Titta

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Om UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

En heldag om hur personer med Downs syndrom genom bättre kost och mer rörelse kan få bättre livskvalitet. De medverkande föreläsarna visar de senaste rönen inom fysisk aktivitet, med allt från konkreta gympatips till avancerad banbrytande forskning. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse : Grönt te för kognitionenDela
  1. Det finns saker som tyder på
    att människor med Downs syndrom-

  2. -har funnits under väldigt lång tid.

  3. Det finns exempel på skulpturer-

  4. -som tyder på att så är fallet-

  5. -och även...

  6. ...och även vissa tavlor.

  7. Det har sagts att barnet till höger-

  8. -om kvinnan till vänster-

  9. -och barnet i mitten högst upp-

  10. -skulle kunna ha Downs syndrom.

  11. Den förste att beskriva-

  12. -Downs syndrom som ett tillstånd
    var John Langdon Down.

  13. Han publicerade detta-

  14. -i en ganska liten tidning under titeln:

  15. "Observationer av den etniska
    klassificeringen av idioter".

  16. Den kom ut 1866.

  17. Han trodde att de med Downs
    syndrom, som då kallades "mongoler"-

  18. -kom från ett lägre stående...

  19. ...folk från Mongoliet.

  20. Trots att det-

  21. -så klart inte stämmer alls-

  22. -är det viktiga att han beskrev
    det som i dag kallas Downs syndrom-

  23. -som en särskild grupp
    med ett gemensamt ursprung.

  24. Och som även, möjligen,
    kunde ges samma behandling.

  25. Jag tycker om det han skrev:

  26. "De är duktiga på att imitera,
    nästan som en mimiker."

  27. "De har humor", etc.
    Jag gillar verkligen den beskrivningen.

  28. Det är vad vi borde minnas Down för.

  29. Det tog väldigt lång tid från det-

  30. -1866 beskrev ju Down
    det vi i dag kallar Downs syndrom...

  31. Det dröjde väldigt länge
    tills vi upptäckte-

  32. -att det hade något
    med kromosomerna att göra.

  33. Bilden här till vänster-

  34. -kommer från en lärobok från 1953-

  35. -där det står
    att människan har 48 kromosomer.

  36. Jag såg det och sa: "Det tror jag inte,
    det är nog svårt att räkna dem."

  37. Och senare lyckades jag ta mig in
    på avdelningen-

  38. -där de studerade kromosomer i Lund.
    Det var 1956.

  39. Då var jag en ung genetikstudent
    i Stockholm.

  40. Men jag lyckades ta mig in och blev
    den första att se dessa kromosomer-

  41. -dessa 46 kromosomer,
    som normalbefolkningen har.

  42. 46 kromosomer...
    Det skulle sedan bara dröja några år-

  43. -tre år, tills den extra kromosomen
    i Downs syndrom upptäcktes.

  44. Så majoriteten av dem med Downs
    syndrom har en extra kromosom-

  45. -nummer 21, trisomi 21.

  46. Här är de människor
    som gjorde dessa upptäckter.

  47. Tjio och Levan i Lund i södra Sverige.

  48. Jag kan också prata det språket.

  49. Och några få år senare publicerades
    en artikel av Lejeune...

  50. ...Lejeune, Gautier och Turpin i Paris.

  51. Den som gjorde mycket av arbetet
    var Marthe Gautier.

  52. Hon lånade pengar till utrustning
    och gjorde hela arbetet själv-

  53. -men hon hade inte ett fotomikroskop.

  54. Så hon gav de här diabilderna
    till Jérôme Lejeune-

  55. -som tog bilderna och publicerade
    arbetet. Det gjorde han 1959.

  56. En annan aspekt
    är vad namnet förmedlar.

  57. 1961 träffades nitton genetiker-

  58. -för att skriva ett brev till Lancett-

  59. -med rubriken "Mongolism".

  60. De menade att namnet "mongolism"-

  61. -skulle raderas
    och inte användas längre.

  62. I stället föreslog de namnen
    "Langdon-Downs avvikelse"-

  63. -"Downs syndrom", "Downs avvikelse",
    "Medfödd akromikri"-

  64. -eller "Trisomi 21-avvikelse".

  65. Det namn som används mest
    är "Downs syndrom".

  66. Hur som helst,
    vi har kommit fram till 1961.

  67. Från och till,
    och framför allt på senare år-

  68. -finns det ett visst ljus
    i slutet av tunneln-

  69. -vad gäller den viktigaste aspekten.

  70. Är det möjligt att behandla
    denna kognitiva funktionsnedsättning?

  71. Det har funnits en del antydningar om
    det, men inga framsteg hade gjorts-

  72. -förrän studierna i Barcelona.

  73. Som jag förstår det har pilotstudien
    på 21 personer med Downs syndrom-

  74. -som fått behandling, och som vi ska få
    höra om, gåtts igenom-

  75. -men den verkligt stora grejen, fas två-

  76. -har ännu inte publicerats.

  77. Så vi är väldigt, väldigt tacksamma-

  78. -att få höra om detta
    av professor De la Torre.

  79. Tack. God eftermiddag.

  80. Jag ska visa er lite data från testerna
    i TESDAD-studien-

  81. -som har analyserat
    om extrakt från grönt te-

  82. -kombinerat med kognitiv stimulering
    kan höja den kognitiva prestationen-

  83. -hos unga vuxna med Downs syndrom.

  84. Dessa kliniska tester-

  85. -som vi under många år
    trodde inte skulle kunna göras-

  86. -är det många som har bidragit till.

  87. Det andra är
    att det är dessa två grupper...

  88. Vi arbetar på ett biomedicinskt
    forskningscenter i Barcelona-

  89. -och institutet delar upp våningar...

  90. Förlåt, centret är uppdelat
    i olika våningar med olika institut.

  91. Jag arbetar på sjukhuset Hospital del
    Mar institut för medicinsk forskning.

  92. Det är ett forskningscenter
    som är inriktat på det kliniska.

  93. Det här är forskargruppen jag leder.

  94. Mara Dierssen arbetar på
    Centret för genreglering.

  95. Hon är främst ansvarig för olika försök
    som görs på djur.

  96. Jag ska kombinera data
    från båda grupperna-

  97. -för att förklara varför vi gjorde
    vissa saker i våra kliniska studier.

  98. Downs syndrom beror på att man har
    tre uppsättningar av kromosom 21.

  99. Saken är den att...

  100. ...detta genetiska substrat
    i kognitiva termer innebär en fenotyp-

  101. -som ger sämre prestation. Här är
    en bild över neuropsykologiska test-

  102. -där man kan se att personer
    med Downs syndrom presterar sämre.

  103. Men det andra är
    att bakom den här kognitiva fenotypen-

  104. -finns det skillnader i hjärnstrukturen.
    Det finns stora strukturella skillnader-

  105. -men även många skillnader
    i neuromikroarkitekturen.

  106. Det är faktiskt så
    att det vi ser...i den här-

  107. -i den här bilden är en nervcells
    dendriter och vi ser dess förgreningar-

  108. -hos personer med och utan
    Downs syndrom.

  109. Inte bara antalet förgreningar skiljer
    utan även antalet dendrittaggar.

  110. De ser ni här,
    som små punkter på förgreningarna-

  111. -och det är de som tillåter nervcellerna
    att kopplas ihop.

  112. Problemet vid Downs handlar om
    kablar - hur nervcellerna kopplas ihop.

  113. Om man tittar på...
    Vid Downs syndrom är det inte bara-

  114. -färre förgreningar än hos en vanlig
    nervcell, utan även färre taggar.

  115. De har färre chanser att koppas ihop.
    Precis som vid Fragil X-syndrom-

  116. -som är en annan kognitiv nedsättning.

  117. Det finns fler taggar, men de är inte
    mogna och kopplas inte alls ihop.

  118. Det händer även vid andra syndrom.

  119. Kognitiva nedsättningar beror på
    kablarna - hur nervcellerna fungerar.

  120. Det är viktigt
    och själva grunden för vårt arbete.

  121. Som ni kan se...

  122. ...i de tidiga stadierna av neurologisk
    utveckling finns nervcellerna-

  123. -men kopplingarna
    är något som måste skapas-

  124. -och de utvecklas med tiden.
    Som ni ser når de sin topp-

  125. -mellan 30 och 60 års ålder,
    då är nätverket som bäst.

  126. Varför är nätverket så viktigt?
    Jo, det är enda sättet att lagra info-

  127. -och hämta den,
    att lära sig, memorera...

  128. ...eller för att prata eller ha känslor.
    Det har att göra med nervcellerna.

  129. Om nervcellerna inte kopplas ihop
    presterar man dåligt.

  130. Och så klart försämras nätverket
    i den senare delen av livet.

  131. Då försämras också
    den kognitiva förmågan.

  132. Vår föresats var inte att behandla
    ett symtom-

  133. -eller att modifiera ett symtom-

  134. -utan att försöka förändra sjukdomen.

  135. Downs syndrom
    är en genetisk sjukdom-

  136. -men inte alla tredubblade gener
    har att göra med kognitiv förmåga.

  137. Få av dem har att göra med det.
    Vissa inte alls, andra är relevanta-

  138. -för de interagerar med protein
    från andra gener.

  139. Mara Dierssen och andra har tittat på
    olika så kallade "kandidatgener"-

  140. -gener som kan förklara helt
    eller delvis denna kognitiva fenotyp-

  141. -som vi kan se
    hos dem med Downs syndrom.

  142. En av kandidatgenerna-

  143. -är Dual specificity tyrosine-
    phosphorylation regulated kinase 1A-

  144. -eller kort och gott: "Dyrk1A".
    Den är intressant då det är en gen-

  145. -som kodar proteinkinas,
    vilket reglerar många andra proteiner.

  146. Om detta protein förändras, modifieras
    även många andra proteiner.

  147. Till exempel APP, som Lotta talade om
    tidigare, regleras av Dyrk1A.

  148. Det intressanta är att...
    i försök på möss-

  149. -har man möss med tre Dyrk1A,
    precis som en person med Down.

  150. Man kan kopiera de flesta kognitiva
    fenotyper i Downs syndrom.

  151. Forskare hade arbetat
    med kandidatgener-

  152. -och spekulerat i om Dyrk1A
    verkligen var kandidatgenen.

  153. Tills en grupp forskare i Frankrike
    testade-

  154. -om huruvida extrakt från grönt te
    kunde modulera-

  155. -överskottet på Dyrk1A, det vill säga
    att vi har tre uppsättningar av den.

  156. Och det var faktiskt så
    att extraktet från grönt te fungerade-

  157. -när det gällde att förbättra
    några av...

  158. ...de stora strukturförändringarna
    i hjärnan.

  159. Det här var vår utgångspunkt:

  160. Varför inte använda
    extrakt från grönt te på människor?

  161. Särskilt eftersom det förekommer
    i naturen och därmed är säkrare.

  162. Vi tänkte att det var en bra idé.

  163. Vad hände med våra djur som hade
    tre uppsättningar av denna gen?

  164. Det här är en del av hjärnan,
    hippocampus.

  165. Den är väldigt viktig för kognitionen.
    Här ser vi nervcellerna.

  166. Det här är från ett djur
    med bara två stycken Dyrk1A.

  167. Om man har tre uppsättningar
    av Dyrk1A blir det oordning.

  168. Allt blir en enda röra.

  169. Man behandlade dessa möss
    som har två stycken Dyrk1A-

  170. -med EGCG, en av flavonoiderna
    som finns i grönt te-extrakt.

  171. Det är faktiskt
    den med högst koncentration.

  172. Den heter epigallokatekingallat,
    men vi kallar den helt enkelt EGCG.

  173. Om man ger mössen EGCG
    händer ingenting.

  174. Men om musen med Dyrk1A
    aldrig behandlas med EGCG-

  175. -återkommer vi till den tidigare
    situationen. Det här var viktigt.

  176. Men en andra
    och än viktigare observation är-

  177. -att man med så kallad "miljöberikning"
    kan reglera Dyrk1A:s aktivitet.

  178. Det är faktiskt så att det som händer...

  179. Mössen brukar vara i ett labb
    med dämpad belysning-

  180. -med en i princip jämn temperatur
    och jämn fuktighet.

  181. De är i vita, tråkiga lådor.
    De har mat och vatten, det är allt.

  182. Om man ger samma djur...

  183. ...i det här fallet får de leksaker.
    De får färgrika saker.

  184. De får också saker
    som hjälper dem att motionera.

  185. Med en sådan här berikad miljö-

  186. -förändrades ganska mycket.
    Här saknas det en bild-

  187. -men här ser vi återigen
    hippocampus hos vilda djur.

  188. Djuren med tre uppsättningar
    av Dyrk1A är lite röriga.

  189. Här ger vi inte EGCG, utan vad vi gör
    är att sätta de här djuren-

  190. -i en miljö som har berikats.

  191. Det är faktiskt exakt vad ni gör
    med era söner eller döttrar.

  192. Fram till nu har det varit grunden
    i behandlingen av Downs syndrom.

  193. Man stimulerar barnen på något sätt
    därför att man tror att det fungerar.

  194. Och det stämmer, det fungerar.

  195. Ni har tur,
    för ytterligare en bild saknas.

  196. Tanken är den att-

  197. -för att förstå
    hur de olika delarna hänger samman-

  198. -visar resultaten från Frankrike
    att grönt te var effektivt-

  199. -i vissa aspekter på dessa möss.

  200. Studien gjordes 2009, och när
    dessa resultat blev tillgängliga-

  201. -började vi göra en pilotstudie.

  202. Vid den tiden var studierna om
    miljöberikningens effekter på möss-

  203. -inte tillgängliga. I fas ett av studien
    gav vi bara doser av EGCG.

  204. Vi gav bara grönt te, inget annat.
    Sedan fortsatte vi med nästa fas.

  205. I den här pilotstudien-

  206. -hade vi bara trettio deltagare.

  207. De var mellan 18 och 30 år.

  208. De behandlades med doser
    av grönt te-extrakt i tre månader.

  209. Sedan avbröt vi behandlingen
    och följde dem i tre månader till.

  210. Det viktigaste resultatet, åtminstone
    för en klinisk farmakolog som jag-

  211. -är att grönt te-extrakt är ofarligt.

  212. Det andra är att trots att perioden-

  213. -då vi följde effekterna av EGCG
    var kort, bara tre månader-

  214. -som är ett minimum vid observation av
    kognitiva förändringar hos någon-

  215. -kunde vi se vissa effekter
    vid minnestest.

  216. Men en sak som på något sätt
    var en besvikelse för oss-

  217. -var att så fort behandlingen avbröts
    så försvann effekterna.

  218. De blev bättre, men när behandlingen
    avbröts kom de tillbaka till ruta ett.

  219. Det andra var
    - och det här var uppmuntrande-

  220. -att de här studierna är dubbelblinda
    och placebokontrollerade-

  221. -och föräldrarna visste så klart inte
    vilken behandling deras barn fick.

  222. Men de kunde identifiera vilka som fick
    placebo och vilka som fick extrakt.

  223. Under tiden kom
    Mara Dierssens studie-

  224. -som undersökte effekterna
    av miljöberikning.

  225. Något som hände var att när extraktet
    kombinerades med miljöberikning-

  226. -blev effekterna synergiska,
    de blev kraftigare.

  227. Vår hypotes angående det-

  228. -var att även när behandlingen
    med grönt te-extrakt avbröts-

  229. -skulle effekterna bestå.

  230. Inte det som hände i fas ett-studien,
    att effekterna försvann.

  231. Om vi kombinerar de två och avbryter
    behandlingen med extrakt-

  232. -och den kognitiva stimuleringen, skulle
    effekterna kvarstå.

  233. Det var hypotesen
    och vi utförde kliniska tester-

  234. -där vi kombinerade grönt te-extrakt
    med kognitiv stimulering.

  235. Men antalet deltagare i studien
    var mycket högre.

  236. Åldersspannet var detsamma,
    men behandlingen pågick i ett år.

  237. Vi avbröt behandlingen och följde dem
    under ett halvår, totalt arton månader.

  238. Placebogruppen fick kognitiv träning-

  239. -framför allt därför att familjerna,
    fas ett-studien var ju känd-

  240. -inte ville ge sina barn placebo
    utan något de kunde ha nytta av.

  241. "Okej, det går bra", sa jag.

  242. En grupp fick extrakt och stimulering,
    den andra stimulering - alltså placebo.

  243. Vad jag menar är att placebon är aktiv-

  244. -och man får visa att kombinationen
    är bättre än placebon-

  245. -som inte är neutral utan aktiv.

  246. För att inte påverkas
    av förväntningarna-

  247. -för föräldrar tycker att en medicin
    bör hjälpa, oavsett vilken det är-

  248. -fick de under en månad placebo,
    utan att känna till det.

  249. Alla fick det i en månad,
    efter det valdes vissa ut slumpmässigt.

  250. Vissa fick grönt te-extrakt och andra
    placebo. Men de visste inte vilket.

  251. Vi ville försöka lura placeboeffekten-

  252. -av föräldrarnas förväntningar.
    Det är viktigt av en anledning-

  253. -och det är något vi diskuterade
    mycket under mötet-

  254. -i Chicago, att många kliniska studier
    om Downs bygger på föräldrarnas bild.

  255. Om jag frågar hur det går för barnen-

  256. -är det ni som ger mig informationen,
    inte era barn.

  257. Om ni förväntar er att det ska fungera-

  258. -för ni tänker alltid det,
    så får man svar efter det.

  259. Så hela studien tog arton månader.

  260. Här har ni de undersökningar vi gjorde.

  261. Vi tog prover från biomarkörer.
    Vårt sätt att mäta effektiviteten-

  262. -var att göra neuropsykologiska tester.

  263. Vi undersökte även
    kroppssammansättningen-

  264. -för vi var nyfikna på EGCG:s
    effekter på kroppssammansättningen-

  265. -som till exempel fett och vikt.

  266. När de besökte oss fick de medicin
    fram till nästa tillfälle.

  267. Det mest intressanta är att vi-

  268. -bad en mindre grupp
    av de 87 som till slut deltog-

  269. -att delta i en neurofysiologisk
    och neuroradiologisk studie.

  270. Vi ville se om en förbättring
    av den kognitiva förmågan-

  271. -översätts i en förändring i hjärnan.

  272. Om båda dessa saker är där-

  273. -känner man att man gör något
    som nog är relevant.

  274. Då så, för att prata om
    den kognitiva stimuleringen-

  275. -så gick de in på vår hemsida-

  276. -där de kopplade upp sig
    mot en telematisk plattform.

  277. De ombads koppla upp sig en timme
    tre gånger i veckan.

  278. Det fina med plattformen är att vi kan
    följa de personer som kopplar upp sig.

  279. Vi kan ser hur länge de är inne och hur
    de presterar vid varje tillfälle.

  280. Fastän vi inte var där
    visste vi precis vad som hände.

  281. Angående medicineringen
    använde vi kapslar-

  282. -som produceras av ett företag i USA
    som följer god tillverkningssed.

  283. Det är en sorts kvalitetsmärkning
    från USA:s läkemedelsmyndighet.

  284. Det var viktigt för oss därför att EGCG,
    eller grönt te-extrakt-

  285. -det här kan vi diskutera senare,
    säljs på en marknad som är farlig.

  286. Här är diagrammet.
    Det enda som är relevant för er-

  287. -är att de allra flesta deltagare
    fullföljde studien.

  288. Vi började med 87 deltagare
    och 84 var med ända till slutet.

  289. Vad gäller informationen
    om deltagarna-

  290. -hade vi 44 respektive 43 deltagare
    i varje grupp.

  291. De delades upp efter kön, ålder,
    trisomi-

  292. -BMI, IQ, det vill säga intelligenskvot-

  293. -och dosen av substansen som de fick.

  294. Vad gäller säkerhet så var det första
    gången de fick grönt te-extrakt-

  295. -under ett helt år.

  296. Det intressanta är
    att om man tittar på bieffekterna-

  297. -hos deltagarna i undersökningen-

  298. -så är det till och med färre bieffekter
    och negativa effekter i EGCG-gruppen-

  299. -än i placebogruppen. I själva verket
    var förekomsten nästan densamma.

  300. Sammanfattningsvis är jag övertygad
    om att behandlingen är säker.

  301. Vi fick skapa ett neuropsykologiskt test
    för att bedöma-

  302. -hur effektiv behandlingen var.
    Testet hittar ni gratis-

  303. -i "Frontiers in Psychology".

  304. Från detta test för bedömningen av
    kognitiv prestation och funktionalitet-

  305. -gjorde vi ett index över deras
    förbättringar i enlighet med CGI-I-

  306. -som innehåller områden som vi trodde
    skulle förändras av behandlingen.

  307. Framför allt episodiskt minne, exeku-
    tiva funktioner och adaptivt beteende.

  308. Om man tittar på resultaten...
    Här ser ni studiens arton månader-

  309. -och gruppen som fick placebo
    och kognitiv stimulering-

  310. -och den som fick grönt te
    samt kognitiv stimulering.

  311. Det intressanta är att efter ett år
    var kombinationen grönt te-

  312. -samt kognitiv stimulering
    bättre än enbart kognitiv stimulering.

  313. För mig är det mest intressanta, och
    det kommer ni fråga mig om sedan-

  314. -att effekterna kvarstod
    efter sex månader utan behandling.

  315. Utan grönt te och kognitiv stimulering
    kvarstod ändå effekterna.

  316. Vi använder vissa biomarkörer.
    En som har använts mycket-

  317. -i kardiovaskulära undersökningar
    är homocystein.

  318. Homocystein regleras av Dyrk1A.
    Personer med Downs syndrom-

  319. -har i allmänhet
    en låg koncentration av homocystein-

  320. -på grund av Dyrk1A:s överaktivitet.

  321. Om vi på något sätt
    kan inhibera Dyrk1A-

  322. -borde homocysteinnivån öka,
    är ni med?

  323. Och det är vad som hände. Jämför vi
    den behandlade och placebogruppen-

  324. -är det intressanta att
    när vi avbröt behandlingen efter ett år-

  325. -gick nivån av homocystein åter ner-

  326. -eftersom inget EGCG
    interagerade med Dyrk1A.

  327. Detta pekade på att EGCG
    verkligen gjorde skillnad-

  328. -eftersom biomarkörerna förändrades
    såsom de borde förändras.

  329. Som jag sa gjorde vi vissa
    neuroradiologiska undersökningar.

  330. Jag vet att det inte är ert område,
    det är heller inte mitt.

  331. För att vara på den säkra sidan...

  332. Av tjugo deltagare
    fick tio grönt te-extrakt-

  333. -och tio fick placebo
    samt kognitiv stimulering.

  334. De deltog i de neuroradiologiska
    och fysiologiska studierna samtidigt.

  335. Och...saken är den...
    För oss var det viktigaste...

  336. På CGI-I, skalan över förbättringar
    hos patienter-

  337. -bedöms framför allt
    olika exekutiva funktioner:

  338. Exekutiva funktionsmått,
    minnesaspekter och funktionalitet.

  339. De exekutiva funktionerna är koncent-
    rerade till hjärnans prefrontala cortex-

  340. -och vi jämförde hjärnorna
    hos behandlade och icke behandlade.

  341. De som hade behandlats hade
    högre aktivitet i prefrontala cortex-

  342. -än de icke behandlade.
    Det säger oss att på något sätt-

  343. -har förändringar i hjärnan
    ett samband med...

  344. ...resultaten som de fick
    i våra neuropsykologiska tester.

  345. Liksom vid mätningar
    efter tolv månader-

  346. -med funktionell träning.

  347. Om ni frågar mig:

  348. "Vad händer i praktiken med mitt barn
    som får grönt te-extrakt?"

  349. Förutom att man får bättre resultat
    på ett givet test...

  350. ...finns det en skala
    över funktionell träning-

  351. -vilket är bra därför att-

  352. -folk kan skriva korta kom i håg-lappar-

  353. -för att till exempel
    korrekt se vad klockan är-

  354. -och planera vad de ska göra.

  355. Exekutiva funktioner är när man plane-
    rar vad man ska göra om tre timmar-

  356. -och hur man organiserar sin tid.
    Och det är bra-

  357. -för en person med Downs syndrom,
    och det fungerar. Det fungerar.

  358. Vi ville inte bara koppla ihop
    den neuropsykologiska funktionen-

  359. -med förändringar i hjärnan, utan med
    deltagarnas adaptiva funktionsförmåga.

  360. Vi har lyckats förändra kognitionen
    i personens vardagsliv.

  361. Vi gjorde även neurofysiologiska tester
    med samma deltagare.

  362. Man stimulerar en viss del av hjärnan
    med ett magnetfält-

  363. -och beroende på hur mycket energi
    man använder-

  364. -kan man skapa en sammandragning
    i en muskel i en arm.

  365. Deltagarna med Downs syndrom-

  366. -hade en balans mellan inhibering
    och facilitering i neurotransmittorerna-

  367. -som är de som förmedlar signalen
    från cortex-

  368. -till armen, som skiljer sig
    från de som inte har Downs.

  369. Det intressanta är att det största
    problemet för de med Downs syndrom-

  370. -handlar om facilitering,
    och det förbättrades av behandlingen.

  371. Med inhibering och facilitering menar
    jag två neurotransmissionssystem-

  372. -som tävlar i hjärnan, och balansen
    mellan dem är väldigt viktig.

  373. De med Downs saknar den balansen,
    men det ordnar behandlingen-

  374. -som även förbättrar nervcellernas
    konnektivitet.

  375. Sammanfattningsvis kom vi fram till
    att behandlingen är säker.

  376. Den gav effekter på minnet-

  377. -exekutiva funktioner
    och funktionalitet i vardagen.

  378. Effekterna var svaga, men positiva,
    och de var kliniskt relevanta.

  379. Vissa effekter bestod efter ett halvår.

  380. Den funktionella konnektiviteten ökade
    i delar som rör exekutiva funktioner.

  381. Neurofysiologiskt förbättrades balans-
    en mellan facilitering och inhibering-

  382. -och biomarkörerna förändrades
    i enlighet med vår hypotes.

  383. Om ni frågar mig hur EGCG fungerar-

  384. -så förbättrar det kopplingarna,
    alltså den synaptiska plasticiteten-

  385. -förmågan att koppla samman nerv-
    cellerna. Det är den främsta effekten.

  386. Vi utförde studien på vuxna-

  387. -därför att man enligt internationella
    regler inte får göra det på underåriga-

  388. -om man inte kan visa att behandlingen
    är säker och effektiv.

  389. Därför utförde vi studien på vuxna.

  390. Vad gäller synaptisk plasticitet
    är våra hjärnor ganska stabila.

  391. Det finns utrymme att förbättra den
    när man är vuxen - hoppas jag.

  392. Den möjligheten är dock ganska liten.
    Däremot går det att förändra saker-

  393. -hos unga under arton år.

  394. Senare kan vi prata om något
    som föregående talare nämnde.

  395. Det handlar om EGCG
    för att förebygga neurodegeneration.

  396. Ni kanske frågar mig
    vad vi kan göra med vuxna?

  397. Är de inte viktiga?
    Ska vi bara fokusera på barn?

  398. Jag rekommenderar grönt te för vuxna-

  399. -men inte för att göra en stor för-
    bättring. Det blir en liten förbättring-

  400. -men egentligen
    bromsar den upp försämringen-

  401. -kopplad till den neuropatologiliknande
    diagnos de har.

  402. Det finns två saker som vi vill göra.

  403. Det ena är vissa undersökningar
    på underåriga.

  404. Varför då?
    Jo, därför att hjärnans förmåga...

  405. Hjärnan är väldigt plastisk.
    Om vi pratar om barns plasticitet-

  406. -är hjärnan väldigt plastisk
    och relativt lätt att förändra.

  407. Vi anser att barn är målgruppen-

  408. -för dessa behandlingar
    riktade mot synaptisk plasticitet.

  409. I det långa loppet skulle vi vilja
    behandla gravida kvinnor.

  410. Kvinnor vars foster har Downs
    och som vill fortsätta graviditeten-

  411. -och vill ha behandling.

  412. Vi har data som visar att fördelarna
    för barnen skulle bli avsevärda.

  413. Men vi måste börja med vuxna,
    sen barn...och sist foster.

  414. Nya produkter:
    Det här har att göra med...

  415. Vi pratade om EGCG-extrakt.

  416. Det som sägs om det här extraktet-

  417. -är att det till att börja med
    "är naturligt".

  418. "Det är grönt och säkert."
    Det stämmer inte.

  419. Det spelar ingen roll,
    alla sammansättningar - även EGCG-

  420. -är giftiga i för hög dos, punkt.
    De ger negativa bieffekter.

  421. Har ni förstått?

  422. Ett. Det bästa är att behandlingen sker
    under medicinsk kontroll.

  423. Två. Välj ett bra extrakt från grönt te.

  424. Som farmakolog gillar jag inte grönt te.

  425. Vi använder det för att det är lättare
    att göra tester med naturprodukter.

  426. Det är färre problem med dem.

  427. Studier som är fantastiska inom
    sitt område tar två-tre år att göra-

  428. -om man undersöker ett läkemedel.

  429. Nu finns det flera olika märken
    på marknaden.

  430. Det finns EGCG-extrakt - EGCG är
    det enda som är värt att testa-

  431. -och det är rent till 95 %. Använd det.
    Fortsätt inte med grönt te-etraxkt.

  432. Problemet är...att många av tabletterna
    kommer från Kina.

  433. Där finns det två-tre producenter
    av grönt te.

  434. De använder olika metoder. Ni ser
    grönt te, men vissa görs med metanol-

  435. -andra med isopropanol,
    och det är inte exakt samma sak.

  436. Använd inte sånt, snälla.
    Vi kan prata mer om det.

  437. I vårt fall samarbetar vi
    med ett företag i Barcelona.

  438. Vi arbetar på en milkshake
    med chokladsmak-

  439. -därför att EGCG är ganska bittert
    och en del tycker inte om det.

  440. För att avsluta:

  441. Vi har data för Fragil X-syndrom
    som visar att grönt te-extrakt fungerar.

  442. Det fungerar inte bara vid Downs
    syndrom utan även vid Fragil X.

  443. Och vår hypotes är att problemet
    med synaptisk plasticitet-

  444. -problemet med kablar och nervceller-
    nas nätverk som jag nämnde i början-

  445. -är vanligt förekommande
    vid många syndrom, som Downs-

  446. -Fragil X, autism och en del andra.

  447. De kommer alla att gynnas,
    även om doserna inte är desamma.

  448. Vid Downs med tre uppsättningar
    behövs en högre dos EGCG-

  449. -men inte vid Fragil X,
    där problemet är något annat-

  450. -som inte är kopplat till Dyrk1A.

  451. Men konceptet att öka den synaptiska
    plasticiteten, som vi gör vid Downs-

  452. -kan även tillämpas
    på andra intellektuella nedsättningar.

  453. Det är något ni måste ha i åtanke.

  454. Resultaten från undersökningen
    om Fragil X kommer snart publiceras-

  455. -och de kommer visa det.
    Resultaten från vår undersökning-

  456. -kommer förhoppningsvis
    bli tillgängliga i slutet av månaden-

  457. -i en väldigt fin tidskrift.

  458. Vad mer... Tack!
    Tack så mycket för er uppmärksamhet.

  459. Jag antar att ni har många frågor.
    Ni fick inte mycket data-

  460. -för de får jag inte visa, som jag sa.
    Publiceringen förbjuder det.

  461. Det betyder att data-

  462. -alltså specifika data om detaljer,
    inte får offentliggöras.

  463. Det enda jag vill ge er
    är ett positivt budskap.

  464. För fem år sedan...var det en katastrof.

  465. Allt tycktes hopplöst.

  466. EGCG är början på något,
    inte slutet på något.

  467. Det visar att vi kan göra något.

  468. EGCG är inte så dåligt.
    Det är billigt och säkert.

  469. Jag håller tummarna för utvecklingen
    av nya produkter.

  470. Jag hoppas det går,
    för det vore goda nyheter för er.

  471. Därför att det skulle innebära
    mer ekonomiska resurser.

  472. Nu satsas det lite på studier
    om Downs syndrom.

  473. Om vissa investeringar lyckas,
    genereras mer forskning.

  474. Det är bra för oss alla.

  475. EGCG är någonting positivt.
    Ta med er det från min föreläsning.

  476. Det finns hopp, det ser ljust ut,
    vi kan göra saker.

  477. Men det finns inga mirakelkurer.

  478. Man måste kombinera behandlingen
    med kognitiv stimulering.

  479. Så familjerna måste fortsätta
    att delta i arbetet.

  480. Det går inte bara att ta tabletten
    och tro att det är klart.

  481. Ta tabletten och fortsätt med mig.

  482. Framtiden är säkert mycket ljusare
    än vad den har varit tidigare.

  483. Tack.

  484. Översättning: Martin Garat
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Grönt te för kognitionen

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Professor Rafael de la Torre berättar om sina studier om hur EGCG-extraktet som utvinns ur grönt te kan hjälpa unga vuxna med Downs syndrom att förbättra sin kognition och sitt adaptiva beteende. Studiens resultat är lovande och kan innebära att behandling av trisomi 21 möjliggörs i framtiden. Maj Hultén, senior professor i klinisk genetik, inleder med en historisk genomgång om upptäckten av Downs syndrom. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Ämnen:
Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Downs syndrom, Genetiskt betingade syndrom och sjukdomar, Grönt te, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Vikten av rörelse för barn med Downs syndrom

En timmes aktivitet om dagen gör alla gott, säger Örjan Ekblom, lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Fysisk aktivitet förebygger sjukdomar, ökar inlärningen och ger ett bättre självförtroende. Barn med Downs syndrom har samma goda utveckling när det gäller konditionsträning och styrketräning som andra barn. Det handlar inte om att maximera konditionsnivåer, utan om att komma ifrån stillasittandet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Höj pulsen och må bättre

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har överlag sämre hälsa än andra. Forskningslitteratur visar att barn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i högre grad och ofta har en livsstil med bristande fysisk aktivitet. Eva Flygare Wallén, barnsjuksköterska och forskare i pediatrik, har infört en mer hälsosam skoldag med fler aktiviteter och hälsosammare mat på en gymnasiesärskola. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Härs och tvärs

Sussan Eriksson och Moa Zetzell tränar barn med Downs syndrom och berättar här om sina träningsprogram. "Upp å ned" är gympa för barn under tre år med Downs syndrom för att de så tidigt som möjligt ska komma igång med fysisk aktivitet och utveckla sina motoriska förmågor. Gemenskap, glädje och utveckling är gympagruppens motivationsord. "Härs å tvärs" är nästa steg - ett idrottspass där det är lika viktigt att röra på sig som att lära sig kommunicera med andra i samma ålder via ord eller tecken. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Kan alzheimers förebyggas?

Lotta Granholm-Bentley, professor i neurobiologi, berättar om de sjukdomstillstånd som lätt kan förväxlas med alzheimers hos personer med Downs syndrom samt hur alzheimers kan förebyggas. För inte så länge sedan levde personer med Downs syndrom bara tills de var 20 år gamla - idag lever de till 60, säger hon. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Grönt te för kognitionen

Professor Rafael de la Torre berättar om sina studier om hur EGCG-extraktet som utvinns ur grönt te kan hjälpa unga vuxna med Downs syndrom att förbättra sin kognition och sitt adaptiva beteende. Studiens resultat är lovande och kan innebära att behandling av trisomi 21 möjliggörs i framtiden. Maj Hultén, senior professor i klinisk genetik, inleder med en historisk genomgång om upptäckten av Downs syndrom. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Svenska Downföreningen

Mickan Lüning från Svenska Downföreningen berättar om hur föreningen bildades och växte från en skara köksbordsföräldrar till en medlemsorganisation på 3 500 medlemmar. Vad innebär det att få ett barn med Downs syndrom? Hur är det för andra familjer som är i samma situation? Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & samhällskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rasism

Vem är rasist?

De senaste åren har flera debatter om påstådd rasism blossat upp. Men vad menas egentligen med rasism? Det finns olika svar på frågan och i programmet sätter forskare och aktivister begreppet i en historisk kontext och resonerar kring dagens definition.