är.
    Kvinnor, män, åldersgrupper.

  310. Sen tryckte vi ut det till en liten
    manick där man snabbt kan se-

  311. -när vi blir fler än 10 miljoner
    och hur många som bor här om 100 år?

  312. Det var roligt och blev väldigt bra.

  313. Två andra exempel är från i februari,
    30 år sen Olof Palme dog.

  314. Varje gång man tar in utvecklare-

  315. -ska nån person, som jag,
    säga att nu måste vi spåna jobb.

  316. Då är det alltid: "Det är 30 år sen
    Tjernobyl", "Det är 10 år sen detta".

  317. "Vi måste göra en stor grej av det."

  318. Det här är två exempel på
    hur vi visualiserade Palme-mordet.

  319. Det hade inte gått utan utvecklare.
    Det blev roligt och intressant.

  320. Allt är under förändring.
    Det är vår sista och femte utmaning.

  321. Det vet vi, men hur påverkas
    den fördjupande journalistiken?

  322. Många talar varmt om VR,
    och det har man gjort sen 80-talet.

  323. Men nu är det tack vare mobilerna
    vi har den processkraft-

  324. -som gör att det kan bli nånting
    som sprids-

  325. -och kostnadsmässigt
    kan bli intressant.

  326. Om vi vill engagera hela tiden,
    om det känns viktigt-

  327. -är VR otroligt intressant.

  328. Du kommer in i en värld där du
    rent kroppsligen blir engagerad.

  329. Det väcker otroligt många
    intressanta frågor.

  330. Vi har också MR, Mixed Reality.

  331. Istället för att gå in i en värld kan
    vi visa och använda den som vi vill.

  332. Med skärmar och sånt. Det innebär
    mycket för våra presentationer.

  333. Skulle kunna det, i alla fall.
    Tänk att läsa en tidning i VR.

  334. Det här är jätteintressanta saker.
    Vi vet inte vad som kommer att hända.

  335. Vad tar vi med oss från det här?

  336. Det har nog Anna bättre koll på
    än jag.

  337. Vi måste ha en kultur där vi
    testar nytt. Det säger många.

  338. Vi behöver också ha omvärldskoll
    utanför branschen.

  339. För vi har en tendens
    att inse förändringarna-

  340. -men vi har så fullt upp här och nu-

  341. -så vi hinner inte se det som händer.

  342. För mig är det så.

  343. Vi måste öka kunskapen
    om visuellt berättande.

  344. För det är ju så att det kommer.

  345. För att förbereda våra reportrar
    för den typen av visuellt berättande-

  346. -har till exempel vår bildredaktör
    en utbildning nu-

  347. -kring hur man som reporter
    kan använda enkla verktyg-

  348. -för att kunna göra eget visuellt
    berättande. - Det tar du, Mark.

  349. Nu går vi över till tre digitala
    verktyg du kan börja använda direkt.

  350. Direkt innebär att du kan
    koppla upp dig när du går härifrån.

  351. Det första är Wochit,
    som vi nyligen har börjat med.

  352. Det är ett videoredigeringsverktyg
    som är helt webbaserat.

  353. Det som är bra med verktyget är att
    det innehåller många klippbilder-

  354. -från diverse olika nyhetsbyråer.
    AFP, AP o.s.v.

  355. Man kan sätta ihop klippen till
    en presentation, lägga en speak över-

  356. -och ladda upp eget bildmaterial.

  357. Det är det här som reportrarna
    lär sig nu.

  358. Det här bryter ner det som var svårt,
    det stora glappet-

  359. -mellan vad en reporter kan göra
    och vilka verktyg de har.

  360. Här behövs inte jättemycket
    processorkraft.

  361. Man behöver inte filma 30 timmars
    klippbilder på Hammarbyhöjden-

  362. -utan man kan hämta hem dem direkt.

  363. Andra exemplet är Infogram,
    och där verkar det saknas nåt.

  364. Föreställ er att det händer saker.

  365. Infogram är ett bra verktyg för att
    visualisera enkla grafer och data.

  366. Har du procenttal att ta fram,
    eller nåt annat, är det enkelt-

  367. -att omsätta data från ett Excel-blad
    till en liten interaktiv grafiksnutt.

  368. Det som är bra med Infogram, förutom
    att det är förhållandevis billigt-

  369. -är att det är webbaserat, och nån
    annan sköter utvecklingsmomenten.

  370. Du behöver inte oroa dig för att
    det inte ska funka på mobilen.

  371. Nån annan sköter det. Du behöver bara
    en plats att lägga upp det på.

  372. Tredje exemplet: CartoDB.

  373. För oss som gillar kartor
    är det ett bra verktyg.

  374. Om det finns en geografisk angivelse
    i datan-

  375. -är den enkelt att omsätta till
    en interaktiv karta.

  376. Det finns mängder av "tutorials"
    på YouTube.

  377. Om man skapar ett konto
    kan man få mycket hjälp.

  378. Det är inget ett stort kliv från
    att börja till att göra en bra karta.

  379. Om man tittar på
    vad vi har räknat upp egentligen-

  380. -är det väldiga självklarheter-

  381. -för er alla, och oss alla,
    här i rummet.

  382. Ändå tenderar vi
    att inte tänka mobilt först-

  383. -även om det är så våra användare
    använder oss.

  384. Vi kan jobba mycket mer
    på engagemanget.

  385. Vi vill ofta samarbeta
    men gör det sällan på rätt sätt-

  386. -och vi har fullt upp i vardagen.

  387. Vi skulle vilja avsluta med
    att poängtera detta på en minut.

  388. Exakt. Som vi sa kan man paketera
    samma sak på olika sätt.

  389. Här är vår dragning på en minut.

  390. Det är mycket ljud.

  391. Vi skulle ha lagt på ljud.

  392. -Så.
    -Tack så mycket.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Journalistik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss