Titta

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Om UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Föreläsningar från Mediedagarna i Göteborg (Meg) om aktuella frågor inom medieutveckling. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016 : Mediecheferna samtalarDela
  1. Det är väldigt fint
    att sällskapet får en applåd.

  2. Vi har bara satt oss i rätt stolar. Vi
    får se om vi är värda en applåd.

  3. Jag är till vardags på Sydsvenskan.

  4. Jag är mycket glad över att få leda
    samtalet med det här maktgänget.

  5. Jag ser fram emot att få höra era
    kommentarer. Stäng inte av mobilerna.

  6. Det vore oproffsigt. Twittra sönder det
    här under hashtaggen meg16.

  7. Det gäller inte er som ser på tv,
    för då är det här en helt annan gång.

  8. Vi börjar med en liten presentation.

  9. Ni vet vilka de är,
    men de ska ändå få säga några ord-

  10. -om vad de gör just nu, vilka de är och
    vilka deras arbetsuppgifter är.

  11. Först Raoul Grünthal. Vem är du?

  12. Jag är Sverigechef för Schibsted.

  13. Jag har två huvudjobb. Det ena är att
    ansvara för verksamheterna i Sverige.

  14. De är uppdelade i tre olika delar.
    En är publishing-

  15. -med våra publicistiska verksamheter
    som Aftonbladet och Svenskan.

  16. Den andra är marknadsplatser-

  17. -som framför allt är Blocket i dag, men
    förhoppningsvis Hemnet snart med.

  18. Sen är det tillväxtverksamheter,
    som är ett antal företag.

  19. Men den största delen är finansiella
    tjänster som Lendo och Compricer.

  20. Även Hitta.se och Prisjakt finns där.

  21. Visst har du journalistisk bakgrund?

  22. Ja, jag är gammal reporter
    och redaktör.

  23. Sen har vi Cilla Benkö, välkommen. Vd
    på Sveriges Radio. Vad jobbar du med?

  24. Jag funderar på hur vi på ett ännu
    bättre sätt kan serva demokratin-

  25. -hur vi kan göra våra sju till åtta
    miljoner lyssnare ännu mer nöjda-

  26. -och hur vårt innehåll ska utvecklas
    tillsammans med den nya tekniken.

  27. Det finns många roliga möjligheter att
    skapa nytt innehåll med publiken.

  28. -Får du jobba med innehållsfrågor?
    -Jag jobbar med strategiska frågor.

  29. Innehållet är nummer ett.
    Utan innehåll vore vi ingenting.

  30. Det kvittar om det är FM-radio,
    det digitala eller det sociala-

  31. -om du inte har ett innehåll som ger
    publiken personlig nytta. Det har vi.

  32. Vi har Tomas Franzén här också.
    Min chef, han kollar mina frågor.

  33. Tomas är vd för Bonnierkoncernen.
    - Vad gör du?

  34. Jag är förändringsledare.
    Det jobbar jag med.

  35. Bonnier har en mängd olika varumärken
    inom en mängd olika medieområden.

  36. Vi har varit i branschen i 200 år.
    Mitt uppdrag är att se till-

  37. -att alla de här varumärkena
    kan vara lika relevanta i framtiden.

  38. Jag ska se till att vi blir relevanta
    för dagens och framtidens kunder.

  39. Du leder ett familjeföretag.
    Vad är det som gör det särpräglande?

  40. Jag har haft förmånen att jobba både
    med riskägda bolag och på börsen.

  41. Det som är väldigt kul med Bonnier är...

  42. I de flesta bolag är det finansiella
    alltid längst fram.

  43. I Bonnier har vi en fin balans mellan
    vårt uppdrag och det finansiella.

  44. Det är en ny upplevelse för mig,
    men det gör det väldigt meningsfullt.

  45. Jag vill försöka se till att Bonnier
    fortsätter att ha en viktig roll-

  46. -även i framtiden i en miljö där
    tekniken skapar utmaningar för oss.

  47. Sveriges Televisions vd Hanna Stjärne,
    hur ser dina arbetsdagar ut?

  48. I dag var jag med
    på "Uppdrag gransknings" morgonmöte.

  49. Jag kan tyvärr inte
    avslöja så mycket från det.

  50. Jag försöker förstå vilka de riktigt
    viktiga frågorna för människor är.

  51. Vilka frågor vill man att vi ska
    granska? Vad skrattar man åt ihop?

  52. Jag vill skapa goda förutsättningar för
    medarbetare och andra bolag.

  53. Hur skapar man förutsättningar? Vad är
    det viktigaste du måste tänka på?

  54. Många olika saker, så klart.

  55. Jag försöker hitta spännande svenskt
    drama som funkar internationellt.

  56. Jag hjälper medarbetare att kunna jobba
    på riktigt med avslöjanden.

  57. Avslöjanden som får
    internationell genklang.

  58. I vardagen
    försöker jag underlätta processer.

  59. Kan vi jobba på ett annat sätt,
    göra det bättre?

  60. Sist men inte minst är Anders Jensen
    som är vd för MTG i Sverige.

  61. Vad jobbar du med just nu?

  62. Jag navigerar igenom den tsunami
    av förändringar som vi upplever.

  63. Vi ska vara modiga och inte falla
    tillbaka till det vi alltid gjort.

  64. Du har gjort om och strukturerat om på
    många sätt. Vad brottas du med?

  65. Omstruktureringen drivs mycket mer
    av kund nu än den har gjort tidigare.

  66. Den är teknikdriven till viss del-

  67. -men i allra första hand är det
    en slutkundsdriven förändring.

  68. Förändringarna går fortare än nånsin,
    så vi måste ställa om mycket fortare.

  69. Vi har fem personer här som har olika
    förutsättningar men liknande problem.

  70. Vi ska försöka lösa dem. Vi ska bara
    ställa tre frågor under vår stund.

  71. Vi ska ta en fråga, ett segment,
    i taget.

  72. Vi börjar med nåt.
    Vem som helst av er får hugga.

  73. Vi ska direkt komma bort
    från en problemformulering.

  74. Vad är det roligaste i medievärlden just
    nu?

  75. Man behöver inte komma bort
    från en problemformulering.

  76. Vi som jobbar i mediebranschen befinner
    oss i en guldålder.

  77. Det är utmaningar, men möjligheterna
    har aldrig varit större än i dag.

  78. Se på var Schibsted befann sig
    för några år sen.

  79. Då var vi ett företag i norra Europa som
    värderades till några miljarder.

  80. Vi nådde några miljoner skandinaver.

  81. I dag når vi över 200 miljoner
    människor. Vi är ett globalt företag.

  82. Vi värderas till 50 miljarder. Vi har
    blivit det på mindre än tio år.

  83. Det hade varit omöjligt
    i den analoga världen.

  84. Vi har gjort en motsvarande resa i
    Sverige och på vår gamla hemmarknad.

  85. Det hade varit otänkbart
    i den analoga världen.

  86. Det är inte bara vi, men jag kommer från
    Schibsted. Det finns Spotify.

  87. Det finns hundratals företag som har
    gjort motsvarande resa på några år.

  88. Det hade inte varit möjligt tidigare.
    Det är en värld full av möjligheter-

  89. -men saker slås också ut, så ibland blir
    branschen för problemorienterad.

  90. Det väntar vi med. Jag vill höra mer om
    det som gläder er just nu.

  91. Det roligaste just nu är att man kan
    skapa en helt ny journalistik-

  92. -och samtidigt behålla det
    man traditionellt varit bra på.

  93. Vi kan fortfarande göra otroligt bra
    gräv eller sända mycket liveradio.

  94. Vi finns där som en trovärdig guide.

  95. Samtidigt kan vi skapa
    en ny typ av journalistik-

  96. -med sociala medier
    och digitala lösningar.

  97. Vi bjuder in publiken,
    de medskapar från början.

  98. Vi kan vara en trovärdig guide
    på plattformar där publiken finns.

  99. Snapchat är stort som tusan
    för ungdomar mellan femton och tjugo.

  100. Vilka ger dem nyheter där?
    "P3 Nyheter".

  101. Vi tar vårt innehåll till publiken.
    Vi väntar inte på att de kommer.

  102. De får tycka till, skapa.

  103. SR Metropol har gjort en bejublad insats
    som tyvärr inte vunnit priser.

  104. De skapade en journalistik där man
    frågade: "Vad är rasism för dig?"

  105. Publiken fick spela in sina personliga
    berättelser på Twitter.

  106. Det vände hela debatten i Sverige. Sen
    kom Räntekartan och andra saker.

  107. Den nya tekniska och sociala världen ger
    oss helt andra förutsättningar.

  108. Vi kan fokusera på problemen, men
    jag vill fokusera på möjligheterna.

  109. Vi är mitt i en gigantisk förändring,
    och det kräver helt nya saker av oss.

  110. En sak som gläder mig mycket är att
    man formar nya typer av allianser.

  111. På Sveriges begränsade mediemarknad
    där vi slåss mot globala jättar-

  112. -måste man gå på tvärs
    med teknik och företagsgränser-

  113. -för att skapa trovärdiga alternativ.

  114. Samarbeta "backend" i tekniken
    och "frontend" i produktionen.

  115. Det hade varit otänkbart
    för några år sen-

  116. -att MTG och SVT
    skulle producera drama tillsammans.

  117. Det hade varit otänkbart
    för bara ett år sen-

  118. -att vi skulle sälja reklam tillsammans
    med Discovery.

  119. Den typen av samarbeten är
    en förutsättning.

  120. Annars står vi fast, och då driver
    konsumenterna på nåt i framkant.

  121. Det börjar ske,
    men vi kan göra mycket mer.

  122. Embryona finns där,
    och det är viktigt.

  123. Samarbete pratar du mycket om, Tomas.

  124. Absolut. Det som gläder mig mest
    just nu är naturligtvis...

  125. Vi har enormt mycket kraft, om vi kan få
    våra varumärken att samarbeta.

  126. Både med teknik och med innehåll.
    Det jobbar vi väldigt hårt med.

  127. Vi är kända för att hellre konkurrera
    internt än med våra konkurrenter.

  128. Det är ingen bra modell,
    givet de här utmaningarna-

  129. -som Raoul och Cilla pratar om.

  130. Vi behöver en vinnande formel
    där vi kan arbeta tillsammans.

  131. Det jobbar vi mycket med på Bonnier,
    och jag ser bra exempel på det.

  132. Ett exempel är att det är kul att
    Expressen och C More är tillsammans.

  133. Alla klipp och rättigheter på C More
    exploateras nu fullt ut på Expressen.

  134. Vi har massor med möjligheter
    genom att samarbeta i vår koncern.

  135. Det jobbar vi hårt med nu.

  136. Det är spännande
    att medan vi sitter här-

  137. -packar 600 grävande journalister
    väskan för att komma hit till Gräv.

  138. Det lär bli ett historiskt Gräv
    om man tittar på vilka som ska prata.

  139. Våren har varit speciell
    för grävande journalistik.

  140. Allt från Aftonbladets Kommunalgräv-

  141. -till "Dokument inifråns"
    otroliga serie om KI och Macchiarini.

  142. Kirurgen som opererade in
    luftplaststrupar.

  143. Till Panamaavslöjandet. Det finns nåt
    väldigt hoppfullt i det, tycker jag.

  144. I kärva tider görs det
    otroligt mycket bra journalistik-

  145. -som använder andra metoder än förut.

  146. Den går över nationsgränser,
    man jobbar med datajournalistik.

  147. Cilla sa ju att plattformarna i sig
    föder ett nytt sätt att berätta.

  148. Ja, på sitt sätt, men det här visar
    i grunden hur viktig journalistik är.

  149. Den här våren har journalistik tagit den
    plats som den faktiskt ska ha.

  150. Jag är också väldigt nyfiken på och
    funderar över rörlig bild-konsumtion.

  151. Hur den och berättandet förändras.

  152. Vi berättar mer och mer
    i rörlig bild.

  153. Fundera över
    hur sociala medier-flödena såg ut.

  154. Det började med en enda rad, sen kom
    en bild och nu ligger det en video.

  155. Om man sitter bredvid och ser hur barn
    och unga människor kommunicerar-

  156. -och vilken typ av innehåll de söker
    så är rörlig bild extremt stark.

  157. Rörlig bild håller faktiskt på
    att bli ett språk, den nya svenskan.

  158. Det är otroligt spännande
    att fundera över vart det leder.

  159. Ja, när du sa så. "Rörlig bild blir den
    nya svenskan." Säg mer om det.

  160. Titta på hur tonåringar kommunicerar-

  161. -och skickar videosnuttar
    till varandra.

  162. Min egen tioåring och hennes kompisar
    skickar videor till varandra.

  163. Det är deras bassätt att kommunicera.

  164. Det där kommer att säga oss nåt
    om hur medier utvecklas framåt.

  165. -Rörlig bild är självklart i dag.
    -Det måste ge dig självförtroende.

  166. Absolut. Tillväxten för rörlig bild
    eller video har aldrig varit högre.

  167. Användarmönstren hos "millennials"
    är helt annorlunda.

  168. "Millennials" betyder olika saker.
    Vad menar du för ålderssegment?

  169. Inte enbart de som är födda
    efter millennieskiftet-

  170. -utan de som har börjat ta plats
    i samhället under det nya millenniet.

  171. Födda från mitten på 90-talet
    och framåt.

  172. De driver utvecklingen
    och skapar nya disruptiva modeller.

  173. De kommer på hur Splay, United
    Screens och sånt ska byggas upp.

  174. Men som land och marknad ska vi skapa
    förutsättningar för rörlig bild.

  175. I lagstiftning måste förutsättningarna
    vara på plats.

  176. Där släpar vi efter lite grann.

  177. Sverige är över huvud taget
    ett väldigt medievänligt land-

  178. -i den bemärkelsen att svenska folket är
    väldigt på, tidiga och framme.

  179. De gillar att ta del av det vi gör.

  180. Samtidigt som vi ser
    rörlig bild-fenomenet-

  181. -kan vi titta
    på traditionellt radiolyssnande.

  182. Det borde gå ner
    när färre läser papperstidningen-

  183. -och färre tittar på marksänd tv.

  184. Men det är inte så. Fler lyssnade på
    vanlig direktsänd radio 2015 än 2014.

  185. Det är fascinerande,
    med allt man kan lägga sin tid på.

  186. De gör det för att det är enkelt.
    Vi är ett sällskap i folks vardag.

  187. Vi har ett innehåll, jag är tillbaka
    där, som folk faktiskt vill ha.

  188. Sju miljoner människor väljer inte
    samma leverantör varje vecka-

  189. -om de inte hittar nåt där,
    och det gör de hos Sveriges Radio.

  190. Sen kan vi lägga på allt det nya.

  191. Sverige är ett av de podstarkaste
    länderna i världen.

  192. Folk lyssnar dessutom i efterhand
    som tusan.

  193. 900 000 personer lyssnar
    på "P3 Dokumentär" på en månad.

  194. Det är siffror
    som är helt fascinerande.

  195. Vi har ju också Netflix
    som man kan lägga sin tid på.

  196. Det här gör att vi alla har
    en utmaning i att se till-

  197. -att vi har ett innehåll
    som appellerar publiken-

  198. -i konkurrens med globala jättar
    som vill ta deras tid från oss.

  199. För att hålla
    det demokratiska samtalet levande-

  200. -måste vi få folk att välja oss.

  201. Då är traditionellt radiolyssnande och
    podlyssnande ett glädjens tecken.

  202. Sverige och Skandinavien är också unikt
    på ett annat sätt.

  203. I många andra länder är publicistiska
    företag, till exempel tidningar-

  204. -marginaliserade som nyhetsförmedlare
    på nätet. Så är det i Sydeuropa.

  205. Men i Skandinavien är det ännu de
    företagen, Aftonbladet och Expressen-

  206. -som är ledande. Facebook är inte förbi.
    I Sydeuropa är det annorlunda.

  207. Cilla, du sa att svenska folket är på.
    Jag ser dig i sociala medier.

  208. Du har en ständig kontakt
    med publiken-

  209. -som vill, tycker,
    kräver och önskar sig saker.

  210. Det måste räknas
    som ett otroligt värde.

  211. Vi upptäckte
    att vi glömt bort tonåringarna.

  212. Vi hade nedprioriterat dem för två år
    sen, de som var femton till sjutton.

  213. Vi tänkte: "Vad ska vi göra för dem?
    Hur ska de få sitt Sveriges Radio?"

  214. Vi gick ut och frågade dem. Vi tog med
    500 sjuttonåringar i projektet.

  215. De var med redan dag ett när man sätter
    post-it-lappar på väggarna.

  216. De sa "yes, nej, vi vill inte ha det,
    det här gillar vi". Vi testade.

  217. Så jobbade inte Sveriges Radio
    för tio år sen, men det gör vi i dag.

  218. Vi har små innovationsteam som tittar på
    framtidens SR ihop med publiken.

  219. Vi jobbar med taxichaufförer om
    hur SR:s display ska se ut i bilen.

  220. Vilka vet deras behov bättre än de?

  221. Vi gör inte det,
    utan vi bjuder in dem.

  222. I teamen är det nån SR-medarbetare
    och massor med extern kompetens.

  223. Vi jobbar med KTH för att ta fram ett
    nytt utbud för en specifik målgrupp.

  224. Så måste vi tänka i dag. Det finns
    massor med kompetens där ute-

  225. -och de är jättegärna med
    och hjälper till.

  226. Då är vi klara med fråga ett.

  227. Ni ska få lägga ut texten
    om andra saker också.

  228. Vi måste nu vända på det här
    till fråga nummer två.

  229. Vi ska prata om den perfekta stormen
    som massmedierna befinner sig i.

  230. Vi har en global konkurrenssituation
    från de stora plattformsföretagen.

  231. Vi har ett politiskt samtal som har en
    ny udd riktad mot medierna.

  232. Vi har ett digitalt samtalsklimat
    som vi har olika problem med globalt.

  233. Mycket är på oss.
    Hur förhåller vi oss till det?

  234. Det är oerhört viktigt... Det är väldigt
    kul att höra exemplen här.

  235. Alla exemplen har sitt ursprung
    i teknik nånstans.

  236. Nya plattformar.
    Vi kan engagera på ett nytt sätt.

  237. Baksidan av det här är
    affärsmodeller som går sönder-

  238. -hur vi blir relevanta för kunder
    och sånt.

  239. Om man jobbar hårt och tar till sig
    tekniken, tar in den i finrummet...

  240. Traditionellt har det varit
    mediernas problematik.

  241. Innehåll är kanonbra.
    Utan det är du inte relevant.

  242. Men om du inte syns
    spelar innehållet ingen roll.

  243. För att synas måste man ta till sig
    tekniken fullt ut hela tiden.

  244. De sista två åren
    har Bonnier anställt 500 tekniker.

  245. Vi plockar in tekniken överallt för att
    vara relevanta på innehållssidan.

  246. Det är otroligt viktigt att vi är
    relevanta på innehållssidan.

  247. "Traditionella", trovärdiga medier har
    inte varit så snabba här.

  248. Tekniken används mycket av andra typer
    av media, desinformationsmedia.

  249. I stor utsträckning har de tagit över
    teknikplattformarna.

  250. Där har vi ingen säker journalistik
    som står upp för objektivitet.

  251. Det är extremt viktigt för alla
    våra bolag att plocka in tekniken-

  252. -för att möta
    den våg av desinformation som kommer-

  253. -när alla kan publicera sig på
    samma sätt som en tidning eller SR.

  254. Som public service-vd är det dubbelt.

  255. Du har dessutom en riksdag och
    en regering att förhålla dig till.

  256. Slå vakt om resurserna
    och förklara rollen.

  257. Hur upplever du public services status
    hos våra mäktigaste politiker?

  258. När jag tänker på public service
    tänker jag på människor.

  259. Det är min utgångspunkt.

  260. Jag var kommersiell vd för ett år sen
    och då tänkte jag mer på pengar.

  261. Då var du på Upsala Nya Tidning.

  262. Jag tänker på
    hur människors behov ser ut.

  263. När nio av tio tar del av nåt vi gör
    varje vecka så säger det nåt.

  264. Man måste ha med sig det och
    försöka förstå hur människor rör sig.

  265. Vi har 1 1/2-åringar som är medvetna
    mediekonsumenter och gör aktiva val.

  266. De sitter inte i riksdagen.
    Jag är nyfiken på dem.

  267. Det finns ett väldigt starkt stöd
    i grunden för public service.

  268. Det finns en stor risk
    i den perfekta stormen-

  269. -att man hoppar på
    för enkla lösningar.

  270. Det medierna gör är för viktigt för att
    man ska hoppa på enkla lösningar.

  271. Det är för viktigt för att man ska
    gå in och ta väldigt snabba förslag.

  272. Man behöver fundera igenom
    hur det här ser ut.

  273. En grundhållning som jag haft med mig
    oavsett vilket jobb jag har haft är-

  274. -att jag hela tiden har jobbat
    för mer pengar till journalistik.

  275. Det är min grundhållning,
    och det är viktigt att ha med sig.

  276. Men mitt i den perfekta stormen
    är det intressant att se hur...

  277. Alla som sitter här jobbar med
    traditionella och nya medieformer.

  278. Det är intressant
    att följa utvecklingen.

  279. Efter terrordåden i Paris undersökte vi
    hur folk tog del av information.

  280. Efter terrordåden i Bryssel undersökte
    vi samma sak.

  281. Vi sammanställer det nu, så vi kan
    förhoppningsvis berätta mer i dag.

  282. Det är intressant att se samspelet.
    När det gällde Bryssel-

  283. -fick väldigt få sin första information
    via sociala medier.

  284. Det inträffade vid åtta på morgonen-

  285. -så radion var outstanding som källa
    ganska tätt följd av Aftonbladet.

  286. Men Aftonbladet var inte lika tydliga
    som de var när det gällde Paris.

  287. Men när det handlade om att förstå vad
    som faktiskt hade hänt-

  288. -switchade väldigt många till rörlig
    bild, och där var SVT outstanding.

  289. Två av tre i Novus undersökning sa att
    de fick kunskap via SVT.

  290. Det tyder på stort förtroende
    och hårt cementerad medievana.

  291. I framtidsanalysen vill jag återkomma
    till dem som styr våra medel.

  292. Raoul och Anders, hur mycket tänker ni
    på vem som är kulturminister?

  293. Inte jättemycket, men en hel del.
    Det finns saker som är viktigare.

  294. Det är inte bara kulturministern.
    Vad som händer i Bryssel är viktigt.

  295. Men om man säger så här...

  296. För oss handlar det inte längre om att
    gå från analogt till digitalt.

  297. Den resan har vi klarat väldigt bra.

  298. Nästa steg...
    Jag återkommer till politiken.

  299. Det är att vara långsiktigt
    konkurrenskraftig som digital aktör.

  300. Förut trodde man att det räckte
    att ta det digitala steget.

  301. Så är det inte alls.
    Förändringstempot ökar.

  302. Vi har transformationer framför oss som
    är lika tuffa som den digitala.

  303. Hos oss som bransch
    men också inom politiken-

  304. -finns det ibland en naiv inställning
    till det som blir ett plattformskrig.

  305. De som dominerar plattformarna, ofta
    amerikanska jätteföretag, tar över.

  306. Oftast lägger de företagen inte ner ett
    öre på publicistiskt innehåll.

  307. De får andra att producera, och nio-
    åringar gör sina rörliga bilder där.

  308. Och de betalar skatt på Bermuda.

  309. En irriterande sak...
    Vi återkommer till politiken.

  310. Företagen kan göra det
    för att de är globala-

  311. -men det är etiskt upprörande
    att de inte betalar skatt i Sverige.

  312. Politiken är för lite på det.
    Det är inte en kulturministerfråga.

  313. Problematiken är ofta
    att det här är mycket större än så.

  314. Den politiska debatten är viktig
    över huvud taget.

  315. Förutsättningar måste skapas för att vi
    ska kunna stå upp emot det här.

  316. Den globala pressen som inte tar ansvar
    för innehållet som man borde.

  317. Det finns en press på svensk
    lagstiftning att komma i fatt lite.

  318. Som Cilla sa är radio tillväxtmedia. Vi
    pysslar också med radio.

  319. Vi ser att efterfrågan är
    betydligt högre än på länge.

  320. Vi ökade med närmare 30 % i annons-
    försäljningen i första kvartalet.

  321. En mycket stark siffra. Ändå har vi ännu
    inte skapat förutsättningar-

  322. -för en stark
    kommersiell radiomarknad i Sverige.

  323. Det är anmärkningsvärt att 80 %
    av frekvenserna innehas av SR.

  324. Det finns ingen lagstiftning
    som stöttar nationella nätverk.

  325. Det saknas plan för digitalisering.
    I många andra medier är vi i fas två.

  326. Här är vi inte ens i fas noll.
    Det är bekymrande.

  327. Då lyssnar man inte på konsumenterna,
    för de vill höra mer och lyssna mer.

  328. Vi vill sända mer, men vi begränsas.
    Så den politiska debatten är viktig.

  329. Det är en fälla om svenska politiker
    faller tillbaka och säger:

  330. "Det kommer att sättas ett ramverk från
    Bryssel." Det tar för lång tid.

  331. Vi har tre frågeställningar
    att skicka till politiken.

  332. Den ena är det som Anders är inne på:
    den digitala agendan.

  333. Det här är inte heller
    en kulturministerfråga.

  334. Det är mer en Mehmet Kaplan-fråga.

  335. Det här visar
    problematiken med politiken.

  336. Politiken körs i stuprör,
    men verkligheten ser inte ut så.

  337. Ett antal politiker måste ta samlat
    ansvar för mediemarknaden i Sverige.

  338. Kulturministern, finansministern och
    IT-ministern, bara i de här exemplen.

  339. En annan problematik
    har ni varit inne på.

  340. Om vi har 33 miljarder
    i annonsintäkter-

  341. -och tretton miljarder tas av de här
    giganterna så att pengar försvinner-

  342. -vad ska vi göra åt det? Jag får inga
    pengar, men det är ett stort problem.

  343. Vi borde prata mer om det. Det pratas
    väldigt lite, och jag undrar varför.

  344. Den tredje, som är ett gigantiskt
    problem för alla här i rummet-

  345. -handlar om hur Sverige ser ut i dag.
    Sverige är mer polariserat än nånsin.

  346. Mer och mer av det som svenska folket
    tar del av styrs av algoritmer.

  347. Filterbubblorna blir bara
    större och större.

  348. Det borde vi fundera på.
    Hur kommer vi in i filterbubblorna?

  349. Hur blir vi ett bra alternativ
    till filterbubblorna?

  350. Annars får vi ett tudelat land,
    och det går ut över svensk demokrati.

  351. Kan inte Sveriges Radio
    behålla positionen-

  352. -som den stora öppna scenen
    där tusentals åsikter får brytas-

  353. -olika åsikter får höras,
    röster möts i dialog-

  354. -och man utsätts för andra åsikter
    än de man själv delar-

  355. -kommer vi alla att leva i en verklighet
    som är bra mycket sämre.

  356. Alla traditionella medieföretag har ett
    ansvar att ta tag i de frågorna.

  357. De flesta känner säkert till
    "The filter bubble".

  358. Författaren Eli Pariser skrev
    boken "The filter bubble".

  359. Det finns mycket material online.
    Journalister måste förstå det.

  360. Det ramar in problematiken
    som Cilla beskriver.

  361. Eli Pariser, "The filter bubble".

  362. -Jag vill hoppa på Cillas prat.
    -Ja, men du får göra det snabbt.

  363. Inte bara annonspengar
    försvinner till USA.

  364. Politikerna måste hinna i fatt,
    för det är även andra pengar.

  365. Vår tids monopolister är
    Google och Facebook.

  366. De utnyttjar sin position
    för att ta andra marknader.

  367. Det har börjat med annonser, men
    det kommer inom andra områden också.

  368. Jag vill bara komplettera med en sak.

  369. Det är viktigt att SR har kraften
    och plattformen, precis som SVT.

  370. Men vi glömmer bort i debatten-

  371. -att kommersiella medier också bidrar
    med full kraft till mångfalden-

  372. -och att det finns
    många journalister.

  373. Det måste man sätta i perspektiv
    när man tittar på mediepolitiken-

  374. -och hur man fördelar pengarna där.

  375. Public service anses stå för det goda
    och sen finns det kommersiella.

  376. Det kommersiella bidrar med många
    traditionella public service-värden.

  377. Därför är det viktigt att inse
    och förstå det i mediepolitiken.

  378. Om man lämnar det vid sidan av, och vi
    har en fajt med Google på sikt-

  379. -blir det inget kvar av det, och då
    består mångfalden av public service.

  380. Det är ingen lyckad utveckling.

  381. Jag håller med dig, det vore dåligt.

  382. Vi har i alla år sagt
    att man ska värna en stark marknad-

  383. -med public service och kommersiella
    medier, och vi ska hjälpas åt.

  384. Men vi måste inse att public service
    inte är ett innehållsbegrepp.

  385. Det pratade vi om förra året,
    och det får vi prata om i år också.

  386. Public service är en väl fungerande
    institution i Sverige.

  387. Den består av fyra komponenter: en
    ägandeform som är skild från staten-

  388. -och en finansieringsmodell
    med pengar från folket.

  389. Den består också av en reglering där
    man får villkor satta av riksdagen-

  390. -och därmed ställs det krav på en och
    det krävs en efterhandsrapportering.

  391. Och så ska man vara opartisk.

  392. Sen gör public service bra innehåll,
    precis som kommersiella medier.

  393. Vi ska värna
    pengar till journalistiken.

  394. Den blir inte bättre
    för att pengar flyttas emellan.

  395. Nu ska vi gå in på den tredje
    och sista frågan. Det blir spännande.

  396. Jag skulle vilja
    att ni slaktar var sin ko åt oss.

  397. Alla ni fem arbetar i företag som har en
    rik men därmed tyngande historia.

  398. Det finns gott om medarbetare som har
    starka uppfattningar om vad ni gör.

  399. Vad som inte passar eller stämmer med
    historia, varumärke och tradition.

  400. Ni får snabbt och smärtfritt slakta var
    sin helig ko. Raoul får börja.

  401. Frågan hade varit relevant
    för fem år sen.

  402. Vi har inte så många heliga kor
    som det fanns förr i tiden.

  403. Den resan är förbi. Det som vi däremot
    står inför är väldigt...

  404. Aftonbladet har
    en "branded content"-nyhet på ettan.

  405. Det är en annan diskussion.
    Det är ingen helig ko.

  406. -För mig är det en helig ko.
    -Det beror på analysen som du gör.

  407. Jag är en helt vanlig reporter
    som tycker-

  408. -att det var helt knasigt
    att Aftonbladet kunde göra så.

  409. Nej, men det är en annan debatt.
    Du har många heliga kor, men inte vi.

  410. Men vi står
    inför många stora förändringar-

  411. -som kommer att vara plågsamma.

  412. En sån som vi har framför oss är att
    förhålla oss till plattformskriget.

  413. Historiskt sett har vi haft tekniker och
    produktutvecklare i silos-

  414. -som är kopplade till produkter. För att
    konkurrera måste vi ändra på det.

  415. Det är ingen helig ko, men det är en
    tuff resa som får stora konsekvenser.

  416. Bra. - Cilla.

  417. Om vi inte påbörjat slakten av våra
    heliga kor, hade vi varit illa ute.

  418. Vi försöker ha koll på vart medie-
    marknaden och samhället är på väg-

  419. -och ta oss med full kraft in i det.

  420. Det som har varit en helig ko för public
    service är en snobbig attityd.

  421. "Vi är så jäkla bra,
    så ni får komma till oss."

  422. Den kon har vi näst intill gjort till
    små köttfärsbitar på Sveriges Radio.

  423. Det funkar inte. Vi ska inte
    få publiken att komma till oss.

  424. Vi ska få vårt innehåll till publiken
    och då måste man tänka annorlunda.

  425. 1 800 personer jobbar på SR
    på 45 platser.

  426. Det är enklare att vara överens
    om alla sitter tillsammans-

  427. -än när man sitter på 45 platser,
    men vi är på väldigt god väg.

  428. De flesta medarbetare förstår vikten av
    att vi utvecklar innehållet i FM-

  429. -har ett väl fungerande innehåll
    på webben-

  430. -och jobbar nära publiken
    på sociala medier.

  431. -Men det finns mycket kvar att göra.
    -Tomas.

  432. I vår koncern har en helig ko varit
    fullständig självständighet.

  433. Man tror att det finns
    en självklar koppling...

  434. Bra redaktionellt innehåll kräver
    att man är helt självständig.

  435. -Därför har Bonnier ägt pappersbruk.
    -Det gäller teknik och allt.

  436. Det är ett svårt förhållningssätt
    i dag. Vi måste samarbeta mycket mer.

  437. Det jobbar vi hårt med genom att
    gruppera våra bolag i affärsområden-

  438. -men också dra ut synergier
    inom koncernen.

  439. Vi kommer inte att ha råd att jobba så
    och värna vår fina journalistik.

  440. Vi måste bryta upp
    en del av självständigheten.

  441. Det är en ständigt pågående debatt
    i vår koncern.

  442. -Vad säger Hanna?
    -Jag är lite i linje med Tomas.

  443. På stora företag måste man hela tiden
    fundera på hur man jobbar.

  444. En del processer hos oss
    har varit lite krångliga.

  445. Vi var sena uppe med livesändningar vid
    Parisattentaten i höstas.

  446. Vi jobbar stenhårt med att se över hur
    folk kan jobba närmare varandra.

  447. Vi vill bryta silotänkandet
    som kan uppstå.

  448. Det handlar mycket om att koppla ihop
    olika yrkesgrupper med varandra.

  449. -Att sätta utvecklare med reportrar.
    -Det har ju varit svårt för alla.

  450. Att få in utvecklare tidigt och komma åt
    det som kan bli krångel i slutet.

  451. -Vill folk jobba så nu?
    -Det finns alltid motstånd.

  452. Leder man stora företag finns det
    motstånd i förändringsprocesser.

  453. Men vi håller på
    att göra upp med krånglet.

  454. -Anders, den sista minuten blir din.
    -"Famous last words"? Okej.

  455. På MTG har vi historiskt sett varit
    ganska duktiga på koslakt löpande.

  456. Jan Stenbeck ler i sin himmel.

  457. Jag kan konstatera...

  458. Sen jag kom in i koncernen och
    i branschen har det blivit svårare.

  459. Konservatismen i branschen
    och hos oss på MTG-

  460. -har gjort sig mer gällande än förut.

  461. Det finns en drevmentalitet
    som är direkt kontraproduktiv.

  462. Om jag fått en tia för varje gång
    jag hört "Så har vi aldrig gjort"-

  463. -hade jag nog suttit på en strand nu.

  464. Konservatismen i att följa drevet-

  465. -och att den gängse uppfattningen är
    den gällande, den kon måste vi döda.

  466. En kossa till ligger risigt till.

  467. Det är just drevtankegången
    kring gammel-tv:ns död-

  468. -som det talas om i alltför stor
    omfattning. Konsumtion av video ökar.

  469. Konsumtion på plattformen tv minskar,
    men gammel-tv håller inte på att dö.

  470. Det finns behov av att fylla olika
    önskemål hos tittarna även där.

  471. När folk som arbetar med gammel-tv
    talar om att det håller på att dö-

  472. -förstår inte jag hur man tänker.

  473. Efterfrågan på starkt och bra innehåll
    är större än nånsin-

  474. -men utrymmet för mer är kanske
    mindre. Vi lanserar en helt ny kanal.

  475. Behöver Sverige en tv-kanal till? Svaret
    är naturligtvis nej.

  476. Behöver Sverige en till bättre tv-kanal
    som TV3 Sport? Absolut.

  477. Då tänker man på förändringen
    på ett annat sätt. Så de kossorna...

  478. Vi är veganer innan vi är färdiga.

  479. Ni har fått träffa Raoul Grünthal, Cilla
    Benkö, Tomas Franzén-

  480. -Hanna Stjärne och Anders Jensen.
    De är värda en varm applåd.

  481. Textning: Lena Edh
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Mediecheferna samtalar

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

De fem mäktigaste mediecheferna i Sverige i ett samtal om global konkurrens, strategier i en snabbt växlande värld och demokratiskt ansvar. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige, Tomas Franzén, vd Bonnier AB, Anders Jensen, vd MTG och Hanna Stjärne, vd SVT. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Ämnen:
Information och media > Massmedia
Ämnesord:
Journalistik, Masskommunikation, Massmedia, Publicistik, Tidningar, Tidskrifter
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Mediecheferna samtalar

De fem mäktigaste mediecheferna i Sverige i ett samtal om global konkurrens, strategier i en snabbt växlande värld och demokratiskt ansvar. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige, Tomas Franzén, vd Bonnier AB, Anders Jensen, vd MTG och Hanna Stjärne, vd SVT. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hacka journalistiken

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hur gör Buzzfeed nyheter?

I en globaliserad värld där medier allt mer kan korsa gränser via internet har nyhetssajter med multinationella marknader som mål kommit upp. Buzzfeed är en av dem. Qichen Zhang, chef för internationella produkter på Buzzfeed, berättar om hur de producerar nyheter och hur de ser på den nya medievärlden och vad som väntar branschen. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Överlevnad genom kuratering

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Digitala nyheters framtid

Vad har det forntida berättandet genomensamt med dagens? Hur skiljer sig berättande via internet jämfört med boktryckarkonsten? Andrew Morse, vice vd för CNN, berättar om då och nu och hur CNN ser på framtiden med nyheter genom digitalt berättande. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Berättelser och människans överlevnad

Hur viktigt är berättandet för människan? Mary Lee Copeland, konstnärlig ledare vid The Next Level Storytelling Academy (TNLSA), föreläser om hur människor alltid har berättat och varför vi gör det. Till sin hjälp har hon Adrian McDonald från Widespace AB. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Tv-spel förbättrar hälsa hos patienter

Tiny Jaarsma, professor i omvårdnad vid Linköpings universitet, menar att alla människor borde spela tv-spel. Speciellt viktigt är det för hjärtsviktspatienter som har svårt att komma ut och motionera. En första studie på patienter med hjärtsvikt har visat positiva resultat. Patienterna får hjälp att komma igång och installera spelet och sedan stöttar vi dem i tre månader, berättar Tiny Jaarsma. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss