Titta

Tänk till snackar stress

Tänk till snackar stress

Om Tänk till snackar stress

Vi pratar om stressen, oron och ångesten som vi alla kan känna, men som vi sällan pratar högt om. Det handlar om allt från framtidsstress, panikångest och kärlek till sociala medier och könsroller.

Till första programmet

Tänk till snackar stress : FöräldrarDela
  1. Det är konstigt att ångest och stress
    kan komma åt en överallt.

  2. Inte ens i vårt hem med de käraste
    som vi har är vi fria från det.

  3. Många kan känna igen sig i-

  4. -att stället där man ska känna sig
    tryggast kan ge en mest ångest-

  5. -och gör en mest stressad.

  6. Det blir känsligare att prata om-

  7. -när stressen och ångesten
    kommer från ens hem.

  8. Jag kunde gå in på rummet-

  9. -och skrika halsen av mig i kudden.

  10. Kväva mitt eget skrik.

  11. Eller så hade jag hörlurar
    på maxvolym-

  12. -för att det skulle sprängas sönder
    i mitt huvud för att få ut det.

  13. Vi bråkade mycket hemma. Det var som
    att gå på glas och snart brister det.

  14. Vi förstod inte alls varandra.
    Inte alls.

  15. Jag upplevde att allt jag gjorde
    var fel och att jag var fel...

  16. ...och att jag blev
    väldigt missförstådd.

  17. Jag har varit arg väldigt mycket.

  18. Arg, ledsen, förbannad.

  19. Galen.

  20. Jag har skrikit,
    bråkat, kastat saker.

  21. Gjort illa mig själv.

  22. Alla mina ärr sitter på insidan,
    brukar jag säga.

  23. Ingen kan se på mig och säga:
    "Här är en tjej som mått dåligt."

  24. Jag har inga ärr att visa,
    att jag haft problem med socialen-

  25. -eller polisen. Jag har varit
    den duktiga flickan hela livet.

  26. Också saker som...

  27. Vid flera tillfällen har jag varit
    trött på att vara en kämpare.

  28. Att vara en krigare. "Jag orkar inte,
    jag vill bara tas omhand."

  29. Det är hemskt att konflikter med
    föräldrar kan göra så stor skada.

  30. Ens "safety zone" blir en krigszon.

  31. Man är utlämnad,
    speciellt när man är omyndig.

  32. -Man har ju de föräldrar man har.
    -Verkligen.

  33. Sen är det en konst att bara lära sig
    att förstå sig på varandra.

  34. -Sofia?
    -Mm?

  35. Kan inte du ta min tvätt?

  36. Men snälla, Jenny kommer.
    Jag har tvättid, jag hinner inte.

  37. -Kan du stryka sen?
    -Gå och tvätta, bara.

  38. -Kan inte du vika den?
    -Absolut.

  39. -Jag har suttit helt slött.
    -Kämpa lite nu.

  40. Hur kan man få sina föräldrar att
    förstå att man inte vill bli som de?

  41. En grej är att försöka få till
    en bra dialog.

  42. Fråga hur det var när de var unga.
    Vad ville deras föräldrar?

  43. Hur var de om deras föräldrar
    ville nåt annat än det de ville?

  44. -30 eller 40 grader?
    -40.

  45. -30 eller 40?
    -40.

  46. Två 40-plagg och olika färger.
    Känns stabilt.

  47. Om man har jättemycket konflikter
    hemma, kan man välja sina strider?

  48. Det tror jag är en jättebra sak.

  49. Det är kanske inte superviktigt
    när jag ska komma hem på fredag-

  50. -för att slippa bråket och
    i stället välja den större grejen-

  51. -som påverkar mig på längre sikt
    och ta den striden i stället.

  52. Den här striden kommer jag att ta.
    Den här brukar jag vilja vika så.

  53. Den vill jag ha så.

  54. Jag tänker så.
    Så tar den ingen plats i resväskan.

  55. Kan man söka hjälp om man känner
    att man har mycket konflikter hemma?

  56. Absolut. Sen har alla unga personer
    konflikter med sina föräldrar.

  57. I stort sett alla. Att leva utan
    stress går i stort sett inte.

  58. Stressen är nödvändig...

  59. -...för att klara av saker.
    -Jag hade fått dåligt samvete...

  60. ...om jag gått till en psykolog
    och pratat om mina föräldrar. Eller?

  61. Man går dit för att försöka förklara-

  62. -hur man har det, tänker
    och varför det blir problem-

  63. -för att man ska kunna lösa
    situationen och må bättre.

  64. Har du en bra relation
    med dina föräldrar?

  65. Absolut. De har alltid accepterat
    och ibland bara fått ta-

  66. -att jag varit ganska revolterande.

  67. Men jag tänker att min revolt har
    gjort att jag är den jag är i dag.

  68. Hade de varit mer kontrollerande,
    hade jag inte varit samma person.

  69. Har det inte varit ensamt?

  70. Ibland. Men jag har kunnat söka mig
    till andra vuxna.

  71. Min kompis mamma t.ex.
    Hon har alltid funnits där för mig.

  72. Min bästa vän heter Bella.
    40-årig tvåbarnsmamma, präst.

  73. Det är fint
    att man kan ha en relation-

  74. -där man kan prata om saker man inte
    skulle prata med sina föräldrar om.

  75. När man mår skit,
    hur ska man våga be om hjälp?

  76. Vilken hjälp ska man söka?
    Jag ska testa på olika sätt-

  77. -som kan få mig att må bättre.
    I dag ska jag låna en förälder.

  78. I högstadiet kunde jag må dåligt
    till och från.

  79. Jag kunde inte alltid prata
    med mina föräldrar om det.

  80. En grej som kan hjälpa är
    att prata med en annans förälder.

  81. Tora, varför sitter du här?

  82. Det kändes filosofiskt på nåt sätt.
    Fräscht, luft, frihet.

  83. -Hallå!
    -Hallå! Hej!

  84. -Hur är det i dag?
    -Jo.

  85. Vad blir det i dag?

  86. Minns du nånting från
    när jag var fjorton-

  87. -att jag brukade komma hem till er
    och ibland mådde jag dåligt?

  88. Ja, nog minns jag det.
    Du hängde ofta hos oss.

  89. Sen tog det väl ett tag. Men när du
    började berätta hur du mådde-

  90. -blev det en annan relation
    på ett annat sätt.

  91. Kändes det konstigt
    att jag började prata med dig?

  92. Nej. Det är det man är
    lite till för också.

  93. Det är bara bra att det kan kännas
    tryggt för barnens kompisar-

  94. -att komma och prata.
    Det blir ett nätverk.

  95. Du är kompis med min mamma. Har ni
    pratat om att jag mådde dåligt?

  96. Nej. Vi kände inte varann
    när det var som jobbigast.

  97. Men det är klart
    att vi har diskuterat er nu.

  98. Men då var det inget
    som jag pratade om.

  99. Det innefattar också ett förtroende.
    Du kan lita på mig.

  100. Men hade det varit så
    att det hade varit akut med nånting-

  101. -då hade jag ringt din mamma eller
    pappa. Men nu var det inte så.

  102. Det är jätteviktigt att du kunde
    lita på att det stannade hos mig.

  103. Man måste ha en vettig vuxen i sin
    närhet. Alla har inte en Jenny.

  104. Fundera ut
    vem man skulle kunna snacka med.

  105. Ibland vill inte jag prata
    med nån expert.

  106. Utan bara få skrika ut hur jag mår
    och ha nån som lyssnar på mig.

  107. Att man mår dåligt p.g.a. sina
    föräldrar kan bero på tusen saker.

  108. Skilsmässa, ekonomi, alkohol,
    kontroll, vad som helst.

  109. Oavsett anledningen hoppas jag att
    man kan hämta nåt från Jennys tips.

  110. Vi måste försöka prata i alla fall.

  111. Man tror ofta att man varit tydlig
    med sina känslor och tankar.

  112. Men man måste vara tydlig
    för att folk ska fatta.

  113. Det finns ingen quick fix
    när det kommer till föräldrar.

  114. Det är värt att försöka prata om
    problemen, med dem eller nån annan.

  115. Tove hade en jobbig familjesituation
    med mycket bråk och konflikter.

  116. Hon kände sig arg och otrygg
    i sitt hem.

  117. -Jag undrar hur hon tog sig ur det.
    -Vi ringer och kollar.

  118. -Hej, det är Tove.
    -Hej, det är Tora och Hampus.

  119. -Hur mår du?
    -Bra, jag är bara lite trött.

  120. Jag kan relatera.

  121. Vi har hört dig berätta om
    din situation i hemmet.

  122. Har du nåt tips till dem
    som känner igen sig i dig...

  123. -...och vad man kan göra?
    -Prata om det.

  124. Att omge sig med personer som man kan
    vara ärlig mot och sig själv med-

  125. -och verkligen förstå
    att man är värdefull.

  126. Att omge sig med personer
    som förstår att man är värdefull.

  127. Acceptans och prata om det. Det känns
    som om du är på en lugn plats nu.

  128. -Eller?
    -Jag är på en lugn plats just nu.

  129. Hur ser du på framtiden nu?

  130. Jag känner att jag har lärt mig
    så mycket.

  131. Lärt känna mig själv främst.

  132. Det känns som om jag har alla verktyg
    för att orka med framtiden.

  133. -Jag känner mig trygg.
    -Tack för att du ville medverka.

  134. -Tack så mycket.
    -Du får ha det bra.

  135. Textning: Jussi Walles
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Föräldrar

Avsnitt 8 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och bli älskad för den man är. Vi träffar Tove som inte har haft det så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd hemma. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi, Samhällskunskap > Individer och gemenskaper > Familj och samlevnad
Ämnesord:
Familjer, Familjesociologi, Föräldrar, Föräldrar och barn, Samhällsvetenskap, Sociologi
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Tänk till snackar stress

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Kärlek

Avsnitt 1 av 10

Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Sociala medier

Avsnitt 2 av 10

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Panikångest

Avsnitt 3 av 10

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Skönhetsideal

Avsnitt 4 av 10

Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Sömn

Avsnitt 5 av 10

Det finns många saker som kan få en att sova dåligt. Ibland är det yttre faktorer som grannar som låter, men det kan också vara för att man ligger och tänker på saker man måste hinna. Om man inte sover så mår man till slut väldigt dåligt. EliSophie berättar om hur det kan vara. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför vi behöver sova och hur många timmar som faktiskt är nödvändiga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Alkohol

Avsnitt 6 av 10

Marika berättar om när hon gick i gymnasiet och drack väldigt mycket alkohol. Hon ville passa in och vara en del i gänget, men hon fick mer ångest och oro. Det finns många negativa konsekvenser av att använda droger och alkohol, men det måste ju finnas något bra med det också. Psykiatriforskaren Emma Frans berättar om varför många ändå dricker alkohol.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Könsroller

Avsnitt 7 av 10

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Föräldrar

Avsnitt 8 av 10

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och bli älskad för den man är. Vi träffar Tove som inte har haft det så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd hemma. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Roller och status

Avsnitt 9 av 10

Roller och status kan påverka oss på många olika sätt. Man kan till exempel må dåligt av att inte ha någon status eller så blir man stämplad som något man inte vill vara. Vi träffar Felicia som berättar om en roll hon haft under skoltiden och som påverkat henne. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför vi ofta söker efter en specifik roll i olika grupper, trots att den kan få oss att må dåligt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Framtiden

Avsnitt 10 av 10

Vad ska du bli när du blir stor? Om framtidsstress och prestationsångest och att må dåligt av att känna att man hela tiden måste prestera för att bli något. En som har erfarenhet av att må dåligt på grund av framtidsstress och skolstress är Tilde. Hon berättar om hur hon har haft det. Vi träffar psyklologen Jenny Jägerfeld som ger oss lite perspektiv och förklarar varför det är så lätt att oroa sig för framtiden. Hon ger råd om hur man kan minska prestationskraven.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur frågar man om någon vill ha sex?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Hur kan man fråga om någon vill ha sex med en?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Sociala medier

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies. Vi ringer också bloggaren och modellen Lisa Tellbe och ställer frågor om hennes perfekta flöde.