Titta

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Föreläsningar och samtal från Humanist- och teologdagarna 2016. Konflikt är årets tema. Konflikt är något som kan yttra sig i det mesta, från vardagliga händelser till väpnad konflikt, och dyka upp i de flesta situationer. I språket, i kvinnokampen, i priskriget och inom arbetsmarknaden. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Till första programmet

UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016 : Pärlor och piraterDela
  1. "Pärlor och pirater" är en del
    av ett större forskningsprojekt-

  2. -som tittar på sjöröveri
    i Sydostasien-

  3. -i slutet på 1800-
    och början på 1900-talet.

  4. Det här handlar om Filippinerna-

  5. -där den mest ökände piraten
    under USA:s kolonialtid härjade-

  6. -i över ett och ett halvt år
    innan man lyckades döda honom.

  7. Lite kort om sammanhanget: Det här är
    södra Filippinerna, Suluarkipelagen-

  8. -med ön Jolo, som ni förhoppningsvis
    kan se stavas J-o-l-o.

  9. Det är centrum för Sulu-sultanatet som
    har rötter i 1400-talet-

  10. -och som i praktiken är oberoende till
    slutet på 1800-talet.

  11. Spanjorerna har en koloni
    i norra Filippinerna-

  12. -och har under flera hundra år
    konflikter med Sulu-sultanatet.

  13. Man ägnar sig väldigt mycket
    åt sjöröveri i Sulu-sultanatet.

  14. I slutet på 1700-
    och början på 1800-talet-

  15. -är det centrum för sjöröveri. Stora
    flottor åker med monsunerna varje år.

  16. Hundratals fartyg gör räder
    runtom i Sydostasien-

  17. -för att ta slavar, som man behöver för
    att producera sjögurkor-

  18. -pärlor, fågelbon och andra varor
    som man säljer, främst till Kina.

  19. Det slutar i mitten på 1800-talet
    när spanjorerna får ångbåtar-

  20. -och kan komma i kapp de snabbgående
    flottorna. Ni ser en sån båt här.

  21. Men sporadiskt sjöröveri fortsätter.

  22. Man inrättar garnisoner här 1876,
    och har kontroll över haven-

  23. -men inte över öarna
    och inte på land.

  24. USA tar över den spanska kolonin efter
    spansk-amerikanska kriget 1899.

  25. Man har problem med sjöröveri här
    i början på 1900-talet.

  26. Det är sporadiska attacker
    som främst drabbar lokala båtar-

  27. -lokala fiskare och kinesiska
    handelsmän som åker runt.

  28. Det här är ingenting som amerikanerna
    tycker är så allvarligt-

  29. -förrän julafton 1907 på Basilan.

  30. Det ligger i Suluarkipelagen.

  31. Där finns det ett läger
    för timmeravverkning.

  32. Det är bara ett par enkla hyddor.

  33. Där bor amerikanen George Case, hans
    holländske partner J. H. Verment-

  34. -och också en kinesisk partner.

  35. Där bor de med sina fruar. Det här är på
    julafton, sent på eftermiddagen.

  36. Verment ligger och läser i en hydda.

  37. Case går ut på baksidan av sin hydda-

  38. -för att inspektera en klase bananer.

  39. "Jikiri". Jag ska bara visa stavningen
    av piratens namn.

  40. De har inte märkt att det har kommit en
    vinta, som båtarna heter.

  41. Alltså, utriggade kanoter med segel
    som man använder i Suluområdet.

  42. Fem morer, ledda av Jikiri,
    har lagt till vid stranden.

  43. När Case står och tittar på bananerna
    attackeras han av två angripare.

  44. Den ene hugger huvudet av honom,
    och huvudet rullar in under huset.

  45. Där hittas det senare.

  46. Två andra tränger in i det andra huset
    och hugger Verment över magen-

  47. -så att han nästan går i två delar. Hans
    fru får ett sår över ryggen.

  48. De tror att hon är död,
    men hon klarar sig mirakulöst.

  49. Cases fru lyckas springa därifrån.

  50. Även den kinesiske partnern dödas.

  51. När de har tagit kontroll över lägret
    tar de allt av värde.

  52. Det är lite pengar och värdesaker.
    Därefter seglar de därifrån.

  53. Det fortsätter i 1 1/2 år
    med sporadiska attacker till sjöss-

  54. -mot fiskare och handelsmän,
    och också med kusträder-

  55. -mot små utposter, små läger,
    affärer och så vidare.

  56. Man vet att Jikiri och hans anhang
    dödade minst 40 personer-

  57. -men det kan ha varit ett hundratal. Det
    var främst kineser som drabbades.

  58. Kineser som bodde i små städer
    och byar och bedrev handel.

  59. Men det var även fem amerikaner-

  60. -och många morer - den muslimska
    lokalbefolkningen - som drabbades.

  61. Morerna var vad amerikanerna
    betraktade som ett krigiskt folk-

  62. -vilket de var.
    Det var en orolig tid.

  63. Spanien hade aldrig kontroll
    över det här området.

  64. Sultanen hade ingen kontroll
    över landet-

  65. -utan han var beroende av allianser med
    olika hövdingar och starka män.

  66. Det var ständiga fejder mellan olika
    grupper och olika hövdingar.

  67. Det var mord, stölder,
    räder och så vidare.

  68. Man var också mycket beväpnad.

  69. Här är typiska moriska krigare
    med spjut, sköldar och olika vapen.

  70. Det som Jikiri och hans band främst
    använde sig av var vapnet längst ner.

  71. Barongen. Det är
    ett kort svärd.

  72. Det är väldigt effektivt och vasst.

  73. Efter räden på Basilan
    skickar amerikanerna dit 400 man.

  74. En väldigt stor insats, får man säga.

  75. De söker i flera månader
    efter förövarna-

  76. -men utan resultat.

  77. Det här är en artikel-

  78. -från den stora nyhetstidningen
    i det här området.

  79. Man gör undersökningar
    i Suluarkipelagen-

  80. -och man kommer fram till vem han är,
    att han heter Jikiri-

  81. -hur många de var och var de
    kom ifrån. De kom ifrån ön Patian.

  82. Den är bara nån kilometer tvärs över.

  83. Den ligger söder om Jolo.
    Jag ska komma tillbaka till den.

  84. Han är född där,
    och det är där som han gömmer sig.

  85. Amerikanerna skickar dit
    hundra soldater-

  86. -men då har han givetvis flyttat.

  87. Det är just det som är hans signum.

  88. Han leker katt och råtta
    med amerikanerna-

  89. -som har svårt att få underrättelser och
    svårt att få tag på honom.

  90. Vem var Jikiri? Det är väldigt lite som
    är känt om hans bakgrund.

  91. Han föddes på Patian.
    Han var son till en fiskare.

  92. Innan han blev pirat
    arbetade han som betelnötsbärare.

  93. Det här är inte Jikiri,
    utan en annan hövding.

  94. Men mannen med kistan, längst ner
    i mitten, är en betelnötsbärare.

  95. Betelnöten är arekanöten-

  96. -som man skär och lindar in
    i bladen från det här nötträdet-

  97. -och sen tuggar.
    Då blir tänderna röda.

  98. Det här är utbrett i Sydostasien och
    även i Bangladesh och Indien-området.

  99. Det fungerar ungefär som tobak.
    Man får en mild stimulans av det.

  100. Det finns en ritual kring det.
    Är man en fin hövding eller sultan-

  101. -har man en betelnötsbärare
    som har en kista och olika knivar-

  102. -för att förbereda de här nötterna.

  103. Det finns ingen bild på Jikiri-

  104. -men det finns en på sultanen Jamalul
    Kiram II. Han står i mitten här.

  105. Bilden är tagen
    några år före den första räden 1907-

  106. -vid den tiden
    som Jikiri arbetade för sultanen.

  107. Det är intressant att spekulera
    om han är med på den här bilden.

  108. Vi vet ju inte vilka alla är.
    Är det nån som har nåt förslag?

  109. Det finns beskrivningar av honom.

  110. Han beskrivs som lång, längre än
    de flesta andra morer, och bredaxlad.

  111. En amerikansk läkare
    var med när de dödade honom, 1909.

  112. Han såg honom
    efter att han hade dödats.

  113. Han sa att han hade ett stort huvud,
    stora käkar och en svart mustasch.

  114. "He looked fierce even in death", skrev
    läkaren.

  115. Vem skulle kunna vara Jikiri? Kanske
    han som står till höger om sultanen.

  116. Han är den längsta, och man kan
    tänka sig att han kan se vildsint ut.

  117. Efter räden på Basilan
    låg Jikiri lågt.

  118. Han gömde sig först på Patian. Den här
    lilla ön. Här är Jolo, huvudön.

  119. Här gömde han sig,
    men han tog sig också vidare-

  120. -och var i området kring Parang,
    där han hade beskydd av hövdingarna-

  121. -och de starka personerna.
    Han var även här, omkring Maimbung.

  122. Det här är mangroveområden
    med många möjligheter att gömma sig.

  123. Ibland var han här borta.
    Man jagade honom, men utan resultat.

  124. Han gjorde små räder då och då. Den
    största räden gjorde han i Maimbung-

  125. -sultanens huvudstad. Så vad hade
    sultanen för relation till Jikiri?

  126. Relationen bröts när han blev pirat.

  127. Sultanen deltog i ansträngningarna för
    att bekämpa honom.

  128. I räden som han gjorde i mars 1908
    brände han ner femton hus-

  129. -inklusive ett hus som tillhörde
    sultanen, och han dödade tre kineser.

  130. Han åkte dit med sina kumpaner-

  131. -och hällde ut bensin
    och började elda och röva i staden.

  132. Varför tar det över ett och ett halvt år
    innan man lyckas döda honom?

  133. Amerikanerna har två problem.

  134. Lokalbefolkningen är inte intresserad av
    att hjälpa till.

  135. Man är ganska missnöjd.
    Dels har man infört en huvudskatt-

  136. -alltså en skatt som alla
    måste betala. En skatt för alla.

  137. Men man har också infört en lag
    om pärlfiske.

  138. Det andra temat för mitt föredrag
    är pärlorna. Lagen inför man 1904-

  139. -vilket gör att pärlfiskare utanför
    arkipelagen får fiska pärlor där.

  140. Det kommer båtar ägda av kineser,
    japaner, amerikaner, européer o.s.v.

  141. Pärlfisket var viktigt i Suluområdet.
    Det är en av de rikaste pärlbäddarna.

  142. Den här bildar runda pärlor
    som man använder till smycken-

  143. -och pärlemor som används
    till knivar, bestick-

  144. -paraplyer, speglar...
    Saker som man dekorerar med pärlemor.

  145. Man har utvunnit det här
    i flera hundra år genom fridykning.

  146. Dykare kunde gå ner till över tio meters
    djup och plocka upp pärlor-

  147. -som man sen sålde vidare utomlands
    via kinesiska handelsmän.

  148. När det storskaliga sjöröveriet
    tog slut under 1800-talet-

  149. -var det här en av få möjligheter-

  150. -att sälja nåt för export
    och få pengar.

  151. Familjer hade rättigheter till olika
    pärlbäddar, och det gick i arv.

  152. Så har man haft
    i många europeiska områden.

  153. Man har traditionella rättigheter till
    fiskeområden.

  154. Från slutet av 1800-talet
    kommer i stället de större båtarna-

  155. -med, för den tiden, modern
    dykutrustning med dykardräkter.

  156. Luftslangar går ner till dykaren, som
    kan plocka väldigt många fler pärlor-

  157. -och också gå ner djupare.

  158. Lagen som amerikanerna antar 1904...

  159. Det görs för att utveckla
    den här industrin.

  160. I lagen skriver man att man ska
    kompensera de traditionella ägarna-

  161. -men det gör man inte. Och senare
    säger man: "Nu är det för sent."

  162. "Vi gjorde det inte det första året"-

  163. -"så vi kan inte göra det nu heller."
    Det här orsakar missnöje.

  164. Det är den anledningen
    som Jikiri själv ger sultanen-

  165. -till att han tar till sjöröveri.

  166. Här kan man dra en parallell-

  167. -till sjöröveriet i Somalia
    de senaste åren.

  168. Det motiveras ibland av sjörövarna med:
    "Det kommer utländska fartyg"-

  169. -"som fiskar ut fisken.
    Vi har inget att leva av."

  170. Man ska inte lyssna på varför sjörövare
    börjar med sjöröveri-

  171. -för det gör de för att de vill röva.

  172. Men däremot ligger det nåt i det,
    för att exploateringen-

  173. -och att man släpper in utländska eller
    andra intressen-

  174. -som exploaterar naturresurserna,
    skapar ett missnöje-

  175. -som gör att lokalbefolkningen inte
    hjälper till att bekämpa sjörövarna-

  176. -eller kanske t.o.m. sympatiserar
    med dem.

  177. Pärlfiskare är Jikiris favoritmål,
    förutom de kinesiska handelsmännen.

  178. I januari 1909, alltså drygt ett år
    senare än den första räden-

  179. -gör han sin mest spektakulära attack
    mot en flotta av fyra pärlfiskebåtar-

  180. -utanför Jolos västkust.

  181. Han får tag på två och plundrar dem.

  182. Tre besättningsmän dödas-

  183. -och han kommer över ett stort byte av
    pärlemor.

  184. Han sätter också eld
    på de två fartygen.

  185. Det här är hans höjdpunkt. Hans band,
    som från början var fem personer-

  186. -har växt till cirka hundra personer.

  187. Man ser på hur många som dödas
    att det inte är överdrivna siffror.

  188. De var också välbeväpnade med svärd
    och andra traditionella vapen-

  189. -men även med gevär och revolvrar.

  190. Det här fick
    stora ekonomiska konsekvenser.

  191. Från andra halvan av 1908 och första
    halvan av 1909 minskar handeln.

  192. Den avstannar nästan.

  193. Man kan se det på tullintäkterna som
    minskar med två tredjedelar i Jolo.

  194. Inga kineser vågar
    bedriva handel eller bo-

  195. -utanför de befästa garnisonsstäderna-

  196. -och det är svårt för pärlfiskarna att
    hitta besättningar till fartygen.

  197. Det andra problemet
    som amerikanerna har-

  198. -är att man har väldigt få fartyg,
    och de är underdimensionerade.

  199. Fram till ett par år innan Jikiri
    började härja hade man kanonbåtar.

  200. De patrullerade Suluarkipelagen.
    De tillhörde flottan, men drogs in-

  201. -och kom inte tillbaka förrän efter den
    stora räden som jag just nämnde.

  202. Då lyckades man.

  203. Provinsguvernören argumenterar i
    över ett år för att få tillbaka dem.

  204. Han får stöd av två kanonbåtar, och det
    blir början på slutet för Jikiri.

  205. Han blir desperat och svarar
    med mer spektakulära räder.

  206. I mars anfaller han... På Siasi finns en
    polisstyrka som han anfaller-

  207. -i syfte att komma över vapen.
    Han misslyckas och åker vidare.

  208. På Simunul dödar han en amerikan och
    en engelsman som bedriver handel där.

  209. Det sker på ett liknande sätt
    som den första räden på Basilan.

  210. Slutligen börjar militärkampanjerna ge
    resultat-

  211. -och man skickar infanteri, kavalleri,
    fältartilleri-

  212. -understödda av kanonbåtarna.

  213. I ett antal strider-

  214. -i maj och juni 1909-

  215. -dödas flera av hans anhängare.

  216. Jikiri slipper undan flera gånger innan
    man tar honom på Patian.

  217. Alltså ön där han kommer ifrån.

  218. Han stänger in sig i en grotta.

  219. Man belägrar honom
    och skjuter på grottan i två dagar.

  220. Efter två dagar gör Jikiri och hans sex
    kamrater ett utbrytningsförsök.

  221. De har slut på mat. Han dödas då.

  222. Det här är en kopia av krigsdagboken för
    den del av sjätte kavalleriet-

  223. -som var med om detta.

  224. Han och hans sex kamrater dödas.

  225. Även fyra soldater dödas
    och sjutton skadas.

  226. Det här blir slutet på den sista stora
    vågen av sjöröveri-

  227. -under den amerikanska kolonialtiden.

  228. Men det är fortfarande
    en hel del sjöröveri-

  229. -och ett arv av den här konflikten lever
    vidare i dag.

  230. Sjöröveriet ökar
    efter andra världskriget-

  231. -då det sprids vapen
    och små båtar med utombordsmotorer.

  232. Sjöröveriet ökar
    på 1950- och 1960-talen-

  233. -och det lever vidare i konflikterna
    i södra Filippinerna i dag.

  234. Artikeln är
    från början av 2000-talet.

  235. Abu Sayyaf är en terrororganisation-

  236. -som ägnar sig åt kidnappning, sjöröveri
    och kusträder-

  237. -i södra Filippinerna i dag.

  238. Det finns en separatiströrelse
    bland muslimer i södra Filippinerna-

  239. -och ibland lyfts Jikiri fram
    som en hjälte-

  240. -till och med som en sorts Robin Hood
    som tog från de rika-

  241. -men han gav inte till de fattiga
    i lika stor utsträckning.

  242. Bilden som finns av Jikiri
    i det här området är förskönad-

  243. -och hans idealistiska motiv
    ska nog inte överdrivas.

  244. Tack.

  245. Textning: Maria Åhman
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Pärlor och pirater

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Ämnen:
Historia
Ämnesord:
Kolonialvälde, Kommunikationer, Sjöfart, Sjöröveri, Teknik, Transportmedel
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Pärlor och pirater

Stefan Eklöf Amirell har studerat hur pirater i Sydostasien bedrev sjöröveri under kolonialmakterna Spanien och senare USA och hur kolonisatörerna hanterade konflikterna. Här berättar han om en av de mest ökända piraterna, Jikiri, som härjade i södra Filippinerna i början på 1900-talet. Vilka paralleller kan man dra till dagens konflikter, och vad lever kvar idag? Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Kan du ställa en avokado?

Vad är det som avgör om vi säger lägger, ställer eller sätter? Språkforskarna Annika Andersson och Marianne Gullberg har studerat språkliga konflikter i hjärnan. Avgörande faktorer för vilket verb vi använder är om föremålet har en bas eller riktning och vilken symmetri det har. Finns det ingen bas, något att vila på, så säger vi lägga. Har föremålet en bas använder vi sätta eller ställa. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Access
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför blir vi arga på konsten?

Konstskandaler är nästan något vi förväntar oss, säger Max Liljefors, professor i konstvetenskap. Här berättar han om vad som upprör oss och ger exempel på skandaler genom åren, vad debatten har lett till och hur den har förändrats över tid. Några exempel som tas upp är Carl Michael von Hausswolff som vid ett besök i koncentrationslägret Majdanek tog med sig aska hem och använde i sina målningar och Nathalia Edenmont som har använt djurdelar i sin konst. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Varför morrar och fräser katter?

När katter kommunicerar är det främst i tre olika relationer: mellan kattmamman och kattungen, i parningssituationer samt för att med aggressiva läten varna inkräktare eller motståndare. Susanne Schötz har forskat om tamkattens läten. Här berättar hon om hur katter kommunicerar med människor och med andra katter. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

De mänskliga rättigheternas historia

Lena Halldenius har forskat kring innebörden av begreppet mänskliga rättigheter. Hon urskiljer tre möjliga sätt att tyda begreppet som har stridit om tolkningsföreträdet och berättar här om vilket som gått segrande ur striden och varför. Hon menar att det är tydligt att begreppet och utformningen är präglad av den tid och kontext då den skrevs. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Rätt eller fel vardagsbeslut

Den som konsumerar en produkt har fattat ett beslut och valt just den produkten framför andra val av liknande alternativ. Hur och varför fattar vi dessa beslut? Detta har Annika Wallin studerat med hjälp av ögonrörelsemätare som filmar scenen framför försökspersonen. Här berättar hon om studierna och vilka konsekvenser vardagliga beslut kan få i andra sammanhang. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Konflikter om kunskap

Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap, beskriver kunskapskonflikter i samhället och hur de har förändrats över tid. Vinnaren av dessa konflikter är det som vi ser och får ta del av. Vilken information som anses vara kunskap har det alltid funnits konflikter kring, inom religion, politik, kultur och vetenskap. Tidigare var det gatekeepers i form av exempelvis redaktörer som bestämde vilken kunskap som gavs plats och köptes in och hur den placerades. Idag är det algoritmer som avgör vilken kunskap som är tillgänglig. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Humanist- och teologdagarna 2016

Om folkmord och förnekelse

Folkmord är en konflikt som sällan upphör för att kriget slutar eller för att en diktator dör, säger Maria Karlsson, doktorand vid Lunds universitet. Här berättar hon om Förintelsen och folkmordet på armenier i Osmanska riket och förnekelsekulturerna som följt dessa folkmord. Inspelat den 8 april 2016 på Lunds universitet. Arrangör: Humanistiska och teologiska fakulteterna vid Lunds universitet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & historia

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - Språkseminarium i finska 2017

Skogsfinnars språk på 1600- och 1700-talet

Marja-Liisa Keinänen berättar om hur skogsfinnar och deras språk ansågs vara ett hot i Sverige på 1600- och 1700-talen. Makthavarna upplevde dem som envisa och motsträviga för att de inte lärde sina barn svenska och inte gick till svenska gudstjänster. Makthavarna såg svenskan som religionens och upplysningens språk och genomförde därför försvenskningskampanjer bland skogsfinnar. Inspelat den 24 mars 2017 på Finlandsinstitutet, Stockholm. Arrangör: Språkrådet.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - historia

Från kroppsstraff till tuktande av själen

Om synen på brott och straff i 1800-talets Sverige. Vi besöker Spinnhuset i Göteborg.