Tänk till snackar stress

Om Tänk till snackar stress
Vi pratar om stressen, oron och ångesten som vi alla kan känna, men som vi sällan pratar högt om. Det handlar om allt från framtidsstress, panikångest och kärlek till sociala medier och könsroller.
Dela serien
Dela serien på FacebookDela serien på TwitterDela serien på PinterestDela serien via e-post Kopiera länken till serienTangentbordskontroller för spelaren
- ␣Mellanslag,
- ↵Retur:
- Spela / pausa programmet
- M
- Ljud på / av
- ↑Pil upp:
- Höj ljudvolymen
- ↓Pil ned:
- Sänk ljudvolymen
- →Pil höger:
- Hoppa framåt 5 sekunder
- ←Pil vänster:
- Hoppa bakåt 5 sekunder
- 0 - 9
- Hoppa direkt till 0% - 90% av programmets längd
- C
- Välj språk för undertextning
- F
- Visa spelaren i helskärmsläge
- Esc
- Avsluta helskärmsläge

Kan man dö av ett brustet hjärta?
Alltså fysiskt, bara lägga av?Nä, inte dö. Det tror jag inte.
Man kan tycka att ångesten omkring
är jobbig, men inte dö.Kärlek kan göra en till världens
lyckligaste och världens ledsnaste.-Det har sån sjuk påverkan.
-Hur förhåller man sig till kärlek?Man blir lycklig för att man tänker
på den här personen--men samtidigt mår man ganska dåligt
för att man kommer tillbaka till--att det inte finns nån chans. Ingen
tycker om mig. Man tänker det värsta.Jag är kär i en person just nu.
Det är jobbigt för jag har varit kär
i den här personen i 3,5 år.Jag vill berätta, men jag velar fram
och tillbaka. Är det värt det?Man vill inte krossa drömmarna
om den här personen.Om man säger: "Hej.
Jag tycker om dig väldigt mycket."--och personen bara gapflabbar
åt en...Det är ju mardrömmen.
Jag tror att folk tycker
att jag är rolig.Jag är speciell.
Jag är inte som alla andra.Ingen är precis likadan,
så alla är speciella.Och att jag är rolig och speciell
gör att jag är underbar.Känslan när jag mår dåligt
och är ledsen...Säg att du ska ut och resa
och väntar på ditt flygplan.När alla har gått på flyget står
du kvar. Alla vinkar och skrattar.Du känner dig ensam för att ingen
är kvar. Ingen kan hjälpa dig.Det bästa som kunde hända är
att jag går fram till personen--och förklarar mina känslor,
och att personen säger:"Jag känner likadant. Tack.
Jag har inte vågat berätta."Drömmen är att jag ska få leva
med den här personen.Jag har haft olika förhållanden
ständigt sen jag var tolv år.-Det är ju helt sjukt.
-Varför det?Jag har aldrig varit singel. Varför
har jag så svårt för att vara ensam?Kärlek ska vara lustfyllt,
men för mig är det mer ångest.Utåt sett ska kärlek vara så vackert,
underbart och lättsamt.Men det kan skapa ångest att ha press
på sig att vara i ett förhållande.Meningen med livet är
att skaffa familj.Men jag vill vara bekväm
med att faktiskt vara själv.En terapeut sa till mig förra året
att många av mina problem bottnar ni--att jag är rädd att bli ensam,
oönskad och oälskad.Jag är inte rädd för ormar och sånt.
Jag är bara rädd för att bli ensam.Fy, vad klyschigt.
Nu pratar vi kärlek med Emma.Kärlek och ångest
kan kännas på samma sätt. Konstigt.När man blir förälskad
frisätts faktiskt stresshormoner.Det är det som gör att hjärtat
bultar, man får svettiga handflator.Du kan rodna när du ser
personen du är förälskad i.Kan man dö av brustet hjärta?
Forskning visar att man kan få
påverkan på hjärtat--när man är olyckligt kär
eller har blivit dumpad.När man blir dumpad aktiveras
samma regioner i hjärnan--som när man får en smäll på käften.
Fysisk smärta.Så därför upplever vi olycklig kärlek
som oerhört plågsam.Så om jag blir slagen på käften-
-känns det på samma sätt
som när jag blir dumpad, i hjärnan?-Ja, i viss utsträckning.
-Okej. Kan jag ringa ambulansen då?Jag tror inte att det är ambulansen
som kan hjälpa dig då, tyvärr.Okej då. Vad kan då hjälpa mig?
När man mår så där dåligt kan det
vara bra att på nåt sätt tänka--att det som händer i din hjärna
är övergående kemiska processer.Om man är förstörd och inte kan tänka
att det är en kemisk reaktion, då?Det finns inte mycket att göra.
Man kan ju söka professionell hjälp.Men man måste acceptera att plågsamma
känslor är en del av livet.Tillslut går olyckliga
förälskelser över.-Vad gott.
-Du är väl ingen dubbeldippare?-Vad är dubbeldippare?
-Det är precis det där du gjorde.Att man äter och sen dippar igen,
och så måste alla få dina basilusker.När man mår skit,
hur ska man då orka be om hjälp?Vilken hjälp ska man söka?
Jag har inga lösningar,
men jag ska testa olika sätt.I dag ska jag testa
en promenad i skogen.När jag blir kär är det
som att allt stannar till.All min energi går åt till
att vara kär.Kärlek ska vara så romantiskt
och vackert--men jag blir bara skitstressad.
Naturen ska ha en lugnande effekt
på folk som är stressade.Så jag ska ta en promenad
och reflektera över kärleken.När mitt ex gjorde slut
var jag riktigt ledsen.Det tog tid att bearbeta det.
Vi hade ju byggt upp nåt starkt.Det försvann bara.
Det var inte kvar när man vaknade.Man måste låta det ta tid.
Bevara känslorna och låta sig själv
reflektera över vad som har hänt.Så en promenad är nog skitbra.
Nu har jag gått omkring här
i en halvtimme.Det känns inte superkul, men det är
givande att gå samla sina tankar--och tänka på annat. Man kan komma på
saker man inte har tänkt på på länge.Att kärlek kan vara så fint
och så jobbigt på samma gång.Experten sa att kärlek och ångest
ofta känns som samma sak.Man är ju så känslomässigt engagerad.
Man kan bli väldigt lycklig,
eller bara sårad.Och så alla gånger man
velat ha kärlek, en partner--men inte hittat det.
Oavsett om man blir dumpad, dumpar
eller är singel--är kärlek ofta bara nåt
som är svårt.Som Henrik, som berättade
att han har varit olyckligt kär.Vi ringer honom.
-Det är Henrik.
-Hej. Hampus och Tora här.-Hur mår du?
-Bra.Du har berättat om din situation,
hur du mår.-Är du fortfarande kär i personen?
-Ja. Sorgligt nog.Man berättar det inte för personen,
utan fortsätter bara vara kär.Det bara flyter på.
Vad skulle du säga till nån
som är i samma situation som du?Jag är inte en superbra förebild
eftersom jag själv inte har berättat.-Vad hade du själv velat höra.
-Bara gör det.Om de inte accepterar dina känslor
går de miste om dig.Du har inte gjort nåt fel för att du
tycker om den här personen.Om den inte visar
samma känslor tillbaka--kanske ni kan prata om det,
så det inte blir jobbigt.Men annars, släpp det bara.
Då är det exakt våra ord till dig.
Du är så fin och klok.-Ta åt dig av dina egna ord.
-Åh!Tack för att jag får vara med
och dela med mig.Det är underbart.
Självklart får du vara med. Hej då.
Skapa klipp
Klippets starttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Klippets sluttid
Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.Kärlek
Avsnitt 1 av 10
- Produktionsår:
- Längd:
- Tillgängligt till:
Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.
- Ämnen:
- Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
- Ämnesord:
- Fysiologisk psykologi, Förälskelse, Känslor, Kärlek, Psykologi
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9
Alla program i Tänk till snackar stress

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Kärlek
Avsnitt 1 av 10
Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Sociala medier
Avsnitt 2 av 10
I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Panikångest
Avsnitt 3 av 10
Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Access
- Längd:
Skönhetsideal
Avsnitt 4 av 10
Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Sömn
Avsnitt 5 av 10
Det finns många saker som kan få en att sova dåligt. Ibland är det yttre faktorer som grannar som låter, men det kan också vara för att man ligger och tänker på saker man måste hinna. Om man inte sover så mår man till slut väldigt dåligt. EliSophie berättar om hur det kan vara. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför vi behöver sova och hur många timmar som faktiskt är nödvändiga.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Alkohol
Avsnitt 6 av 10
Marika berättar om när hon gick i gymnasiet och drack väldigt mycket alkohol. Hon ville passa in och vara en del i gänget, men hon fick mer ångest och oro. Det finns många negativa konsekvenser av att använda droger och alkohol, men det måste ju finnas något bra med det också. Psykiatriforskaren Emma Frans berättar om varför många ändå dricker alkohol.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Könsroller
Avsnitt 7 av 10
I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Föräldrar
Avsnitt 8 av 10
Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och bli älskad för den man är. Vi träffar Tove som inte har haft det så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd hemma. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Roller och status
Avsnitt 9 av 10
Roller och status kan påverka oss på många olika sätt. Man kan till exempel må dåligt av att inte ha någon status eller så blir man stämplad som något man inte vill vara. Vi träffar Felicia som berättar om en roll hon haft under skoltiden och som påverkat henne. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför vi ofta söker efter en specifik roll i olika grupper, trots att den kan få oss att må dåligt.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9

- Spelbarhet:
- UR Skola
- Längd:
Framtiden
Avsnitt 10 av 10
Vad ska du bli när du blir stor? Om framtidsstress och prestationsångest och att må dåligt av att känna att man hela tiden måste prestera för att bli något. En som har erfarenhet av att må dåligt på grund av framtidsstress och skolstress är Tilde. Hon berättar om hur hon har haft det. Vi träffar psyklologen Jenny Jägerfeld som ger oss lite perspektiv och förklarar varför det är så lätt att oroa sig för framtiden. Hon ger råd om hur man kan minska prestationskraven.
- Produktionsår:
- 2016
- Utbildningsnivå:
- Grundskola 7-9