Titta

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Om UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Föreläsningar från World voice day, med olika perspektiv på rösten. Det handlar om allt från hur en dubbare arbetar till rockröstens estetik och näsans betydelse för sångrösten. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Till första programmet

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016 : Härma ljudDela
  1. Hur kan man härma
    nåt som man aldrig hört?

  2. Det här andra tekniska genombrottet
    handlar om-

  3. -att vi numera inte bara kan spela in
    utan också tillverka ljud-

  4. -ljud som påminner om nåt vi har hört
    eller som inte gör det.

  5. Det finns en hel yrkeskår
    som utbildar sig till detta.

  6. Det är tråkigt att vi inte har nåt
    svenskt ord för design, formgivning.

  7. Det finns alltså ljuddesigner
    - människor som arbetar med detta.

  8. Det är inte helt lätt att förklara vad
    man menar med att forma ett ljud.

  9. Är man formgivare i vanlig bemärkelse
    skissar man ju med papper och penna.

  10. Men hur ska vi skissa
    om vi ska göra ett nytt ljud?

  11. Om jag vill experimentera
    med hur det låter.

  12. Det kan låta lite flummigt,
    men det här anses viktigt.

  13. Många industrier tycker att ljud är en
    väldigt viktig del av produkten.

  14. Det finns också offentliga miljöer
    där ljud är viktigt-

  15. -och även i virtuella världar är det
    viktigt. Speciellt bilindustrin.

  16. Därför har vi varit med
    i ett EU-projekt under tre år-

  17. -som handlar om att ta fram
    ett verktyg för ljudskapare.

  18. Man ska kunna använda
    rösten och gester-

  19. -för att skissa
    ljudande aspekter av en produkt.

  20. Om jag frågar hur en motorcykel låter
    tar ni inte fram penna och papper-

  21. -utan ni tar väl fram:
    "Brum, brum"...

  22. ...eller nåt sånt där,
    för att ge en antydan.

  23. Det här systemet ska kunna tolka
    användarens gester och röstljud-

  24. -och lista ut
    vad för slags ljud som avses.

  25. Sen väljer systemet en generator -
    en synt, om man så vill - som passar.

  26. Sen ska användaren kunna
    justera ljudet och polera det.

  27. Ungefär som Photoshop för ljud.

  28. Man ser lite på den här skissen...

  29. Man tänker sig en dörr som knarrar och
    vill förmedla det-

  30. -och säger kanske då:
    "Eeeh"...eller nåt sånt.

  31. Då kommer en lyssnare att tycka:
    "Det är nog en dörr som knarrar."

  32. Då är frågan: Kan en dator förstå-

  33. -att det här ljudet är nånting som
    liksom gnider och släpper mot en yta-

  34. -och kan den då
    generera de här ljuden?

  35. Det här är ett ganska stort projekt med
    många parter i Europa.

  36. Vår roll på KTH är att utforska
    människans förmåga att imitera ljud-

  37. -och göra en karta över möjliga ljud och
    hur svåra de är att imitera.

  38. T.ex. ljud av fasta kroppar,
    vätskor och gaser...

  39. Det finns ju mjuka och fasta kroppar.

  40. Deras vätskor och gaser ska vi inte gå
    in på. Det här handlar om fysik.

  41. Man kan härma knackningar,
    pys, bubbel och så vidare.

  42. En stor kategori är motorljud.

  43. EU har gett ut direktiv-

  44. -om att nya elektriska bilar
    inte får vara för tysta.

  45. För de är det. Man hör inte att
    de kommer, och det är lite läskigt.

  46. "Åh!" säger bilindustrin. "Hur ska vi
    designa ljudet av just vår bil"-

  47. -"så att alla hör att det är just
    vår bil som kommer?" Vilken grej!

  48. Djurläten är ju väldigt poppis.
    Det finns folk som forskar på det.

  49. Därför har vi under de här åren
    byggt en databas med imitationer.

  50. Vi ber folk imitera ett ljud,
    och så dokumenterar vi det.

  51. Det finns ofta en stark association-

  52. -mellan ett ljud och handlingen
    som frambringar ljudet.

  53. Ofta är det till och med så
    i våra språk-

  54. -att ljuden finns dolda i orden:
    skrrrapa, gnnnugga...

  55. Riva, knyckla, banka, knacka.

  56. Eller plaska, slaska och så vidare.

  57. Hur ska man systematisera detta?

  58. Våra kolleger i Italien har
    delat in det här med fysiska objekt-

  59. -som man interagerar med.
    En rinnande kran, hur kan den låta?

  60. Det är den rinnande kranen. Sen har vi
    nån som imiterar en rinnande kran.

  61. Det här kan man nästan
    skriva med bokstäver: "Fsss."

  62. Vi tar ett annat exempel.

  63. Det var samma. Eldsläckare...

  64. Så låter en eldsläckare. Hur låter det
    när nån försöker låta likadant?

  65. Oj, där glappade det lite i filmen.

  66. Vissa ljud finns redan representerade i
    vårt språk, ibland som ord.

  67. Det här är nåt slags ljud
    som man kan få på sin Iphone.

  68. Härmar man det kanske det blir...

  69. Ibland går det att transkribera ljuden
    med text och ibland inte.

  70. Därför har vi spelat in imitationer och
    annoterat dem i ett system-

  71. -som täcker in även sånt som det
    fonetiska alfabetet inte täcker in.

  72. Här är det internationella
    fonetiska alfabetet-

  73. -men ett antal ljud
    finns inte med där.

  74. Kan man göra imitationer
    utanför de språkliga ramarna?

  75. Kan man imitera lika bra oavsett
    om man är fransos eller dansk?

  76. Vi har inte koll på hur vi skapar ljud
    som inte ingår i nåt språk.

  77. Låt oss titta på några såna.

  78. Ska vi höja det lite?

  79. Det är nån som gör ljudet med rösten.

  80. Eller...

  81. Vi märker, när vi ber folk imitera,
    att de är otroligt uppfinningsrika-

  82. -och kan komma förvånansvärt nära.

  83. Vi har en fantastisk maskin i vår kropp,
    och en programvara för den.

  84. Vi är födda
    till att lära oss härma ljud.

  85. Det är därför vi kan lära oss prata på
    bara två-tre år.

  86. Rinnande vatten...

  87. Det är nån som härmar med tungan.

  88. Går man bortom fonetiska alfabetet-

  89. -finns det en massa ljud
    som inte förekommer i språkljuden-

  90. -men som är vanliga i imitationerna,
    t.ex. falsettröst.

  91. Det används ofta, särskilt
    av män som vill nå en högre frekvens.

  92. Ljudande på inandning...

  93. ...vissling,
    vibrationer med spända läppar o.s.v.

  94. Om vi nu lyckas göra
    ett sånt här system-

  95. -hur skulle det funka i praktiken?

  96. Här är en grej
    från projektets hemsida.

  97. De har lagt upp personer som härmar
    ljud. Klickar jag på en sån ruta-

  98. -kommer först den riktiga rösten,
    och sen en variant av den.

  99. Det där var inte
    den riktiga rösten...

  100. Där är den riktiga rösten.

  101. Och transformerar man det
    med teknisk hjälp...

  102. Det är ganska skoj, eller hur?

  103. Där är den riktiga rösten.

  104. Eller en enklare variant...

  105. Det är ett väldigt ospråkligt ljud, men
    alla vet hur man gör.

  106. Man kan använda det här
    till att skissa ett nytt ljud.

  107. På skatvg.eu hittar ni
    de här exemplen. De är rätt snygga.

  108. Det finns mycket att lyssna på där.

  109. Mina kolleger, speciellt fonetikern
    Pétur Helgason, har kartlagt-

  110. -hur man gör ljudimitationer. De
    språkliga ljudtyperna är vanligast-

  111. -men det finns även ljud som är lätta
    att göra fastän de inte är språkljud.

  112. Sen finns det väldigt många ljud
    som bara förekommer nån enstaka gång-

  113. -när en imitatör hittar nåt sinnrikt.
    Man förstår knappt hur de gör.

  114. Vi har några kategorier av ljud, t.ex.
    turbulenta ljud.

  115. De används ganska mycket i språket.

  116. Man säger h långt bak
    och s långt fram t.ex.

  117. När vi fonerar med ljudande ljud brukar
    vi göra det med stämbanden-

  118. -men det finns massor av ställen längs
    hela ansatsröret-

  119. -där man kan göra ljudande ljud.
    Man kan göra...

  120. Sen kan man göra det på en gång.

  121. Man kan göra en bra imitation
    av ett enmotorigt flygplan-

  122. -om man både ljuder
    och synkar det med läpparna.

  123. Mot horisonten. Och så visslingar...

  124. Vi kommer aldrig att kunna kartlägga
    alla möjliga imitationer-

  125. -men det finns tonande, turbulenta,
    visslande och perkussiva...

  126. Hur ska man sen analysera det här?
    Man håller på med signalbehandling.

  127. Min kollega Anders Friberg
    har bearbetat spektrogram-

  128. -och filtrerat dem på olika sätt så att
    man t.ex. framhäver ansatserna.

  129. -Det här ljudet låter så här.
    -Zero, five, four, one.

  130. Man kan titta på var ansatserna
    kommer, var deltonerna går-

  131. -eller var resonanserna
    eller formanterna ligger.

  132. Sen matar man in det här till en annan
    part, som sitter i Frankrike.

  133. De tar våra data
    och bygger system som väljer syntar-

  134. -så att man får fram en viss typ
    av ljudkälla. Ett exempel på det...

  135. Var ska vi hitta den nånstans, då?
    Om vi backar här...

  136. ...och går dit.

  137. Här är en liten video
    som handlar om...

  138. ...hur man kan generera motorljud
    och styra dem med sin egen röst.

  139. De har byggt en modell av hur ljud
    alstras i en förbränningsmotor-

  140. -och så kan man styra
    den simuleringen med sin egen röst.

  141. Här finns komponenter
    för kompressionsförhållande...

  142. ...motorexcentricitet,
    avgasrörets längd och allt möjligt.

  143. Man använder de parametrarna
    för att skapa motorljudet syntetiskt-

  144. -och styra det med rösten.

  145. Redan nu kan ni faktiskt...
    Hinner vi prata...? Ja, lite till.

  146. Och så vidare.

  147. Vi hoppas kunna leverera
    nåt slags verktyg-

  148. -som låter våra ljuddesigner skapa nya
    spännande och funktionella ljud.

  149. Vi är ju överbelastade
    av visuella intryck.

  150. Snart är vi överbelastade av auditiva
    intryck också. Det gläder vi oss åt.

  151. Nej, men det är skönt om man...

  152. I vårt kök hemma piper spishällen,
    ugnen och mikron på samma sätt-

  153. -för de är från samma tillverkare. Man
    skulle ju ha olika ljud på dem!

  154. Det är ett elementärt exempel.
    Det är värre i en operationssal-

  155. -om en apparat låter
    likadant som en annan.

  156. Sätt i gång och imitera,
    det är jättekul.

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Härma ljud

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Varför ska alla pip från köksmaskiner envisas med att låta likadant? Och hur ska framtidens elbilar låta? Sten Ternström, professor i musikakustik på KTH, berättar om ljud ur ett forskningsperspektiv. På KTH skapar man en ljuddatabas med saker vi hört eller aldrig hört, en samling av imitationer. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Ämnen:
Fysik > Fysikaliska fenomen > Ljud och ljus
Ämnesord:
Akustik, Fysik, Ljud, Naturvetenskap
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Teaterröstens estetik

Radioprofilen Stefan Johansson har lång erfarenhet av många röster i både sång och tal. Här går han igenom flera exempel på teaterröstens estetik och visar skillnader i tonlägen ur historiska operor och teaterstycken ända tillbaka till 1700-talet. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Härma ljud

Varför ska alla pip från köksmaskiner envisas med att låta likadant? Och hur ska framtidens elbilar låta? Sten Ternström, professor i musikakustik på KTH, berättar om ljud ur ett forskningsperspektiv. På KTH skapar man en ljuddatabas med saker vi hört eller aldrig hört, en samling av imitationer. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Sångaren, rösten och näsan

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Rockröstens estetik

Daniel Zangger Borch är forskare i poulärmusiksång. Här visar han hur stämbanden rör sig i de olika musikgenrerna och hur man gör olika vokala ljudbildningar och andas på rätt sätt för att "dista" och "growla" som en hårdrockare. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Om Operan Medea

Ett samtal om den dramatiska operan Medea, en uppsättning med många olika gestalter och röster i en och samma karaktär. Skaparen och tonsättaren Daniel Börtz och operasångaren Emma Vetter berättar om utmaningarna i att gestalta olika känslor och uttryck via rösten. Katarina Aronsson, dramaturg på Kungliga Operan, leder samtalet. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Rösten i dubbning

Sharon Dyall är musikalartist med en lång karriär som dubbare till tecknade filmer. Här berättar hon om hur viktigt det är att vara känslosam och snabb i sina karaktärssvängningar när man arbetar med att dubba, och om dubb-artisternas ansträngda arbetsvillkor och hur deras röster påverkas av arbetsmiljön. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & fysik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - 100 astronauter på svensk jord

Regeringens syn på rymdforskning

Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning, berättar om hur rymdforskningen är användbar inte bara i rymden utan också här på jorden i till exempel klimatforskning för att studera höjda havsnivåer. Inspelat den 21 september 2015 på i Konserthuset, Stockholm. Arrangör: KTH.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Jakten på mörk materia

Jan Conrad, professor i astropartikelfysik vid Stockholms universitet, berättar hur fysiker arbetar för att lista ut vad den mörka materian egentligen består av. Mörk materia har fått sitt namn av att den bara kan observeras indirekt, genom hur den påverkar vanlig materia via gravitationen. Med sin forskning har Jan Conrad och hans kollegor kunnat utesluta en del teorier om vad mörk materia består av. Han förutspår att inom ett antal år har fysikerna löst gåtan. Inspelat den 22 april 2015 på Fanfaren i Farsta Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.