Titta

UR Samtiden - Gräv 2016

UR Samtiden - Gräv 2016

Om UR Samtiden - Gräv 2016

Journalister och sakkunniga talar om grävande journalistik, om berättande och om nya medieplattformar som förändrar framtidens medier. Inspelat den 8 och 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Till första programmet

UR Samtiden - Gräv 2016 : Gå inte i nyhetsfällanDela
  1. Nyheter är ju bra grejer.

  2. De ger oss information och fakta
    och hjälper oss navigera i vardagen.

  3. Har någon bombhotat Centralen
    så vill ni veta det-

  4. -för då kan ni inte ta tåget hem
    i eftermiddag.

  5. Självklart.
    Vad är då värdet av berättelser?

  6. Vad är vitsen med att berätta
    en historia och inte bara ge fakta?

  7. Till att börja med
    så väcker de vårt intresse.

  8. Det låter lite luddigt,
    men våra hjärnor...

  9. Våra stämband och vårt struphuvud
    har vi haft i ungefär 200 000 år.

  10. Så länge vi har varit människor.

  11. Faktaupplysningen, kort information,
    har funnits lika länge-

  12. -men vi spred information muntligt
    med berättelser.

  13. Vi klargjorde orsak och verkan.

  14. "Om du äter den här frukten
    så dör du."

  15. "Det gjorde Uruk förra veckan."
    Det är en berättelse.

  16. Skriftspråket kom för 5 000 år sen
    i Mesopotamien.

  17. Det var fakta i sin renaste form.
    Det var insamlad säd - statistik.

  18. Det har fortsatt.
    1440 uppfann man tryckpressen.

  19. Sen dess har vi gjort 130 miljoner
    böcker och väldigt många artiklar.

  20. Det finns en galning i USA
    som heter Christopher Booker.

  21. Han har försökt att systematisera
    alla berättelser.

  22. Han har inte läst 130 miljoner
    böcker, men han har sökt mönster.

  23. Han kom fram till att det finns
    sju återkommande grundberättelser.

  24. Vi har mönster i våra hjärnor
    som har hängt med oss i 200 000 år.

  25. Vi reagerar och blir glada
    när vi upptäcker dem.

  26. Jag ska bara gå igenom
    några av berättarmodellerna-

  27. -men jag ska prata om en
    av de mest klassiska berättelserna:

  28. Hjälten som måste utföra ett uppdrag.

  29. Den har återkommit
    många miljoner gånger.

  30. När vi upptäcker ett sådant mönster
    aktiveras våra hjärnor.

  31. Hur aktiveras de?
    Har ni sett MRI-skannrar?

  32. Det är som en badmössa med små
    maneter på som mäter hjärnaktivitet.

  33. På universitet i framför allt USA
    har man gjort undersökningar-

  34. -där man låter folk ta del av fakta,
    statistik och tabeller.

  35. Sen ser man
    vilken del av hjärnan som aktiveras.

  36. Det är två små ställen.

  37. Det ena är språkcentret
    och det andra är logikcentret.

  38. Hjärnbarken kopplar ihop dem,
    och så stuvar man ut det.

  39. När vi däremot läser en berättelse
    om en person som utsätts för något-

  40. -aktiveras olika hjärncentra.

  41. När vi läser om någon som rör på sig
    aktiveras motorcentret.

  42. När vi läser om någon som ser något
    aktiveras syncentret o.s.v.

  43. Berättelser ger en tredimensionell
    bild och fakta en tvådimensionell.

  44. Effekten av det är att...

  45. ...berättelser är bättre
    på att få oss att förstå och minnas.

  46. Även en ren faktaupplysning
    eller en nyhet-

  47. -är lättare att ta till sig
    om den ingår i en berättelse.

  48. Professor Jennifer Aaker
    på Stanford har gjort experiment.

  49. Hon har låtit studenter
    ta del av olika typer av information.

  50. Det har varit grupper om tio som får
    dra statistik eller en berättelse.

  51. Den kan vara halvklurig.

  52. Sen får de se på en tecknad film-

  53. -som får dem att tänka på annat och
    skratta, och sen gör man ett test.

  54. Det visade sig att man minns
    de statistiska uppgifterna till 5 %-

  55. -medan 63 %
    kunde återge berättelserna.

  56. Man kan även undersöka faktauppgifter
    som är instuvade i berättelser.

  57. En massa experiment har visat att man
    minns information sju gånger så bra-

  58. -om den är kopplad
    till en berättelse.

  59. Berättelser är helt enkelt nyttiga,
    även på något slags tråkigt sätt.

  60. De är praktiska och gör dig till
    en bättre informationsförmedlare.

  61. När du väl har väckt tittaren
    eller läsaren så gör de också...

  62. En engagerad läsare uppmanas
    till handling på ett annat sätt-

  63. -än dem som bara
    tar del av torr information.

  64. Det är egentligen lite tråkigare-

  65. -men t.ex. så har hjälporganisationen
    Save the Children-

  66. -i samarbete med ett universitet mätt
    hur man får folk att skänka pengar.

  67. De hade olika grupper.
    Den ena fick...

  68. ...väldigt upprörande
    statistisk information.

  69. "4 miljoner människor hotas av svält
    i Malawi."

  70. "4,1 miljoner människor
    är på flykt i Angola."

  71. "Majsskörden har gått ner med 42 %
    i Zambia."

  72. "Väldigt många människor hotas."
    Det fick den ena gruppen.

  73. Den andra fick en bild och ett namn.

  74. "Den här flickan heter Rakia.
    Hon har det dåligt."

  75. "Vi vill hjälpa henne och andra
    att få sjukvård, utbildning"-

  76. -"och bättre sanitära möjligheter,
    som rinnande vatten och så vidare."

  77. Folk fick donera
    utan att känna till grupperna.

  78. De som fick se bilden
    gav i snitt dubbelt så mycket.

  79. Berättelser är alltså praktiska,
    och det här kan förstås missbrukas.

  80. Egentligen är det ju deppigt-

  81. -att vi hellre skänker till ett fall
    än till 4 miljoner zambier.

  82. Det intressanta är
    att det är så det fungerar.

  83. Hur kan man använda det?
    Här är ett exempel från Filter.

  84. En text om ett jättetråkigt ämne:
    skogsvårdspolitik.

  85. Ola Sandstig hade gjort en "Kaliber"-
    granskning av skogsbrukspolitiken-

  86. -som var ganska statistiktung.

  87. Det handlar helt enkelt om,
    som det står i ingressen:

  88. "Vi svenskar har hög svansföring och
    protesterar mot regnskogsavverkning"-

  89. -"men vi har själva under 1900-talet
    tagit bort 96 % av våra urskogar."

  90. Utöver 4 % skog
    som är riktig skogsbiotop-

  91. -alltså blandad skogsmiljö,
    så har vi 96 % trädplantage.

  92. Han var upprörd
    och tyckte att det var viktigt-

  93. -men han fick inte något genomslag.

  94. De statistiska uppgifterna spriddes
    och sen hände det inte så mycket mer.

  95. Vi gick igenom materialet -
    han hade gjort en enorm research.

  96. Vi letade efter en berättelse
    och en huvudperson.

  97. Det ledde till reportaget
    "Skriet från vildmarken".

  98. Vår huvudperson är fältbiologen
    Sebastian Kirppu på Länsstyrelsen.

  99. Han har som jobb att hitta urskogar-

  100. -som ännu inte är skyddade
    som naturreservat-

  101. -och hotas av skogsbolagen.

  102. Han hade hittat en urskog i Värmland
    som heter Havsvalladalen.

  103. Stora Enso visste att den
    var skyddsvärd, men "vem bryr sig"?

  104. Han inledde en process
    för att bevara skogen.

  105. Här har du en av urberättelserna.

  106. Du har den otippade hjälten: David.
    Du har Goliat.

  107. Stora Enso omsätter 100 miljarder och
    tillhör världens största skogsbolag.

  108. Hur ska det gå?

  109. Man var tvungen att läsa hela texten
    för att få reda på det.

  110. Under resans gång förklarade Ola
    hela det stora problemet.

  111. "Vad har vi gjort?"

  112. Han förklarade de politiska skedena
    som har gjort att det ser ut så här.

  113. Ett annat exempel,
    som Fredrik Laurin skrev-

  114. -var drivet ur samma frustration.

  115. Han har gjort många program
    om tjuvfiske.

  116. Det har handlat om offshore-företag
    där också.

  117. Hur man stoppar undan pengar
    och flaggar om tjuvfiskebåtar.

  118. Han såg en större berättelse efter
    programmen för "Uppdrag granskning".

  119. Han pratade med någon på gatan
    om utfiskningen av världshaven.

  120. "92 % av tonfisken är borta!"
    "Är det sant? Det låter ju konstigt."

  121. Den uppgiften har skrivits i svenska
    tidningar hur många gånger som helst.

  122. Statistiska uppgifter, diagram
    och kartor-

  123. -har räknat upp fiskarna
    som är borta. Torsken är borta.

  124. Av tio svenska matfiskbestånd
    som var hållbara på 70-talet-

  125. -är det bara tre nu.

  126. Vi diskuterade det här,
    och Fredrik hade en berättelse.

  127. "Jag har en berättelse om en
    svensk man som lever helt inkognito."

  128. "En tjuvfiskare i Helsingborg."

  129. "Han äger tjuvfiskebåtar
    som håller på i Indiska oceanen."

  130. Han skrev om hur den här enorma,
    komplexa världsfrågan-

  131. -går att spåra till en villa i Arild
    i Skåne och mannen Coco Belfrage.

  132. Man jobbar sig fram
    till den slutliga konfrontationen.

  133. Den här historien,
    och den förra om skogen-

  134. -tillhör dem som vi fått mest
    läsarmejl om och som berört flest.

  135. Sebastian Kirppu
    utsågs till "Sommars"...

  136. Radioprogrammet "Sommar"
    har ett "publikens val".

  137. Han blev vald till sommarpratare och
    dessutom utnämnd till årets miljövän.

  138. Han lyckades för övrigt skydda
    Havsvalladalen från fällning.

  139. Jag har beskrivit två berättelser
    med början, mitt och slut.

  140. Klassisk berättardramaturgi, eller
    "dramaturgisk båge" i tv-världen.

  141. Jag tycker att man borde prata om det
    i den skrivna berättarvärlden.

  142. Det intressanta med bågen, som är
    en beskrivning av de här texterna...

  143. Sebastian Kirppu har hittat ett
    område som enligt lag ska skyddas.

  144. Trots det ska det avverkas.
    Han antar utmaningen.

  145. Vi får följa resan till slutet.

  146. Han vann. Skogen är skyddad.

  147. Eller Fredriks text: Han hittar
    en tjuvfiskebåt på ett varv.

  148. Han börjar spåra ägaren.

  149. Vi följer hans resa tills han
    konfronterar ägaren i hans lyxvilla.

  150. Början, mitt och slut.

  151. Det intressanta
    med den generella beskrivningen är:

  152. Vad är slutet här?

  153. Slutet är det som vi
    i vanliga fall kallar en nyhet.

  154. En nyhet är slutet på en process.

  155. Kirppu-reportaget i nyhetsform
    är ett TT-telegram på tre meningar.

  156. "Skogsområdet Havsvalladalen
    är nu förklarat naturreservat."

  157. Det var en mening,
    men man får förklara lite mer.

  158. Eller: "Helsingsborgsföretagare
    visar sig vara tjuvfiskare."

  159. Nyheten är väldigt kort,
    men den är slutet på historien.

  160. Det är nog den allra viktigaste
    iakttagelsen man måste göra-

  161. -om man vill skriva berättelser
    och inte bara presentera nyheter.

  162. Nyheten är slutet på en historia.

  163. Ska jag skriva en berättelse
    så ska den leda fram till ett slut.

  164. Det låter flummigt,
    men jag ska förklara.

  165. Den som myntade
    "Nyheten är slutet på en historia"-

  166. -var den amerikanska journalisten
    Jon Franklin.

  167. 1978 skrev han "Mrs. Kelly's Monster"
    om en operation av en hjärntumör.

  168. Det är en reportageklassiker.

  169. Han följde operationen och beskrev...

  170. Man fick lära känna patienten
    och kirurgen.

  171. Det slutar med att mrs Kelly dör
    på operationsbordet.

  172. Franklin hade vissa bryderier:
    "Kan man skriva det här?"

  173. "Hon dör ju.
    Är det här en text jag kan skriva?"

  174. Han kom på att det viktiga inte var
    om det gick bra eller inte.

  175. Han hade hoppats att kunna skriva
    om den första lyckade operationen-

  176. -av en så avancerad hjärntumör.

  177. Han fick inte göra det, men
    det var en fantastisk berättelse.

  178. Läs den.

  179. Det finns en långversion där han har
    noterat sina berättartekniska val.

  180. Den heter "The Annotated Monster".

  181. Han insåg att det är processen
    som är intressant och fångar läsaren.

  182. Även om operationen misslyckades-

  183. -så berättade historien om
    utmaningarna läkaren ställdes inför.

  184. När läsaren har engagerat sig...

  185. Den berättade mycket om läkevetenskap
    och lärde läsaren något.

  186. Han sa: "News is just an end
    without a story attached."

  187. Hans viktigaste budskap är två saker:

  188. Stirra dig inte blind på slut.

  189. Försök i stället att hitta processer
    som kan leda till ett spännande slut.

  190. Den andra saken var:

  191. Om du har ett slut
    och vet vad du måste skriva om...

  192. Glöm inte att berättelsen
    är det som leder fram till slutet.

  193. Avslöja inte
    vart berättelsen är på väg.

  194. Vad händer om du glömmer det här?

  195. Vad händer om du glömmer att du ska
    berätta vad som leder till slutet?

  196. Jag kallar det att man gör en snigel
    - det blir bara snigelslem.

  197. Om du utgår från slutet och
    etablerar fakta till att börja med...

  198. Vad händer då hos läsaren?
    "Jag vet redan vart det leder."

  199. Det blir bara en massa resonemang.

  200. "Bilen krockade" eller
    "De hade bombhotat Landvetter".

  201. "Naturreservatet blev utropat.
    Skogen räddades."

  202. "Varför ska jag läsa om resan dit?"

  203. Kanske om man är intresserad
    av skogspolitik.

  204. Annars är det väldigt lite
    som väcker intresset.

  205. Och... Just det.

  206. En annan grej som jag ska prata om...

  207. Den här historiestrukturen
    ligger som sagt i vår ryggmärg.

  208. Våra hjärnor är riggade.

  209. Även om du inte är en van berättare-

  210. -så kommer du att skapa
    en sådan här berättelse.

  211. Men:
    Du kommer att skapa fel berättelse.

  212. En av de klassiska
    berättarstrukturerna är road-movien.

  213. Resan till ett mål och tillbaka.

  214. Som ovan journalist
    berättar man sin egen berättelse.

  215. Man berättar
    i den takt man gör sin research.

  216. "Jag åker dit, träffar den personen,
    åker till den här platsen..."

  217. "Sen flyger jag hem till Stockholm
    och ser staden försvinna i fjärran."

  218. "Jag avslutar reportaget
    med några kloka tankar."

  219. Du har skapat en klassisk berättelse,
    men en som är irrelevant för ämnet.

  220. Anledningen är att du inte
    är särskilt intressant.

  221. Det finns undantag, men
    det är en viktig grundiakttagelse.

  222. I vilken ordning du har rört dig
    genom världen är sällan relevant.

  223. Om vi säger
    att en berättelse i sin grundform-

  224. -är en dramaturgisk båge,
    vilket är en metafor för en resa...

  225. Accepterar vi det så behöver vi bara
    besvara två frågor:

  226. "Vem ska göra resan,
    och vad gör den intressant?"

  227. Det finns en massa avancerade svar-

  228. -men jag kokar ner det
    till tre grundmodeller.

  229. Man kan ha dem i bakhuvudet när man
    ska strukturera sitt material.

  230. Den första varianten är så kallade
    händelsedrivna berättelser.

  231. Det är det mest tacksamma
    och minst utmanande som skribent.

  232. En händelsedriven berättelse
    har en egen dramaturgisk båge-

  233. -som du bara behöver upptäcka
    och utnyttja på rätt sätt.

  234. "Mrs. Kelly's Monster": Operationen
    börjar till operationen misslyckas.

  235. Den har "tickande bomben",
    när han lägger in... Skit samma.

  236. "Tickande bomben" är en modell
    som används i actionfilmer.

  237. Vi ser ett räkneverk:
    "59 sekunder kvar."

  238. Där har du
    en enkel, inneboende dramaturgi.

  239. Det är tacksamt med historier
    med en egen berättelse.

  240. Det enda viktiga är att låta
    berättelsens kronologi styra.

  241. Utnyttja att du har en berättelse
    som är spännande och följ kronologin.

  242. Vad gör
    en händelsedriven text spännande?

  243. Det är väldigt ofta konflikter.

  244. Ni har säkert hört talas om...
    Det sägs vara ett Hollywood-ordspråk:

  245. "An unstoppable force
    reaches an immovable object."

  246. Det är grundbeskrivningen
    av en konflikt.

  247. Det är egentligen ett
    kinesiskt ordspråk från 300 f.Kr.

  248. Det är
    en väldigt bra beskrivning av...

  249. Hittar du den förutsättningen:

  250. "An unstoppable object
    reaches an immovable..."

  251. "An unstoppable force
    reaches an immovable object..."

  252. Då har du en intressant konflikt.

  253. Jag har två exempel.
    Det ena har jag redan dragit.

  254. Här har vi en "unstoppable force".
    Vi har en besatt person-

  255. -som är beväpnad med lupp,
    satellitbilder och kartor.

  256. Han har ett livsmål
    som han aldrig överger.

  257. Han står emot ett "immovable object".

  258. Ett företag som omsätter
    100 miljarder-

  259. -och har en branschorganisation
    och ett regeringsbeslut bakom sig.

  260. Centern och högerregeringen
    stod tydligt på skogsbranschens sida.

  261. Det ska inte lyckas.
    Kan du måla upp den förutsättningen:

  262. "Här har vi huvudpersonen."
    Kan du väcka intresse för honom-

  263. -"han var en speciell person
    som folk uppskattade"-

  264. -och måla upp konflikten han
    står inför så har du fångat läsaren.

  265. De vill veta hur det ska gå.

  266. Det är ett exempel. Ett annat
    är när Madelene Engstrand Andersson-

  267. -ville skriva om shaken baby syndrome
    som hade bubblat länge.

  268. Det fanns larmhistorier
    om att diagnosen var svajig.

  269. Det luriga är att det är
    en av få medicinska diagnoser-

  270. -som samtidigt implicerar
    både ett brott och bevisningen-

  271. -och dessutom vem som är gärningsman,
    utan några andra fakta.

  272. Hur ska man berätta
    om ett så komplext ämne?

  273. Hon gick igenom många fall och
    pratade med folk från hela världen.

  274. Hon fick en stor informationsmängd,
    men det avgörande var ett par-

  275. -som ville vara där med sina egna
    ansikten och berätta sin historia.

  276. Vi följer den strikt kronologiskt
    hela vägen in i mål.

  277. De blev faktiskt friade.

  278. Det andra alternativet, om historien
    inte har någon dramaturgisk båge-

  279. -som du kan kidnappa och rida på,
    eller vad man ska kalla det...

  280. ...är att hitta en person-

  281. -som kan personifiera konflikten
    eller det som du vill berätta om.

  282. Ibland ska du bara
    göra ett personporträtt.

  283. Det viktiga är att minnas den andra
    frågan: "Vad gör den spännande?"

  284. Om det är konflikter som gör
    händelsedrivna berättelser spännande-

  285. -så är det något annat här:
    utmaningar.

  286. Hitta den person
    som står inför en utmaning.

  287. Här finns också en Hollywood-formel,
    som 90 % av filmerna följer:

  288. "A sympathetic character
    confronts a problem and solves it."

  289. "En sympatisk person ställs
    inför ett problem och löser det."

  290. Tänk på det när ni ser en
    amerikansk film. Nästan alla är så.

  291. Sen är det lite andra detaljer, men
    i princip gör de det om och om igen.

  292. Lyckligtvis kan vi européer leva
    med en "unsympathetic character".

  293. Det behöver inte vara en hjälte.

  294. Det kan vara antihjältar
    eller vanliga människor.

  295. Vi accepterar också att man inte
    löser ett problem i högre grad.

  296. Det är bra, eftersom
    spänningen ligger i mellanledet.

  297. "Confront a problem" är det viktiga.

  298. Du kan ha en osympatisk som ställs
    inför ett problem och inte löser det.

  299. Problemet är det viktiga.

  300. Här är ett exempel
    som på ett sätt är ett grävjobb.

  301. Det är undersökande,
    avslöjande journalistik.

  302. Det här är Sveriges näst mest
    perfekta kropp genom tiderna.

  303. Rent officiellt - han blev som enda
    svensk hittills tvåa i Mr Universum.

  304. Den här texten börjar med att
    den här "Galten" från Mjölby...

  305. När han, Mats Kardell heter han...

  306. När texten börjar är han ett t-sprit-
    marinerat vrak på en bänk i Tranås.

  307. Han ska ta livet av sig
    och går ut på motorvägen.

  308. Det skrivs på Flashback: "Har ni hört
    att Mats Kardell tog livet av sig?"

  309. Det börjar med ett mysterium.
    "Vad hände egentligen med honom?"

  310. Det är som en cliffhanger -
    vi släpper honom där.

  311. Han är förmodligen död. Sen får du
    läsa kronologiskt om hela hans liv.

  312. Om det här eskalerande,
    vansinniga drogmissbruket-

  313. -som inga kroppsbyggare av den rangen
    vad jag vet har pratat om i Sverige.

  314. Du tar testosteron för att bli stor,
    men det påverkar könshormonerna.

  315. Då får du ta kvinnliga könshormoner,
    och då blir du jävligt seg.

  316. Du måste ta amfetamin
    för att hålla dig pigg.

  317. Då blir du pigg på kvällen och
    får börja med Stesolid för att somna.

  318. Till slut har du en cocktail
    på 18-19 livsfarliga läkemedel-

  319. -som du proppar i dig dagarna i ända.
    Till slut kraschar du.

  320. Det är en rak, kronologisk berättelse
    med en tydlig, personlig utmaning.

  321. Han överlevde,
    men vitsen med den här berättelsen-

  322. -var att hålla det hemligt.

  323. Du får läsa hela hans historia fram
    till att du är tillbaka vid vägen.

  324. En bilist ringer polisen,
    som skickar en piket.

  325. Sex gubbar får brotta ner honom,
    och han hamnar på torken.

  326. I dag jobbar han med drogupplysning
    på skolor och gym i Tranås.

  327. Väldigt rakt och kronologiskt.

  328. Det här är från förrförra Filter.
    Ämnet är återigen väldigt stort.

  329. Det är pedofili och det är nät...

  330. Filmade övergrepp på nätet
    och hur pedofiler delar filmer.

  331. My Vingren
    är väldigt engagerad i ämnet.

  332. Hon stötte på hackaren Anders.

  333. Han hade skrivit
    ett program som automatiserade...

  334. Jag får förenkla det.

  335. Det är lite mer avancerat,
    men han hade uppfunnit ett program-

  336. -som automatiserade
    jakten på nätpedofiler.

  337. Han ville få polisen
    att ta till sig hans kunskap-

  338. -men kunde inte göra det.
    Det är hans utmaning.

  339. Hur ska han få polisen att bry sig om
    honom och förbättra sitt jobb?

  340. En väldigt tydlig utmaning,
    som man får uppmålad.

  341. Man blir upprörd: "Fan vad konstigt.
    Varför tar de inte hans hjälp?"

  342. Med den frågan i bakhuvudet
    får man lära sig om fildelning o.s.v.

  343. Tredje och sista alternativet:

  344. Du har inget händelseförlopp
    med inre motor.

  345. Du hittar ingen person
    som personifierar ämnet.

  346. Vill du skriva om droger
    så är Galten den personen.

  347. Vill du skriva om nätpedofili
    så är det den här hackaren.

  348. Du hittar inga tydliga fall.

  349. Okej då, använd er själva.

  350. Det får väl bli er resa och research,
    i ordningen ni gjorde den.

  351. Men glöm då inte att ni faktiskt
    är ointressanta i sig.

  352. Det finns några skribenter i Sverige
    som folk bryr sig om.

  353. Liza Marklund, Jan Guillou eller GW.
    De här elefanterna.

  354. De kommer säkert undan med det:
    "Det här hände mig i Tranås."

  355. Fine,
    men de flesta är inte Jan Guillou.

  356. De flesta är vanliga reportrar
    som läsaren skiter fullständigt i.

  357. Då måste du komma ihåg andraledet:

  358. "Vem gör resan?"
    "Det är ju jag."

  359. "Vad gör den resan spännande?"

  360. Om det var konflikter och utmaningar
    som var spännande i de andra fallen-

  361. -så kan de vara det här med.

  362. Man kan göra rätt roliga texter
    där reportrar ställs inför uppdrag.

  363. Vår reporter Erik Almqvist
    heter som sverigedemokraten.

  364. De är lika gamla och
    faktiskt ganska lika till utseendet.

  365. När de började förväxlas i olika...

  366. ...för oss roliga sammanhang,
    för honom jobbiga, började vi skoja:

  367. "Ska du inte be honom att byta namn
    så att du kommer ur det här?"

  368. Ur skämtet växte
    ett väldigt bra och roligt reportage.

  369. Han bestämde sig för att övertala
    Erik Almqvist att byta namn.

  370. Först kollar han hur många
    Erik Almqvist det finns i den åldern.

  371. Trettiotvå stycken. Han frågar alla
    om de har samma problem.

  372. De får skriva om sina erfarenheter,
    och han ber om deras stöd.

  373. Det är ett tydligt uppdrag,
    och en tydlig konflikt och utmaning.

  374. Dem hittar man sällan.

  375. Då får man i stället
    hitta en fråga eller en tes-

  376. -som man föreställer sig att läsaren
    eller tittaren är intresserad av.

  377. Du är bara ett tomt kärl
    som bär på frågan åt läsaren.

  378. Är frågan intressant och kräver svar-

  379. -eller är tesen så provokativ
    att läsaren vill höra din motivering-

  380. -så har du också hittat en motor
    som får läsaren att vilja följa med.

  381. Madelene Engstrand Andersson
    granskade föreläsarbranschen.

  382. Det här är för några år sen.
    Nu är ju den här industrin etablerad-

  383. -men det här var när den hade vuxit
    väldigt snabbt-

  384. -och omsatte väldigt mycket pengar
    på kort tid från ingenting.

  385. Man betalade 25 000-100 000 kronor
    för att höra folk.

  386. Det var också mycket allmänna medel.

  387. Statliga företag, kommuner och
    landsting köpte in föreläsningar.

  388. Hela industrin bygger på
    att det ses som utbildning.

  389. Det går på utbildningskassan
    och är avdragsgillt.

  390. Oftast är det bara peppning
    eller en present till personalen.

  391. "Vi får höra
    ett inspirerande föredrag."

  392. Om det sen är Steffo som pratar om
    konjak eller någon bergsklättrare...

  393. Det spelar inte så stor roll.

  394. Madde ville skriva om branschen,
    och...

  395. Vi brukar säga:
    "Det är bara ett ämne."

  396. När vi får frilansförslag säger vi:
    "Det är bara ett ämne."

  397. "Vad är berättelsen?
    Var börjar och slutar den?"

  398. "Vad är din dramaturgiska båge?"

  399. "Vem ska vi läsa om?
    Vad är utmaningen?"

  400. Det blir aldrig något.
    Man måste börja i andra änden.

  401. I det här fallet
    satt vi på berättelsen innan.

  402. Vi hade hört ett rykte om att
    Sveriges då mest bokade föreläsare-

  403. -på den största talarförmedlingen,
    Talarforum...

  404. Hennes historia höll inte.
    Therese Albrechtson-

  405. -utsågs till årets superentreprenör
    av tidningen Business Week-

  406. -och till årets kvinna
    av Damernas Värld.

  407. Maud Olofsson utnämnde henne till
    ambassadör för kvinnligt företagande.

  408. Hennes berättelse byggde på ett besök
    på restaurang Trädgår'n i Göteborg.

  409. Hon hade svimmat efter ett glas vin,
    och kompisarna hade kört hem henne.

  410. Nästa dag läste hon att fem tjejer
    hade blivit drogade och våldtagna-

  411. -på samma klubb samma kväll.

  412. En ordningsvakt, en taxichaufför
    och någon mer-

  413. -ska ha häktats. Otroligt dramatiskt.

  414. Hon blev så arg
    att hon startade företaget Bodyguard-

  415. -som importerade pepparsprej från
    Kina och sålde till unga tjejer.

  416. En jättebra berättelse som spreds
    och fick hennes stjärna att stiga.

  417. Efter två företag till
    blev hon "superentreprenör".

  418. Hon kunde föreläsa för
    uppåt 80 000 kronor runtom i Sverige.

  419. Hon startade också
    Therese Albrechtson Holding-

  420. -som stod för föreläsarintäkterna.

  421. Vi hade hört att grundhistorien
    förmodligen var påhittad.

  422. Sen var det bara för Madde
    att kolla hur det gick för företagen.

  423. Bodyguard omsatte inte så mycket
    som hon sa, och hon sålde det tidigt.

  424. Företag nummer två gick med
    mer förlust än vinst och lades ner.

  425. Företag nummer tre kom ingenvart,
    men ett företag gick jättebra.

  426. Det var Therese Albrechtson Holding,
    som tog in föreläsararvodena.

  427. Det enda superentreprenörskapet
    var berättandet av framgångssagan.

  428. Sagan i sig var falsk.

  429. Vi hade en perfekt ramberättelse
    för att berätta om branschen.

  430. "Vad lever branschen på?"

  431. Det finns fantastiska föreläsare,
    men ingen kontrollerar föredragen.

  432. Det finns inga krav på stringens,
    ingen faktakoll.

  433. De lever i en konstig mediebubbla.

  434. Medierna vill ha dem som experter
    men inte granska sina egna experter.

  435. Madde hittade drygt 140 intervjuer-

  436. -av större eller mindre format
    i svenska tidningar.

  437. Ingen hade gjort någon faktakoll.
    De lät henne bara berätta.

  438. Här har Madde en fråga:

  439. "Är föreläsarbranschen
    värd sitt pris?"

  440. Hon går på en föreläsning där Therese
    målar upp en fantastisk historia.

  441. Hon sprider några fantasier till.

  442. Det sår ett frö av tvivel:
    "Stämmer det här?"

  443. Vi följer Madde runt
    i föreläsarbranschen-

  444. -träffar människor
    och levererar statistik.

  445. Mitt i texten får man veta mer:

  446. "Therese berättelse håller inte
    för de här granskningarna."

  447. Vi får veta lite till om branschen,
    och till slut konfronteras hon.

  448. Hon bryter inte samman,
    men hon blir väldigt besviken.

  449. Hon tar bandspelaren
    och raderar bandet.

  450. Hon är så missnöjd med frågorna.

  451. Madde har bandat henne med mobilen
    också, så det blir en bra slutscen.

  452. Ett annat exempel från Filter
    är från bärbranschen.

  453. De här historierna
    återkommer varje sommar.

  454. Det är också bara fakta.

  455. 700, 70, 7 eller 17.
    Vem orkar hålla ordning?

  456. Varje år blir ett antal thailändare
    blåsta, och det händer olika saker.

  457. I det här fallet dog någon.

  458. De fick ingen betalning och
    hade lånat pengar för att komma hit.

  459. Någon hängde sig, och vi sa:
    "Så här kan vi inte ha det."

  460. "Man måste förstå systemet.
    Vem är det som tjänar pengar?"

  461. "Vart tar blåbären vägen?
    Är det dem vi äter till frukost?"

  462. "Har killen som hängde sig i Umeå
    plockat dem? Kan vi leva med det?"

  463. Nina Brevinge bär på en tydlig fråga
    som lanseras i början.

  464. Det måste ju finnas en ansvarig.

  465. "Vem tjänade pengar på just det här?
    Vem var kapitalisten?"

  466. Man får följa jakten på skurken.

  467. I och med att man vill veta
    vem som var den skyldiga just där-

  468. -så orkar man läsa en
    ganska komplex historia om branschen.

  469. Nu börjar min tid ta slut,
    så jag snabbspolar-

  470. -förbi några andra exempel,
    till slutet.

  471. Om du ska berätta något:

  472. Kom ihåg att allt som är viktigt
    när du skriver nyheter-

  473. -kan förstöra din berättelse.

  474. Svar, lösningar, slut.

  475. När du skriver nyheter
    vill du ge tydliga svar.

  476. Du vill presentera lösningar.

  477. Du berättar slutet
    på en massa processer.

  478. De här sakernas motsats är det
    som skapar spänning i en berättelse.

  479. Frågor är jättebra. Kan du väcka
    frågor tidigt så fångar du intresse.

  480. Kan du måla upp problem eller
    utmaningar så fångar du intresse.

  481. Förutsatt att du inte förstör texten-

  482. -med att ställa en fråga
    och sen besvara den.

  483. Längre avstånd ger längre spänning.

  484. Lanserar du en intressant fråga här
    och besvarar den först här-

  485. -så fångar du läsaren hela vägen.

  486. Ett sista råd: Även om du har
    skapat den här berättelsen-

  487. -som håller läsaren i handen
    och håller spänningen vid liv-

  488. -så se till att ha koll
    på layout och redigering i nästa led.

  489. Många svenska reportage,
    som har varit bra läsning-

  490. -har hamnat i en nyhetsredigering
    där slutet avslöjas i rubriken.

  491. Ingressen sammanfattar allt, och
    på så sätt har man dödat berättelsen.

  492. Vad gör att "Sagan om ringen"
    fungerar?

  493. Det är en helt absurd historia.
    Det är 1 500 sidor rappakalja-

  494. -om alver och dvärgar och gruvor
    och Tom Bombadill och...

  495. Det är egentligen en jävla soppa,
    men med en extremt tydlig utmaning.

  496. Du börjar med kartan över världen.
    Mordor är där och Fylke är där.

  497. Du maximerar avstånden.
    Utmaningen är geografiskt maximal.

  498. Uppdraget är enormt.

  499. Du ska ta den här lilla ringen
    och kasta ner den i vulkanen.

  500. Vulkanen är där, ringen är där-

  501. -och den som får uppdraget
    är den mesigaste lilla hoben.

  502. Hoberna är Midgårds löjligaste folk,
    och det är en ung, oerfaren hob.

  503. Han får det här uppdraget-

  504. -som är det enda sättet
    att lösa en oerhört stor konflikt.

  505. Orcherna vill ta över världen
    och döda alla-

  506. -utom dem som kan jobba
    i någon slags gruvor.

  507. Det är en enormt stark konflikt
    och utmaning-

  508. -som är väldigt tydligt konstruerad.

  509. Att Tolkien har satt upp det i början
    är motorn som gör att du orkar.

  510. Om ni ser filmerna så kan ni tänka:

  511. "Varför visar de en klippbild
    på den där flamman i horisonten?"

  512. Det är för att påminna om motorn
    i berättelsen.

  513. De tittar upp: "Mount Doom!"

  514. "Det har varit för mycket dvärgar,
    så vi får visa:"

  515. "Kolla! Det flammar där borta.
    Det var dit jag skulle!"

  516. Och så orkar vi med lite mer äventyr.

  517. Tänk er "Sagan om ringen"
    i nyhetsredigering.

  518. Även samma bok. Rubriken hade varit:
    "När Frodo räddade världen."

  519. Sen hade du läst baksidestexten:

  520. "Hur skulle det här gå? Lyckligtvis
    slängde han ringen i helvetesgapet."

  521. "Orchprojektet gick åt pipan."

  522. "Om du vill
    kan du läsa hur det gick till."

  523. "Välkommen
    till 1 500 sidors läsning."

  524. Det var allt jag hade att säga. Tack.

  525. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Gå inte i nyhetsfällan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Ämnen:
Information och media > Massmedia > Tidningar
Ämnesord:
Berättarteknik, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter, Undersökande journalistik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Gräv 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Att gräva fram Panamadokumenten

Mar Cabra är chef för Data & Research vid International Consortium of Investigative Journalists (ICIJ) som utvecklar hjälpmedel för grävande journalistik. Här visar hon de tekniska verktyg och applikationer som användes i grävandet av den största läckan i vår tid, Panamadokumenten. Mar Cabra berättar om utmaningarna som undersökningen stod inför, som exempelvis att bearbeta 11 miljoner dokument. Avslöjandet var en journalistisk undersökning i största hemlighet. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Grävande samarbete i Panamadokumenten

370 journalister från 78 länder arbetade tillsammans i över åtta månader för att granska 11 miljoner dokument som kom att heta Panamadokumenten. I en värld där pengar, företag och personer är verksamma globalt måste även undersökande journalister vara det. Här berättar några framstående journalister i denna undersökning om hur arbetet gick till. Medverkande: Mar Cabra, Helena Bengtsson, Joachim Dyfvermark och Johannes Kristjansson. Moderator: Fredrik Laurin. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gå inte i nyhetsfällan

Med konkreta exempel och handfasta tips förklarar Mattias Göransson, chefredaktör för magasinet Filter, varför den berättande journalistiken är nyhetsjournalistikens motsats, och vilka dramaturgiska lärdomar man kan dra av såväl de gamla grekerna som manusförfattarna i Hollywood. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Om stjärnkirurgen

Samtal om SVT:s granskning av kirurgen Paolo Macchiarini mellan Bosse Lindquist, producent, och Anna Nordbeck, researcher på Dokument inifrån vid SVT. En av grundförutsättningarna för att lyckas med granskningen var att Bosse Lindquist och Anna Nordbeck lyckades bygga upp ett förtroende hos Paolo Macchiarini. Men hur gör man för att komma nära den man granskar och hur långt kan man gå för att få fram sanningen? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så kan fördjupande journalistik lyftas digitalt

Anna Careborg och Mark Malmström på Svenska Dagbladet visar konkreta förslag på digitala verktyg som även redaktioner med små resurser kan använda för att få den fördjupande journalistiken att lyfta. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så tar du fajten om insyn

Hur hanterar man beskedet att en konsultrapport är "internt arbetsmaterial" eller vetskapen om att en myndighet varnar sina entreprenörer för "snokande journalister" som begär ut handlingar? Mats Amnell är rådgivare hos Offentlighetsjouren vid Fojo och berättar och ger tips om hur man får motsträviga myndigheter att leva upp till offentlighetsprincipen. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Sju år med dödade kvinnor

Kerstin Weigl är journalist på Aftonbladet. Här berättar hon om arbetet med att kartlägga de kvinnor i Sverige som under 2000-talet dödats av en man de haft en kärleksrelation med, och vad som hände med de dödade kvinnornas barn. Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Livet efter Excel

Helena Bengtsson, datajournalist på The Guardian, guidar genom de metoder och verktyg som väntar härnäst efter att man lärt sig grunderna inom datajournalistiken. Hur ska man tänka när man använder relationsdatabaser och programmering? När ska man försöka själv och när ska man låta en expert lösa problemet? Inspelat den 9 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Avslöja missförhållanden med datajournalistik

Kristoffer Örstadius, datajournalist på Dagens Nyheter, ger konkreta exempel på hur man kan få fram information med hjälp av algoritmer och sökrobotar. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så lägger du upp ett grävprojekt

Under år 2015 gjorde Kaliber i Sveriges Radio 40 granskningar. Annika H Eriksson, producent, och Andreas Lindahl, exekutiv producent, för Kaliber berättar om sina metoder för att gräva effektivt och noggrant, från idé till publicering. De ger handfasta tips om hur arbetsledare kan lägga upp ett grävprojekt. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Gräv bland fakturorna

All offentlig verksamhet går att följa och granska och där hittar du fakturorna som gör att du kan ställa makthavare till svars för hur verksamheten sköts och hur skattebetalarnas pengar används. Journalisten Malin Crona berättar hur du konkret går till väga och ger praktiska tips på hur man ställer de rätta frågorna utan att vara expert i ekonomi. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Så granskar du politikern, brottslingen, företagaren

Linda Larsson Kakuli är researcher på SVT och ger tips på hur du snabbt kan hitta information om en person. Det kan handla om ett nytt kommunalråd, en misstänkt för ett uppmärksammat brott eller någon som etablerar ett företag. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur granskar vi utsatta grupper?

Att lyfta fram problem bland tiggare och flyktingar resulterar ofta i kommentarer som att man flirtar med främlingsfientliga krafter. Hur hanterar man som grävare det faktum att ens reportage riskerar att spä på fördomar och hat? Diskussion med Sara Recabarren, Kalla fakta och Lina Makboul, Uppdrag granskning. Moderator: Terje Carlsson. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Gräv 2016

Hur du får folk att berätta

Katarina Gunnarsson, prisbelönt reporter på Sveriges Radio, ger tips om hur man som journalist får intervjupersoner att öppna sig och hur man skapar trygghet så att folk börjar berätta i starka scener och bilder. Inspelat den 8 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Föreningen grävande journalister.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

Förstå kaoset

Vi upplever alla en informationsöverbelastning i dagens samhälle, säger informationsarkitekten Abby Covert. Hon älskar att reda ut komplexa informationsmönster åt andra. Hör hennes bästa tips på hur du genom enkla principer kan få ordning och reda på det allra mesta. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss