Titta

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Om UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Föreläsningar och panelsamtal från Vetenskapsfestivalen 2016 som kommunicerar vetenskap på ett lättillgängligt sätt och skapar mötesplatser för vetenskapsintresserade i alla åldrar. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangör: Vetenskapsfestivalen och Göteborg & Co.

Till första programmet

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016 : Hjärnvägen hela resanDela
  1. Välkomna till Vetenskapsfestivalen
    i Göteborg-

  2. -och programpunkten om fysisk
    aktivitet från vaggan till graven.

  3. En av festivalens mest
    spännande programpunkter, tycker jag.

  4. Vi ska få höra
    vad den senaste vetenskapen säger-

  5. -om hur många olika aspekter
    av hjärnan påverkas-

  6. -av att vi är fysiskt aktiva.

  7. Thomas, så att folk förstår
    vilken kunskap du sitter inne med:

  8. Du är docent
    och överläkare i neurovetenskap.

  9. Du hittar inte på.
    Kanske jag, men inte du.

  10. Framför allt ska vi lyssna till vår
    panel, som har en oerhörd kompetens.

  11. Seminariet heter
    "Hjärnvägen - hela resan".

  12. -Du jobbar med hjärnan dagligen.
    -Ja, jag är docent i neurovetenskap.

  13. Jag har jobbat
    med hur vårt minne och tänkande-

  14. -påverkas av olika skador
    och andra händelser i livet...

  15. -...och hur man hittar tillbaka.
    -Spännande.

  16. Hur länge har man studerat sambandet
    mellan träning och hjärnhälsa?

  17. Det har man gjort länge, men det har
    fått en explosionsartad utveckling-

  18. -på grund av de senaste årens rön.

  19. Jag vill, innan Georg är klar,
    nämna en sak.

  20. Georg har varit med på resan
    sen man för lite drygt 15 år sen-

  21. -kunde visa att nervceller i en vuxen
    hjärna kan förnyas och dela sig.

  22. Det har varit en game changer
    inom hjärnforskningen.

  23. Georg har varit med och ska nu
    dela med sig av sina erfarenheter.

  24. Tack för introduktionen.

  25. Jag pratar engelska, tyvärr.
    Eller lyckligtvis.

  26. Det kanske ökar plasticiteten
    i era hjärnor.

  27. Jag hoppar rakt in i hjärnan
    med min första bild.

  28. Det jag vill visa
    är att hjärnan förändras hela tiden.

  29. Den förändras en hel del,
    och det är på strukturell nivå.

  30. Med ny teknik kan vi se in i hjärnan
    och studera individuella celler.

  31. Vi ser att över tid,
    som ni ser till exempel här...

  32. Den här nervcellen
    förlänger sin lilla linje.

  33. Det är en dendrit. De behövs
    för koppla samman hjärnceller.

  34. Det hjärnan gör
    är att koppla samman vissa celler-

  35. -för kommunikation och processer.

  36. Som ni kan se pågår det
    konstant förändring i en vuxen hjärna.

  37. Vi ser en kontinuerlig produktion.
    Ibland av nervceller, som Thomas sa-

  38. -men oftast är det så att hjärnceller
    förändras och modelleras om.

  39. Man har äntligen räknat ut-

  40. -hur mycket förändring som sker
    i våra vuxna hjärnor - hela tiden.

  41. Siffran är förbluffande. Här är den.

  42. Uppskattningsvis 3 miljarder
    nya kopplingar - synapser-

  43. -bildas varje minut i våra hjärnor.

  44. Nästan lika många försvinner förstås.

  45. De både bildas och försvinner,
    men det pågår en förändring.

  46. Frågan är i vilken riktning den går.

  47. För några år sen började vi studera
    om det finns ett direkt samband-

  48. -mellan kondition
    och IQ eller kognitiv prestation.

  49. I den första studien såg vi-

  50. -att det finns
    ett så kallat linjärt samband.

  51. Tillhör man gruppen med låg kondition,
    enligt mätning med ergometer-

  52. -så är det troligare...

  53. I genomsnitt
    presterar man sämre på IQ-tester.

  54. Ni ser att för varje steg
    som man går upp på konditionsskalan-

  55. -så förbättras resultaten på IQ-testen.

  56. Det innebär att vi kan se
    senare i livet...

  57. Om någon var vältränad som ung,
    vid exempelvis arton års ålder-

  58. -kan vi se sjukdomsrisken
    senare i livet.

  59. Någon som var otränad
    som artonåring-

  60. -och hamnar
    i den lägsta konditionskategorin...

  61. Risken för att tidigt utveckla
    kognitiva försämringar eller demens-

  62. -är mycket högre
    än för vältränade artonåringar.

  63. Samma sak gäller stroke.

  64. Personer med låg kondition,
    de här tre grupperna tillsammans-

  65. -blir tidigt mer sårbara för att
    senare i livet drabbas av en stroke.

  66. Dålig kondition innebär hög risk.

  67. Risken finns kvar hela livet.

  68. Vi har också sett
    en direkt koppling till depression.

  69. Trenden är densamma.
    Dålig kondition-

  70. -leder till en ökad risk
    för att drabbas av depression.

  71. Frågan är:
    Vad är hönan och vad är ägget?

  72. Har den som är smart nog att träna
    nytta av träningen-

  73. -eller gör träningen folk smartare?

  74. Det togs upp i en artikel
    när vår studie publicerades.

  75. Redaktörerna
    för British Journal of Psychiatry skrev:

  76. "Vi måste sluta fråga
    vad som kom först."

  77. De menar
    att det är ett livslångt samspel-

  78. -mellan träning och kognition.

  79. Vi kan se en uppåtgående spiral:

  80. "Jag borde träna.
    Jag tränar och mår bättre."

  81. "Jag tar beslutet att träna mer
    och gynnas kognitivt av det."

  82. Det är en uppåtgående spiral,
    men den kan förstås gå neråt också.

  83. Det är ett livslångt samspel
    mellan träning, eller vår livsstil-

  84. -och en potentiell kognitiv nytta.

  85. Hur förändras då vår kognitiva förmåga
    egentligen av träning?

  86. En studie av Art Kramer visade
    att den så kallade exekutiva funktionen-

  87. -är det som gynnas mest av träning,
    och framför allt av konditionsträning.

  88. Vad är då exekutiv funktion?

  89. Ett bra exempel är marshmallowtestet.
    Ni kan se det på YouTube.

  90. Man lägger en marshmallow
    framför ett barn och säger:

  91. "Du får äta upp den,
    men jag måste gå."

  92. "Väntar du med att äta upp den
    så får du två när jag kommer tillbaka."

  93. Exekutiv kontroll är att undertrycka
    impulsen: "Jag vill äta upp den."

  94. Man vet att belöningen på sikt
    blir större.

  95. Det här är en avgörande del av oss,
    och vi vet om det.

  96. Det är också avgörande
    för om vi tränar eller inte.

  97. Vi vill inte alltid träna, men vi vet
    att det finns en långsiktig fördel.

  98. Om vi har viljestyrkan att ta beslutet
    så mår vi bättre på sikt.

  99. Min sista bild.

  100. Man har studerat vilken del av hjärnan
    som styr den exekutiva funktionen.

  101. Det är prefrontala cortex.

  102. Den här artikeln
    visar ett tydligt samband-

  103. -mellan förändringar i
    prefrontala cortex på grund av träning-

  104. -och en förbättrad exekutiv funktion.

  105. Det innebär
    att de här förändringarna på cellnivå-

  106. -inträffar i de delar av hjärnan
    som påverkar beslutet att träna.

  107. Det jag vill säga är:

  108. Det finns en spiral,
    och nyttan blir självförstärkande.

  109. Vi behöver exekutiv kontroll
    över våra liv.

  110. Tack.

  111. Tack så mycket!
    Georg Kuhn, alltså. En varm applåd!

  112. Medan vi byter talare:

  113. Man fattar intellektuellt
    att man måste träna för att må bra.

  114. Varför gör man då inte det?

  115. Enligt Georg verkar det som om
    vi tränar om vi är smarta, men också:

  116. Om vi tränar så blir vi smarta.

  117. Och mer än så. Som Georg sa
    förändras hjärnan av alla intryck.

  118. När vi går härifrån i dag har vi
    andra hjärnor än när vi kom hit.

  119. -Det är spännande.
    -Några miljarder händelser som sker.

  120. Tanken svindlar.

  121. Överlevnadsinstinkt - att träna.
    Vad säger du?

  122. Det borde vara så. Samtidigt är det
    komplicerade kognitiva processer-

  123. -som bestämmer om vi kan undertrycka
    vår första impuls.

  124. T.ex. att det är skönt att vila.

  125. Nästa talare
    pratar livsstilsfaktorer.

  126. Stress i medelåldern,
    högt blodtryck och fetma-

  127. -kan leda till t.ex. demens
    senare i livet.

  128. -Ingmar Skoog, professor. Varsågod.
    -Jag är professor i psykiatri...

  129. ...och föreståndare för AgeCap
    i Göteborg.

  130. Det är ett centrum för äldreforskning
    som funnits i två år.

  131. Vi har sexton institutioner
    och sex fakulteter-

  132. -med allt från journalistik
    till molekylärbiologi.

  133. Det är en väldig spännvidd.

  134. Jag ska prata om populationsstudier,
    alltså min egen forskning.

  135. Jag leder H70-studierna -
    befolkningsundersökningar sen 1971.

  136. De började 1971 med 70-åringar,
    och sen har vi tittat på nya grupper.

  137. Den senaste är född 1944.
    Vi studerar rock'n'roll-generationen.

  138. Studien har gett sensationella fynd,
    som jag inte kommer tala om i dag.

  139. Vi startade en kvinnoundersökning
    1968 med medelålders kvinnor.

  140. Om några år har vi 50-årsuppföljning.
    Just nu följer vi upp efter 47 år.

  141. Vi kan studera faktorer i medelåldern
    som har med sjukdom att göra.

  142. Jag ska inte gå igenom allt vi gör-

  143. -men vi studerar allt från könsroller
    till neurokemiska hjärnförändringar.

  144. Vi tittar på i princip allt och kan
    se riskfaktorer för sjukdomar o.s.v.

  145. Jag gör alltså studier
    ute i befolkningen-

  146. -inte på ett labb där man
    kan se till att A leder till B.

  147. Jag är ute i verkligheten,
    där saker och ting inte är så enkla.

  148. A kan leda till B i labbet utan att
    ha någon betydelse i verkligheten.

  149. Folk dricker kaffe
    eller gör annat som skyddar en.

  150. Dessutom är en faktor inte avgörande.

  151. Journalister säger:
    "Är det det här som ger alzheimer?"

  152. Då är det en grej
    som kanske påverkar 10 %.

  153. Livet är fullt av saker som påverkar,
    och det är inte alltid lätt.

  154. Det kan vara en riskfaktor i ett land
    och inte i ett annat.

  155. Mitt exempel är livets lotteri.

  156. Vi föds med 500 nitlotter
    och 500 vinstlotter.

  157. Vi börjar röka och får 100 nitlotter.

  158. Vi börjar motionera
    och får 50 vinstlotter.

  159. Något annat ger tio vinstlotter.

  160. Vi kanske ökar eller minskar vår risk
    med 10 %.

  161. En grej påverkar inte. Man kan
    göra allt rätt och ändå få demens.

  162. Livet är fullt av farliga grejer.
    Man får välja vilka man vill göra.

  163. Gör man inga farliga grejer
    så får man ett tråkigt liv.

  164. Det här är min bild
    av orsaken till alzheimer.

  165. Det är olika saker. Man kan sätta
    i gång en process i kroppen-

  166. -som man är genetiskt skyddad mot,
    medan en annan person inte är det.

  167. Man kan göra dumma grejer utan
    att bli sjuk. Många saker påverkar.

  168. Kan man förebygga alzheimer? När jag
    började forska om det på 80-talet-

  169. -tänkte ingen
    att den gick att förebygga.

  170. Nu vet vi att det går.

  171. När det gäller sjukdomar påverkar
    livsstilsfaktorer till kanske 75 %-

  172. -och medicinska framsteg till 25 %.

  173. Vad kan man då göra? Högt blodtryck
    ökar risken för alzheimer.

  174. H70-studierna var först i världen
    med den upptäckten 1996.

  175. Vi såg att de som fick alzheimer
    mellan 79 och 80 år - de här-

  176. -hade förhöjt blodtryck tio år innan,
    som sen sjönk innan de insjuknade.

  177. Därför trodde man
    att lågt blodtryck var farligt.

  178. Här är kvinnoundersökningen. De som
    fick alzheimer, den övre linjen-

  179. -hade förhöjt blodtryck under större
    delen av livet, och sen sjönk det.

  180. Är det farligt
    att behandla högt blodtryck? Tvärtom.

  181. Förr trodde läkare det,
    men vi ser i studier-

  182. -att folk som behandlas
    har en minskad risk för demens.

  183. Högt kolesterol, diabetes,
    åderförkalkning och övervikt.

  184. Alla ökar risken för alzheimer.

  185. Sambandet med övervikt var vi också
    först med. Det fick stort genomslag.

  186. Övervikt innebär
    ett BMI på mer än 25 kg/m2.

  187. Vet ni hur många kvadratmeter ni är?
    Jag är 3,1 m2.

  188. Det är mycket bättre att säga
    på krogen än hur lång man är.

  189. Försök räkna ut det.
    I morse var mitt BMI 25,1.

  190. De som är fetare än mig har övervikt,
    som ungefär 50 % av befolkningen.

  191. Vi såg att folk med högre BMI
    hade en ökad risk för alzheimer.

  192. Fysisk träning är skyddande.
    Kvinnoundersökningen visade-

  193. -att de med bättre lungfunktion löpte
    mindre risk för demens 30 år senare.

  194. Vi studerade intellektuell aktivitet.

  195. Intellektuell aktivitet
    minskade risken för alzheimer.

  196. Fysisk aktivitet
    minskade risken för vaskulär demens.

  197. Båda sorternas aktivitet minskade
    risken för alzheimer och demens.

  198. Konstnärlig aktivitet
    var extra viktig.

  199. Sjunger ni i kör
    så har ni minskat er risk.

  200. Man vet att vissa vitaminer påverkar,
    liksom stress.

  201. De som var stressade angående familj
    och annat hade ökad risk för demens.

  202. Vi tittade på neurotisk personlighet
    i medelåldern.

  203. Det innebär att lätt reagera negativt
    och bli avundsjuk.

  204. Man får skuldkänslor och har svårt
    att hantera stress och frustration.

  205. För varje ökad poäng på skalan
    från 0 till 50-

  206. -hade man 2 % ökad risk för demens.

  207. Vi vet att diet påverkar.
    Rödvin brukar sägas vara skyddande.

  208. Stor alkoholförbrukning är farligt.

  209. Vin minskade risken
    medan starksprit ökade risken.

  210. Hur ska vi förebygga? Det som är
    bra för hjärtat är bra för hjärnan.

  211. Sluta röka, behandla högt blodtryck.

  212. Vilka har kollat blodtrycket
    det senaste året?

  213. Ni är bättre än när man
    frågar läkare. Det brukar vara 40 %.

  214. Blodtryck, kolesterol, diabetes,
    hjärtflimmer. Kolla upp hjärtsakerna.

  215. Ha en bättre diet.
    Motion - god lungfunktion är bra.

  216. Undvik övervikt, behandla sjukdomar.

  217. Håll huvudet aktivt. Mer utbildning
    innebär mindre risk för demens.

  218. Minska stress.
    Försök att vara mindre neurotiska.

  219. Bra sömn är bra. Ät rätt.

  220. Grönsaker, fisk, gröna bladgrönsaker,
    omega-3. Undvik socker och fett.

  221. Ni har hört det förut.
    Det är bra mot allt.

  222. Ha mer fritidsaktiviteter
    och mentalt stimulerande aktiviteter.

  223. Hög sexuell aktivitet
    verkade vara skyddande.

  224. Signifikansen höll inte,
    men jag har inte velat ta bort det.

  225. Om ni tänker er...

  226. -Vad menar de med "hög"?
    -Det är individuellt.

  227. Tänk er: rödvin,
    sexuell aktivitet och medelhavsdiet.

  228. Att skriva ut en resa till Mallorca
    eller så...

  229. Vad händer med demenssjukdomarna?

  230. De minskar faktiskt, och det beror
    helt på förändringar i livsstil.

  231. Det kan också förklaras
    med att vi har högre utbildning.

  232. Ska samhället göra något
    så är det att öka utbildningen.

  233. Utbildning är bra på olika saker.

  234. Sammanfattat:
    Risken för demens kan minskas.

  235. Gör de gamla vanliga sakerna
    som mamma och läkarna säger.

  236. Håll i gång.

  237. Det minskar även risken för
    hjärt- och kärlsjukdomar och cancer-

  238. -och även om det inte skulle hjälpa
    mot de sjukdomarna så mår ni bättre.

  239. Man får en belöning direkt,
    och sen kanske trettio år senare.

  240. Tack ska ni ha.

  241. Tack så mycket.
    Ingmar Skoog, en varm applåd!

  242. Mycket bra.
    Han har inget problem med demens.

  243. Han säger att om han tränar får han
    kanske inte det i framtiden heller.

  244. Ingmar är en av de personer i världen
    som mest av alla-

  245. -har hjälpt oss att lista ut vad som
    skyddar och skadar. Det är viktigt.

  246. Bl.a. vet vi att fysisk aktivitet
    minskar vår risk.

  247. Det är spännande. En forskare
    i världsklass har just pratat.

  248. Allt ger demens, men rätt många
    kul saker kan motverka det också.

  249. Det blandade upp det lite grann.

  250. En av Ingmars poänger
    var att det handlar om risk.

  251. Även om man får färre nitlotter
    så kan man råka dra en-

  252. -men man kan minska risken
    med ett gott leverne.

  253. Som Ingmar sa kan man ha trevligt
    när man minskar sin risk.

  254. Osäkerhetsmomentet
    kanske måste finnas där som krydda.

  255. Annars blir det inte kul,
    som Ingmar sa.

  256. Att bara dricka rödvin och kramas
    kan ju inte vara kul jämt.

  257. Nästa talare stod för tio år sen
    på en läkarkonferens-

  258. -och pratade om att stress
    kunde ge fysiska skador.

  259. Hon får berätta själv.
    Man fnös åt henne.

  260. I dag fnyser ingen
    åt Ingibjörg Jonsdottir-

  261. -professor i stressmedicin.
    Du får en applåd direkt.

  262. Hej. Jag ska berätta lite
    om stress och fysisk aktivitet.

  263. Det är bara att haka på
    där Ingmar slutade med stress.

  264. Jag är chef för Institutet
    för stressmedicin här i Göteborg.

  265. Det här är en hjärtefråga.

  266. Det är mycket nu för alla, och vi som
    forskar på stressrelaterad ohälsa-

  267. -som kostar samhället hur mycket
    som helst i sjukskrivningar...

  268. Den stressrelaterade psykiska ohälsan
    är den som ökar mest.

  269. Vi ser oerhört många olika saker
    på arbetsplatsen.

  270. Att ha krav och inte kontroll...
    Stress i sig är inte farligt-

  271. -men när det blir för mycket under
    lång tid och man inte hanterar det-

  272. -kan det uppstå
    en situation i kroppen.

  273. Både fysisk och psykisk
    och i andra organsystem.

  274. Otydlighet, orättvisa.
    Att vi inte kan prata med varandra.

  275. Det blir bara sämre och sämre.
    Vi är inte tydliga.

  276. Dåligt socialt klimat och ledarskap
    och allmän psykisk påfrestning.

  277. Sen är det privatlivet:
    egen hälsa, sjukdom i familjen-

  278. -ekonomiska bekymmer,
    sociala medier och krav.

  279. Inre krav för de unga.
    Allt ska vara perfekt.

  280. Relationsproblem är en
    av de vanligaste stressorsakerna-

  281. -hos våra patienter med utmattning.

  282. Man har inte pratat igenom sin
    skilsmässa eller med mamma och pappa.

  283. Förmågan att kommunicera
    blir sämre och sämre.

  284. Vi skulle må bättre
    om vi pratade igenom saker.

  285. Det här tillsammans gör
    att om det blir långvarigt-

  286. -och framför allt om det är omöjligt
    på båda fronterna...

  287. Har man det bra på jobbet,
    även om det är tufft hemma-

  288. -så brukar det inte
    vara några problem.

  289. Har man det bra hemma men
    tufft på jobbet så klarar man sig.

  290. Man måste ha andning
    någonstans i livet.

  291. Det här har vi tittat på
    i stressforskningen.

  292. Om det pågår belastning
    under en lång tid-

  293. -och man rentav blir sjuk-

  294. -så är det de här symtomen vi ser.

  295. Man blir väldigt trött väldigt länge,
    och det räcker inte att sova.

  296. Man blir nedstämd,
    vilket kan leda till en depression.

  297. Man sover dåligt eller vaknar
    mitt i natten. Man ältar problem.

  298. Om ni gör det: Fundera på varför,
    för det är ett första tecken.

  299. Hjärnans tankeverksamhet
    är det Georg Kuhn var inne på:

  300. Många bollar i luften.

  301. Den exekutiva funktionen är det som
    påverkas mest av långvarig stress.

  302. Man förmår inte hålla i gång hjärnan.
    Det ser vi hos våra patienter.

  303. Vi har forskat ganska mycket
    på alla aspekter av det här.

  304. Jag ska tala om
    vad fysisk träning gör-

  305. -för att skydda oss mot att inte
    bli sjuka i en omöjlig situation.

  306. Innan jag säger
    att fysisk träning är bra-

  307. -och en av de grymmaste faktorerna
    på individnivå-

  308. -för att åtminstone
    lyckas klara av ett stressigt liv:

  309. Man kan aldrig
    köpa sig ifrån en dålig arbetsmiljö.

  310. Att bara ordna en personlig tränare
    eller massage... Det måste sägas.

  311. Det räcker inte att alla börjar träna
    i en fortsatt dålig organisation.

  312. Det måste också ordnas.
    Det är viktigt.

  313. Det här är en studie
    som vi på stressmedicin publicerade.

  314. Individerna bakom den här linjen
    har det väldigt körigt på jobbet.

  315. De rapporterar väldigt höga krav
    och att de inte har kontroll.

  316. Båda de sakerna är viktiga.

  317. Dessutom får man aldrig återkoppling
    från sin chef.

  318. Man får aldrig höra: "Bra jobbat."
    Vet ni hur stor betydelse det har?

  319. Vi ger varandra för dålig feedback.
    "Det var bra gjort." Små saker.

  320. Vissa av individerna
    som har det körigt-

  321. -utvecklar symtom på utmattning,
    depression och ångest.

  322. Vissa gör inte det i lika hög grad,
    och titta på de här.

  323. De har det hur körigt som helst,
    även i privatlivet-

  324. -men de utvecklar inga symtom.
    Alla som stressar blir inte sjuka.

  325. Vad är det de gör?

  326. Det kan vi kanske gissa här:
    De rör på sig.

  327. De har ett bra socialt liv också,
    men vad är hönan och vad är ägget?

  328. De håller sig i gång kroppsligen,
    och även i en omöjlig situation...

  329. Om man tar ansvar för sin hälsa
    och försöker hålla i gång-

  330. -så kan man under tiden som man
    ordnar situationen slippa bli sjuk.

  331. Det här måste framkomma
    som en viktig individfaktor.

  332. Vi har elva organsystem.

  333. Fabriksinställningarna från en gång
    i tiden när människan utvecklades-

  334. -är gjorda för en viss mängd rörelse.
    Det här är ingen rocket science.

  335. Diskussionen i dag är märklig. Det är
    en ickefråga att vi ska röra på oss.

  336. Det blir väldigt konstigt när
    vår fysiologi kräver en viss rörelse.

  337. Det är ingen hälsoeffekt. Det är att
    bevara organsystemens inställningar.

  338. Att inte göra det får konsekvenser.
    Vi ser också i stressmedicinen-

  339. -att fabriksinställningarna fungerar
    som med högt blodtryck och cancer.

  340. Systemet behöver en
    viss mängd rörelse för att fungera.

  341. Det behöver inte vara komplicerat.
    Ha kul.

  342. Här är några
    som ska göra ett cykelpass i smoking.

  343. Det kan man göra.
    Det behöver inte vara så...seriöst.

  344. Rör på er på något sätt.

  345. Vill man klä upp sig och träna så gör
    det. Ha lite roligt med kompisarna.

  346. Gå uppför en backe då och då.

  347. Det behöver inte vara komplicerat
    och kräva flashiga kläder.

  348. Ta en promenad,
    gå uppför den där backen-

  349. -eller vandra med kompisar
    så långt ögat kan nå.

  350. Det är för att bibehålla
    organens fabriksinställningar.

  351. Det är det starkaste man kan göra
    som individ-

  352. -för att hålla sig i skick
    i vårt stressade samhälle.

  353. Gör det inte komplicerat.
    Det viktigaste är att göra det.

  354. Jag skulle vilja avsluta med det här,
    apropå fabriksinställningarna.

  355. Det finns en grundläggande fysiologi.
    Vi ska röra på oss.

  356. Det är satt från början.

  357. Problemet med fysisk aktivitet i dag-

  358. -och det vi tycker är mest bekymrande
    bland ungdomar-

  359. -och framför allt unga tjejer-

  360. -är att man har kopplat rörelse
    till utseende.

  361. Jag går i gång när jag hör: "Du är
    smal och behöver inte röra på dig."

  362. Fabriksinställningarna
    är exakt likadana för en smal person.

  363. Alla behöver röra på sig.
    Vi måste komma ifrån "Beach 2016".

  364. "Du är ju så smal. Du ser så bra ut.
    Varför tränar du?"

  365. Vi behöver flytta fokus
    till att vi gör detta-

  366. -för att må bra och
    för att våra organsystem kräver det.

  367. Det har inget att göra med...

  368. Man blir snygg på köpet,
    men det är inte huvudsaken.

  369. Vi måste flytta fokus, och
    det är viktigt att det framkommer.

  370. Sök på "23,5 hour" på Youtube.

  371. Den sammanfattar varför det är
    nödvändigt att under 24 timmar-

  372. -tillbringa 30 minuter med något
    som är livsavgörande för framtiden.

  373. Alltså att bibehålla hälsan. Tack.

  374. Ingibjörg Jonsdottir.

  375. Det är ju hoppfullt. "30 minutes
    a day keeps the doctor away."

  376. -Är det så enkelt?
    -Ja, kanske det.

  377. Ingibjörg belyser också
    att det är komplext.

  378. Det är många faktorer som samverkar.

  379. Om man har några dåliga faktorer
    så kan man motverka det-

  380. -med att ha en kropp som man utsätter
    för fysisk aktivitet emellanåt.

  381. Barn rör sig ju naturligt.

  382. Det tar inte lång stund innan vi
    säger till dem att sitta stilla.

  383. -Barn går ju i skolan.
    -"Sitt still", säger man.

  384. Om de springer runt
    kanske de lär sig mer.

  385. Som tur är
    håller vissa forskare på med sådant.

  386. Där är praktiskt nog
    vår nästa talare.

  387. Hon är doktor i fysioterapi.

  388. Hon har studerat hur fysisk aktivitet
    bland barn påverkar hjärnan.

  389. En varm applåd
    för Lina Bunketorp Käll.

  390. Hjärtligt tack. Det här
    blir er jobbigaste föreläsning i dag.

  391. Jag kommer att be er att stå upp.

  392. Inget jubel, men...

  393. Vad händer när ni sitter ner?

  394. Blodcirkulationen försämras.
    Blodet stockar sig i extremiteter.

  395. Hjärnans bränsle är syre,
    så det går inte ihop.

  396. Vi vill att ni kommer ihåg
    det vi säger.

  397. Ni måste inte stå hela eftermiddagen,
    men under sex minuter.

  398. "If the bum is numb,
    the brain is the same."

  399. Varför sitter barnen då i skolan?
    Det är faktiskt på ingång...

  400. Några skolor kör piloter
    med höj- och sänkbara skrivbord.

  401. Jag har hört lite positiva uttalanden
    från studenter.

  402. När jag pratade
    med min tioåriga dotter sa hon:

  403. "Stå?! Gud så jobbigt!"

  404. Jag och mina kollegor har genomfört
    en studie vid Sahlgrenska akademin.

  405. Vi testar hypotesen,
    alltså ett antagande vi gör...

  406. I forskning använder man en viss
    design för att testa antagandet.

  407. Vår hypotes var att
    extra fysisk aktivitet på schemat-

  408. -påverkar barnens skolprestationer.

  409. Den första delstudien publicerades-

  410. -i Journal of School Health
    för två år sen.

  411. Jag är sjukgymnast i grunden,
    och blev det för tjugo år sen.

  412. "Sjukgymnast"
    har en ganska negativ klang.

  413. Vi jobbar inte bara
    med rehabilitering.

  414. Därför är jag en av ganska många som
    har bytt titel till fysioterapeut.

  415. Vad är då skillnaden?

  416. Ingen alls, mer än att "fysioterapi"-

  417. -speglar vårt yrke bättre
    än "sjukgymnastik".

  418. Vi jobbar även förebyggande
    med friskvård.

  419. Det behövs i dag, inte minst med
    tanke på det de andra har pratat om.

  420. För att förebygga framtida ohälsa-

  421. -måste vi göra saker som påverkar
    och bygger upp vårt mentala kapital-

  422. -och vår hjärnhälsa generellt.

  423. Det borde vara precis lika självklart
    att vi gör de här sakerna.

  424. Det främjar hjärnhälsa
    lika självklart-

  425. -som att träna rörlighet, styrka och
    smidighet efter sex veckor i gips.

  426. Vi går tillbaka 25 år.

  427. Man minskade idrottstimmarna
    till förmån för akademiska ämnen.

  428. Katastrof, vilket
    till och med politikerna har insett.

  429. Man har på förslag att återinföra
    de här hundra timmarna i grundskolan-

  430. -på bekostnad av elevens val.

  431. Det ska träda i kraft 2016,
    tror och hoppas jag.

  432. Om man inför hundra timmar
    under årskurs 1-9-

  433. -så blir det en kvart i veckan.
    Det förändrar knappast barnens hälsa.

  434. Kanske om de läggs in i grundskolan-

  435. -men det är ändå positivt
    med en förändring.

  436. På 90-talet
    var tv-apparaterna jätteknubbiga.

  437. Problemet var att det inte
    fanns något att titta på.

  438. Nu är de slimmade
    och har ett gigantiskt kanalutbud.

  439. Problemet blir i stället:
    Vad ska man titta på?

  440. Tyvärr har barns kroppskonstitution
    inte gått samma väg.

  441. Sverige är ett av de länder där fetma
    och övervikt blir alltmer frekvent.

  442. Det hade inte varit så farligt
    om alla var aktiva på fritiden-

  443. -men så är det inte. Många lockas
    av stillasittande aktiviteter.

  444. De tycker inte om att svettas
    på fotbollsplaner och i löparspår.

  445. De sitter hellre stilla hemma.

  446. För sjukgymnaster är fysisk aktivitet
    ett jätteviktigt verktyg.

  447. Det ser ut så här i skolorna i dag.
    Barn mår inte jättebra.

  448. Många mår bra, men vissa mår dåligt,
    med kroppsliga symtom och övervikt.

  449. Det beror bland annat på
    att de är fysiskt inaktiva.

  450. Ni får sätta er om ni vill, men
    det är bra om ni fortsätter att stå.

  451. Vi gick in i ett samarbetsprojekt-

  452. -mellan en idrottsförening
    och skolor i regionen.

  453. Vi skulle utvärdera om samverkan
    hade effekt på skolprestationerna.

  454. Den här idrottsföreningen-

  455. -lade helt enkelt till två extra pass
    med lek och rörelseaktiviteter.

  456. Det skulle vara
    tävlings- och prestationsbefriat-

  457. -för att alla
    skulle tycka att det var roligt.

  458. För att utvärdera effekten
    av interventionen undersökte vi-

  459. -hur många som uppfyllde lärandemålen
    i matte, svenska och engelska.

  460. Det är viktigt att jämföra
    med liknande förhållanden.

  461. Vi lade lite tid på att hitta en
    grupp som speglar samma förhållanden.

  462. Vi hittade tre skolor,
    som ni ser här i spindeldiagrammet.

  463. Det liknade också indexet
    i Mölndal stad - den blåa linjen.

  464. Kortfattat så hade en större andel
    av eleverna på interventionsskolan...

  465. ...måluppfyllelse i alla tre ämnen
    jämfört med kontrollgruppen.

  466. Man kan säga att två extra lektioner
    med rörelse i veckan-

  467. -fördubblade oddsen
    för att uppnå målen.

  468. I jämförelsegruppen-

  469. -som ni ser i kolumnen
    längst till höger - den gråa linjen-

  470. -skedde ingen sådan förbättring.
    Vi såg snarare en försämring.

  471. Man jämför prestationerna
    före och efter interventionsstart.

  472. I en statistisk uträkning
    är den första kolumnen p-värdet.

  473. Jämför man åren till 2003
    var det ingen skillnad.

  474. Jämfört med 2004-2008
    var det en signifikant skillnad-

  475. -för matte, svenska och engelska
    vad gäller måluppfyllelse.

  476. Mitt budskap i dag
    är att extra fysisk aktivitet-

  477. -verkar öka chansen
    att lyckas i skolan.

  478. Jag hoppas att de hundra timmarna
    förs in så att de får avsedd effekt-

  479. -och att fysioterapi
    kanske kommer in i skolorna. Tack.

  480. Tack så mycket, Lina Bunketorp Käll!

  481. Om vi går ifrån den städade bilden...

  482. Jag blir förbannad.
    Jag blir irriterad och upprörd.

  483. Med den här vetskapen -
    varför gör man inte mer?

  484. Lina har ju studerat olika aspekter
    av hälsa och fysisk aktivitet.

  485. Den här studien gör att man inte
    behöver ha så stora farhågor-

  486. -kring att extra tid
    till fysisk aktivitet-

  487. -påverkar läroämnena negativt.

  488. Den farhågan har man haft, men
    Linas studie tar bort mycket av det.

  489. Det här fanns ju innan.

  490. Att politikerna inte söker kunskap...
    Man kanske inte förstår det.

  491. Annars hade man satt in
    den här halvtimmen varje dag.

  492. Det behövs ju om vi inte ska dö
    av fetma och demenssjukdomar.

  493. Det finns flera skäl,
    men en farhåga var-

  494. -att med mer fysisk aktivitet hinner
    barnen hinner lära sig så mycket.

  495. Lina har visat att man tvärtom lär
    sig bättre med mer fysisk aktivitet.

  496. Heja Lina.

  497. Sen är frågan hur man går
    från vetenskaplig kunskap...

  498. -...till att få ut något av det.
    -Spännande.

  499. Nästa talare
    har också jobbat i skolan.

  500. Pulshöjande aktiviteter gentemot
    resultat. Det ska bli spännande.

  501. Mats Nahlbom,
    en lärare som glöder för detta.

  502. -Du får också en applåd.
    -Tackar.

  503. Tack, Nina,
    för att du lade upp bollen så snyggt.

  504. Jag är från Östergötland, men jag
    ska försöka prata så att ni förstår.

  505. Det här är ett ämne
    som jag brinner för.

  506. Jag inser att det inte
    är hela lösningen för skolan.

  507. Man kan inte bara trycka på en knapp.
    Det här är en pusselbit.

  508. Jag är praktikern i gänget
    och stolt över att få vara med.

  509. Vi försöker implementera kunskapen
    i skolan.

  510. Vi driver ett numera befäst projekt
    i Valdemarsvik-

  511. -som lägger in
    fysisk aktivitet för unga.

  512. Nuläget i skolan vet ni.
    Det tjatas om det i media.

  513. Vi är lite trötta på att få veta
    att vi har dålig måluppfyllelse.

  514. Så är det.
    Pisa-rapporterna är tyvärr sanna.

  515. Som matematik- och NO-lärare
    ser jag det här.

  516. Skulle man fråga en lärare vad det
    beror på så finns det många svar-

  517. -men jag ser en extremt
    låg uthållighet bland eleverna.

  518. Man orkar inte sitta still
    och vara här och nu.

  519. Svensk skola
    leder nog ligan i dålig arbetsro.

  520. Inte på alla ställen,
    vissa fungerar väl.

  521. På en del ställen förstår jag inte
    att man orkar gå till jobbet.

  522. Något specifikt för svensk skola,
    som jag inte förstår-

  523. -är valet
    mellan didaktik och hjärnforskning.

  524. I svensk skola tittar man bara
    på didaktik och pedagogik.

  525. Vi har mycket kvalificerad forskning
    om hjärnan, och lärandet sker där.

  526. Vi är biologiska varelser,
    och huvudet tillhör kroppen.

  527. Vi hörde det här
    av föregående talare-

  528. -och det här kommer förstås
    från kända undersökningsdomäner.

  529. Det här - tyvärr. Jag förstår inte
    vad som drev fram det här i Lpo 94.

  530. Vi sänkte från 756 till 500 timmar.
    Vi spelar i bottenskiktet i OECD.

  531. Vi är sämst.

  532. Från att ha varit bra på skolidrott
    till nästan ingenting.

  533. Sen har vi de här effekterna.
    Vi får höra att ungdomar mår sämre.

  534. Enligt Folkhälsoinstitutet
    mår vuxna bättre-

  535. -men de yngre mår snarare sämre.

  536. Dessa fakta kommer från medicinska
    tidskrifter och är lite otäck.

  537. SSRI-preparaten ökar med fyra gånger.
    Det är tung, antidepressiv medicin.

  538. Jag ifrågasätter inte grunden,
    jag bara konstaterar att det är så.

  539. ADHD-medicineringen har fyrdubblats
    från 2 % till 7 % av våra barn.

  540. Det kan bero på att vi upptäcker det,
    men jag ser det varje dag.

  541. Jag blir chockad och vet också att
    de äter sömnmedel för att kunna sova.

  542. De här medicinerna
    har definitivt biverkningar.

  543. Pisa-rapporterna sjunker ytterligare
    för varje mätning.

  544. Kurvorna råkar sammanfalla,
    men jag är inte forskare.

  545. Jag ser det, och mitt hjärta blöder.

  546. Jag ser elever som inte orkar
    och äter antidepressiv medicin-

  547. -och jag känner att det här
    är vår framtid, våra barn.

  548. Är det rätt väg?

  549. De olika signalsubstanserna
    i hjärnan påverkar vårt mående.

  550. Jag stannar inte så länge på det,
    men forskarna har berättat det.

  551. Jag tror på det här.

  552. Det här nya, BDNF, undersöks mycket.
    Brain-derived neurotrophic factor:

  553. Ett signalprotein som verkar ge ökad
    tillväxt av synapser och hjärnceller-

  554. -och påverka kognitionen.
    Det syns i forskningen och praktiken.

  555. Det är jättespännande.
    Jag förstår inte allt-

  556. -men jag kan se det fungera
    i praktiken.

  557. Det finns nog mer att lära om BDNF.
    Vi väntar spänt.

  558. Den här är känd,
    och det här tror de flesta på.

  559. Syresätter man hjärnan så blir den
    mer aktiv och presterar bättre.

  560. Vi forskar inte,
    men vi testar om det stämmer.

  561. Några tjejer som gjorde
    ett slutarbete gjorde ett IQ-test-

  562. -med ett symmetriskt system.

  563. Vår pulsgrupp
    löste det på 13 minuter.

  564. 50 % av jämförelsegrupperna
    gav upp efter 15 minuter.

  565. Det visar den omedelbara effekten
    av syresättningen i praktiken.

  566. Vammarskolan.
    På en termin hände inte så mycket.

  567. Läsförståelse: från fem F till ett.
    Matematik: vissa förbättringar.

  568. Matematiken verkar ta längre tid.

  569. Efter tre terminer hade vi en klass
    där alla var godkända i alla ämnen.

  570. Det här är en bruksort
    med dåliga resultat.

  571. 80 % brukar vara redo
    för nationella prov.

  572. Vi tycker att det var spännande,
    och forskningen verkar ha rätt.

  573. Vi lyfte in det i praktiken,
    för vi visste inte att det inte gick.

  574. Det gick inte enligt schemat.
    Vi har trängt in tre pulspass.

  575. Ungarna i de här grupperna
    rör sig varje dag-

  576. -varav tre pass är pulshöjande,
    tjugo minuter rörelseglädje.

  577. Det får inte bli någon bootcamp.

  578. Det bästa är de som inte tycker om
    idrott men plötsligt är med.

  579. De som aldrig sysslat med idrott
    men tycker att det är kul.

  580. Man mäter sig bara mot sig själv.
    Vi ser till att de kommer upp i puls.

  581. Det är då signalproteinerna kickar in
    och hjärnan börjar producera.

  582. Efter år nio fick alla elever
    betyg i samtliga ämnen-

  583. -utom en elev i teknik. Jag tror
    att hon kom ihop sig med läraren.

  584. Vi tycker att det är fantastiskt,
    och det bästa som lärare-

  585. -är att se ungdomarna ta steget,
    må bättre och börja förstå sin kropp.

  586. Jag vill inte avslöja några elever,
    men det finns så många historier-

  587. -där vi kan se
    det hjärnforskarna visar i praktiken.

  588. Vi bygger ut. Nu är halva skolan med.

  589. Det är teoretiskt omöjligt, men
    nästa år ska hela skolan vara med.

  590. Vi har haft besök från ett 50-tal
    skolor och åker runt och föreläser.

  591. Det börjar bli ett intresse -
    en liten gräsrotsrevolution.

  592. Det sköna är
    att vi står på forskningsbas-

  593. -så jag tackar alla er
    som har varit med och inspirerat.

  594. Det var visst svensk forskning som
    hittade nybildningen av hjärnceller.

  595. Tack för mig.

  596. Tack så mycket.

  597. Innan vi släpper på nästa talare...

  598. Det här är vardagsforskning
    på hög nivå.

  599. Kanske inte bara det.
    De vetenskapliga resultaten finns-

  600. -och de är faktagranskade
    så att vi vet att de stämmer-

  601. -men det är viktigt att fortsätta
    utvärdera, som Mats har gjort.

  602. Det är lätt att något som man tror på
    inte får den effekt man tror.

  603. Alla våra forskare
    kan nog vittna om forskningsprojekt-

  604. -där man fått helt oväntade resultat.
    Det är ofta där det stora händer.

  605. Det är viktigt
    att utvärdera programmen-

  606. -precis som Mats berättade om.

  607. Skolan är ju inte allt.
    Det finns en värld utanför också.

  608. Vår nästa talare har varit
    en samhällsförändrare hela sitt liv.

  609. Hon är en mycket rutinerad politiker,
    nationellt och internationellt.

  610. Hon har avslutat en lång period som
    kommunstyrelseordförande i Göteborg.

  611. Hon är ny ordförande i Göteborgs
    friidrottsförbund och aktiv motionär.

  612. Anneli Hultén, en varm applåd.

  613. Det är ju ganska många frågor
    som vi gör väldigt lite åt.

  614. Kanske blir utmaningarna ibland
    så stora-

  615. -att det är lättare
    att ägna sig åt en annan fråga.

  616. Hälsa och fysisk aktivitet
    liknar en annan fråga: miljöfrågan.

  617. Det finns många likheter här-

  618. -med hur vi behandlar miljön
    och vilka utmaningar vi står inför-

  619. -liksom orsakerna till att t.ex.
    klimatförändringen är som den är.

  620. Ett av våra viktigaste instrument,
    inte minst som stad och samhälle-

  621. -är att titta på hur vi planerar
    platsen där vi bor och lever.

  622. Hur transporterar vi oss?
    Hur bygger vi hus?

  623. Hur tar vi oss till skola och arbete?

  624. Det man kan säga
    om 60-talet och 70-talet-

  625. -är att vi hade en annan syn
    på hur samhället skulle se ut.

  626. Hur vi skulle leva och röra oss.

  627. Vi ser fortfarande
    många rester av det.

  628. Bilen står i centrum för vår stads-
    planering och hur vi tar oss fram.

  629. Vi har väldigt lite tid till annat.

  630. Försvinnande lite tid
    till att till exempel röra på oss.

  631. I Göteborg har vi försökt...
    Det har handlat om miljöfrågan-

  632. -men jag tror att det får effekt
    på våra kroppar och hjärnor.

  633. Vi har försökt jämställa
    annan rörelse med bilens.

  634. Vi försöker planera staden-

  635. -så att vi använder våra egna fötter
    och cykel, till exempel.

  636. Det innebär att vi har byggt
    många cykelbanor och gångbanor.

  637. Ett exempel som diskuterats mycket
    i Göteborg är Övre Husargatan.

  638. Tänk på hur den såg ut för tio år sen
    - kanske till och med sju.

  639. Det var en gata för bilarna.

  640. Det var en ganska tråkig gata.
    Väldigt tråkig.

  641. Nu börjar den bli mer jämställd,
    beroende på hur vi rör oss.

  642. Mer utrymme
    för gående och cyklister.

  643. Lite mer utrymme för buss
    och lite mindre för bil.

  644. Plötsligt möter man inte bara bilar
    på väg till jobbet eller skolan.

  645. Man möter föräldrar
    som cyklar med sina barn till skolan-

  646. -eller någon som går
    till sin arbetsplats.

  647. En helt annan stadsbild,
    som påverkar oss och hur vi rör oss.

  648. Jag tror också...
    De här omställningarna tar ju tid.

  649. De är besvärliga,
    och alla tycker inte om dem.

  650. Vi är ju,
    som det här med marshmallowen...

  651. Vi är ganska bekväma
    och tycker om det som är lugnt.

  652. Vi hinner inte göra
    alla förändringar.

  653. Vi måste ändå göra dem,
    också de små förändringarna.

  654. En sådan liten förändring...
    Du får vifta när jag ska sluta prata.

  655. En förändring
    som ändå var ganska stor-

  656. -var att byta ut begreppet "lekplats"
    mot "mötesplats".

  657. Det var inte för att vi var så kloka.

  658. Vi var mest irriterade
    på EU:s lekplatsdirektiv.

  659. Har man läst det som vi tolkar det
    i Sverige så blir man uttråkad.

  660. Varken vuxna eller barn
    vill vara på en sådan lekplats.

  661. Det blir så tillrättalagt, tråkigt
    och ospännande.

  662. Vi kallade det för mötesplatser
    och kunde göra något helt annat.

  663. Så tänkte vi när vi planerade Plikta.

  664. "Vi kan ha en spännande mötesplats
    för fler generationer."

  665. "Vi kan ha ett utegym, klättring
    och lite av varje."

  666. Så tänkte vi när vi byggde
    Positivparken i Frölunda-

  667. -stadsparken i Angered
    och byggmötesplatsen i Biskopsgården.

  668. "Bjud in fler generationer. Använd
    det till mer än att åka rutschkana"-

  669. -"eller gunga på
    en miljövänlig, tillrättalagd gunga."

  670. Man kan se, om man passerar Plikta-

  671. -att den används väldigt mycket.
    Det roligaste är nästan ungdomarna-

  672. -som hoppar runt sent på kvällen
    när de tror att ingen ser, på Plikta-

  673. -eller killarna som tränar på gymmet
    längre upp i backen.

  674. Ett annat sätt... Det handlar inte
    bara om barn och unga.

  675. Det handlar också om att vi äldre
    ska försöka hänga med en stund till.

  676. Jag tror att en sak
    som har haft eller får effekter-

  677. -är 65plus-kortet
    som finns i Göteborg.

  678. Det i kombination med broddarna.

  679. Äldre ska kunna ta kollektivtrafiken
    till en hyfsat billig peng-

  680. -men också ta sig till spårvagnen
    utan att slå ihjäl sig.

  681. Gratis broddar
    och ett hyfsat bra åkkort.

  682. Du tar dig från och till hållplatsen
    på ett vettigt sätt-

  683. -och kan röra dig
    i stället för att stanna hemma.

  684. Vi ser
    att många seniorers aktiviteter-

  685. -styrs av de tider
    som man kan åka spårvagn.

  686. Ungefär så
    gjorde vi också med skolan.

  687. Det är inte bara de där
    hundra timmarna gymnastik som räknas.

  688. Vi kan nog säga till Gabriel Wikström
    att lägga på hundra timmar till.

  689. Det handlar om
    tiden runtomkring också.

  690. Kör föräldrarna till skolan så ger
    extra gymnastik kanske ingen effekt.

  691. Huvudsaken är att du rör dig
    till skolan också.

  692. Därför har vi haft gående skolbussar.

  693. Föräldrar tar ett gäng barn
    och går till skolan.

  694. Femteklassarna
    har haft tävlingen På egna ben.

  695. Man får poäng för varje dag
    man tar sig på egna ben till skolan-

  696. -i stället för med bil
    eller på annat sätt.

  697. Förutom att hjärnan stimuleras-

  698. -så tror jag att vi underskattar
    den frihetskänsla det är för barn-

  699. -att slippa hänga med sina föräldrar
    i tid och otid.

  700. Frihetskänslan att själv ta cykeln
    till skolan utan mamma och pappa.

  701. Att kunna göra utflykter på egna ben-

  702. -är nog en av de fina delarna.

  703. Vad kan vi göra
    gällande föreningslivet?

  704. Föreningslivet i Göteborg har varit
    otroligt aktivt, inte minst socialt.

  705. Jag vill tacka alla föreningar
    som har hjälpt till och hjälper till-

  706. -med flyktingmottagandet i Göteborg.
    Staden hade aldrig klarat det själv.

  707. Vi skulle även kunna sluta avtal
    mellan idrottsföreningar och staden-

  708. -när det gäller att utmana ohälsa
    och den fysiska inaktiviteten.

  709. Vi finns redan på många platser:

  710. På löparkvällar i Angered och Hjällbo
    och som hockey- och fotbollsklubbar-

  711. -men vi kan göra mycket mer
    för att se till-

  712. -att det inte bara är ett ansvar för
    politiker, utan ett samhällsansvar.

  713. Det är några av mina kommentarer.
    Tack så mycket.

  714. Tack så mycket, Anneli Hultén.

  715. Spännande att höra hur man
    arbetar offensivt med infrastruktur.

  716. -Jag tänker inte så spontant.
    -Det är spännande.

  717. Det är spännande att en person
    med erfarenhet av samhällsbyggnad-

  718. -kommer in i idrottsrörelsen.

  719. Behöver kanske även den förändras
    och bli lite mer samhällstillvänd?

  720. Säkert.

  721. Jag gillar tanken att man kan ha krav
    och önskemål gentemot föreningar-

  722. -mot det bidrag de får.

  723. Föreningar kan nog göra mycket.
    Jag tänker på Ingibjörgs 23,5 timmar.

  724. -Många aktiviteter samsas på en dag.
    -Man kan ju sova 23,5 timmar.

  725. -Eller göra något annat.
    -Det förstås.

  726. Vi går vidare. Nästa rubrik
    är "Sitta är det nya röka".

  727. Den är rolig och lite provocerande.
    En applåd.

  728. Anna Iwarssson är föreläsare,
    fysio...

  729. Du får berätta själv.

  730. Tack så mycket.
    Jag tänkte att vi ska spana framåt.

  731. Med tanke på kunskapen vi har nu
    så vill jag utmana dig.

  732. Om du för en stund
    spanar framåt i ditt liv.

  733. Jättelångt fram.

  734. Fundera på din ålderdom.

  735. Den är inte så långt borta för vissa,
    men väldigt långt fram för andra.

  736. Se framför dig en bild av
    vem du är då och var du befinner dig.

  737. Vad ser du?

  738. När jag var generalsekreterare
    för Friskis & Svettis-

  739. -så tittade vi mycket
    på människors träning och livsstil-

  740. -och beteenden kopplade till
    fysisk aktivitet och inaktivitet.

  741. Vi och analysföretaget Kairos Future-

  742. -tittade på människors syn
    på sitt åldrande.

  743. Det visade sig
    att vi vill känna ett välmående.

  744. Vi vill må bra när vi ser framåt.

  745. Jag vet inte om ni nickar.
    Ligger ni i den sfären?

  746. Att känna ett välmående, att må bra,
    och för en del en god hälsa.

  747. Det intressanta var att de äldre,
    om vi nu ska klustra det, känner:

  748. "Jag kanske får en ärftlig sjukdom -
    vi har ju vissa sjukdomar i släkten"-

  749. -"men jag vill ändå känna välmående."

  750. Den yngre generationen tar för givet
    att de ska må bra som äldre.

  751. Det är intressant-

  752. -med tanke på de fakta
    vi har fått och våra utmaningar.

  753. Två av tre upplever i dag
    att arbetsbelastningen ständigt ökar.

  754. Förr i tiden blev vi fysiskt trötta
    av våra arbeten.

  755. I dag blir vi mentalt utmattade
    av våra arbeten.

  756. Sittande. Surfande.

  757. Lite avslappnade i kroppen,
    men med hög aktivitet i knoppen.

  758. Jag har i några rapporter
    funderat på-

  759. -varför vi under 00-talet
    har utvecklat en sådan hälsotrend.

  760. Är det inte så att alla tränar?
    I alla tidningar verkar det så.

  761. Och vi tränar hårt.
    Det här fick mig att vilja undersöka-

  762. -vad som gör att vi har
    en så bred massa där vi kan säga...

  763. Förr kunde man dela in svenskars
    träningsvanor i fyra grupper.

  764. Under 00-talet fick vi en femte.

  765. Vi har de fysiskt inaktiva och
    dem som har träning som sin livsstil.

  766. Vi har gruppen som vill träna,
    men bara pratar och inte gör det-

  767. -och så har vi eliten,
    som har det som sitt yrke.

  768. Under 2000-talet utvecklade vi
    en femte grupp: elitmotionärer.

  769. Eller hur?
    Det känns som om de är många.

  770. Vi hör och ser dem och resultaten,
    men de är väldigt få.

  771. Jag var nyfiken på
    vad det är i vår livsstil i dag-

  772. -som gör
    att vi vill träna oss så utmattade.

  773. Varför vill vi träna så hårt
    och få så mycket smärta i mjölksyra?

  774. Hur tänker du själv?

  775. Vad beror det här på?

  776. När jag ställer frågan
    till personer som tränar så här-

  777. -så är det vanligaste svaret:

  778. "När jag utgick från träningen
    och målet att delta i ett lopp"-

  779. -"och lade upp träningen, behövde
    jag strukturera upp allt annat".

  780. "Arbetet, familjetiden, fritiden,
    arbetstiden, sömnen."

  781. "Jag åt bättre med det här målet."

  782. Det är som vi var inne på.

  783. Min bedömning är att det handlar om
    att känna kontroll.

  784. Kontroll över sin kropp.
    "Jag har en kropp som fungerar."

  785. Det finns ett samband mellan
    välmående och upplevelse av kontroll.

  786. Vi har ett nytt fenomen
    som bygger på-

  787. -att man får kontroll över sitt
    biologiska system genom att träna.

  788. Sen frågar jag:
    "Varför måste du träna så hårt?"

  789. "Varför ska det göra ont?"
    Jag får svaret:

  790. "Mitt i nära döden-upplevelsen
    får jag en nära livet-upplevelse."

  791. Är ni med?
    "Det blir så äkta, så genuint."

  792. "Jag känner att min kropp kan."

  793. Det är ju fantastiskt.

  794. Det är en ny utmaning för vår hjärna
    som vill träna sin kropp.

  795. Min spaning är
    att om vi nu bygger en hållbar kropp-

  796. -så blir nästa steg en hållbar knopp.

  797. Vi kommer att fortsätta träna hårt-

  798. -men går man in i träning som
    livsstil så går man kanske all-in.

  799. Det blir en helhet,
    och man tränar extremt hårt.

  800. Vad innebär det då
    ur ett arbetsgivarperspektiv?

  801. Jag var nyfiken på
    hur det är med våra arbetsplatser.

  802. Vi har den nya lagen
    om arbetsmiljöperspektivet.

  803. Jag undrade om friskvårdsbidraget
    kommer att fungera i framtiden.

  804. Jag skrev en rapport om det 2013
    och tittade på det som finns skrivet.

  805. Det finns inte så mycket
    vetenskaplig forskning om det.

  806. Tror ni
    att friskvårdsbidraget fungerar?

  807. Nej, det gör inte riktigt det.
    För dem som tränar fungerar det.

  808. Det kanske är positivt
    att man kan få det som en förmån.

  809. Man upplever
    att ens arbetsgivare satsar på en.

  810. En av åtta har dock ett träningskort
    utan att använda det.

  811. Man kommer inte åt den fysiska
    inaktiviteten med friskvårdsbidrag.

  812. Man kommer åt de redan aktiva.

  813. Det här systemet är intressant med
    tanke på de framtida utmaningarna.

  814. Det är ett förlegat system
    som behöver revideras-

  815. -och anpassas
    till den livsstil som vi har i dag.

  816. När jag var barn fick man
    ett guldhjärta när man döptes.

  817. Eller fick ni en sparbössa
    med en liten peng i, kanske?

  818. Angående framtiden så brukar man säga
    att iPaden är den nya doppresenten.

  819. Vi är i en stor omställning.
    Den kommer att utmana oss.

  820. För den yngre generationen är den
    digitala världen den riktiga världen.

  821. För den äldre generationen är den
    fysiska världen den riktiga världen.

  822. I dag är träningsappen
    den nya träningskompisen.

  823. Det måste vi fundera på. Den fysiska
    världen för den äldre generationen-

  824. -och den digitala
    för den unga generationen.

  825. Hur ska vi gemensamt lyckas se till
    att det blir aktivitet till slut?

  826. Det kommer att hända
    spännande grejer. Tack så mycket.

  827. Thomas. Det där är spännande.

  828. -Man får en digital napp. En nappapp.
    -Ja.

  829. För 500 år sen tyckte man kanske att
    boken inte var den riktiga världen.

  830. Vilket som så lär vi få leva med det
    och hantera det.

  831. Kanske utnyttja det till vår fördel.

  832. -Tack, Thomas.
    -Tack själv. Det var trevligt.

  833. Tack alla ni som var här
    och ni som har medverkat.

  834. Textning: Per Lundgren
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Hjärnvägen hela resan

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Fysisk aktivitet är en förutsättning för aktiv hjärnverksamhet, och det gäller hela livet. I detta panelsamtal diskuteras hur vi går vidare så att den numera forskarstödda tesen får genomslag - i skola och undervisning, i arbetsliv och i samhällsfunktioner, i idrott, hela livsresan. Medverkande: Georg Kuhn, professor i regenerativ neurovetenskap, Ingibjörg Jonsdottir, professor i stressmedicin, Anneli Hulthén, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, Lina Bunketorp, forskare och fysioterapeut, Anna Iwarsson, författare och folkhälsobildare och Mats Nahlbom, lärare. Moderatorer: Kalle Selander och Thomas Lindén. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Brain Athletics.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa
Ämnesord:
Allmän medicin, Hjärna, Medicin, Nervsystemet, Neurologi
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Den medvetna maskinen

Forskningen om artificiell intelligens har pågått sedan mitten av 1900-talet. Hur långt har den kommit? Hur tänker vi om kopplingen mellan avancerad problemlösningsförmåga, intelligens och medvetande? Hur vet vi om en maskin eller varelse är medveten? Vilka frågor står i fokus inför framtiden? Martin Nilsson Jacobi, professor i komplexa system på Chalmers tekniska högskola, inleder med ett föredrag som följs av ett samtal mellan honom och Hans Liljenström, professor vid institutionen för energi och teknik, Sveriges lantbruksuniversitet. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Svenska kyrkan och Agora for biosystems.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Hjärnvägen hela resan

Fysisk aktivitet är en förutsättning för aktiv hjärnverksamhet, och det gäller hela livet. I detta panelsamtal diskuteras hur vi går vidare så att den numera forskarstödda tesen får genomslag - i skola och undervisning, i arbetsliv och i samhällsfunktioner, i idrott, hela livsresan. Medverkande: Georg Kuhn, professor i regenerativ neurovetenskap, Ingibjörg Jonsdottir, professor i stressmedicin, Anneli Hulthén, tidigare ordförande i kommunstyrelsen i Göteborg, Lina Bunketorp, forskare och fysioterapeut, Anna Iwarsson, författare och folkhälsobildare och Mats Nahlbom, lärare. Moderatorer: Kalle Selander och Thomas Lindén. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Brain Athletics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

När tekniken tänjer gränser

Genetiken avslöjar både vår historia och möjligheterna att skapa vår framtid. I detta samtal om genetikens vidunderliga möjligheter berörs det som sker nu men också vad som väntar med allt från kloning och genmanipulation till att designa eftersökta egenskaper och reparera foster. Medverkande: Gunnar Bjursell, professor emeritus Karolinska institutet, Karin Wilbe Ramsay, Statens medicinsk-etiska råd, Mikael Kubista, vd Life Genomics och Åsa Torinson Naluai, Göteborgs universitet. Moderator: Torgny Nordin. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Vetenskapsfestivalen, Göteborg & Co och Life Genomics.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

Mindfulness i hjärnan 2016

Åsa Nilsonne, psykiater och professor i medicinsk psykologi, berättar om mindfulness som blivit ett användbart redskap för att förstå hur hjärnan fungerar. Kunskapen om hjärnan accelererar explosionsartat i takt med att metoderna för hjärnavbildning utvecklas och förfinas. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co och Natur och Kultur.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2016

AI och existentiell risk

Kommer datorer någonsin att kunna tänka som människor? Olle Häggström har skrivit boken "Here be dragons" om tänkbara scenarier och konsekvenser av framtida teknikgenombrott. Här samtalar han med Thore Husfeldt, professor i datavetenskap och Dag Wedelin, docent i datavetenskap. Inspelat på Göteborgs universitet den 16 april 2016. Arrangörer: Göteborg & Co, Vetenskapsfestivalen och Chalmers tekniska högskola.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning

Mer högskola & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Tvärvetenskap i praktiken

Djur som mat och sällskap

Per Jensen, professor i etologi vid Linköpings universitet, menar att djurhållningen inom jordbruket har förändrats oerhört under de senaste femtio åren. Vi äter mer och mer kött samtidigt som priset på kött sjunker. Men vem betalar egentligen för den billiga maten? Djuren själva, menar Per Jensen. Moderator: Sharon Jåma. Inspelat den 11 november 2015 på Campus Norrköping. Arrangör: Linköpings universitet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - sex

Samma gamla visa i sängen

Många ungdomar ser sex som kravfyllt och styrt av normer och regler. Vi möter Elsa som hade en tidig sexdebut samt Ehsan som fortfarande är oskuld. De berättar om längtan, förväntningar och press.

Fråga oss