Titta

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Om UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Föreläsningar från Mediedagarna i Göteborg (Meg) om aktuella frågor inom medieutveckling. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016 : Överlevnad genom kurateringDela
  1. Det vi ska prata om i dag är
    hur jag ser på världens medier-

  2. -och lite om hur vi såg på
    världens musik 2012.

  3. Varför vi grundade Beats Music
    och vilka motiven var-

  4. -som drev oss
    att göra de val vi gjorde.

  5. Sen ska jag prata mer om
    ett ramverk vi använde-

  6. -för att implementera idéerna.

  7. Det skiljer sig från
    hur många tekniska produkter skapas.

  8. Först ska jag prata om val.

  9. Alla tror att val är
    nåt man vill ha. Alla vill ju ha val.

  10. Men valen har gett oss-

  11. -ett överflöd av saker
    som pockar på uppmärksamhet.

  12. Här är tredje skärmen på min mobil.
    Jag använder inte hälften av apparna.

  13. Steve Jobs tanke att låta varje app
    göra en sak väldigt bra-

  14. -har lett till mycket brus
    i våra omgivningar.

  15. Samma fenomen syns inom media.

  16. Jag vet inte
    om ni läste om Cecil i fjol-

  17. -men hundratals artiklar lades ut
    inom loppet av fem minuter.

  18. Jag vet inte vilka som var först,
    men artiklarna var snarlika.

  19. Det var väldigt små skillnader
    mellan dem.

  20. Det kan sammanfattas som
    en kamp om era ögon.

  21. Det gäller CNN, Buzzfeed,
    joesmith.com-

  22. -alla svenska medier, Der Spiegel
    och så vidare.

  23. Alla försöker få er att titta på dem.

  24. Det blir en farlig miljö
    att hämta information från-

  25. -för affärsmodellen
    för informationsinnehåll-

  26. -bygger på att ögonen passerar över
    reklam eller branded content.

  27. Innehåll har blivit ett vapen.

  28. Vapnet används
    för att fånga publiken.

  29. Vapnet är två miljoner artiklar
    om dagen globalt-

  30. -vilket motsvarar 23 per sekund.
    Många är identiska kopior.

  31. Det är inte nödvändigtvis dåligt.
    Det är snarast naturligt.

  32. Vi sprider innehåll
    på ett nytt sätt, socialt.

  33. Se bara på Buzzfeeds framgång.

  34. De får 200 miljoner unika besökare
    per månad.

  35. Time Magazine hade, som mest,
    ungefär 5 miljoner prenumeranter.

  36. Nu handlar det om 30 gånger fler.
    Det är helt otroligt!

  37. När man tar fram sin mobil
    för att få information-

  38. -då är det här vad som händer.
    Innehåll kastas på en.

  39. Hela poängen med innehåll i dag
    byggs runt vännätverk.

  40. Det är så man får spridning,
    inte av att folk laddar ner ens app.

  41. Jag tror att appar är döda.
    Man kommer att ha några-

  42. -men framtiden finns i Kina.
    De kan köpa hus via chatappar.

  43. Det är nog så det blir.

  44. Innehåll sprids i dag
    för att dina vänner delar det-

  45. -men problemet är att dina vänner
    inte delar för din skull.

  46. Du får inte innehåll för att
    dina vänner vill ge dig information.

  47. Dina vänner delar för sin egen skull.
    Att dela bygger ens identitet.

  48. Det är intressant.

  49. Folk lägger ut nyhetsartiklar
    i sitt Facebookflöde-

  50. -för att de vill identifieras
    på det sättet.

  51. Det som har hänt är att
    vi har gått från att ha redaktörer-

  52. -som väljer innehåll åt oss
    på grundval av sina kunskaper-

  53. -till att våra vänner delar innehåll-

  54. -för att vi ska uppfatta det som
    att de har kunskaper.

  55. Ni gör likadant.

  56. Vad betyder det?
    Är det nånting positivt?

  57. Jag tror att världen har
    haft fokus på intryck ganska länge-

  58. -men det förändras i Silicon Valley.

  59. Det fungerade en stund,
    men verkar inte betyda nåt längre.

  60. Handlingar, då? Att folk klickar
    eller stannar kvar på ens sajt.

  61. Jag vet inte om det är rätt sätt att
    få information eller insupa kultur.

  62. Egentligen vill vi ha uppmärksamhet
    och en relation med publiken.

  63. Det var så vi såg på världens media
    när vi grundade Beats Music.

  64. Men målet var att skapa och nydana-

  65. -ett pålitligt filter för musik.

  66. År 2012 hade vi Pandora-

  67. -som startade
    det häftiga Music Genome Project.

  68. Det var första gången
    nån analyserade all världens musik-

  69. -med avseende på dynamik
    och omfattning.

  70. De bedömde "festvänlighet"
    och andra galna saker-

  71. -men de var först,
    så det var helt nyskapande.

  72. Det funkar än i dag. Man får
    en station baserat på en artist.

  73. Tyvärr blir det smalt, så man kan få
    höra samma sak många gånger.

  74. Jag upptäckte inte så mycket nytt.

  75. Sen har vi YouTube,
    världens största gratismusiktjänst-

  76. -som helt har
    decentraliserat musiken-

  77. -så att fokus inte är album,
    utan låtar.

  78. iTunes var först
    med att plocka ut låtar ur album-

  79. -och YouTube slog spiken i kistan
    eftersom man kan gå ut på nätet-

  80. -och helt gratis kan lyssna på
    sin favoritlåt hur mycket man vill.

  81. Jag har inga data,
    men om man kunde analysera dem-

  82. -tror jag de flesta uppspelningarna,
    åtminstone av popmusik, sker i följd.

  83. När folk hörde den nya Kieszalåten,
    som ju slog stort-

  84. -tror jag att folk satt så här:
    "Jag älskar den här låten!"

  85. Man kör den gång på gång,
    men artisten får nästan ingenting.

  86. Mindre än om man spelar låten
    på Spotify.

  87. Det som var intressant med YouTube
    var det samarbetsbaserade filtret.

  88. Här är min musikapp från YouTube
    för några dagar sen.

  89. Samarbetsfiltret var ett sätt-

  90. -att använda stordata för kuratering.

  91. Ärligt talat
    är runt 60 % av träffarna rätt.

  92. Jag har aldrig i hela mitt liv
    övervägt att lyssna på Coldplay-

  93. -men KEXP-resultatet är intressant.

  94. Det är 60 % rätt,
    men vi tyckte inte det räckte.

  95. Om man ska ersätta människor
    med teknik-

  96. -då måste tekniken vara lika bra.
    Den här är inte så bra.

  97. Vi kunde inte lita på musikekonomin-

  98. -och lära oss om ny kultur
    enbart genom teknik och data.

  99. Sen har vi Spotify. Jag är i Sverige,
    så jag ska vara positiv.

  100. Spotify var riktigt bra på
    att använda torrentteknik-

  101. -så man fick låtar snabbt.

  102. Folk pratar inte om det längre,
    men Spotify var otroligt snabbt.

  103. Det var en lyckad teknikanvändning.
    De var först med en telekompartner-

  104. -och det var så de blev så stora
    i Sverige och globalt.

  105. Det är imponerande,
    men jag är inte helt såld på-

  106. -att man lägger in reklam
    under uppspelning.

  107. Inte för att reklamen är hemsk...

  108. Jag vet inte varför Spotify
    tycker jag ska köpa Cialis. Men...

  109. Det förändrar
    det grundläggande värdemåttet.

  110. Vi går från
    att lyssna på och betala för en låt-

  111. -till att betala
    för att slippa reklam.

  112. Genom att erbjuda prenumeration
    eller reklambetald gratislyssning-

  113. -har vi förändrat
    vad man betalar för.

  114. Det är en liten förändring,
    men väldigt påtaglig, kulturellt.

  115. Nu är låtar gratis.
    Värdet av en låt är noll.

  116. Värdet ligger i att slippa
    den högljudda reklamen-

  117. -som med flit har gjorts enerverande.
    Det är en stor förändring.

  118. På Beats och Apple såg vi-

  119. -att det var ett ekonomiskt problem
    för nya musikskapare.

  120. Det var inte att
    en inkomstström plötsligt försvann.

  121. Napster hade sett till-

  122. -att värdet av en låt på ett album
    minskade dramatiskt.

  123. Det som hade hänt-

  124. -i och med att reklam
    integrerades i en uppspelningstjänst-

  125. -var att vi började
    bry oss om andra saker.

  126. Vi trodde att det skulle
    göra det svårare för folk-

  127. -att vara intresserade av en karriär
    inom de sköna konsterna.

  128. Nästa fråga blir hur man ska
    få pengar till mat och husrum.

  129. Förr kunde man sälja låtar på iTunes-

  130. -eller ingå avtal
    med ett oberoende förlag.

  131. Vi såg en dystopisk framtid-

  132. -för den som ville
    skapa sig en karriär-

  133. -i en ekonomi där man inte kunde nå
    sina fans digitalt.

  134. I januari 2014
    lanserade vi Beats Music.

  135. Vi gissade på omkring
    45 miljoner gratisanvändare-

  136. -och 60 miljoner totalt på Spotify,
    vilket vore en svår konkurrent.

  137. Alla jämför oss med Spotify,
    men de är inte vår konkurrent.

  138. Jag stöder Spotify.

  139. Fler borde betala för Premium,
    för artisternas skull.

  140. Det Spotify har haft mest problem med
    är att kommunicera-

  141. -hur deras betalningsmodell fungerar.

  142. Om de hade lyckats med det
    hade de fått mindre kritik.

  143. Det vi konkurrerar med är YouTube,
    världens största gratismusiktjänst.

  144. Det är också den största utmaningen
    för de nya artisterna-

  145. -eftersom man nästan måste
    använda YouTube nu.

  146. Det är där folk blir upptäckta.
    Det är ingen dålig plattform-

  147. -men det är inget bra sätt
    att göra karriär.

  148. Det var alltså läget. Sen då?

  149. Spotify hade betalanvändare,
    YouTube var den största tjänsten.

  150. Vad hade vi att erbjuda?

  151. Vilken produkt skulle vi utveckla?
    Vad var det vi skulle göra?

  152. Ja... Vad är produkten?
    Musik är produkten-

  153. -men jag sa ju nyss
    att musik har blivit en handelsvara.

  154. Låtarnas värde är noll. Spotify är
    egentligen bara en sökruta-

  155. -med 30 miljoner låtar i lager.

  156. Så musik har blivit en tjänst
    som man prenumererar på-

  157. -men själva låtarna
    kan man lyssna på gratis.

  158. Om ni ska betala för tjänsten-

  159. -så kanske kuratering
    kan vara en tjänst.

  160. Det kanske folk vill betala för.

  161. Det vi gillade med musik var
    att ha en vän eller skivbutik-

  162. -som vi kunde gå till
    för att få bra tips om ny musik.

  163. Om vi kunde återskapa det
    med tekniken, på nåt sätt-

  164. -så borde vi nå framgång.

  165. Vad är kuratering
    i det digitala formatet?

  166. Det går inte att prata med nån,
    eller nu kanske det gör det.

  167. På den tiden fick man ringa nån.

  168. Vi trodde inte
    att det gick att skala upp.

  169. Vi såg kuratering som ett samtal-

  170. -oftast mellan en expert
    och användaren.

  171. Hur kunde vi
    utveckla samtalet digitalt?

  172. Det var början på Beats Music,
    som sen blev Apple Music.

  173. Vi byggde produkten genom det
    jag kallade relationsutveckling.

  174. Jag behövde förstå
    vad vi gjorde i möten dagarna i ända.

  175. I korthet
    har relationsutveckling tre delar.

  176. Jag ska berätta
    vad vi gjorde på Apple.

  177. Vi lade mycket tid på
    att hitta vår polstjärna.

  178. "Polstjärna" är en konsultterm
    som jag gör lite mer konstnärlig.

  179. Det konsulterna gör och det vi gör
    är nästan motsatser.

  180. "Polstjärna" syftar på värderingar.
    Vad bryr vi oss om?

  181. Det första var att vi ville erbjuda
    framtidens ynglingar-

  182. -möjligheten att bli artister.
    Det såg vi ingen som gjorde.

  183. YouTube var på gång, eftersom
    YouTube-stjärnor började dyka upp då-

  184. -men det besvarade inte frågan-

  185. -hur man skulle överleva
    om man blev musiker.

  186. Nästa grej: vi ville skapa kultur
    och brejka artister.

  187. Ingen artist hade brejkat på Spotify.

  188. Vi ville också möjliggöra
    en ny skaparekonomi.

  189. Ynglingen ska kunna infria sin dröm-

  190. -och sen kunna överleva på det.

  191. Med allt det i bakhuvudet insåg vi
    att vi inte ville använda reklam.

  192. Vi ville inte ha skrikiga reklamklipp
    som dök upp efter var fjärde låt.

  193. Därför valde vi bort det.

  194. Vill du höra en viss låt
    får du betala för den.

  195. Om du inte vill betala,
    då kan du besöka YouTube.

  196. Vi såg en sak som ingen gjorde.

  197. Det finns en bra låt
    för varje tillfälle-

  198. -men vilken låt skulle passa just nu?
    Ingen musiktjänst ger svar på det.

  199. År 2014 var Spotify...

  200. Nu har det blivit bättre,
    med "Discover Weekly"-

  201. -men 2014 hade man
    för många alternativ.

  202. Det är det där överflödsproblemet.

  203. Att minska mängden val
    blev vår tjänst.

  204. Kuratering betyder färre val,
    men känslomässigt lämpliga val.

  205. Att göra det digitalt,
    med 30 miljoner låtar, är svårt.

  206. Men det här var landningssidan
    för Apple Music vid lansering.

  207. Den ligger nog kvar under "Videos".
    Det blev allt vi hade pratat om.

  208. Vi höll blicken på våra värderingar.
    Visst har och hade vi problem.

  209. Vi klarade inte
    alla aspekter av kurateringen-

  210. -men där är ynglingen.

  211. Den andra saken vi gjorde
    var att bana väg.

  212. Man kan ha en massa värderingar.
    Jag kan tro på rymdresor-

  213. -men gör jag inget åt det
    kan det kvitta.

  214. Vägen som vi föreställde oss
    skilde sig från annan teknik.

  215. Vi tror att så fort man får veta
    att nånting finns...

  216. Från att man får höra om "samtalet",
    den kuraterade tjänsten-

  217. -fram till det
    att man bildar sig en uppfattning-

  218. -där hade vi vår produkt.
    Det kunde bli en app eller en tjänst-

  219. -men vi tänkte inte så.

  220. Vi ville bygga en relation,
    inte skapa en produkt åt användare.

  221. Det kan låta som hårklyverier,
    men gör stor skillnad i arbetet.

  222. Jag tänkte prata lite om...
    Jag ska berätta om vad vi skapade.

  223. Hur inleder man samtalet?

  224. Det här var Beats Music,
    som bara lanserades i USA.

  225. Det här var det första man såg.
    Vi berättade vad samtalet var:

  226. "Berätta om musik som du gillar,
    så hittar vi nåt som passar dig."

  227. Sen såg gränssnittet ut så här.
    Det var som ett litet spel.

  228. Vi sa att vi skulle kuratera musik
    och sen visade vi musik.

  229. Sen rekommenderade vi
    album och spellistor.

  230. Alla spellistor gjordes av människor,
    inte av algoritmer.

  231. Alla album
    hade hanterats av en människa.

  232. Det betyder att man har
    en grupp redaktörer...

  233. Scott Plagenhoef
    som var redaktör på Pitchfork-

  234. -blev vår redaktionschef
    och tog in en massa experter-

  235. -från klassiskt till hiphop
    och sydafrikansk världsmusik.

  236. Det de gjorde var
    att gå igenom och klassificera-

  237. -album värda att rekommendera,
    beroende på ens musiksmak.

  238. Vi hade inte breda genrer,
    som rock, utan väldigt specifika.

  239. "60-talscrooners
    som inte är Frank Sinatra."

  240. Det skapade ett system
    där vi kunde erbjuda bra resultat.

  241. När vi...
    Så här ser det ut i Apple Music.

  242. Det är samma grundtanke
    och samma samtal.

  243. Det betydde att-

  244. -vi använde redaktörer,
    alltså riktiga kuratorer.

  245. Vi använde deras preferenser-

  246. -och återskapade dem
    i ett digitalt format.

  247. Sen skapade vi ett annat system
    som frågade er vad ni gillar.

  248. Vi använde teknik
    för att jämföra resultaten.

  249. Det krävs inte en massa data.

  250. Det behövs inte en massa användare
    eller stordataalgoritmer.

  251. Det enda vi använde var ett sätt-

  252. -att koppla ihop två personer
    i ett samtal.

  253. Resultaten... Här är mina resultat
    från Apple Music.

  254. De är helt perfekta.

  255. Det har personlighet...
    Det känns som om nån ansträngt sig.

  256. Jag utlovade framgång
    om världen trodde att vi hade-

  257. -en miljon Scott Plagenhoef
    som skapade spellistor åt oss.

  258. Det var en av våra metoder.
    Jag ska även nämna spellistor.

  259. I Beats Music ville vi ha spellistor
    med personlighet.

  260. Ni kanske inte
    känner till Bill O'Reilly-

  261. -men han har ett särpräglat sätt,
    om jag ska uttrycka mig milt.

  262. Han uttalar sig ofta nedlåtande
    om rapmusik-

  263. -så vi skapade en spellista om det.
    Vi har motsvarigheter i alla länder.

  264. Det finns en grupp i Norden
    som gör spellistor för Norden.

  265. Jag har inte sett dem,
    men vet att de är omtyckta.

  266. Jag ska visa
    hur det tillämpades i Apple Music.

  267. Det var nog ett av skälen
    att de köpte oss.

  268. Det här är ett tyskt skivförlag
    som jag är särskilt förtjust i.

  269. Ni ser själva, det känns som om
    nån har suttit och funderat.

  270. Det är inte som "Mood Booster",
    en spellista på Spotify.

  271. Jag förstår inte namnet. Om jag är
    på dåligt humör, gör den det värre?

  272. Förstärker den även depressioner?

  273. Och om den verkligen gör mig gladare,
    hur tusan kom de på vad jag behövde?

  274. Spellistan innehåller
    Pharrell Williams "Happy".

  275. Jag undrar om det är ett skämt.

  276. Ett annat sätt att tänka på
    relationen och den här vägen...

  277. Vi ville att ni skulle stöta på
    verkliga människor, inte bara teknik.

  278. Därför anställde vi Zane Lowe,
    som fungerade som radiopratare.

  279. Det erbjöd vi gratis.
    Vi lade inte in reklam-

  280. -utan valde att ta kostnaden
    för radio med mänskliga kuratorer.

  281. Jag vet inte om ni har lyssnat,
    men Beats 1 är rätt bra.

  282. Jag lyssnar mest på helgprogrammen
    med Pharrell, Drake och Dre.

  283. De är otroligt bra.

  284. Tanken var att ni skulle höra
    en mänsklig röst bortom tekniken.

  285. Vi tog inspiration från radio,
    på den tiden radio var kuraterad.

  286. Sen gjorde vi grupper av redaktörer
    samlade kring genrer.

  287. Bill O'Reilly-listan hade en byline.
    De är borta i Apple Music-

  288. -men tanken var att samla en grupp-

  289. -och skapa en profilsida för den.

  290. Om man gillar hiphop
    och vill hitta ett ställe-

  291. -där folk tänker på hiphop,
    då finns det. Som en specialbutik.

  292. Ett ställe att besöka.
    Det var vårt mål.

  293. Med tanke på alla aspekter,
    hur skulle vi utvärdera vårt arbete?

  294. Vi valde bort mätningar
    och tänkte inte så mycket på-

  295. -om folk klickade, stannade länge
    eller spelade många låtar.

  296. Det var inget mått på framgång.

  297. Vi kunde inte intervjua alla
    som använde våra produkter.

  298. Hur skulle vi då veta
    om det vi gjorde var bra?

  299. Jo, vi frågade regelbundet oss själva
    fem frågor.

  300. Det kunde ta sikte på
    nån viss del av tjänsten-

  301. -som en knapp, en meny
    eller konceptet i dess helhet.

  302. I alla situationer: fem frågor.

  303. Vilken personlighet ser man?
    Utan personlighet, ingen karaktär.

  304. Varför hoppa över det? Vi ville ha...

  305. Vi ville bygga
    en relation med karaktär.

  306. I Beats Music var den mer påtaglig.

  307. Vi svor och var lite skarpare.

  308. På Apple är vi mer reserverade.

  309. Nästa fråga... Vi försöker ju
    bygga upp en berättelse.

  310. Hur fungerar det här elementet?
    Syns det eller är det brus?

  311. Varför finns det?

  312. Det var lustigt.
    Jag pratade med folk om en produkt-

  313. -som hade många knappar och grejer.

  314. Jag sa: "Alla som bygger produkten
    borde samlas i grupp."

  315. "Vi borde be dem rättfärdiga
    alla knappars existens."

  316. Vi brukade göra sånt. Man skulle
    förklara varför nånting fanns.

  317. Allt skulle föra berättelsen framåt.

  318. Ett exempel på en bra Appleprodukt
    är Apple Pay.

  319. Det började som appen Passbook.

  320. Sen kom tumavtrycksläsaren
    som en del av hårdvaran.

  321. När tumavtrycksläsaren
    blivit accepterad på bred front-

  322. -kan man betala på det sättet.
    Det är ingen slump.

  323. Det är
    en väldigt genomtänkt berättelse.

  324. Vi ville göra likadant med musik.

  325. Vilka band skapar vi till publiken?
    Skapar vi närhet eller distans?

  326. Skapar vi relation till en redaktör?
    Blir artisten en stjärna?

  327. Vad är poängen med det vi gör?

  328. En svår fråga: hur känns det för dig?
    "Dig" syftar på den man pratar med.

  329. Det är lätt att säga:
    "Hur känns det för användarna?"

  330. Man kan rättfärdiga vad som helst,
    beroende på vem man låtsas vara.

  331. Vi frågar designern i stället:
    "Hur känns det för dig?"

  332. "Blir du glad, orolig, lugnad?
    Hur känns det?"

  333. Vi ville ta fram känslokartan
    och få veta vad folk kände.

  334. Till sist, den ultimata frågan.

  335. Den går att ställa
    om minsta lilla del i en teknikpryl.

  336. Jag måste ha frågat det
    50 miljoner gånger på Apple.

  337. Det finns två svar på frågan:
    "Ökar det här vår tillförlitlighet?"

  338. Antingen ja eller nej.
    Det finns inget mellanting.

  339. Man kan inte säga:
    "Det gör varken eller."

  340. Varje val man gör kan öka
    eller minska ens tillförlitlighet.

  341. Man måste vara rigorös
    om man gör en produkt-

  342. -försöker skapa förändring
    eller bara skriver en artikel.

  343. Varje ord och varje detalj
    påverkar ens tillförlitlighet.

  344. Om man är så rigorös
    blir det mycket svårare-

  345. -men det förändrar hur man
    kommunicerar med publiken.

  346. Jag tror att det är det bästa svaret
    på överflödsproblematiken.

  347. Vi har många saker att välja bland
    och alla vill ha vår uppmärksamhet:

  348. Mediesajter, appar, sociala nätverk,
    Andrew Morse...

  349. Allt slåss om vår uppmärksamhet.

  350. Om man tänker skapa nåt
    med en stark kulturell närvaro-

  351. -som har existensberättigande
    och inte bara är en ny pryl-

  352. -då skulle jag titta på
    hur jag utvecklar publiken-

  353. -och hur jag får den att lita på mig.
    Det är så man förändrar kulturen-

  354. -inte genom knappar, widgets
    och delningar. Tack.

  355. Slå dig ner. Tack för ett spännande
    och inspirerande föredrag.

  356. Vi ska ta frågor från publiken,
    men först...

  357. Vi har en fråga här, ser jag.

  358. Men först måste jag fråga en sak:
    Tror du den dagen kommer-

  359. -när algoritmer eller
    nån form av artificiell intelligens-

  360. -kommer att göra det arbete
    som redaktörerna gör i dag?

  361. Ja... Jag har inte sett nån teknik
    som får mig att tro-

  362. -att kuratering skulle kunna skötas
    rent tekniskt.

  363. Inte än. Jag tror att det är möjligt-

  364. -men jag tror inte...

  365. På min rygg har jag en tatuering.

  366. Det är det kemiska tecknet för kisel
    och det kemiska tecknet för kol.

  367. Grunderna för allt mekaniskt liv
    och allt mänskligt liv.

  368. Jag tror inte de kommer att förenas-

  369. -i nåt som är större än delarna,
    åtminstone inte under min livstid.

  370. Jag tror inte-

  371. -att jag kommer att välja tekniken
    framför det mänskliga.

  372. Tekniken gör det mänskliga skalbart
    på ett helt nytt sätt-

  373. -men å andra sidan
    vill jag inte ersätta människor.

  374. -Jag ser inte poängen.
    -Det har med det där att göra.

  375. Ja, jag litar inte på maskiner.

  376. Bra. Vi har en fråga här.

  377. -Ska du resa dig?
    -Hej, Ryan. - Hej, allihop!

  378. Jag är på besök från Indien.

  379. Det var ett spännande föredrag.
    Jag gillar Apple.

  380. När du pratade om tillförlitlighet
    undrade jag-

  381. -hur en produktutvecklare
    besvarar min fråga.

  382. Varför är det nästan omöjligt
    att använda Apple Music-

  383. -utan att mata in
    kreditkortsuppgifter?

  384. Kreditkortsuppgifterna, ja.

  385. Varför man inte kan testa produkten
    utan betalningsuppgifter?

  386. -Ja.
    -Okej.

  387. Det är ett designbeslut.

  388. Vi kräver
    att betalningsuppgifter matas in-

  389. -innan man får testa tjänsten.
    Det har med vår filosofi att göra.

  390. Vi låter er... Jag borde säga "de",
    eftersom jag inte jobbar kvar.

  391. De låter er använda Beats 1 gratis-

  392. -men för att få betalmusik
    vill vi ha betalningsuppgifter.

  393. Det är så enkelt det är.

  394. Okej, för tidigare sa du att
    era främsta konkurrenter är YouTube.

  395. -För media, ja.
    -De mesta är gratis där...

  396. ...men för att testa Apple Music
    måste jag mata in uppgifterna.

  397. Om jag inte uppgraderar mitt konto
    försvinner hela min spellista.

  398. På Spotify har jag kvar spellistorna,
    men förlorar några tillval.

  399. -Ja.
    -Vad var tanken bakom det...

  400. ...givet er filosofi att man måste
    mata in sina kreditkortsuppgifter?

  401. Det är nog uppenbart att vi anser
    att man ska betala för musik.

  402. Vi ville inte skapa
    en reklamfinansierad tjänst.

  403. Då krävs en betalmetod.
    Så enkelt är det.

  404. Jag vill inte prata för mycket
    om Apples strategi kring betalning-

  405. -för jag jobbar inte på Apple.

  406. Det är väl uppenbart att det finns
    reklamfinansierade lösningar.

  407. Det bryter av
    att ha nåt man betalar för.

  408. Om vi inte sköter oss,
    ge oss inte dina uppgifter.

  409. Okej. En sista fråga:

  410. -Tänker ni öppna på Android?
    -Apple Music finns redan där.

  411. -Okej. Tack!
    -Några fler frågor? - Där borta.

  412. Hej. Du sa att ett mål ni hade
    var att brejka artister via tjänsten.

  413. Kan du berätta hur det fungerar
    och hur det passar in i tjänsten?

  414. Ja...

  415. I allmänhet har vi upplevt det som...

  416. Jag tror att YouTube
    har varit bäst på det än så länge.

  417. Nya artister kan ladda upp låtar
    och sprida dem i sitt nätverk.

  418. Till slut kommer nån vid ett förlag
    att få upp ögonen för dem.

  419. Plötsligt får artisten ett avtal
    och börjar spelas på radio.

  420. Vi trodde att vi kunde förbättra det.

  421. Det hade inte hänt så mycket.
    Justin Bieber var väl först.

  422. Det händer allt oftare.
    De smartaste förlagen-

  423. -har en grupp 22-åringar som
    söker av YouTube efter nya stjärnor.

  424. Vi trodde det fanns ett bättre sätt
    at göra det på.

  425. Vi ville ge artister chansen
    att interagera med sina fans-

  426. -och brejka på ett nytt sätt.

  427. Det är ett av skälen till
    att vi skapade Beats 1.

  428. Man kan höra det.
    Zane har fem olika program-

  429. -som handlar om att brejka artister.
    Om man tittar på deras spellistor-

  430. -är de flesta av artisterna nya.

  431. Det är inte mycket som redan är känt.

  432. Det är nog steg ett.

  433. Häng kvar för att se
    steg två, tre, fyra och fem.

  434. Men om man...

  435. Jag menar
    att radio snart kommer att förändras.

  436. Jag tror den första biltillverkaren
    som lyckas göra-

  437. -så att man slipper
    koppla in mobilen i bilen-

  438. -och där alla appar fungerar i bilen
    utan några problem...

  439. Android Auto och Apple jobbar på det.

  440. När det händer,
    då kommer radio förändras helt.

  441. Jag vet inte hur det är här,
    men i USA är radio inget vidare.

  442. Förr var det bra.
    Satellitradio är fortfarande bra.

  443. Men när det händer kommer många
    att få svårt att hitta ny musik-

  444. -utom via YouTube, Spotify,
    Apple Music och så vidare.

  445. Då är det bäst att man har en plan
    för hur artister ska få fans.

  446. Jag tror inte nån produkt
    har lyckats med det än.

  447. Några fler frågor?

  448. Ja, här.

  449. Hej, jag heter Petra. Du pratade om
    samarbetsbaserad konsumtion.

  450. Om tillgänglighet är viktigare
    än ägande-

  451. -hur påverkar det oss
    i andra delar av samhället?

  452. Kommer organisationer
    att se annorlunda ut i framtiden?

  453. En bra, mångfacetterad fråga.

  454. Men, ja, det är rätt uppenbart
    att vi som samhälle...

  455. Det finns två saker
    som är rätt säkra.

  456. Den ena är... Nästa generation
    är infödda Snapchattare.

  457. Det betyder att de är vana vid
    att redigera videoklipp.

  458. Det känns naturligt för dem.

  459. Att uttrycka sig via videomediet
    är naturligt för folk under trettio.

  460. För det andra-

  461. -är konsumtion numera-

  462. -baserad på tillgång, inte ägande.

  463. Om man kombinerar de sakerna
    inser man att verktygen...

  464. Musik är lite annorlunda,
    men verktygen och tankearbetet...

  465. En generation vet att de kan skapa
    och påverka några få individer-

  466. -på ett känslomässigt sätt.
    Det är ett faktum i kulturen.

  467. Om året var 1965-

  468. -och man inte lärde sig spela gitarr
    eller sjunga-

  469. -så kunde man inte bli musiker.

  470. Nu kan man bli mer som en dj
    och använda andras musik.

  471. Det finns appar som gör musik åt en.

  472. Man behöver ingen musikutbildning.

  473. "Jag kan lägga ut saker
    och låta proffsig..."

  474. "...utan att vara
    klassiskt skolad violinist."

  475. Man har alla de här verktygen-

  476. -och folk som lyssnar gratis
    på ett tillgångsbaserat sätt-

  477. -på YouTube och Spotify.

  478. Distributionen
    har blivit demokratisk.

  479. Det gör att trösklarna
    har blivit mycket lägre.

  480. Det händer genom samarbetsbaserad
    filtrering och konsumtion.

  481. Tänk er att vi hade kuraterings-
    algoritmer baserade på stordata.

  482. Allt byggde på vad massan ville.

  483. Hur skulle massan kunna hitta
    de små artisterna?

  484. Samarbetsfilter fungerar strålande
    när det finns mycket data-

  485. -och nånting är populärt.

  486. De fungerar inte inom nischgenrer
    och i trenders tidiga skeden.

  487. Åtminstone har det varit så hittills.
    Vi tänkte...

  488. Det är därför folk söker av YouTube,
    i stället för att algoritmer gör det.

  489. Vi undrade hur man går vidare,
    givet allt detta.

  490. Hur ser man till att folk som kanske
    vore intresserade av en artist-

  491. -inom en nischsektor
    eller som inte är känd än...

  492. Hur ser man till att potentiella fans
    som är äventyrliga i sitt lyssnande-

  493. -får chansen att höra artisten?
    Jag nämnde knappt det tidigare.

  494. En aspekt av vår kuratering var-

  495. -hur äventyrliga folk är.
    Det är svårt att sätta en siffra på-

  496. -men det går att komma åt
    med hjälp av en redaktör.

  497. -Jag vet inte om det var ett svar.
    -Tack.

  498. Har vi en sista fråga?
    Vi hinner med en kort fråga till.

  499. Inte det. Då får jag ta den.

  500. Jag är jättenyfiken på en sak.

  501. Kurateringen var baserad på
    en viss input från användaren.

  502. Ni frågade
    på ett lite spelifierat sätt.

  503. Vad lärde ni er
    under utvecklingen av gränssnittet-

  504. -och av att se folk
    interagera med det?

  505. -Jag antar att vissa avbröt...
    -Jättebra fråga!

  506. Det var väldigt få som avbröt.
    Under fem procent.

  507. Det var ett av de bästa gränssnitt
    som jag nånsin har sett.

  508. Otroligt många fullföljde,
    från början till slut.

  509. Det handlade om 97-98 %.
    Jag har aldrig sett nåt liknande.

  510. Folk ville gärna
    ge oss informationen.

  511. Det berodde nog delvis på
    var det låg i appen-

  512. -och inte bara på ett bra gränssnitt.

  513. När man såg gränssnittet
    hade man redan registrerat sig-

  514. -och bestämt sig för att testa.

  515. Det var lite frestande.
    "Berätta vem du är."

  516. "Visa oss din identitet.
    Vem är du, som person?"

  517. Gränssnittet var touchbaserat-

  518. -och resultatet var nåt
    som man borde gilla.

  519. Oftast funkade det.

  520. Om resultaten var fel blev det trist,
    men vi hade oftast rätt.

  521. Häftigt. Tack så mycket,
    det var kul att ha dig här.

  522. Översättning: Linnéa Holmén
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Överlevnad genom kuratering

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Musik, Musikbranschen, Musiker, Musikhistoria
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Mediecheferna samtalar

De fem mäktigaste mediecheferna i Sverige i ett samtal om global konkurrens, strategier i en snabbt växlande värld och demokratiskt ansvar. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige, Tomas Franzén, vd Bonnier AB, Anders Jensen, vd MTG och Hanna Stjärne, vd SVT. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hacka journalistiken

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hur gör Buzzfeed nyheter?

I en globaliserad värld där medier allt mer kan korsa gränser via internet har nyhetssajter med multinationella marknader som mål kommit upp. Buzzfeed är en av dem. Qichen Zhang, chef för internationella produkter på Buzzfeed, berättar om hur de producerar nyheter och hur de ser på den nya medievärlden och vad som väntar branschen. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Överlevnad genom kuratering

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Digitala nyheters framtid

Vad har det forntida berättandet genomensamt med dagens? Hur skiljer sig berättande via internet jämfört med boktryckarkonsten? Andrew Morse, vice vd för CNN, berättar om då och nu och hur CNN ser på framtiden med nyheter genom digitalt berättande. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Berättelser och människans överlevnad

Hur viktigt är berättandet för människan? Mary Lee Copeland, konstnärlig ledare vid The Next Level Storytelling Academy (TNLSA), föreläser om hur människor alltid har berättat och varför vi gör det. Till sin hjälp har hon Adrian McDonald från Widespace AB. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Sångaren, rösten och näsan

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Hiphop och punk som folkbildning

Hiphop är min kunskapskälla

Hiphopen förmedlar en väldigt tydlig bild av samtiden, menar Jason ”Timbuktu” Diakité i denna föreläsning. Som musikform har hiphop ofta ett unikt klassperspektiv och förmedlar personliga erfarenheter som väldigt få andra konstformer gör. Inspelat på Malmö högskola den 15 december 2014. Arrangör: Malmö högskola.