Titta

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Om UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Föreläsningar från symposiet Bioteknik för hållbarhet i jordbruket. Det handlar om allt från konsten att genmodifiera växter till resistensförädling för att minska behovet av bekämpningsmedel. Hör forskare från SLU och KTH berätta om framtidens odling. Praktik och etik diskuteras samt de filosofiska grundvalarna för hållbarhet, vad betyder det egentligen? Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech. Moderator: Lisa Beste.

Till första programmet

UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket : Bioteknik i matproduktionDela
  1. Jag ska prata om
    hur vi kan få mer mat på bordet-

  2. -genom att använda dna-information.

  3. Men först vill jag bara visa er-

  4. -vad vi redan har åstadkommit
    med selektiv avel.

  5. Om jag var en bonde på 60-talet-

  6. -och hade ett kilo majs-

  7. -och ville få ägg från mina höns,
    så skulle det här kilot med majs-

  8. -på 60-talet ge mig fem ägg.

  9. År 2005 skulle samma kilo med majs-

  10. -inte ge mig bara fem ägg,
    utan fyra ägg till.

  11. Ett kilo majs ger mig alltså nio ägg.

  12. Det är rätt imponerande. Och
    för att få fram det här kilot med majs-

  13. -på 60-talet i USA-

  14. -så behövde jag cirka
    2,25 kvadratmeter odlingsbar mark.

  15. Lisa ska visa er-

  16. -hur mycket 2,25 kvadratmeter är.

  17. Min fru undrar nog
    vart bordsduken tog vägen.

  18. Så mycket är det.

  19. För att producera ett kilo majs i dag
    behöver jag hälften så mycket mark.

  20. Så vi har gjort
    stora framsteg med urval-

  21. -både när det gäller boskap och grödor.
    Det är ganska imponerande.

  22. Tack så mycket.

  23. Den här bilden ser vi ganska ofta.

  24. Vi har en växande befolkning som
    vi måste försörja med färre resurser-

  25. -som den förra talaren visade
    på ett mycket elegant sätt.

  26. Om vi tittar på det i större detalj-

  27. -så ser vi
    en ökad konkurrens om marken-

  28. -mellan grönsaker som vi vill äta,
    grödor som används som djurfoder-

  29. -och grödor
    som används till biobränsle.

  30. I den övre tabellen ser vi
    köttkonsumtionen i OECD-länderna-

  31. -där vi fortfarande har en liten ökning,
    men i övriga länder-

  32. -har vi fortfarande en kraftig ökning
    under de senaste tio åren.

  33. Även när det gäller
    produktionen av spannmål-

  34. -till biobränsle
    så ser vi en stark ökning-

  35. -särskilt i USA, men även i EU
    och i framtiden troligtvis även i Kina.

  36. Så pressen är stor
    på vår odlingsbara mark-

  37. -att den ska användas effektivt.

  38. Jag ska spinna vidare lite
    på min inledning.

  39. Vad har redan vi uppnått
    med selektiv avel under åren?

  40. Jag börjar med djuren. Om vi börjar
    med grisar, ett populärt kött-

  41. -så var antalet kultingar per sugga
    på 60-talet...

  42. En sugga
    fick fjorton kultingar på ett år.

  43. År 2005 var den siffran 21.
    Sju kultingar till, alltså-

  44. -tack vare ett förbättrat urval.

  45. Fodereffektivitet, det vill säga
    mängden foder som går åt-

  46. -för att få ett kilos tillväxt
    hos grisen.

  47. På 60-talet behövde jag tre kilo foder
    för att få ett kilos tillväxt-

  48. -och 2005
    var den siffran nere på 2,2 kg.

  49. Återigen en betydande förbättring-

  50. -när det gäller hur effektivt
    djuret tillgodogör sig fodret.

  51. För att få... Om jag har 1 000 kg foder-

  52. -så fick jag på 60-talet
    85 kg magert kött från min gris.

  53. År 2005 hade denna siffra
    mer än fördubblats.

  54. Jag får ut 170 kg magert fläsk
    av 1 000 kg foder.

  55. Väldigt imponerande förbättringar.

  56. Om vi tittar på gödkycklingar,
    det vill säga kycklingar som vi äter-

  57. -så tog det på 60-talet 100 dagar-

  58. -innan kycklingen hade nått
    sin marknadsvikt på två kilo.

  59. Men i dag
    har den siffran sjunkit till 40 dagar.

  60. Det är en förändring med 60 %.

  61. Om vi slaktade kycklingen på 60-talet-

  62. -så fick vi 12 % bröstfilé.

  63. År 2005
    hade den siffran stigit till 20 %.

  64. På 60-talet var fodereffektiviteten
    likartad hos grisar och höns.

  65. För att få ett kilos tillväxt
    behövdes tre kilo foder.

  66. År 2005 var den siffran 1,7 kg.

  67. En mycket större effektivitetsökning
    jämfört med fläsk, alltså.

  68. Om vi tittar på en värphöna på 60-talet-

  69. -så gav den oss 230 ägg per år.

  70. År 2005 har den siffran stigit till 300.

  71. Och antalet ägg vi fick
    per 1 000 kg foder-

  72. -på 60-talet var 5 000. Det fick inte
    plats, så jag tog fem i stället.

  73. År 2005 fick vi 9 000 ägg
    med samma mängd foder.

  74. Det här är förbättringar som har gjorts
    med hjälp av selektiv avel på djuren.

  75. Det går hand i hand med förbättringar
    inom odlingen av grödor.

  76. Vi använde majs som exempel.

  77. Den här linjen visar ökningen
    av majsproduktionen per hektar-

  78. -i USA genom åren.
    En ganska linjär ökning-

  79. -från fyra "korta" ton på 60-talet-

  80. -till nio och ett halvt ton
    för några år sen.

  81. Vi ser samma trend globalt sett,
    men man hade en lägre startnivå-

  82. -så om vi tittar på hela världen är
    produktionsnivåerna inte jämförbara-

  83. -med de amerikanska nivåerna.

  84. Den totala arealen för majsodling-

  85. -har varit ganska konstant i USA,
    medan den har vuxit globalt.

  86. Så även här ser man
    en stark ökning av skörd per hektar-

  87. -mycket beroende
    på selektiv växtförädling.

  88. Nu ska vi sätta ihop
    de här ungefärliga siffrorna.

  89. För att få 1 000 kilo magert fläsk på
    60-talet-

  90. -behövde jag 11 750 kg foder-

  91. -och 6,5 hektar odlingsbar mark.

  92. För att få samma resultat år 2005
    behövde jag knappt 6 000 kg foder-

  93. -men bara 2,5 hektar odlingsbar mark.

  94. Så behovet av odlingsbar mark
    har minskat med 2,5 gånger.

  95. För kycklingar är förändringarna
    ännu mer imponerande.

  96. På 60-talet behövdes 3 000 kg foder
    för att få 1 000 kg kyckling-

  97. -och man behövde 1,7 hektar mark.

  98. År 2005 behövde jag strax över hälften
    av dessa 3 000 kg foder-

  99. -men bara 0,37 hektar mark -
    en minskning med 4,6 gånger.

  100. Hos värphöns-

  101. -såg vi samma effektivitetsökning.

  102. Vi behövde 1,5 hektar-

  103. -för att producera 2 000 kg foder
    för att få 10 000 ägg.

  104. Vi behöver nu bara
    en kvarts hektar mark-

  105. -för att producera 1 111 kg foder.

  106. Så vi har redan kommit ganska långt.

  107. Nu ska jag gå in på genetiken-

  108. -bakom dessa egenskaper
    som vi baserar vårt urval på.

  109. När jag gick på high school,
    eller gymnasiet, i ert fall-

  110. -så lärde jag mig om Mendel och hans
    bin. Jag hoppas att ni känner till det.

  111. Det lockade mig verkligen,
    för man hade så fina exempel.

  112. Om man korsade en gul, rund ärta
    med en rynkig, grön ärta-

  113. -så blir alla ärtor i nästa generation
    gula och runda.

  114. Om man i sin tur korsar dessa får man
    alla möjliga olika kombinationer.

  115. Gul och rund, gul och rynkig, grön och
    rund och till och med grön och rynkig.

  116. Det var så vackert och enkelt
    att alla dessa egenskaper-

  117. -vare sig det handlade om form,
    färg, smak eller form på skidan-

  118. -hade en enstaka gen
    som avgjorde hur den skulle se ut-

  119. -och alla dessa gener tycktes agera
    oberoende av varandra.

  120. Samtidigt verkade även
    Francis Galton-

  121. -som sysslade med annan forskning.
    Han mätte längd hos människor-

  122. -och jämförde med föräldrarnas längd.

  123. Han såg ett tydligt samband-

  124. -mellan föräldrarnas genomsnittslängd-

  125. -och avkommans längd.

  126. Här fanns en uppenbar ärftlig faktor-

  127. -och den här regressionskoefficienten
    avslöjar-

  128. -att på den tiden så var 65 % av
    variationerna i människors längd-

  129. -avhängiga genetiska faktorer.
    Men det var på en helt annan skala.

  130. Det är just de här
    mer komplexa egenskaperna-

  131. -där det vi tittar på,
    som kroppsstorlek i de här tre bilderna-

  132. -bestäms av
    ett mycket stort antal gener-

  133. -tillsammans med miljöfaktorer.

  134. Det första exemplet är vår längd,
    där vi har många naturliga variationer-

  135. -som i hög grad är ärftliga.

  136. Hundarna och hönsen-

  137. -är helt och hållet ett resultat
    av människans artificiella urval.

  138. Hundar har valts ut i tusentals år
    för olika syften.

  139. Vakthundar, jakthundar,
    väskhundar, och så vidare.

  140. Det urvalet har gjorts i tusentals år-

  141. -och storleksskillnaderna imponerar.

  142. Hönsen i den sista bilden
    är lika gamla-

  143. -men den ena
    har tagits fram för köttproduktion-

  144. -och den andra har tagits fram
    för att lägga ägg.

  145. De här skillnaderna beror
    på selektiv avel under 50-60 år.

  146. Det visar både
    på urvalets stora betydelse-

  147. -och på de stora variationerna
    som faktiskt finns.

  148. För att studera genetiken
    bakom det här på dna-nivå-

  149. -så behöver vi ta hjälp av markörer.

  150. Vi har olika sorters
    genetiska markörer-

  151. -som består av genetiska variationer
    på kända platser i vårt dna-

  152. -som gör det lätt för oss
    att följa dna-segment-

  153. -och koppla variationer i dna:t-

  154. -till skillnader i de egenskaper
    som påverkas av dna:t.

  155. Vi kan alltså följa dessa förändringar-

  156. -och sen med hjälp av analys
    hitta viktiga områden-

  157. -och göra mer specifika urval.

  158. En väldigt populär markör nu för tiden-

  159. -är nåt som kallas
    för enbaspolymorfier-

  160. -och det är förändringar i ett baspar.

  161. Här ser vi en liten bit dna-

  162. -från fem olika individer,
    eller snarare fem olika dna.

  163. De ser nästan identiska ut,
    förutom på ett enda ställe-

  164. -där alla andra har ett "G",
    men den här individen har ett "C".

  165. Det här är alltså en enbaspolymorfi.

  166. Vi har inte bara
    några stycken såna här-

  167. -utan vi har miljontals stycken
    som vi kan använda oss av.

  168. Vi har en mängd olika tekniker för att
    använda dessa markörer till urval.

  169. Vi har små objektglas med
    3 000-10 000 såna här markörer-

  170. -och vi har andra med 50 000 stycken.

  171. Det finns även objektglas
    med 750 000 markörer-

  172. -och med dagens teknik har vi tillgång
    till helgenomsekvensering-

  173. -där vi kan hitta alla genetiska
    variationer hos olika djur.

  174. Det kan vi använda oss av,
    för djuren är kraftigt besläktade-

  175. -inom de flesta djurbestånd,
    och om vi har djur-

  176. -som har använts flitigt
    som mor- och farföräldrar inom aveln-

  177. -så kan vi ta reda på
    deras genomsekvens.

  178. Yngre tjurar
    kanske kan typbestämmas-

  179. -för hundratusentals markörer.

  180. Tjurar som utgör urvalskandidater kan
    typbestämmas för 50 000 markörer-

  181. -och korna på gårdarna
    för upp till 10 000 markörer.

  182. Men då vi vet att de är besläktade
    kan vi genom så kallad imputering-

  183. -som är en statistisk teknik
    för att fylla i tomrummen-

  184. -låta informationen från
    helgenomsekvenseringen sippra ner-

  185. -och börja fylla i tomrummen här nere-

  186. -och till viss del även hos korna.

  187. Vi kombinerar olika tekniker i labbet
    med olika tekniker i datorn-

  188. -för att få en mer komplett bild.

  189. Vad gör vi med denna information?
    Jag ska börja med att prata om-

  190. -genomtäckande associationsstudier-

  191. -och med dessa studier vill vi hitta-

  192. -dna-varianter som är viktiga
    för våra utvärderade egenskaper.

  193. Vi har en population där vi har kartlagt
    våra utvärderade egenskaper-

  194. -och typbestämt dem för tusentals
    dna-varianter - enbaspolymorfier.

  195. Genom analys kan vi ta reda på-

  196. -var nånstans i genomet områdena
    som påverkar dessa egenskaper finns.

  197. Jag har ett exempel
    där Mistra Biotech var delaktigt.

  198. Det gällde kartläggningen
    av en genomregion-

  199. -som påverkar mjölkens koagulering
    vid ostproduktion.

  200. För att göra ost
    måste man ha mjölk som koagulerar-

  201. -och hos rasen
    svensk röd och vit boskap-

  202. -har arton procent av korna
    mjölk som inte koagulerar-

  203. -och som inte lämpar sig
    för osttillverkning.

  204. Om vi genomför traditionella
    ärftlighetsuppskattningar-

  205. -så ser vi att 45 % av variationen
    beror på genetiska faktorer-

  206. -och att det finns
    en genetisk korrelation på 0,38-

  207. -med mjölkens totala proteininnehåll.

  208. I den här studien, som gjordes med
    Lunds universitet, hade vi 400 kor-

  209. -som vi tog mjölkprover från-

  210. -och sen testade vi i vilken
    utsträckning mjölken koagulerade.

  211. Vi studerade sen korna
    med 700 000 olika markörer.

  212. När vi analyserade resultaten såg vi...
    Det här är kromosom arton.

  213. Här har vi ett stort antal markörer
    för kromosom arton.

  214. Varje blå prick är en enbaspolymorfi,
    och den här Y-axeln-

  215. -avslöjar hur mycket som tyder på
    en genetisk påverkan här.

  216. Den största påverkan hittar vi här.
    En dna-markör-

  217. -som har en påverkan
    på mjölkens koagulering.

  218. Vi zoomade in på den regionen
    och använde oss av imputering.

  219. Till en början hade vi 7 800 markörer
    i den här regionen.

  220. Efter en imputering till helgenomnivå-

  221. -så hade vi ungefär 138 000 markörer.

  222. Vi fick alltså mycket fler
    dna-markörer i den regionen-

  223. -genom att använda oss
    av datorn som verktyg.

  224. En ny analys med de imputerade
    markörerna gav oss starkare bevis.

  225. Det här var min bästa markör tidigare-

  226. -och de svarta prickarna är markörerna
    jag fick från imputeringen.

  227. Så det gav oss ännu starkare bevis-

  228. -med kopplingar till
    ett antal gener som är kandidater-

  229. -till att påverka den här egenskapen,
    och dessa studerar vi nu närmare.

  230. Vi använder även dna-markörer
    inom genomisk selektion.

  231. I den klassiska modellen påverkas
    fenotypen, d.v.s. kon, av två saker.

  232. I standardmodellen
    påverkas den av genetik och miljö.

  233. Och genetiken
    brukar betraktas som en svart låda.

  234. Men tack vare
    all den här dna-informationen-

  235. -kan vi nu få en bättre svart låda.

  236. Vi kan hitta enskilda genregioner
    som påverkar egenskapen-

  237. -eller så kan vi använda
    genotyper från hela genomet-

  238. -för att få en bättre prediktor.

  239. Precis som med
    genomtäckande associationsstudier-

  240. -så har vi en population
    där vi har kartlagt-

  241. -dna med tusentals markörer
    samt alla utvärderade egenskaper-

  242. -och tillsammans ger detta oss
    olika prediktionsekvationer.

  243. Vi bygger en modell som berättar vad
    en markör gör och för vilken egenskap.

  244. Vi väljer inte ut markörer,
    utan vi använder allihop.

  245. Sen har vi en annan population
    som innehåller våra kandidatdjur.

  246. Vi inga utvärderade egenskaper ännu,
    men vi har alla dessa markörer-

  247. -och genom att använda
    de här ekvationerna-

  248. -kan vi få fram genomiska avelsvärden
    bara genom att utvärdera genotyperna.

  249. Det innebär att vi kan välja ut
    rätt individer mycket tidigare.

  250. En av de stora skillnaderna är-

  251. -att om vi har en individ
    utan en egen fenotyp-

  252. -så utgörs det djurets avelsvärde-

  253. -av hälften av pappans
    och hälften av mammans avelsvärde.

  254. Man missar hälften av variationen, för
    man får inte koll på omkombinationen-

  255. -som avgör vilken halva den fick
    från pappan respektive mamman.

  256. Genomisk selektion låter oss basera
    urval på enbaspolymorfiernas effekter-

  257. -vilket innebär att vi inte bara
    har föräldrarnas information-

  258. -utan vi har även koll på
    den här mendelska omkombinationen.

  259. Vi vet inte bara att en ko får hälften
    av sitt genom från varje förälder.

  260. Vi vet även vilken halva
    den fick från varje förälder.

  261. Med den här informationen-

  262. -kan vi antingen fortsätta som i dag,
    och få mindre inavel-

  263. -eller så kan vi få större genetisk
    framgång med dagens inavelsgrad.

  264. Behöver vi det här? Jag visade er ju
    framgångarna med traditionellt urval.

  265. Som vi hörde tidigare
    så ådrar sig boskapshållningen-

  266. -en hel del kritik för att den bidrar
    till den globala uppvärmningen.

  267. Om vi tittar på olika produktionsformer
    runt om i världen-

  268. -så ser vi att köttproduktionen släpper
    ut en stor mängd växthusgaser.

  269. Det gäller även mjölkproduktionen.

  270. Det beror till stor del på att idisslare
    producerar mycket metangas-

  271. -som de rapar ur sig.
    Om vi tittar på de totala utsläppen-

  272. -så består en stor del av metan,
    som är en större bov än koldioxid.

  273. Det utgör 40 %. Den andra halvan
    kommer från den "gröna" sidan.

  274. Koldioxidutsläpp vid fodertillverkning,
    förändrad markanvändning, med mera.

  275. Så det här är
    ett helt nytt område med egenskaper-

  276. -som vi måste förbättra
    för att minska utsläppen.

  277. Och mängden metangas
    som en ko släpper ifrån sig-

  278. -har en starkt genetisk koppling,
    som går att mäta, även om det är dyrt.

  279. Så våra traditionella avelsmål-

  280. -som oftast handlar om produktion
    och effektivitet, måste anpassas-

  281. -med nya egenskaper.

  282. Genomisk selektion är särskilt
    användbart för egenskaper-

  283. -som är svåra
    eller väldigt dyra att mäta.

  284. Egenskaper som metanutsläpp
    kan bara mätas-

  285. -i speciella forskningsbestånd, så
    det krävs ett internationellt samarbete-

  286. -för att skapa en referenspopulation.

  287. Andra egenskaper som vi har studerat
    är endokrin fertilitet-

  288. -foderutnyttjande
    och som sagt produktion av metan.

  289. Väldigt viktiga egenskaper,
    särskilt nu för tiden-

  290. -är motståndskraft mot sjukdomar
    hos växter.

  291. Men även sånt som kväveeffektivitet,
    som vi fick höra lite om i dag.

  292. Om man vill använda dna-information
    inom aveln-

  293. -är det effektivast för egenskaper
    som är svåra att mäta-

  294. -och som har en låg arvbarhet.

  295. Saker som fertilitet hos boskap och
    sjukdomsresistens hos vissa växter.

  296. För egenskaper
    som vi redan haft stor framgång med-

  297. -för att de är lätta att mäta
    och är väldigt ärftliga-

  298. -så finns det ingen anledning
    att använda genomisk selektion.

  299. Och ju fler egenskaper
    vi kan använda dna-informationen till-

  300. -desto lönsammare blir vår investering.

  301. Jag skulle vilja säga
    att tack vare genomiken-

  302. -kan vi öka vår matproduktion
    på ett mer hållbart sätt.

  303. Tack för er uppmärksamhet, och tack
    till dessa människor för deras bidrag.

  304. Tack ska ni ha.

  305. Översättning: Mattias R. Andersson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Bioteknik i matproduktion

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Ämnen:
Biologi > Djur och natur > Naturbruk > Jordbruk, Biologi > Genetik och genteknik
Ämnesord:
Biologi, Genetik, Genmodifierade livsmedel, Livsmedelsindustri, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifierad GI-potatis

Hur kan man med bioteknik göra potatis nyttigare och grönare ur ett miljöperspektiv? Forskaren Mariette Andersson på Sveriges lantbruksuniversitet har tagit fram en potatis med lågt glykemiskt index och berättar här om det. Målet är att ta fram en ny King Edward som är resistent och inte behöver besprutas så mycket som dagens matpotatis. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Genmodifiering på gott eller ont?

Föreläsning med Karin E Björnberg, miljöfilosof, som analyserar hållbarhetsbegreppet. Hon berättar om kluvenheten kring så kallade GMO-produkter. En del forskare menar att genmodifierade grödor är positivt för hållbar utveckling i jordbruket. Andra håller inte med utan menar att det är en teknisk quickfix som leder till hälsorisker och orättvisor när det gäller mark och matresurser i världen. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

79,55% naturligt

Vad är naturliga ingredienser egentligen? Per Sandin som är forskare i bioetik på Sveriges lantbruksuniversitet berättar om det. Alla är inte överens om vad det är eller om att det nödvändigtvis är bra. Sandin menar att livsmedel är mer eller mindre naturliga. Här presenterar han ett förslag till riktlinjer för märkning som är mer lättöverskådliga än dagens. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Ny attityd till GMO:s

Professor Carl-Johan Lagerkvist berättar om en svensk studie där man undersökt konsumenters beteenden kring bioteknik. Omfattningen av genmodifierade grödor i världen är stor, men kunskapen kring konsumeternas beteende är fortfarande liten. Enligt Lagerkvist har studier som gjorts utanför Europa visat på att konsumenter inte längre ser genmodifiering som något konstigt och det ser ut som att trenden är liknande i Sverige. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Fältkrassing framtidens oljeväxt

Li-Hua Zhu är professor i växtförädling på Sveriges lantbruksuniversitet och berättar om fältkrassing som framtidens oljeväxt. Hon menar att det behövs alternativ till de grödor som används i dag om vi ska klara av att få fram råvaror i takt med befolkningsökningen i världen. Li-Hua Zhu är är involverad i flera forskningsprojekt där man med genteknikens hjälp försöker förbättra eller skapa helt nya kulturväxter. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Klimatsmarta spannmål

Pernilla Tidåker forskar i miljöteknik och föreläser om hur man kan skapa kväveeffektiva odlingssystem för spannmålsodling som inte bara gynnar miljön utan som också är kostnadseffektiva. Hon menar att man ska använda tekniken för att maximera jordbruket, få ut mer av skördarna, minska kväveutsläppen och producera livsmedel mer effektivt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Bioteknik för hållbarhet i jordbruket

Bioteknik i matproduktion

Matproduktionen har förbättrats sedan 1960-talet och mycket har hänt i effektiviseringen av jordbruket och inom selektiv avel. Professor Dirk-Jan de Koning föreläser om genomisk selektion. Det handlar om att identifiera och välja ut markörer som kan kopplas till gener för egenskaper som är intressanta att förbättra. Han menar att genomik är nyckeln till att öka livsmedelsproduktionen på ett hållbart sätt. Inspelat den 11 april 2016 på Kungliga Skogs- och lantbruksakademien i Stockholm. Arrangör: Mistra Biotech.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Första kvinnliga kosmonauten på rymdstationen

Elena Serova är den första kvinnliga kosmonauten att besöka internationella rymdstationen ISS. Hon berättar om sin senaste halvårslånga rymdexpedition och alla experiment som gjordes där. Elena Serova studerade till exempel hur det mänskliga hjärtat påverkas i viktlöst tillstånd. Hon pratar också om den miljöforskning som kan bedrivas från rymden. Inspelat den 21 september 2015 i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Barns sexualitet gör vuxna osäkra

Är det okej att en tvååring onanerar på dagis? Förskolepedagoger efterlyser utbildning och ett gemensamt förhållningssätt. Och en pappa funderar på hur han ska göra för att inte hämma sin dotters sexuella utveckling. RFSU:s frågelåda vittnar om vuxnas funderingar och oro, säger sexualupplysare Maria Bergström.

Fråga oss