Titta

Tänk till snackar stress

Tänk till snackar stress

Om Tänk till snackar stress

Vi pratar om stressen, oron och ångesten som vi alla kan känna, men som vi sällan pratar högt om. Det handlar om allt från framtidsstress, panikångest och kärlek till sociala medier och könsroller.

Till första programmet

Tänk till snackar stress : PanikångestDela
  1. Ångest är det jobbigaste jag vet.

  2. -Det kan paralysera mig.
    -Samma här.

  3. Vissa dagar har jag inte ens
    kunnat ta mig upp ur sängen.

  4. Jag vågar inte prata om det.

  5. Men vi måste verkligen prata om det.

  6. Hur skiljer sig panikångest
    från vanlig ångest?

  7. Kan man dö av en panikattack?

  8. Klappa två.

  9. Jag visste inte vad jag
    skulle ta mig till. Jag mådde skit.

  10. Det var hjärtesorg som hade lett
    till ångestkänslor, depression-

  11. -och panikångest.

  12. Den första panikattacken
    som jag nånsin fick var en natt.

  13. Jag började andas jättetungt. Det var
    som att ha en stor vikt på bröstet.

  14. Jag började hyperventilera.
    Jag fick upp mig själv från sängen.

  15. Jag började göra jumping jacks-

  16. -för att bli av med adrenalinkicken.

  17. Sen dess
    har jag haft svårt att somna-

  18. -för jag fick min panikattack
    i sängen.

  19. Jag har haft svårt att somna för att
    jag är rädd att det ska hända igen.

  20. Jag satte alla andra före mig själv.

  21. Ihop med hjärtesorgen blev det för
    mycket. Jag föll ner i depression.

  22. Känslan av att vara deprimerad var
    att känna sig ovärd.

  23. Ingenting man gjorde var rätt.

  24. Jag kände mig instängd i ett rum-

  25. -med för lite plats
    och för mycket grejer.

  26. Nu känner jag mig enormt lättad.
    Jag har mycket mer frihet.

  27. Jag försöker egentligen bara
    efterlikna min syn på frihet.

  28. Så. Det där är jag, med en bild.

  29. Att hitta tillbaka var det svåraste.

  30. Vad ska man göra?
    Vem ska man prata med?

  31. Jag var rädd att jag skulle få höra:
    "Ryck upp dig! Andra har det värre."

  32. Det är inte en giltig orsak
    till att man inte ska få må dåligt.

  33. Sen kom det fram.
    Jag sa bara: "Jag mår inte bra."

  34. Jag visste inte vad jag väntade mig,
    men responsen var enormt bra.

  35. Jag är glad att Per kan berätta
    om nåt som är så svårt.

  36. Jag känner mig liten
    när jag pratar om det.

  37. Vadå?

  38. Ordet "ångest" är så normaliserat-

  39. -att när jag som har ångest
    pratar med nån-

  40. -förstår inte den personen allvaret-

  41. -utan säger "Vad jobbigt"
    i stället för att försöka stötta.

  42. Det värsta är folk som viftar bort
    att man mår riktigt dåligt.

  43. Så fort nån frågar mig hur jag mår
    säger jag "Det är bra"-

  44. -fast jag kanske inte alls mår bra.

  45. Jag är likadan. Jag försöker vara
    ärlig, men det är skitsvårt.

  46. Det var "nice" med Therese Lindgren.
    Hon är en offentlig person-

  47. -men det är viktigt för henne
    att vara öppen med sin panikångest.

  48. Alla har ångest
    på samma sätt som feber.

  49. Feber pratar vi ju om.
    Varför kan vi inte prata om ångest?

  50. När man mår skit,
    hur ska man orka be om hjälp?

  51. Och vilken hjälp
    ska man söka sig till?

  52. Jag ska testa olika sätt
    som kan få mig att må bättre.

  53. Jag ska träffa Therese Lindgren och
    snacka om vad som har hjälpt henne.

  54. -När började du få panikångest?
    -För sex år sen ungefär.

  55. -Förstod du att det var panikångest?
    -Nej, verkligen inte.

  56. Jag trodde att det var influensa.

  57. Jag svettades, och det kändes
    som om jag skulle kräkas.

  58. Det kom plötsligt. Jag var
    övertygad om att det var influensa.

  59. När du får panikångestattacker-

  60. -kan du göra nåt
    för att motverka dem?

  61. Andas. Det låter tråkigt, för alla
    säger det, men att andas hjälper mig.

  62. Andas.

  63. Jag blir inte nervös för att filma.
    Jag har gjort det hundra gånger.

  64. Så tänker jag när jag får ångest.

  65. "Jag har gjort det här hundra gånger.
    Jag vet vad som kommer att hända."

  66. När du sökte hjälp för din
    panikångest, vart sökte du dig då?

  67. I början gick jag bara i terapi
    där man pratar, samtalsterapi.

  68. Då pratade vi om barndomen,
    stress och allt runtomkring livet.

  69. Efter samtalsterapin fick jag KBT
    - kognitiv beteendeterapi.

  70. Hur har ni gått till väga inom KBT:n?

  71. I KBT exponerar man sig för det
    som man tycker är obehagligt.

  72. För mig
    är sociala sammanhang jobbiga.

  73. För mig har det varit jobbigt
    att åka tunnelbana, tåg och buss.

  74. I KBT:n fick jag lära mig...
    eller prova på att åka tunnelbana-

  75. -men bara en kort sträcka
    en gång i veckan.

  76. Sen trappar man upp. Man exponerar
    sig för det som känns obehagligt.

  77. Vad skulle du vilja ge för råd
    till dem som har panikångest?

  78. Sök hjälp. Om man har mycket problem
    med panikattacker-

  79. -är det svårt
    att ta sig ur det på egen hand.

  80. Ens familj kanske inte har kunskapen.

  81. Sök vård och få hjälp,
    och prata om det.

  82. Therese är ett exempel på
    att det går att leva med panikångest.

  83. Man kan bli bättre.

  84. Jag tar med mig sättet att stegvis
    utsätta sig för det som ger obehag-

  85. -och inställningen:

  86. "Jag har gjort det här tusen gånger.
    Jag kan det här. Jag överlever."

  87. Spa är precis vad jag behöver nu!

  88. Hörde du inte?

  89. -Vi hade inte riktigt råd med spa.
    -Vad fan säger du?!

  90. Vad ska jag göra med Jenny, då?
    Det är ju alltid nånting.

  91. Varenda gång!

  92. -Hur mysigt blev inte detta?
    -Fantastiskt!

  93. -Det är nästan bättre att vara här.
    -Du har ordnat det så himla bra.

  94. Vad skiljer panikångest från ångest?

  95. Ångest är som en oro.
    Man kan känna ett tryck över bröstet.

  96. Man kan ha låg ångest
    under ganska lång tid.

  97. Panikångest är en väldigt stark,
    kraftigt uppdykande panikkänsla.

  98. Man känner:
    "Jag kan inte vara kvar här."

  99. Många tänker: "Jag kommer att dö nu.
    Jag kommer att få en hjärtattack."

  100. Jag har känt det som om jag ska dö.
    Kan man dö av panikångest?

  101. -Nej, det kan man inte.
    -Har panikångest alltid funnits?

  102. Det känns som om det är på tapeten
    väldigt mycket nu.

  103. Panikångestattacken är ihopkopplad
    med kamp- och flyktsystemet.

  104. När vi ställs inför nåt
    som vi bör ha stark ångest för-

  105. -måste kroppen reagera för att vi
    snabbt ska undgå en otäck situation.

  106. Vid en panikångestattack upplever man
    det starka fysiska påslaget-

  107. -men det finns inget att fly ifrån.

  108. -Är de som får panikångest svagare?
    -Nej, absolut inte.

  109. Utan ångest hade vi inte överlevt.

  110. Då hade man tänkt "Ett lejon.
    Trevligt!" Sen hade man ätits upp.

  111. -Vad gör du?
    -Äter gurka.

  112. -Den är för ögonen.
    -Då ska det inte vara hackad gurka.

  113. Hur blir det?

  114. Det går skitbra!

  115. Jag har haft ett par panikattacker.

  116. Första gången kände jag mig så svag
    att jag skämdes.

  117. Så kan jag känna
    i min "vanliga" ångest.

  118. Förra veckan kunde jag inte ens
    ta mig till jobbet.

  119. Jag skämdes. Det hade jag inte gjort
    ifall jag hade legat hemma i feber.

  120. Jenny sa att ångest finns i oss. Förr
    var det för att överleva.

  121. Det känns som om det krävs styrka
    för att klara en panikattack-

  122. -och sen ta sig till skolan.

  123. Ja. Det är viktigt
    att våga snacka om det.

  124. Per vågade prata om sin panikångest.

  125. -Per.
    -Hej! Tora och Hampus här.

  126. -Tjena!
    -Hur är läget med dig?

  127. -Det är bra med mig.
    -Du berättade ju om din panikångest.

  128. -Du föll ner i en depression.
    -Ja.

  129. Du sa till slut rakt ut:
    "Jag mår inte bra."

  130. Hur vågade du be om hjälp?
    Vad fick dig att ta steget?

  131. Jag visste att det inte var bra.

  132. Jag låtsades att jag mådde bra.
    Jag hade en fasad för mina kompisar.

  133. Till sist kände jag:
    "De måste få veta det här."

  134. Hur bemötte de det?

  135. Mina kompisar
    bemötte det väldigt bra.

  136. De sa: "Säg till så är jag där."

  137. Det var så himla skönt att höra,
    för jag trodde länge-

  138. -att jag var tvungen att klara det
    på egen hand, men så är det inte.

  139. -Hur är det i dag?
    -Jättebra. Jag har ett jättebra jobb.

  140. Jag har kommit in på en skola till
    hösten, så jag är exalterad för det.

  141. Själva panikångesten
    märker jag inte av ett dugg.

  142. För mig är livet "top-notch" just nu.

  143. -Tack för att du ville prata med oss.
    -Tack snälla för att ni lyssnar.

  144. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Panikångest

Avsnitt 3 av 10

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa, Psykologi och filosofi > Psykologi
Ämnesord:
Paniksyndrom, Psykiatri, Psykiatriska syndrom, Psykisk hälsa, Psykiska sjukdomar, Ångestsyndrom
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9

Alla program i Tänk till snackar stress

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Kärlek

Avsnitt 1 av 10

Kärlek är svårt. Den kan lyfta en och få varje dag att kännas underbar, men den kan också få en att må jättedåligt, om man till exempel inte får sin kärlek besvarad. Henrik Thorsson berättar om sin kärlek och hur den får honom att må. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför man blir mindre smart när man är kär och svarar på om man kan dö av brustet hjärta.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Sociala medier

Avsnitt 2 av 10

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Panikångest

Avsnitt 3 av 10

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Skönhetsideal

Avsnitt 4 av 10

Idealen om hur en tandrad, en midja, en rumpa eller ett ansikte ska se ut kan vara svåra att värja sig emot. Jakten på det perfekta utseendet kan göra att vi svälter oss eller tränar sönder våra kroppar. Vi hör Nawar berätta om en tuff period med alldeles för mycket träning. Psykiatriforskaren Emma Frans ger oss perspektiv på idealen då och nu och berättar om varför vi är svaga för ytliga ideal.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Sömn

Avsnitt 5 av 10

Det finns många saker som kan få en att sova dåligt. Ibland är det yttre faktorer som grannar som låter, men det kan också vara för att man ligger och tänker på saker man måste hinna. Om man inte sover så mår man till slut väldigt dåligt. EliSophie berättar om hur det kan vara. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför vi behöver sova och hur många timmar som faktiskt är nödvändiga.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Alkohol

Avsnitt 6 av 10

Marika berättar om när hon gick i gymnasiet och drack väldigt mycket alkohol. Hon ville passa in och vara en del i gänget, men hon fick mer ångest och oro. Det finns många negativa konsekvenser av att använda droger och alkohol, men det måste ju finnas något bra med det också. Psykiatriforskaren Emma Frans berättar om varför många ändå dricker alkohol.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Könsroller

Avsnitt 7 av 10

I vårt samhälle finns vissa normer som bidrar till könsroller som handlar om hur killar och tjejer "ska" vara. Vi träffar Emin som ända sedan dagis har känt att han inte hör hemma i en typisk manlig roll. Han började sminka sig på högstadiet och när han kom ut i arbetslivet stötte han på diskriminering. Varför finns normer och kommer vi någonsin kunna bryta dem? Antropologen Haris Agic svarar på det.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Föräldrar

Avsnitt 8 av 10

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och bli älskad för den man är. Vi träffar Tove som inte har haft det så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd hemma. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Roller och status

Avsnitt 9 av 10

Roller och status kan påverka oss på många olika sätt. Man kan till exempel må dåligt av att inte ha någon status eller så blir man stämplad som något man inte vill vara. Vi träffar Felicia som berättar om en roll hon haft under skoltiden och som påverkat henne. Psykiatriforskaren Emma Frans förklarar varför vi ofta söker efter en specifik roll i olika grupper, trots att den kan få oss att må dåligt.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till snackar stress

Framtiden

Avsnitt 10 av 10

Vad ska du bli när du blir stor? Om framtidsstress och prestationsångest och att må dåligt av att känna att man hela tiden måste prestera för att bli något. En som har erfarenhet av att må dåligt på grund av framtidsstress och skolstress är Tilde. Hon berättar om hur hon har haft det. Vi träffar psyklologen Jenny Jägerfeld som ger oss lite perspektiv och förklarar varför det är så lätt att oroa sig för framtiden. Hon ger råd om hur man kan minska prestationskraven.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Visa fler

Mer grundskola 7-9 & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta 100 frågor om sex

Hur frågar man om någon vill ha sex?

Psykologen och sexualupplysaren Reyhaneh Ahangaran svarar på frågan: "Hur kan man fråga om någon vill ha sex med en?"

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Tänk till snackar stress

Sociala medier

I sociala medier matas vi med perfekta middagar, snygga outfits och ständiga nyhetsuppdateringar från hela världen. Hur får det oss att må egentligen? Vi träffar Rokibath som mått väldigt dåligt på grund av sociala medier. Antropologen Haris Agic berättar om hur man jämförde sig med varandra under 1800-talet och drar paralleller till dagens selfies. Vi ringer också bloggaren och modellen Lisa Tellbe och ställer frågor om hennes perfekta flöde.

Fråga oss