Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : 79,55% naturligtDela
  1. Naturlighet är någonting
    som kommer upp väldigt ofta-

  2. -när man pratar om mat
    och bioteknologi.

  3. Jag tänkte ge en liten bakgrund till
    vad det här handlar om.

  4. Jag är säker på att alla nån gång
    sett sån här marknadsföring.

  5. Här är det chips
    med "naturliga ingredienser".

  6. Jag är övertygad om att ni
    har stött på det på frukostflingor.

  7. "Bara naturliga ingredienser."

  8. Vad betyder det? Vad borde det betyda
    att det är "naturliga ingredienser"?

  9. Mina utgångspunkter för den här
    presentationen är följande:

  10. För det första vet vi faktiskt inte,
    med enighet, vad naturlighet är.

  11. Det finns ett antal olika svar,
    men vi är inte alla överens.

  12. Det är det första.

  13. Det andra är att bara för att nånting
    är naturligt, är det inte alltid bra.

  14. Även om vi kommer fram till vad det
    är så är det kanske inte önskvärt.

  15. Historiskt sett är mycket av det
    som presenterats som naturligt-

  16. -något vi i dag ser som konstigt.

  17. Aristoteles talar om vissa folk som
    "naturliga slavar". Det är märkligt.

  18. Icke desto mindre kommer det här
    inte att försvinna.

  19. Vi kommer att fortsätta se marknads-
    föring av "naturliga" livsmedel.

  20. Det här kan man förhålla sig till.

  21. "Naturen är god". Det ser nog ut
    så här på matfett även framöver.

  22. I USA pågår för närvarande
    en diskussion-

  23. -inom amerikanska läkemedels-
    och livsmedelsverket, FDA...

  24. ...som på grund av rättsprocesser-

  25. -har avkrävts en definition
    av termen "naturlig".

  26. Det är än mer populärt i USA-

  27. -att märka mat som "all natural
    ingredients" än vad det är här.

  28. Det har hittills inte funnits några
    riktlinjer över hur det ska göras.

  29. Ett antal konsumentorganisationer och
    företag har inlett rättsprocesser-

  30. -för att tvinga fram en definition.

  31. Ett företag som marknadsför
    sin produkt som "naturlig"-

  32. -vill inte att ett annat företag gör
    samma sak om produkterna är olika.

  33. Konsumentorganisationer vill veta vad
    "all natural ingredients" innebär.

  34. Vad betyder det?

  35. Därför har FDA begärt att få in
    kommentarer om vad det kan betyda.

  36. Ursprungligen skulle de ha ett svar
    i februari i år-

  37. -men nu är 10 maj
    deadline för kommentarer.

  38. Det har kommit in många
    från allmänheten-

  39. -men de stora, tunga aktörerna
    inom livsmedelsindustrin-

  40. -väntar med svar till sista minuten.

  41. Eftersom diskussionen finns i USA-

  42. -är det troligt att den kommer hit
    någon gång i framtiden också.

  43. Det plägar ju göra det.

  44. Det finns en debatt bland filosofer-

  45. -om vad naturlighet och natur är.

  46. Man kan konstatera
    att av de svar som givits-

  47. -så är det ett ganska litet antal
    som återkommer i olika versioner.

  48. Enligt den första är naturligt det
    som sker i enlighet med naturlagarna.

  49. Man kan beskriva dem
    genom deras motsatsord.

  50. Om det här är naturligt, vad är då
    motsatsen? Övernaturligt? Mirakulöst?

  51. Ett annat sätt att använda termen
    är att det naturliga är det vanliga.

  52. Det som vi är vana vid
    och som är etablerat, på nåt sätt.

  53. Eller möjligtvis det passande.
    "Det faller sig naturligt att..."

  54. Man kan göra annorlunda,
    men då blir det lite opassande.

  55. Här finns historiskt sett
    ganska mycket även i lagstiftning-

  56. -angående olika sexuella beteenden.

  57. Man kunde en gång i tiden kastas
    i fängelse för "naturvidrig otukt".

  58. En annan betydelse, kanske den
    som är vanligast, återkommer vi till.

  59. Det naturliga är det som inte är
    konstgjort. Det är inte artificiellt.

  60. Det är nåt som skett
    oberoende av människan.

  61. Slutligen kan man säga att det är
    det vilda eller oförutsägbara.

  62. Det vi inte vet hur det går till.

  63. Som om vi lämnar en del av trädgården
    orörd och ser vad som händer.

  64. Vi låter naturen ha sin gång.

  65. Om man går över till livsmedelssidan
    kan man se att den första återkommer.

  66. Att naturlig mat är mat
    som inte är skapad av oss människor.

  67. Det är nåt man kan plocka i skogen-

  68. -utan att ha odlat det
    eller liknande.

  69. Det man kan konstatera, då temat
    för symposiet är växtförädling-

  70. -är att naturlig mat i den här
    meningen sällan förekommer längre.

  71. Framför allt inte i såna mängder
    att den kan föda befolkningen.

  72. Vi har satt naturen ur spel,
    i viss mån-

  73. -i syfte att skaffa oss mat
    som är anpassad till våra behov.

  74. Det finns en föreställning om att det
    naturliga är av människan opåverkat.

  75. Genmodifierat är mindre naturligt-

  76. -än sånt som korsats fram
    på konventionell väg, till exempel.

  77. Det här tillåter grader. Saker
    kan vara mer eller mindre naturliga.

  78. Det stämmer bra med de intuitioner
    de flesta av oss har.

  79. Det högförädlade är mindre naturligt
    än det lågförädlade, till exempel.

  80. En annan betydelse lånar jag
    av den finska filosofen Helena Siipi-

  81. -som har påtalat att "naturligt" kan
    betyda autentiskt eller oförfalskat.

  82. Det naturliga är nånting som kanske i
    hög grad är producerat av människan-

  83. -men med traditionella metoder.

  84. Kalixlöjrommen kommer från Kalix
    och inte från ett område i närheten.

  85. Det här märker vi när man pratar om
    ursprungsmärkning av vin och ost.

  86. Naturlighet är då det autentiska.

  87. Men det finns en tredje betydelse
    - det näringsmässigt passande.

  88. Det är det naturliga för oss att äta-

  89. -vilket förespråkare
    för olika dieter hävdat.

  90. "Det naturliga för människan är att
    äta det här." Annat är onaturligt.

  91. Det går tillbaka till det här att det
    näringsmässigt passande är naturligt.

  92. Det är naturligt för kor
    att äta gräs.

  93. Det är näringsmässigt passande
    för kor, men inte för oss.

  94. Vi har olika betydelser av naturligt-

  95. -och de som är relevanta
    för livsmedel kommer i grader.

  96. De tillåter
    mer eller mindre naturligt.

  97. Då kommer vi fram till mitt förslag.

  98. Ska man märka livsmedel som naturligt
    så bör det återspeglas-

  99. -både att det finns olika betydelser
    och att de kan variera i grader.

  100. Så här ser en typisk etikett ut.

  101. "100% natural."

  102. Det är onyanserat
    mot bakgrund av det här.

  103. Ett nytt sätt att etikettera mat
    som framställs som naturlig-

  104. -skulle kunna vara nåt sånt här.

  105. Det representerar grader
    av naturlighet i alla fall.

  106. Problemet med det här är
    att genom att klumpa ihop allting-

  107. -så missar man ju att termen
    har olika betydelser.

  108. Nånting kan vara mer
    eller mindre naturligt på olika sätt.

  109. 79,55 är naturligtvis löjligt
    eftersom det är gripet ur luften-

  110. -men poängen är att det inte
    är binärt. Det kan variera.

  111. Jag tänker mig nåt i den här stilen.

  112. Här har jag några axlar
    som representerar några betydelser-

  113. -som är relevanta
    i livsmedelssammanhang.

  114. Människoskapat, mer eller mindre
    skapat eller påverkat av människan...

  115. Det näringsmässigt riktiga, det
    autentiska och "och så vidare".

  116. Det kan finnas ganska många axlar,
    men jag visar bara en idé.

  117. Man kunde tänka sig en märkning
    som fungerar ungefär så här.

  118. Man redogör för respektive axel.
    Var placerar sig det här livsmedlet?

  119. Man kan konstatera att för det första
    finns det ett praktiskt problem.

  120. Hur kommer man överens?

  121. Det är inte krångligare
    än vid andra typer av märkningar-

  122. -till exempel märkning av ekologiskt.
    Det kräver att man är överens.

  123. Att man har en konvention
    för vad som kvalar in eller inte.

  124. Man kan tänka sig att om man märker
    livsmedel enligt den här principen-

  125. -med naturlighet som varierar
    i grader-

  126. -att det till slut utkristalliserar
    sig ett relativt litet antal mönster-

  127. -som täcker in de flesta livsmedel.

  128. På så vis kanske man i förlängningen
    kan göra om det här-

  129. -till fyra-fem olika märkningar-

  130. -som skulle representera ett mönster
    på de här axlarna.

  131. Fördelarna med det här
    är att man får en annan balans-

  132. -mellan att man faktiskt
    får mer information-

  133. -än om man bara har en märkning som
    säger om det är naturligt eller ej.

  134. Man täcker in de här varianterna
    med att naturlighet-

  135. -dels kan variera längs olika axlar,
    och dessutom i grader på de axlarna.

  136. Vi får ett mer överskådligt system-

  137. -än om man skickar med en roman-

  138. -som berättar
    hur produkten kommit till.

  139. Filosofer älskar sånt, men det blir
    inte mycket till märkning av det.

  140. Det här är mitt tentativa förslag
    på hur man skulle kunna-

  141. -märka mat som naturlig eller inte.

  142. Jag ser med spänning fram emot
    vad amerikanska FDA-

  143. -kommer att svara när de fått in
    alla synpunkter på det här.

  144. Jag ser fram emot fortsatt diskussion
    och det här är mitt förslag.

  145. Med det tackar jag för mig.

  146. Textning: Gabriella Eseland
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

79,55% naturligt

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Hem- och konsumentkunskap
Ämnesord:
Kemisk industri, Kemisk teknik, Konsumentfrågor, Livsmedel, Teknik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Unga vuxna-dagarna 2016

Unga vuxna och unga vuxnas identitetsutveckling

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, konstaterar att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader. Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. Föreläsningen avslutas med en frågestund tillsammans med Folkhälsominister Gabriel Wikström och moderator Maria Edlund. Inspelat den 29 januari 2016 på Norra Latin, Stockholm. Arrangör: Andreas Murray & Maria Edlund, Krica och Sapu.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

TKM - Traditionell kinesisk medicin

Inom den traditionella kinesiska medicinen är de vanligaste behandlingsformerna akupunktur, mat som medicin, massage, qigong och örtmedicin. Den grundar sig på en mångtusenårig filosofi som syftar till att människan ska befinna sig i balans. Idag utövas den ofta parallellt med västerländsk skolmedicin.