Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : Om folkmord och förnekelseDela
  1. Jag ska prata om det som på ett ovan-
    ligt vis har blivit mitt favoritämne:

  2. Folkmordsförnekelse. Och "Det var så
    länge sedan och det hände aldrig".

  3. Jag disputerade för cirka ett år sen-

  4. -på en avhandling som bara ni närmast
    mig ser: "Cultures of denial".

  5. I dag ska jag prata om folkmords-
    förnekelse och förnekelsekulturer-

  6. -som behandlar förintelsen-

  7. -och folkmordet på kristna
    i Osmanska riket för ca 100 år sen.

  8. Avhandlingen och dagens föreläsning-

  9. -behandlar konflikter
    på flera olika plan.

  10. På ett väldigt basalt sätt
    behandlar den folkmord-

  11. -som en sorts gränssättande konflikt.

  12. En konflikt som sällan slutar
    för att kriget eller offren tar slut-

  13. -eller för att en diktator störtas
    eller för att lägren töms.

  14. Folkmord är ofta
    en stor gränssättande händelse-

  15. -som föder fler konflikter.

  16. Det är konflikterna som följer på
    folkmord som jag ska prata om i dag.

  17. Framför allt föder det nya konflikter i
    form av nån sorts kamp-

  18. -mellan minne och glömska
    å ena sidan-

  19. -och mellan erkännande och förnekelse
    å andra sidan.

  20. Dessa konflikter
    ska jag prata om i dag.

  21. Det här är det välkända
    förintelsemonumentet i Berlin-

  22. -som tar upp nästan ett helt kvarter.

  23. Det har blivit mycket så
    att vi lever i en minnestid-

  24. -då vi ska minnas och ha högtider
    om så mycket så möjligt.

  25. Det ska finnas årsdagar om allt möjligt
    och ritualer kring minnen.

  26. Vi ska minnas
    sånt som vi inte har upplevt själva-

  27. -och dela nåt slags kollektivt minne.

  28. Vi ska minnas förintelsen
    trots att vi inte känner nån-

  29. -som föll offer för våldet
    i förintelsen eller förövade den.

  30. Manifestationer av minne
    har blivit viktiga.

  31. Att visa för alla andra att vi minns
    nåt som vi inte har upplevt.

  32. Parallellt med denna minnesutveckling
    går förnekelsekulturer-

  33. -som behandlar förträngning,
    ren förnekelse och förtigande.

  34. Dessa från början psykoanalytiska,
    freudianska begrepp-

  35. -som förträngning och förnekelse-

  36. -har kommit att bli nåt kollektivt,
    kulturellt, nåt vi gör tillsammans.

  37. Vi förnekar inte längre bara
    det som vi anklagas för personligen.

  38. Vi kan även förneka sånt som vi inte har
    några som helst erfarenheter av.

  39. Det finns en tydlig konflikt
    mellan minne-

  40. -och förnekelse,
    förtigande och tystnad.

  41. För ungefär ett år sen-

  42. -24 april 1915
    - eller rättare sagt 2015-

  43. -var det 100 år sen folkmordet
    på armenierna i Osmanska riket.

  44. I Armeniens huvudstad Jerevan skulle
    man hålla en påkostad minnesceremoni-

  45. -dit världens politiker, FN-sändebud-

  46. -övriga diplomater, journalister
    och högt uppsatta religiösa ledare-

  47. -hade bjudits in för att minnas
    hundraårsdagen av folkmordet 1915.

  48. I Turkiet hade man samtidigt
    kommit på att man skulle fira-

  49. -minnet av striderna på Gallipoli-
    halvön under första världskriget.

  50. Man skulle lägga minnesceremonin-

  51. -på samma dag
    som minnesceremonin i Jerevan.

  52. Man bjöd in dignitärer
    från hela världen.

  53. Armeniens regering och statsminister
    blev extremt arga.

  54. Man skrev upprörda brev till varandra
    och till tidningar.

  55. Man menade att Turkiet
    lade sin minnesceremoni-

  56. -på samma dag som minnesceremonin
    för folkmordet på pin kiv.

  57. Till viss del kan det ha varit så.

  58. Men den planlagda minnesceremonin
    i Turkiet följde även ett mönster-

  59. -med vilket Turkiet hade närmat sig
    folkmordet de senaste hundra åren.

  60. En statsorganiserad förtigning
    och förnekelse av händelserna 1915.

  61. Den 24 april 1915 hände det absolut
    ingenting på Gallipoli-halvön.

  62. Det var jättedåligt väder,
    så landstigning var omöjligt.

  63. Striderna kom i gång
    först flera dagar senare.

  64. Dagen hade tydligt lagts för att
    konkurrera med folkmordsceremonierna.

  65. Som ni ser var det bara en dignitär
    som tog sig till minnesceremonierna.

  66. Prins Charles åkte dit ensam.

  67. Annars var där bara turkiska repre-
    sentanter. Alla andra var i Jerevan.

  68. Det säger en hel del om konflikten
    mellan minne och förnekelse.

  69. Utan att peka ut individer som förnekare
    är det mer konstruktivt-

  70. -att tala om ett slags förnekelse-
    kultur kring moderna folkmord.

  71. Dessa kulturer kan se olika ut.

  72. De kulturer som har följt på folk-
    mordet på armenier och förintelsen-

  73. -har sett väldigt olika ut. I fallet med
    folkmordet i Osmanska riket-

  74. -har den turkiska staten gått
    i bräschen för folkmordsförnekelsen.

  75. Förnekelsen verkar bottna
    dels i ett slags självbevarelse.

  76. Man menar att Turkiet har sin grund
    i Osmanska riket som var gott.

  77. Det fanns inga folkmord
    i Osmanska riket-

  78. -eller minoriteter som for illa.

  79. Det är en sorts bevarande
    av ett historiskt rykte.

  80. Dels bottnar den i inrikes-
    och utrikespolitiska överväganden-

  81. -och i rädsla
    för ekonomisk kompensation.

  82. Att man ska behöva betala ut stora
    summor pengar till efterlevande.

  83. När det gäller förintelsen är det den
    mest uppmärksammade förnekelsetypen.

  84. Förnekelsen kring folkmordet
    på judarna är mycket mer splittrad.

  85. Ingen stat ställer sig bakom
    förintelseförnekelsen-

  86. -såsom en stat ställer sig bakom
    förnekelsen av folkmorden 1915.

  87. Det är splittrade grupper, ofta
    i Västeuropa eller i Nordamerika-

  88. -som har hittat gehör
    i olika Mellanösternstater-

  89. -där förnekelse av förintelsen
    är ett led i kritik mot Israel, t.ex.

  90. Traditionellt har Israelkritiken inom
    förintelseförnekelse varit dämpad.

  91. Man har mer velat urskulda Hitler-

  92. -eller föra upp nazism
    som ett reellt politiskt alternativ-

  93. -på den dagspolitiska agendan.

  94. Trots att dessa två
    förnekelsekulturer ser så olika ut-

  95. -och trots att
    de som förnekar de två folkmorden-

  96. -kommer från olika kulturer, pratar
    olika språk, rör sig i olika kretsar-

  97. -har väldigt
    olika världsuppfattningar-

  98. -och skilda motiv till varför
    man förtiger eller förnekar folkmord-

  99. -så ser all typ av folkmords- förnekelse
    i princip likadan ut.

  100. Om man, som jag, läser förnekelse-
    litteratur kring folkmord i 3-4 år-

  101. -märker man efter nåt halvår
    att man läser om samma texter.

  102. Man stöter på samma argument,
    samma stil, samma metaforer.

  103. Allt upprepas i oändlighet.

  104. Samma logik, eller helt enkelt
    samma brist på logik, används-

  105. -såsom i rubriken till föreläsningen:

  106. "Det var jättelänge sen
    och förresten hände det aldrig."

  107. De olika förnekelsekulturerna
    delar samma konventioner och regler.

  108. Konventionerna och reglerna
    skiljer sig ofta-

  109. -från traditionell
    vetenskaplig historisk skrivning.

  110. Man skulle kunna säga att den här typen
    av förnekande av folkmord-

  111. -är ett väldigt specifikt sätt
    att närma sig det förflutna.

  112. I dag har jag tagit med...
    Går det åt rätt håll nu?

  113. Jag har tagit med två korta citat.

  114. De säger väldigt mycket om-

  115. -hur man har förnekat folkmord
    från 1950-talet och framåt.

  116. Det första är ett väldigt rättframt
    citat, som jag inte har översatt.

  117. Det här stöter man på ofta: "There was
    no 'genocide', as they claim."

  118. Det är en hård, absolut förnekelse
    som säger att ingenting hände.

  119. Inga judar dog i Auschwitz.
    Inga kristna slaktades i Anatolien.

  120. Ingenting hände.

  121. Ofta använder man - som här -
    citationstecken runt ordet folkmord-

  122. -för att ordet folkmord
    har fått en välförtjänt dålig klang.

  123. Om man kan få det att bli nåt annat är
    det en vinst i sig.

  124. Kan man få säga att folkmordet 1915
    inte var lika hemskt som förintelsen-

  125. -utan bara ett oturligt inbördeskrig-

  126. -mellan två grupperingar
    i Osmanska riket?

  127. Ingen dokumentation
    stödjer den tolkningen-

  128. -men om man bara får bort begreppet
    folkmord från den, så har man...

  129. Skulle du kunna höja volymen lite?
    Man hör knappt vad du säger.

  130. -Nu är den på max. Bättre?
    -Nej.

  131. Kan man höja den här, kanske?

  132. Bättre? Nej.

  133. Jag får prata högre.

  134. Bättre? Jag ska försöka skrika mer.

  135. Det andra ni ska lägga märke till
    i citatet är ordet "they".

  136. Alltså "de". Det finns nån annan här
    som är ute efter kompensation-

  137. -sympati eller ekonomiska tillgångar,
    till exempel.

  138. Det finns en konspirationsteoretisk
    linje som går igen-

  139. -i alla typer av folkmordsförnekelse
    oavsett om vi pratar om förintelsen-

  140. -Rwanda, Kambodja eller det som hände
    i Sovjet eller i Maos Kina.

  141. Det här går igen, om och om igen.

  142. Det andra citatet är lite annorlunda:

  143. "Everybody in Europe
    suffered during the war."

  144. Taget ur sitt sammanhang är det
    ett helt resonabelt konstaterande.

  145. Humant till och med.

  146. Det är självklart så att alla i Europa
    led under andra världskriget.

  147. Precis som i alla andra krig.
    Folk lider i krig.

  148. Det finns ingen som tjänar på det
    på det sättet.

  149. När man sätter in såna citat
    i ett förnekelsesammanhang-

  150. -blir de nåt annat.

  151. Man kan tro att citatet
    kommer från förintelseförnekare.

  152. Men det kommer från en skrift som
    är publicerad av den turkiska staten-

  153. -som hävdar att alla människor led under
    första världskriget.

  154. Fransmän led, tyskar led,
    turkar led och armenier led.

  155. Det var inget specifikt med det som
    hände med de kristna minoriteterna.

  156. Det är en mjuk förnekelse som tagen ur
    sitt sammanhang blir resonabel.

  157. I botten på det här ligger en ovilja-

  158. -att skilja folkmord
    som en specifik kategori av massmord-

  159. -från andra krigsbrott.

  160. Folkmordsforskare
    har dock varit tydliga med-

  161. -att folkmord är
    en alldeles specifik typ av konflikt.

  162. Ett kategorimord som på förhand
    planerar att döda en grupp människor.

  163. Inte för vad de har gjort,
    utan för vilka de är.

  164. Citat som detta förnekar-

  165. -att folkmord är nånting annat
    än vanliga krigsbrott, helt enkelt.

  166. Om ni kom hit för att ni har läst
    den här lilla pamfletten-

  167. -så står det att jag ska diskutera hur
    man hanterar folkmordsförnekelse-

  168. -eller förnekelse
    av stora historiska händelser.

  169. Jag ska försöka påbörja
    den diskussionen-

  170. -och fortsätta den under frågestunden
    efter föreläsningen.

  171. När jag började doktorera
    och valde det här ämnet-

  172. -hade jag precis varit på min
    första konferens om folkmordet 1915.

  173. Jag och en kollega
    hade tagit nattåget till Stockholm.

  174. Vi kom dit på morgonen till
    ett stort komplex på Kungsholmen.

  175. Det första som möter oss är
    två stora beväpnade säkerhetsvakter.

  176. Jag tänkte att det nog var likadant
    på alla konferenser.

  177. Sen gick vi in. Under hela konferensen
    stod vakter utplacerade-

  178. -vid varje in- och utgång.

  179. Under konferensen gick representanter
    från turkiska ambassaden-

  180. -och fotade deltagare i konferensen-

  181. -som handlade om folkmordet
    på armenier och kristna minoriteter-

  182. -för att ha koll på
    vilka som sysslar med ämnet.

  183. Det här tyckte jag var...konstigt.

  184. När jag jämförde mina erfarenheter med
    mina kollegors-

  185. -var det inte så många
    som hade stött på det här.

  186. Därför blev det tydligt att
    det här är nånting som är intressant-

  187. -och nåt som man bör syssla med.

  188. Samtidigt är det nåt som väldigt få har
    forskat kring och skrivit om.

  189. Historiker och andra samhällsvetare
    har helt enkelt konstaterat-

  190. -att man gör bäst i
    att tiga ihjäl folkmordsförnekelse.

  191. Att inte ge det nåt utrymme-

  192. -eftersom det utrymmet kan resultera i
    att nån tror på det de säger.

  193. Jag tror inte att det funkar.

  194. De kommer att nå ut
    till dessa personer oavsett.

  195. Eftersom många folkmordsförnekelse-
    argument ligger på nätet-

  196. -kan vem som helst hitta dem.

  197. Inga åsikter försvinner.

  198. Den som vill hitta åsikter på nätet
    kommer alltid att hitta dem.

  199. Det andra intrycket jag fick när jag
    började läsa litteratur om det här-

  200. -var att man försöker bekämpa
    folkmordsförnekelse.

  201. Att det handlar om att övertyga
    förnekarna om att de har fel.

  202. Så funkar det inte. Det är inte
    brist på bevis, dokument-

  203. -eller källor som gör att folk förnekar
    t.ex. förintelsen-

  204. -utan det är en världsåskådning.

  205. Den kommer inga bevis i världen
    att rå på.

  206. Det har varit populärt
    att lagstifta mot förnekelse.

  207. Några länder i Europa har gjort det.

  208. I Sverige har man inte gjort det-

  209. -men man kan ställas inför rätta
    för hets mot folkgrupp.

  210. Men det är väldigt specifika fall.

  211. Därför tycker jag att det är viktigt att
    prata om folkmordsförnekelse.

  212. Dels som en del av folkmordet.

  213. Att vara öppen med att förnekelse
    är folkmordets sista stadium.

  214. Efter att man har tagit död på
    människorna, kulturen och språket-

  215. -är man ute efter att ta död på
    minnet av folkmordet också.

  216. På det sättet är det tydligt
    att förnekelse är det sista stadiet.

  217. Det blir också viktigt
    att prata om folkmordsförnekelse-

  218. -som ett ickevetenskapligt sätt
    att närma sig det förflutna.

  219. Ett sätt som följer
    andra regler och konventioner.

  220. Vetenskaplig historieskrivning
    börjar med att man ställer en fråga-

  221. -och letar efter svar i källorna-

  222. -och får veta huruvida ens hypotes
    stämmer eller inte.

  223. Folkmordsförnekarna å andra sidan,
    börjar med ett resultat-

  224. -och söker i källorna efter information
    som stödjer resultatet.

  225. Det är den största skillnaden.

  226. Jag avslutar där,
    så kan vi fortsätta med lite frågor-

  227. -om ni orkar det
    så här sent på fredag eftermiddag.

  228. Textning: Lisa Albright
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Om folkmord och förnekelse

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Historia > Efter ca 1900 > Andra världskriget
Ämnesord:
Armeniens historia, Folkmord, Folkmordet i Armenien 1915-1923, Folkrätt, Förintelsen, Historia, Internationella relationer, Judarnas historia, Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kulturarvet och samhällsutvecklingen

Globaliseringens tre kriser

Varför vinner den radikala högern mark i Europa och USA? Dr Cathrine Thorleifsson, Institutionen för socialantropologi vid Oslo universitet, berättar om projektet Overheating. Hon argumenterar utifrån antropologisk forskning att vi måste förstå logiken och attraktionen i konkurrerande berättelser för att kunna underlätta inkluderande förhållningssätt till samtiden och det förgångna. Inspelat den 9 november 2016 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Riksantikvarieämbetet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

1800-talet - supandets århundrade?

Under 1800-talet var alkohol en del av vardagen men också den period då den svenska nykterhetsrörelsen växte fram.