Titta

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Om UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

En heldag om hur personer med Downs syndrom genom bättre kost och mer rörelse kan få bättre livskvalitet. De medverkande föreläsarna visar de senaste rönen inom fysisk aktivitet, med allt från konkreta gympatips till avancerad banbrytande forskning. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Till första programmet

UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse : Vikten av rörelse för barn med Downs syndromDela
  1. Jag heter Örjan och finns på GIH-

  2. -där jag gör studier på hur
    fysisk aktivitet påverkar kroppen.

  3. Jag var med och skrev
    rekommendationer för barn och unga-

  4. -och har skrivit ett kapitel i FYSS-

  5. -som hanterar
    hur fysisk aktivitet kan användas.

  6. I övrigt
    arbetar jag med vuxnas aktivitet.

  7. För 10 år sen kom jag
    till Karolinska sjukhuset i Huddinge-

  8. -där jag började jobba
    med Eva Flygare Wallén.

  9. Vi gjorde en studie
    kring barn med Downs-

  10. -deras kondition och deras
    kardiometabola riskfaktorer-

  11. -som jag tänkte ansluta lite till.

  12. I övrigt tänkte jag ta
    ett brett grepp om fysisk aktivitet-

  13. -i en grupp av barn-

  14. -och göra några nedslag
    med anknytning till barn med Downs.

  15. Om man kommer från GIH
    och jobbar med forskning-

  16. -vore det klädsamt
    om man kunde svara på frågan:

  17. Hur många
    är tillräckligt fysiskt aktiva?

  18. Sanningen är
    att det vet vi inte så mycket om.

  19. Det kan verka konstigt, men det är
    svårt att mäta, i synnerhet hos barn.

  20. Frågar vi vuxna hur mycket de rör sig
    har de svårt att redogöra för det.

  21. Barn har ingen aning om
    vad de gjorde för tio minuter sen-

  22. -så att fråga dem vad de gör
    är väldigt svårt.

  23. Därför måste det göras stora studier,
    och det har inte gjorts.

  24. Vi har gjort en studie där jag
    arbetade med Eva, och den visade-

  25. -att många klarade rekommendationerna
    om 60 minuters aktivitet om dan.

  26. Vi är inte säkra på
    att vi räknade rätt.

  27. En del studier tyder på att det finns
    stora spridningar mellan olika barn.

  28. Man kan inte titta på en mindre grupp
    och generalisera den.

  29. Både socioekonomi
    och var man bor i landet-

  30. -påverkar hur mycket man rör sig.

  31. Det finns barn som rör sig lite
    och barn som rör sig mycket.

  32. Frågan kräver stora studier.

  33. Vi vet inte hur många barn
    som rör sig tillräckligt.

  34. Nästa fråga: Har det här förändrats?

  35. Finns det anledning att tro
    att barn rör sig mindre nu?

  36. Samma sak där. Vi har ingen tydlig
    bild av hur det såg ut-

  37. -så även den frågan
    är svår att svara på.

  38. En del studier tyder på att aktivitet
    där man svettas och blir andfådd-

  39. -tycks ha minskat
    med några minuter per dag.

  40. Nån studie säger att antalet steg
    har ökat, men studierna är små.

  41. Generella förändringar
    är svåra att säga.

  42. Det tycks,
    i motsats till vad man ibland hör-

  43. -vara färre barn som är medlemmar
    i idrottsföreningar nu för tiden.

  44. Vad har det med aktivitet att göra?

  45. Är barn som är med i
    idrottsföreningar mer fysiskt aktiva?

  46. Det är lätt att tänka det,
    men så är inte fallet.

  47. Det finns studier som visar
    att när barn spelar fotboll-

  48. -får de en fjärdedel
    av den dagens behov av motion.

  49. Många föräldrar vet att efter fotboll
    behöver man inte göra mer.

  50. Hur mycket man rör sig och hur många
    som är med i idrottsföreningar-

  51. -är en svår koppling att göra.

  52. Det står "kanske" mer tv-tittande,
    för vi vet inte hur man tittade förr-

  53. -men sannolikt
    skulle stillasittandet kunna ha ökat-

  54. -beroende på tillgång
    till stillasittande aktiviteter.

  55. Sannolikt har stillasittandet ökat.

  56. Men kom ihåg-

  57. -att över tonårsperioden, från
    12-13 år fram till slutet av tonåren-

  58. -sjunker aktivitetsgraden och man
    blir "vuxen" i den här meningen.

  59. Det är den stora förändringen
    i fysisk aktivitet-

  60. -den sjunker hos de flesta
    under den perioden.

  61. Vad är det för poäng med att orera
    om barns fysiska aktivitet?

  62. När vi ägnar oss åt fysisk aktivitet
    och gör detta regelbundet-

  63. -kommer kroppen
    att anpassa sig till det.

  64. Det första man tänker är att man blir
    uthållig och får bättre kondition.

  65. Man kan få uthålligare muskler
    och bättre koordination och motorik.

  66. Det är en av träningseffekterna.
    Det finns så klart fler.

  67. Vi börjar med de tydliga effekterna
    som man först kommer att tänka på.

  68. Utav dem... Förlåt att jag bläddrar!

  69. Jag ska tala om kondition, styrka
    och motorik.

  70. När det gäller kondition... Kan barn
    och bör barn träna konditionsträning?

  71. Vi ska se vad konditionen
    har för konsekvenser.

  72. När vi skrev rekommendationerna-

  73. -försökte vi hitta olika sätt att
    uttrycka hur mycket barn bör träna.

  74. Vi gjorde det här träningsprogrammet.

  75. Man har aktiviteter som engagerar
    stora mängder av kroppens muskler.

  76. Man ska bli lite andfådd och svettig.

  77. Det är svårt att veta men kring 85
    procent av maximal hjärtfrekvens.

  78. Nånstans där börjar effekten
    av konditionsträning ta skruv.

  79. Jag skrev att man ska hålla på
    en halvtimme-timme.

  80. Man ska inte ha 85 procent av maxpuls
    i en timme.

  81. Det ska gå upp och ner.

  82. Om ni gör ett pass på Friskis är det
    ibland långsamt och ibland hastigare.

  83. Man kan leka eller spela fotboll.
    Det bryr sig inte hjärtat om.

  84. Sen får man upprepa det.
    Det måste vara återkommande.

  85. Tre eller fyra gånger
    i veckan vore jättebra.

  86. Konditionsträning med barn...

  87. Jämfört med efter pubertet
    är effekten mycket mindre.

  88. I många studier
    sker ingenting med konditionen.

  89. Orsaken är inte klarlagd.

  90. Hjärtmuskelns slagvolym är det
    som gör att du får bättre kondition-

  91. -och det sker inte hos barn.

  92. Beror det på att barn
    har svårt att bygga muskler-

  93. -eller att barn
    inte får så högt blodtryck?

  94. Barn som tränar kondition
    före puberteten får inte stor effekt.

  95. Det kan vara bra att känna till.

  96. Har det med Downs att göra?

  97. Givet att det är svårt
    att träna kondition före puberteten-

  98. -verkar det inte vara nån skillnad
    för barn med Downs.

  99. De studier som har konditionstränat
    barn med Downs ser samma förbättring.

  100. Det finns ingen anledning
    att göra särskiljning.

  101. Det var kondition.

  102. Fysisk aktivitet är svårt att mäta,
    men kondition är lite lättare.

  103. Vi gjorde en studie i hur konditionen
    har förändrats mellan 1987 och 2007.

  104. Vi har flickor och pojkars värden,
    och de tycks gå ner.

  105. Vi återkommer till vad det har med
    hälsa att göra, men ha det i minnet.

  106. Vi visste inget om fysisk aktivitet,
    men om det här har förändrats-

  107. -är inte det ett mått på
    hur stillasittandet har förändrats-

  108. -men den aktivitet
    som är kopplad till kondition-

  109. -skulle man kanske våga säga
    verkar ha minskat.

  110. Ett indirekt tecken.

  111. Styrketräning, då?

  112. Styrketräning
    har varit lite av ett...

  113. Man har inte fått säga att barn
    ska hålla på med styrketräning.

  114. De senaste åren har man sett att det
    inte är sant. Barn kan styrketräna.

  115. Barn har god effekt av styrketräning
    och gör sig mindre illa.

  116. Det kan vara en bra sak
    att barn styrketränar.

  117. Då händer det i idrottssammanhang-

  118. -att man tänker att vi kan träna
    hur mycket som helst.

  119. Det är ju inte sant. Vi måste,
    precis som när man tränar vuxna-

  120. -öka försiktigt
    och göra det roligt och varierat.

  121. Ibland kör man mer,
    och sen har man återhämtningsveckor.

  122. Ibland hör man
    att barn inte passar på gym-

  123. -men jag tror att barn skulle tycka
    att det var kul.

  124. Vi får göra det säkert, men de
    skulle tycka att det var spännande.

  125. Det får vi förändra tillsammans.

  126. Det som är viktigt,
    precis som när det gäller vuxna-

  127. -är att man har rätt teknik
    och inte utför övningarna slarvigt.

  128. Det kan vara svårt hos en del barn.

  129. Det ska vara varierande och roligt,
    så snöa inte in på nån övning.

  130. Arbeta med och utan vikter och lek
    styrketräning. Det går utmärkt bra.

  131. Gör det ett par gånger i veckan,
    och håller man på-

  132. -kommer man att få effekt på styrkan.

  133. Barnen kommer inte
    att bli större och biffigare.

  134. Barnens styrka är att de får
    en bättre neuromuskulär koppling.

  135. De blir bättre på att slappna av
    och aktivera musklerna.

  136. Det har en viktig implikation.

  137. Vi behöver inte belasta dem
    med stora tyngder.

  138. Man kan köra med tyngre vikter
    om man tycker att det är roligt-

  139. -men det behövs inte.

  140. Barn med Downs reagerar liknande
    när det gäller styrkeökning-

  141. -och har liknande effekter
    som andra barn.

  142. Det finns ingen anledning att skilja.

  143. Det baseras på studier
    som har jämfört.

  144. Koordination är också
    en aspekt av att träna.

  145. Om det var svårt
    att mäta aktivitet och kondition-

  146. -är det ännu svårare
    med koordination och motorik.

  147. Det finns finmotorik
    där man ska trycka ner knappar.

  148. Det finns grövre motorik där man
    ska stå på ett ben eller kasta boll.

  149. Det är svårt att jämföra-

  150. -men när man tränar motorik före
    mitten på puberteten går det lättare.

  151. Barn som har tränat piano-

  152. -ett visst antal timmar
    före puberteten-

  153. -har en annan struktur i hjärnan
    än de som tränar efter puberteten.

  154. Det är grova mått
    och interpolering mellan studier-

  155. -men sannolikt är före puberteten
    ett bra tillfälle att öva motorik.

  156. Det är svårt att mäta.

  157. Ibland kan man mäta motorik
    genom att mäta aktivitet.

  158. Den som håller på med en aktivitet
    lär sig aktiviteten motoriskt.

  159. Här skiljer sig barn med Downs
    från barn utan Downs.

  160. Man gör rörelser långsammare och i
    motoriska test presterar man sämre.

  161. Det finns en referens.

  162. Det är en av konsekvenserna-

  163. -därför kan man koppla
    fysisk aktivitet med prestation.

  164. Vad finns det mer för effekter utöver
    att man får en bättre kondition?

  165. En annan träningseffekt
    av att man rör sig-

  166. -är effekter på metabola
    och kardiovaskulära riskmarkörer.

  167. Det är också en träningseffekt.
    De systemen tränas också.

  168. Hur ser det ut, då?

  169. Det är ingen överraskning-

  170. -att andelen barn
    som lever med övervikt eller fetma-

  171. -har ökat kraftigt.

  172. Det är inte ett direkt mått på
    att fysisk aktivitet har förändrats.

  173. Det vore högdraget att säga att det
    är för att man rör sig mindre.

  174. Fysisk aktivitet och övervikt
    hänger inte så mycket ihop hos barn.

  175. Den ökningen kan ha med det att göra
    men har nog med annat att göra.

  176. Det är en stor förändring, och nåt
    genomgripande måste ha inträffat.

  177. Eftersom barn rör sig
    på väldigt olika sätt-

  178. -finns det många orsaker
    till en så stor ökning.

  179. Det här är inte bra
    för det är kopplat till ohälsa.

  180. Om man som barn lider av fetma
    är det nåt man bär med sig i livet.

  181. Det är en stabil sak. Är man
    överviktig tidigt är man det senare.

  182. Därför är ökningen inte alls bra.

  183. Det finns studier som visar
    att ökningen har avtagit och minskat.

  184. Nån sa att det visar
    att skolpolitiken är framgångsrik.

  185. Det tror jag inte.
    Jag känner inte till nåt-

  186. -som har stoppat ökningen.

  187. Vi kommer inte
    att ha 100 procent överviktiga barn.

  188. Det böjer ju av, och nu har vi rekord
    i andel överviktiga barn.

  189. Det får vi leva med, tills vi ändrar
    nåt genomgripande igen.

  190. Vad har det med fysisk aktivitet
    att göra? Det är en riskfaktor.

  191. Fysisk aktivitet kan påverka riskerna
    som följer med övervikt-

  192. -höga blodfetter, blodsockervärden
    och blodtryck-

  193. -som framgent
    kan ha betydelser för hälsan.

  194. Men samtidigt är det här sant.

  195. Barn får inte hjärtinfarkt
    eller diabetes-

  196. -men man kan mäta riskerna
    för att råka ut för ohälsotillstånd.

  197. Man mäter blodtryck, blodsocker,
    blodfetter och övervikt-

  198. -sen blir det en riskindikator.

  199. Höga riskvärden är inte alls bra.

  200. Om man mäter hur mycket barnen rör
    sig och delar upp dem i fyra grupper-

  201. -lågintensiva, måttligt aktiva,
    måttligt högaktiva och högaktiva-

  202. -kan man titta på om riskfaktorerna
    varierar med hur man rör sig.

  203. De här är 9 till 11 år. För barn
    som rör sig lite påverkas risken-

  204. -för att i framtiden drabbas
    av ohälsotillstånd.

  205. Varför säger jag det här?
    Jo, för att för oss vuxna-

  206. -om man är överviktig eller lider av
    fetma men är fysiskt aktiv-

  207. -är risken för ohälsa lägre än om man
    är normalviktig och inte rör sig.

  208. Samma sak gäller om man har hög-
    eller låg kondition och övervikt.

  209. Det gäller även för barn.

  210. Om barnen som väger väldigt mycket är
    fysiskt aktiva och har god kondition-

  211. -mildras risken för framtida ohälsa.

  212. Det är viktigt att komma ihåg att när
    man försöker få barn att röra sig-

  213. -är inte första mätpunkten BMI utan
    annat som har att göra med hälsa.

  214. Alla som försöker minska övervikten
    hos barn vet att det är svårt.

  215. Vi ska inte titta så mycket på det.

  216. "Fitness/fatness" - det är bättre att
    vara rund men vältränad än motsatsen-

  217. -gäller även barn. Det är viktigt.

  218. Andra effekter av fysisk aktivitet
    hos barn när det gäller såna risker:

  219. Insulinkänsligheten...
    Det skrev vi i våra rekommendationer.

  220. Insulinkänsligheten påverkas
    när man tränar-

  221. -framförallt om man har problem
    och är överviktig.

  222. Blodtrycket som kan vara högt
    påverkas mest av konditionsträning.

  223. Tveksamt om det är effekt
    av styrketräning.

  224. Om blodfetterna är förhöjda-

  225. -påverkar både
    konditions- och styrketräning.

  226. Skeletthälsan.

  227. Barn som hoppar hopprep-

  228. -och belastar skelettet
    med viktbärande aktiviteter-

  229. -får starkare skelett
    än de som inte gör det.

  230. Det sker långt före puberteten.

  231. Kärlens hälsa
    kan påverkas väldigt snabbt.

  232. Om man sitter länge som barn...

  233. Det finns en studie där man har mätt
    barns endotelfunktion-

  234. -deras kärls hälsa-

  235. -låtit dem leka i tre timmar
    och mätt igen, och då är den god.

  236. Men om man låter barnen sitta
    och titta på film i tre timmar-

  237. -påverkas insidan av kärlens hälsa.

  238. De är mindre mottagliga och har
    minskad antiinflammatorisk effekt.

  239. Det går ganska fort.

  240. Ni kanske tänker att jag tror att
    fysisk aktivitet hjälper mot allt?

  241. Nej, här måste vi bromsa upp.

  242. Det här är studier som tyder på-

  243. -att fysisk aktivitet påverkar
    de här faktorerna.

  244. Men var noga med när fysisk aktivitet
    fungerar och när den inte gör det!

  245. Annars blir det halleluja.

  246. Man måste vara noggrann med vilken
    effekt och i vilket sammanhang.

  247. Det är inte ett exempel på
    att allt fungerar.

  248. Personer med Downs tycks ha snarlika
    effekter. Är det en fråga?

  249. Hög fysisk aktivitet,
    är det timmar eller pulsnivån?

  250. Det kan man uttrycka
    på två olika sätt.

  251. Antingen vill vi veta
    hur mycket aktivitet-

  252. -hur mycket energi
    vi har gjort av med.

  253. Det kan vara viktigt
    när det gäller övervikt.

  254. Ibland är effekten kopplad till
    de olika intensiteterna.

  255. Kondition påverkas mer av
    hur mycket och ofta man tränar-

  256. -är aktiv i de högre intensiteterna.

  257. Hög aktivitet kan både vara ofta
    och länge i hög intensitet-

  258. -eller att man har hög
    totalaktivitet, all typ av aktivitet.

  259. Det är två olika mått
    som har olika effekter.

  260. Förändringen i kondition-

  261. -kan visa på att de rör sig mindre
    i den högintensiva delen-

  262. -men det är ett kasst mått
    på hur mycket de sitter.

  263. Man får dålig kondition
    av att inte träna.

  264. -Var det svar?
    -Tack.

  265. Då gick vi igenom
    de metabola riskerna. De är många.

  266. Här pågår det mycket forskning.

  267. Det som har undersökts och som tycks
    vara en konsekvens av det där...

  268. Som en konsekvens
    av att man får bättre kondition-

  269. -tycks förmågan
    att lära sig saker förbättras.

  270. Det finns mer direkta effekter-

  271. -från fysisk aktivitet
    till mental hälsa eller mående-

  272. -hos barn och unga.

  273. Det var vi intresserade av
    när vi skrev rekommendationerna.

  274. Det är ett stort problem
    för föräldrar, barn och ungdomar.

  275. Vad vet vi när det gäller fysisk
    aktivitets koppling till mående?

  276. Det finns flera stora studier.

  277. När det gäller vuxna finns det minst
    lika stark effekt på depression-

  278. -av att träna
    som andra typer av behandling.

  279. Det har gjorts
    färre och mindre studier på barn-

  280. -men när man sammanställer studierna
    finns det även hos barn en effekt.

  281. Vi måste lära oss mer om det.

  282. Det är få studier,
    och de behöver bli fler.

  283. Det finns tydliga effekter
    på självkänsla och självuppfattning-

  284. -både hos barn som inte har diagnos
    nedstämdhet eller depression-

  285. -och de som har det.

  286. När det gäller depression,
    som inte är ovanligt hos unga vuxna-

  287. -finns sannolikt effekter,
    men hur starka är oklart.

  288. Hos vuxna tycks effekten av träning
    vara lika god som annan behandling.

  289. Man kan tro att det fungerar hos
    barn. Jag har inte sett nåt om Downs.

  290. Det kanske Eva tar upp. Nej?

  291. Då har vi kvar att göra, Eva.

  292. Hur står det till med kognition och
    skolprestation? Det är jättebrett.

  293. Allt från att mäta förmågan att lösa
    enskilda uppgifter och tester-

  294. -fram till att interagera
    med människor och få betyg.

  295. Det är ett forskningsfält som går
    framåt. Jag har listat några studier.

  296. I de flesta studier som har gjorts-

  297. -oavsett om man tittar på förmågan
    att lösa tester eller få goda betyg-

  298. -tycks det vara kopplat
    till grad av kondition.

  299. Det tycks vara syreupptagningen.

  300. När man förbättrar den eller har hög-

  301. -tycks det ge förbättrad förmåga att
    lösa problem, minnas och ta beslut-

  302. -vilket är kopplat till annat.

  303. Total fysisk aktivitet
    tycks inte vara kopplad till det.

  304. Inte styrketräning och inte motorik,
    vilket har föreslagits i studier.

  305. Det tycks vara konditionen i sig.
    Därför är det intressant att följa.

  306. Det här är ju en viktig del av livet.

  307. Det är inte bevisat att det inte är
    så, men det finns inte stöd för det.

  308. De studier som finns
    stödjer kondition.

  309. Hur kan man få bättre förmåga att
    minnas på grund av bättre kondition?

  310. Konditionen bygger på
    hur stor slagvolym vi har.

  311. Det finns en massa aspekter.

  312. Förbättrad kondition ger förbättrad
    cirkulation och ändrade stressnivåer.

  313. Vi påverkar kanske sömnen.

  314. De sakerna har koppling till förmåga
    att lösa problem och minnas saker.

  315. En annan möjlighet är att det finns
    samband mellan kondition-

  316. -och strukturer
    i hjärnan som hänger ihop med minne.

  317. Och det gör det.

  318. Om man mäter volymen
    med PET-kamera eller MR-kamera-

  319. -kan man se att hos vuxna finns det
    ett samband mellan konditionen-

  320. -och hur stora volymer man har
    av basala ganglier och hippocampus.

  321. De växer till när människor,
    främst över 55-60, börjar träna.

  322. Då ökar den volymen. Det är häftigt.

  323. Hos barn verkar kopplingen inte vara
    lika stark i träningsstudier-

  324. -men det finns samband
    mellan kondition och storlek på dem.

  325. Det finns en fysiologisk möjlighet
    att kondition kopplas till kognition.

  326. Då kan man tänka att barn med dålig
    kondition ligger sämre till.

  327. Alla måste få jättebra kondition!

  328. Det är en sak som är återkommande
    när det gäller hälsokonsekvensen.

  329. Det är inte ju mer, desto bättre.
    Det ska vi ta en sväng runt.

  330. Många har gjort ett beep-test.

  331. Två koner och en bandspelare
    som säger pip.

  332. Sen går det fortare och fortare.

  333. Man tänker att antalet vändor
    hänger ihop med kondition.

  334. Det finns för- och nackdelar, men det
    är ganska kopplat till kondition.

  335. Om man låter barn göra det testet-

  336. -och mäter deras poäng
    på matte eller olika tester-

  337. -kan det se ut på det här viset.

  338. Här har vi antalet varv
    man orkade springa.

  339. Här är de som har bra kondition
    och de som har sämre-

  340. -och sen är det förmågan
    att lösa matematiska problem.

  341. Ja, det finns en sväng.

  342. De som ligger längst ner har sämre
    förmåga att lösa matteproblem.

  343. Det är inget jättestarkt samband.

  344. Jag vill peka på att de här borta
    inte har jättebra kondition.

  345. Varför är det bra?
    Jo, folk behöver inte nå hit upp.

  346. Att springa mara på 2,10
    är inte målet-

  347. -utan att hjälpa den här gruppen
    som inte når sin potential.

  348. Barn med Downs
    beter sig nog inte annorlunda.

  349. Den här gruppen ska vi nå, och de
    behöver inte springa jättefort-

  350. -bara komma ur stolen lite.

  351. Det är positivt och uppmuntrande.

  352. Hur är det med barn med Downs?
    När man tränar barn intensivt...

  353. När man låter dem träna saker
    som förbättrar konditionen-

  354. -tycks reaktionstiden för barn med
    Downs påverkas när man kör måttligt-

  355. -det vill säga
    försöker knuffa försiktigt uppåt.

  356. Högintensivt ger inte samma sak.

  357. Barn med Downs som kör måttlig-
    och högintensiv konditionsträning-

  358. -för förbättrad impuls kontroll,
    exekutiva funktioner.

  359. Barn med Downs
    fungerar som alla andra.

  360. Har vi många med dålig kondition...

  361. En liten knuff har stor betydelse
    för de faktorerna.

  362. Mer är inte alltid bäst.

  363. Det räcker med att komma ur
    den nedre delen.

  364. Stillasittande, då?
    Vi talade om det i förbifarten.

  365. Det var en het potatis
    när vi skrev våra rekommendationer.

  366. Alla känner att barn inte ska
    sitta stilla, att det är fel.

  367. Vi tittade i rekommendationer
    från alla länder-

  368. -och vissa har rekommendationer om
    stillasittande. De ser lite olika ut.

  369. Man kanske inte ska sitta
    mer än två timmar på eftermiddagen.

  370. Vi talade med dem
    som har skrivit dem-

  371. -i Finland, Australien, England
    och USA.

  372. Vi hade ju försökt läsa
    och sätta oss in i det-

  373. -och de hade läst samma saker.

  374. Det finns inga streck att dra
    i nån skala för vad som är skadligt.

  375. De har bara tagit begreppet
    "rekommendation" på ett annat sätt.

  376. Att Finland säger att barn inte ska
    sitta är en försiktighetsåtgärd.

  377. Man tycker att det ska minskas.

  378. Men om vi inte kunde säga nåt visst,
    ville vi inte säga nånting om det.

  379. Då blir det tjat. Det ska vara
    en rekommendation byggd på evidens.

  380. Hur är det med stillasittandet?

  381. Vi läste oss till att tv-tittande...
    Det är ganska lätt att mäta.

  382. Fysisk aktivitet är svårt, men att
    fråga om tv-tittande är görligt.

  383. Det var kopplat till ohälsa.

  384. Man rör sig mindre, är överviktig,
    är utagerande och har sämre sömn.

  385. Många negativa konsekvenser, men det
    behöver inte vara stillasittandet.

  386. Vad gör man när man tittar på tv,
    barn och vuxna?

  387. Det gör man inte när man spelar
    för det blir kladdigt.

  388. Övervikten kan vara kopplad till det
    snarare än sittandet.

  389. Det utagerande sakerna
    och sömnsvårigheterna-

  390. -kan komma av de intryck man får.

  391. Det är svårt att isolera
    stillasittandet till nåt negativt.

  392. Om man låter barn sitta
    under en längre tid-

  393. -ser vi effekter på kärlhälsan.

  394. Vi vet inte hur fort det går
    att återhämta sig-

  395. -men tre timmars tv-tittande
    sänker kärlfunktion hos friska barn-

  396. -till samma nivåer som barn som lever
    med fetma. Det är påtagligt.

  397. Men när man mäter ordentligt
    med accelerometrar-

  398. -finns det inte starka samband mellan
    sittande och negativa hälsoutfall-

  399. -när man mäter
    all typ av stillasittande.

  400. Där finns nästan inga samband.

  401. När man jämför kopplingen mellan
    olika delar av rörelsemönstret-

  402. -verkar den intensiva "träningsdelen"
    vara kopplat till ohälsotillstånd-

  403. -snarare än stillasittandet.

  404. Därför sa vi inget om det
    i rekommendationerna.

  405. Sammanfattningsvis...
    Vad vill jag att ni ska komma ihåg?

  406. Vi har gått igenom punkter
    där barn med och utan Downs syndrom-

  407. -får stora effekter av att träna,
    inklusive organet hjärnan.

  408. Den påverkas också.

  409. Fysisk aktivitet hjälper inte
    mot allt, men det har många effekter.

  410. Vi måste vara kritiska.

  411. Mer är inte alltid bäst.

  412. Det gäller kognitionen
    och en massa andra saker.

  413. De flesta effekterna handlar om-

  414. -att gå från väldigt otränad
    till en måttlig nivå.

  415. Det är viktigt,
    både när det gäller att behandla-

  416. -och att prata om fysisk aktivitet.

  417. Vi vet en hel del,
    men det är mycket mer vi inte vet.

  418. Ibland står det ditten och datten.

  419. Här måste vi lära oss,
    som föräldrar, mentorer och anhöriga-

  420. -att våga pröva. Vad funkar?

  421. Det finns några stödpunkter, men det
    är mycket vi måste lära oss mer om.

  422. Jag uppmanar alla att pröva
    och testa nya former av träning-

  423. -för att få erfarenhet
    av vad som funkar.

  424. Och det måste vara roligt.

  425. Jag sa några saker som har att göra
    med en rekommendation.

  426. Tillsammans med kapitlet i FYSS
    är det intressant.

  427. Det står inget om barn med Downs,
    men det är en kunskapsöversikt-

  428. -kring effekter av fysisk aktivitet.

  429. Rekommendationerna har blivit
    ratificerade av de organisationerna.

  430. Det har varit en lång resa
    att få en "peer review".

  431. Vi vågar luta oss på dem.

  432. Det var en lång rad
    duktiga människor som gjorde det här-

  433. -så jag vill lägga på deras namn
    avslutningsvis. Tack så mycket!

  434. Textning: Jenny Tegnborg
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Vikten av rörelse för barn med Downs syndrom

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

En timmes aktivitet om dagen gör alla gott, säger Örjan Ekblom, lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Fysisk aktivitet förebygger sjukdomar, ökar inlärningen och ger ett bättre självförtroende. Barn med Downs syndrom har samma goda utveckling när det gäller konditionsträning och styrketräning som andra barn. Det handlar inte om att maximera konditionsnivåer, utan om att komma ifrån stillasittandet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Ämnen:
Idrott och hälsa, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Identitet och livsstil > Personer med funktionsnedsättning
Ämnesord:
Allmän medicin, Barn och idrott, Downs syndrom, Genetiskt betingade syndrom och sjukdomar, Medicin
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Vikten av rörelse för barn med Downs syndrom

En timmes aktivitet om dagen gör alla gott, säger Örjan Ekblom, lektor på Gymnastik- och idrottshögskolan. Fysisk aktivitet förebygger sjukdomar, ökar inlärningen och ger ett bättre självförtroende. Barn med Downs syndrom har samma goda utveckling när det gäller konditionsträning och styrketräning som andra barn. Det handlar inte om att maximera konditionsnivåer, utan om att komma ifrån stillasittandet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Höj pulsen och må bättre

Personer med intellektuella funktionsnedsättningar har överlag sämre hälsa än andra. Forskningslitteratur visar att barn med utvecklingsförseningar uppvisar fetma i högre grad och ofta har en livsstil med bristande fysisk aktivitet. Eva Flygare Wallén, barnsjuksköterska och forskare i pediatrik, har infört en mer hälsosam skoldag med fler aktiviteter och hälsosammare mat på en gymnasiesärskola. Här berättar hon om resultatet. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Härs och tvärs

Sussan Eriksson och Moa Zetzell tränar barn med Downs syndrom och berättar här om sina träningsprogram. "Upp å ned" är gympa för barn under tre år med Downs syndrom för att de så tidigt som möjligt ska komma igång med fysisk aktivitet och utveckla sina motoriska förmågor. Gemenskap, glädje och utveckling är gympagruppens motivationsord. "Härs å tvärs" är nästa steg - ett idrottspass där det är lika viktigt att röra på sig som att lära sig kommunicera med andra i samma ålder via ord eller tecken. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Kan alzheimers förebyggas?

Lotta Granholm-Bentley, professor i neurobiologi, berättar om de sjukdomstillstånd som lätt kan förväxlas med alzheimers hos personer med Downs syndrom samt hur alzheimers kan förebyggas. För inte så länge sedan levde personer med Downs syndrom bara tills de var 20 år gamla - idag lever de till 60, säger hon. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Grönt te för kognitionen

Professor Rafael de la Torre berättar om sina studier om hur EGCG-extraktet som utvinns ur grönt te kan hjälpa unga vuxna med Downs syndrom att förbättra sin kognition och sitt adaptiva beteende. Studiens resultat är lovande och kan innebära att behandling av trisomi 21 möjliggörs i framtiden. Maj Hultén, senior professor i klinisk genetik, inleder med en historisk genomgång om upptäckten av Downs syndrom. Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Downs syndrom - kost och rörelse

Svenska Downföreningen

Mickan Lüning från Svenska Downföreningen berättar om hur föreningen bildades och växte från en skara köksbordsföräldrar till en medlemsorganisation på 3 500 medlemmar. Vad innebär det att få ett barn med Downs syndrom? Hur är det för andra familjer som är i samma situation? Inspelat den 8 april 2016 på Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Arrangör: Centrum för sällsynta diagnoser och Karolinska universitetssjukhuset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & idrott och hälsa

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Drogfokus 2016

Steroider på nätet

Forskaren Jesper Andreasson talar om hur dopningsproblematiken har flyttat från en fysisk arena till en virtuell. Ur ett sociologiskt perspektiv studerar han olika forum på sociala medier och ser hur diskussionen kring dopning pågår och legitimerar användandet. Inspelat den 19 oktober 2016 på Uppsala konsert & kongress. Arrangörer: Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Linggymnastik - motion i nationens tjänst

Under 1800-talet utvecklade Per Henrik Ling ett system med gymnastiska rörelser som kom att prägla svensk gymnastik under ett och ett halvt sekel. Men var fick han sina idéer ifrån?

Fråga oss