Titta

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Om UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Föreläsningar från World voice day, med olika perspektiv på rösten. Det handlar om allt från hur en dubbare arbetar till rockröstens estetik och näsans betydelse för sångrösten. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Till första programmet

UR Samtiden - Världsröstdagen 2016 : Sångaren, rösten och näsanDela
  1. Det är en glädje att få presentera nån
    ni alla känner, Johan Sundberg.

  2. Utan Johan hade vi inte suttit här,
    för det var han som kom på-

  3. -att vi även i Sverige skulle fira World
    voice day, som vi gör i dag.

  4. Det jag kommer att prata om
    är själva näsan-

  5. -ett verktyg som vi alla har
    och har mycket glädje av.

  6. Det är i alla fall
    en undersökning som står på fyra ben:

  7. Först är det
    hur själva landskapet ser ut...

  8. Det är ju inte lätt att föreställa sig
    hur man ser ut inuti näsan.

  9. Resonansegenskaperna
    är också en viktig del.

  10. Näsan och alla våra andra håligheter
    har vissa egenskaper.

  11. De vill transportera vissa ljud,
    men inte andra.

  12. Näsan och klangen är ett viktigt område.
    Man kan modifiera...

  13. Det blir helt olika ljud beroende på om
    man öppnar till näsan eller inte.

  14. Och sen vetenskapens grundfråga:
    Varför?

  15. Om man kan förstå varför det fungerar
    får man ett stadigare...

  16. Nog om det. Nu går vi in
    i första benet, nämligen landskapet.

  17. Här har vi ögonhåla, och här uppe
    i pannan har vi pannhålorna-

  18. -och så har vi käkhålorna.

  19. Och sen, om man skär ett snitt
    på profilriktningen-

  20. -ser man att där finns ytterligare
    en håla, som heter sfenoidalhålan.

  21. Den ligger
    precis ovanför ingången till näsan.

  22. Där är mjuka gommen. Den kan fällas
    ner, och då går ljudet upp i näsan.

  23. Den här har också en förbindelse, liksom
    käkhålan och pannhålan-

  24. -med ljudet som går genom näshålan.

  25. Så här ser det ut
    om man snittar ena halvan.

  26. Vi har skiljeväggen
    mellan höger och vänster-

  27. -och så har vi musslor - mellersta
    musslan och nedersta musslan.

  28. Öppningen till käkhålan
    är den där vägen.

  29. Man tar av till vänster, till höger och
    sen skarpt till vänster.

  30. Sen kommer man in i käkhålan,
    om man är ljud.

  31. Gången till pannhålan
    är än trassligare.

  32. De har gemensam ingång,
    pannhålan och käkhålan.

  33. Om man ska dit, får man fortsätta upp i
    trångt och oländigt landskap.

  34. Då når man pannhålan. En del har ingen
    pannhåla, utan bara hjärna.

  35. Vägen till pannhålan
    är lång och trång.

  36. Röstljudet kan inte ta sig dit upp-

  37. -så pannhålorna
    kan inte påverka röstklangen.

  38. Landskap ska ju upplevas.
    Vi har röntgenfotografier-

  39. -som vi på KTH
    har satt ihop till en videosekvens.

  40. Nu är vi på väg upp
    genom velumöppningen.

  41. Man ser här...
    Det här är öppningen till näshålan.

  42. Här har vi en vänsterborre,
    och där har vi en högerborre.

  43. Vi har en skiljevägg mellan vänster och
    höger, tack och lov.

  44. Sen kan vi se friska luften
    här i högerborren.

  45. Vi glider uppåt en liten smula.

  46. Det här är mellersta musslan.
    Och så vänder vi helt om.

  47. Då ser vi ingångarna till
    sfenoidalhålorna. Där är den ena-

  48. -och så sitter den andra här borta.

  49. Då kan vi passa på
    att göra ett besök i sfenoidalhålan.

  50. Så här ser det ut, med knölar
    och gropar. Det är ingen vacker syn-

  51. -men vi ska vara glada att vi har dem,
    för de gör mycket nytta för oss.

  52. Sen kan man vända helt om och
    segla ut igen, ut i högerborren-

  53. -och tacka för den lilla titten.

  54. Nu har vi upplevt landskapet.
    Nu går vi vidare.

  55. Det andra benet
    är resonansegenskaperna.

  56. Det är ett samarbete
    med doktor Miriam Havel i München.

  57. Gåtan vi hade var att operasångare
    brukar glänta på velumöppningen.

  58. De öppnar en smula till näsan när de
    sjunger bakre vokaler som i, å och a.

  59. Den där gläntan
    kan se ut som ett elakt leende-

  60. -eller som en mer generös öppning eller
    en mer snörpt öppning.

  61. Typ 1, typ 2 och typ 3. Det varierar
    mellan olika vokaler och tonhöjder.

  62. Jaha, vad ska vi då få reda på?

  63. Jo, vilka egenskaper
    som det här kommer att påverka.

  64. Vi satte en hörtelefon
    i velumöppningen på avlidna personer.

  65. Sen körde vi en glidande ton och såg hur
    bra den kunde ta sig igenom.

  66. Vi täppte till alla hålor. Så öppnade vi
    en håla och såg vad som hände.

  67. Utan alla hålor såg det ut så här.

  68. Vi hade en skarp resonans
    på 500 Hz ungefär-

  69. -och så en liten grop där och lite
    trassel uppe på 2 000 Hz och ovanför.

  70. När vi öppnade öppningen till
    sfenoidalhålan såg det ut så här.

  71. Jisses, vilken skillnad!

  72. Här hade vi en skarp topp,
    och där hade vi en skarp dipp.

  73. Det var vad sfenoidalhålan gjorde.

  74. 550 Hz ungefär. Sfenoidalhålan åt upp
    frekvenser i närheten av 500 Hz.

  75. Då frågar nån:
    "Varför blir det på detta vis?"

  76. Jag tog med en mässingsnäsa.

  77. Den här är väldigt bra,
    för man kan...

  78. ...variera käkhålornas storlek...

  79. ...och man kan variera sfenoidalhålans
    storlek...

  80. ...och prova var resonansfrekvenserna
    kommer på olika volymer.

  81. Den här näsan är gjord i Dresden.

  82. Så här ser den ut.

  83. Vi hade en hörtelefon där och en
    mikrofon där. Och så här blev det!

  84. Det blev en dipp,
    i det här fallet på 800 Hz.

  85. I mässingsnäsan, alltså. Den ser nästan
    likadan ut som den äkta näsan.

  86. Så det de här hålorna gör-

  87. -är att åstadkomma en dipp
    i frekvensen, i frekvenskurvan.

  88. Nu är det ju så att rör har
    vissa favoriserade tonhöjder.

  89. Den tycker om
    att svänga på den där frekvensen.

  90. Det har vi också i ansatsröret,
    och även i näsan.

  91. Så vi kunde mäta resonansfrekvensen
    på olika volymer i mässingsnäsan.

  92. Vi kunde också mäta
    var dippfrekvensen låg...

  93. ...i frekvensgången.

  94. Man kan också beräkna
    vilken resonansfrekvens det blir.

  95. Så här blev det,
    slutsats av ben nummer två:

  96. Om en ton
    med hålans resonansfrekvens...

  97. Nej, nej, nej.
    Kom inte och bråka här.

  98. Om den försöker smita förbi öppningen
    till en håla konfiskerar hålan tonen.

  99. Den försvinner, kommer inte igenom.

  100. Ungefär som om den hade varit
    en genomkorrupt tullare:

  101. Den tar sin favoritvara
    och konfiskerar den.

  102. Hålorna stjäl alltså ljud.

  103. Tredje benet, effekter på klangen.

  104. Där samarbetade vi med Brian Gill,
    Jessica Lee och Filipa La.

  105. Vi hade fyra sångare,
    samtliga solister ur solosångklassen.

  106. De sjöng
    med velumöppningen kontrollerad:

  107. Helt stängd,
    en aning öppen och vidöppen.

  108. Vi dokumenterade öppningsgraden
    med flödessignaler.

  109. Så här blev det på ljudnivån. Hur starkt
    blev det när man nasaliserade?

  110. Om man hade stängd öppning
    blev det så här starkt.

  111. Med trång öppning blev det likadant. När
    den var vidöppen gick den ner.

  112. Det här är ett genomsnitt över en
    vokalsekvens - aaa, iii, ooo o.s.v.

  113. Volymen, rondören i klangen, blev
    oförändrad mellan stängd och trång-

  114. -men gick ner på låga frekvenser
    när det var vidöppet i velum.

  115. På höga frekvenser, de som ger
    röstklangens ljushet och "ping"...

  116. De gick upp med trång öppning och
    ner en aning när det var vidöppet.

  117. Så man får en effekt på klangen
    av en liten velumöppning.

  118. Fjärde benet, tonhöjdskontrollen
    - än mer dramatik!

  119. Här gjorde vi om ett experiment som
    gjordes när jag var ett år gammal.

  120. Man tar ett rör, typ avlopp, och så
    försöker man göra ett glissando...

  121. Det går inte särskilt bra,
    särskilt inte på vissa tonhöjder.

  122. Så vi tittade lite mer systematiskt på
    den här effekten-

  123. -och lät en kvinnlig och en manlig
    försöksperson sjunga glissandoton-

  124. -genom detta 70 cm långa rör.

  125. Betingelserna var att röret var tomt-

  126. -sen att vi hade
    en liten nasalisering i tomt rör-

  127. -och sen en liten sudd bomull
    här borta i änden.

  128. Det dämpar resonansen i systemet.
    Vi misstänkte att det var resonansen-

  129. -som förstörde möjligheterna
    att producera vissa tonhöjder.

  130. Så här blev det. Tomt rör, glissando.

  131. Tonhöjden gick från bas till diskant-

  132. -och här, ungefär två oktaver
    ovanför lägsta frekvensen-

  133. -blev det starka störningar.

  134. Och med bomullsdämpning...

  135. ...blev det inte samma sak,
    utan där blev kurvan ostörd.

  136. Där kunde man göra ett glissando
    utan risk för registerbrott.

  137. Och med nasalisering, samma visa...

  138. Med dämpning av rörresonansen, med
    antingen bomull eller nasalisering-

  139. -kan man minska
    risken för registerbrott.

  140. Mitt "Aha!" består av fyra punkter:

  141. Det finns sex näshålor,
    och fyra av dem är ljudtjuvar.

  142. De vill stjäla ljud som motsvarar deras
    resonansfrekvenser.

  143. Liten öppning till näsan kan berika
    röstklangen på bakvokaler-

  144. -och öppning till näsan
    minskar risken för registerbrott.

  145. Så det så!

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Sångaren, rösten och näsan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Ämnen:
Musik
Ämnesord:
Musik, Sångrösten, Vokalmusik
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Teaterröstens estetik

Radioprofilen Stefan Johansson har lång erfarenhet av många röster i både sång och tal. Här går han igenom flera exempel på teaterröstens estetik och visar skillnader i tonlägen ur historiska operor och teaterstycken ända tillbaka till 1700-talet. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Härma ljud

Varför ska alla pip från köksmaskiner envisas med att låta likadant? Och hur ska framtidens elbilar låta? Sten Ternström, professor i musikakustik på KTH, berättar om ljud ur ett forskningsperspektiv. På KTH skapar man en ljuddatabas med saker vi hört eller aldrig hört, en samling av imitationer. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Sångaren, rösten och näsan

Johan Sundberg, professor emeritus i musikakustik, berättar om sin forskning kring näsans viktiga roll för rösten och sångarens ljudning. Han bjuder på en resa genom näsans anatomilandskap och visar hur en hemmasnickrad mässingsnäsa kan ljuda. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Rockröstens estetik

Daniel Zangger Borch är forskare i poulärmusiksång. Här visar han hur stämbanden rör sig i de olika musikgenrerna och hur man gör olika vokala ljudbildningar och andas på rätt sätt för att "dista" och "growla" som en hårdrockare. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Om Operan Medea

Ett samtal om den dramatiska operan Medea, en uppsättning med många olika gestalter och röster i en och samma karaktär. Skaparen och tonsättaren Daniel Börtz och operasångaren Emma Vetter berättar om utmaningarna i att gestalta olika känslor och uttryck via rösten. Katarina Aronsson, dramaturg på Kungliga Operan, leder samtalet. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Världsröstdagen 2016

Rösten i dubbning

Sharon Dyall är musikalartist med en lång karriär som dubbare till tecknade filmer. Här berättar hon om hur viktigt det är att vara känslosam och snabb i sina karaktärssvängningar när man arbetar med att dubba, och om dubb-artisternas ansträngda arbetsvillkor och hur deras röster påverkas av arbetsmiljön. Inspelat den 16 april 2016 på Operahögskolan, Stockholm. Arrangör: Ideella föreningen World Voice.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & musik

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Kunskapens gränser

Digitaliserad konst och vetenskap

Idag finns nästan all musik och konst digitaliserad och tillgänglig för de flesta. Vad kan vi utläsa av denna data? Går det att skapa en hit med hjälp av all denna information? Armand Leroi, författare och professor i evolutionsbiologi, berättar om möjligheterna och begränsningarna. Enligt Leroi har popmusiken genomgått tre stora revolutioner: 1964, 1982 och 1991. Med en graf kan han berätta hela pophistorien. Inspelat den 12 juni 2016 på Pop House Hotel, Stockholm. Arrangörer: Fri tanke förlag och Kungliga Vetenskapsakademien.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Polarprissamtal 2016

Musikundervisning - en rättighet eller förmån?

Samtal om musikundervisning som rättighet eller privilegium. I till exempel Kenya är musikundervisning inte en självklarhet, som det är i bland annat Storbritannien. Medverkande: Emily Achieng' Akuno, professor i musik och scenkonst, Technical University of Kenya och Sir Roger Gifford, bankchef i Storbritannien och ordförande för English Chamber Orchestra och City Music Foundation. Moderator: Ian Smith. Inspelat den 15 juni 2016 på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm. Arrangör: Polar music prize.