Titta

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Om UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Föreläsningar från Mediedagarna i Göteborg (Meg) om aktuella frågor inom medieutveckling. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Till första programmet

UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016 : Digitala nyheters framtidDela
  1. För 35 år sen etablerade sig CNN-

  2. -genom att använda dåtidens
    modernaste teknik, kabel-tv.

  3. För några år sen kämpade CNN,
    liksom andra traditionella varumärken-

  4. -för att förbli relevanta
    i den nya, digitala världen.

  5. Nu genomgår man
    en väldigt intressant utveckling-

  6. -mot globalt berättande
    i multiplattformsmiljö.

  7. Med den senaste tekniken berättar
    man historier som når hela världen.

  8. Jag heter Cecilia, och det är ett nöje
    att få presentera Andrew Morse.

  9. Andrew, kom upp på scenen.

  10. Andrew är vice vd
    för CNN:s nyhetssektion i USA-

  11. -vd för CNN Digital Worldwide
    och grundare av Great Big Story.

  12. -Välkommen!
    -Tack! Du fick nog med allt.

  13. Du ska prata i ungefär 30 timmar...

  14. Hoppas att alla har mat och vatten...

  15. Men visst vore det intressant?

  16. Nej, 30 minuter.
    Sen blir det diskussion i 15 minuter.

  17. Tack, Cecilia.
    - Hej! 30 timmar, alltså. Är ni redo?

  18. Jag läste en sak i morse,
    apropå nyhetsjournalistikens framtid.

  19. Sverige har som första land
    fått ett eget telefonnummer.

  20. Fantastiskt! Om man ringer Sverige-

  21. -svarar nån "Hej, det är Sverige",
    och så får man veta allt om Sverige.

  22. Det pratas om personalisering,
    och jag måste säga att ni har lyckats.

  23. Jag kan inte lära er nåt.
    Jag vill att man ska kunna ringa CNN.

  24. Framtiden för digitala nyheter.

  25. Det är inte så komplicerat.
    Vi pratar mycket om det här.

  26. Nyheter handlar om tre saker:
    berättande, teknik och distribution.

  27. Så är det och så kommer det att förbli.

  28. För att förstå framtidens nyheter-

  29. -så börjar man lämpligast
    i det förflutna-

  30. -för drygt 40 000 år sen.

  31. De första nyheterna förmedlades
    på grottväggar i form av målningar.

  32. Man använde dåtidens tekniska
    hjälpmedel för att måla på grottväggar.

  33. Sen satt man runt lägereldarna
    och berättade om målningarna.

  34. Distributionen var inget vidare,
    man nådde dem som satt runt elden.

  35. Så såg den tidens nyheter ut.

  36. Om man hoppar fram några tusen år-

  37. -så kom skriftspråket,
    ett nytt tekniskt framsteg.

  38. Kineser och egyptier utvecklade
    skriftspråk och upptäckte-

  39. -att man kan berätta med symboler
    som placeras i en viss ordning.

  40. Man målade inte bara bilder.
    Man arrangerade symboler-

  41. -och fick på så sätt
    ett nytt sätt att berätta.

  42. Historierna kunde sen spridas
    med hjälp av pergament-

  43. -och ett nytt berättande utvecklades.

  44. Vi hoppar fram till "Gilgamesheposet",
    som jag läste i skolan.

  45. Jag minns inte så mycket,
    men det skrevs runt 2500 f.Kr.

  46. Det är världens äldsta litterära verk,
    det första eposet.

  47. "Gilgamesheposet" gav bland annat
    upphov till de fornnordiska sagorna-

  48. -men det skildrade sin samtid.
    Det var det första eposet.

  49. Sen har vi grekerna,
    med Homeros och Aristoteles.

  50. De berättade fantastiska historier-

  51. -som man en gång gjorde runt
    lägerelden, 40 000 år tidigare.

  52. Själva berättandet var muntligt-

  53. -men det i kombination med skriftspråk
    gav oss "Odysséen".

  54. Sen färdades "Odysséen" över havet,
    bokstavligt talat-

  55. -och berättandet, tekniken och
    distributionen förändrades för alltid.

  56. Vi gör ett tidshopp till 1466.

  57. Gutenberg - som inte har nån koppling
    till Gothenburg-

  58. -uppfann tryckpressen.

  59. Tänk er att leva 1466 och vara van
    vid ett annat berättande-

  60. -och så kan man använda lösa typer.

  61. Det måste ha varit fantastiskt för
    nyhetsspridningen och berättandet-

  62. -att få tillgång till en sån teknik.

  63. Sättet att berätta och förmedla
    information på förändrades helt-

  64. -och masskommunikation blev möjligt.

  65. Tidernas främsta berättelse
    kunde med tidernas främsta teknik-

  66. -spridas till fler människor än förut.

  67. Sen kom tidningarna, och i några
    hundra år kommunicerade man så.

  68. Sen kom den här. Tryckpressen
    var en fantastisk uppfinning 1466-

  69. -men det måste ha varit ännu mer
    otroligt med telefon och telegraf-

  70. -och sen radion,
    en låda som det kommer en röst ur.

  71. Som om nån sitter bredvid dig
    och berättar på ett annat sätt.

  72. Plötsligt blev sättet på vilket
    man förmedlade nyheter i tryck...

  73. I radions barndom läste man
    i princip upp telegram i radion-

  74. -med långa meningar och svåra ord.

  75. Så gjorde man ända tills man insåg-

  76. -att radion var en ny teknik
    som man inte använde på rätt sätt.

  77. Radion blev mer kreativ och intressant.

  78. I USA använde
    såna som Walter Winchell radion-

  79. -för att berätta om omvärlden.

  80. Rapporteringen
    från andra världskrigets Tyskland-

  81. -gjordes medvetet sensationalistisk,
    på gott och ont-

  82. -för en amerikansk radiopublik.

  83. Den tekniken och den sortens
    berättande definierade sin generation.

  84. Franklin D. Roosevelt förstod det här.
    När han höll sina fireside chats-

  85. -satt amerikanska familjer som folk
    hade gjort i grottan 40 000 år tidigare-

  86. -och lyssnade på en berättelse.

  87. Men nu var elden mycket större
    än den i grottan-

  88. -eftersom tekniken gjorde
    att miljontals människor kunde lyssna.

  89. Sen kom den här, tv:n.
    Radion nådde visserligen många-

  90. -men tänk om man såg berättaren?
    Vad händer med berättandet då?

  91. Här ser vi ett mönster.

  92. När man började
    sända tv-nyheter i USA-

  93. -läste reportrarna upp
    radionyheter i tv.

  94. De tittade in i kameran och läste upp
    radionyheter. Så var det länge.

  95. Det var intressant att se reportrarna,
    men tekniken användes inte rätt.

  96. Men kamerorna blev bättre,
    liksom berättandet-

  97. -och man kunde förmedla
    oerhört starka berättelser.

  98. När man hade rörliga bilder,
    autentiskt ljud och välskrivna manus-

  99. -och lyckades kombinera dem,
    kunde tv förmedla-

  100. -nyheter och information
    väldigt effektivt.

  101. Bättre än så blir det väl inte?
    Nja, sen kom ju satelliterna.

  102. Plötsligt räckte det inte att sända
    direkt. Tekniken förändrades igen.

  103. Nu kunde man sända direkt från Mount
    Everest och jordens alla hörn.

  104. Och berättandet förändrades
    med tekniken och distributionen.

  105. När man sände direkt
    dög det inte längre-

  106. -med en tre minuter lång video.

  107. Den har sin plats, men möjligheten
    att sända direkt förändrar allt.

  108. Sen kom Ted Turner 1980
    och förändrade världen.

  109. Han sa:
    "Nyheter ska sändas hela tiden."

  110. "Vi har satelliter
    och metoder för att berätta."

  111. "Ändå slår amerikanerna på tv:n
    kl. 18.30 för titta på nyheterna."

  112. "Varför vänta
    till kl. 18.30 varje kväll?"

  113. CNN skulle använda
    den senaste tekniken-

  114. -berätta de bästa historierna
    och sprida dem över hela jorden.

  115. Det gjorde man under Kuwaitkriget,
    när CNN sände direkt från Bagdad-

  116. -samtidigt som natthimlen lystes upp
    av luftvärnseld i början av kriget.

  117. Efter det har allt gått väldigt fort.

  118. I femton år var kabel-tv
    det dominerande medlet-

  119. -för att berätta och sprida historier.
    Det var den teknik vi använde.

  120. Sen kom det här. Vet nån vad det är?

  121. Jag tror att det är en dator.

  122. Plötsligt hade alla en på skrivbordet.

  123. En del företag lanserade såna här.
    Det är CNN:s första webbplats-

  124. -som man startade 1995.

  125. Vi var bland de första
    som hade en webbplats-

  126. -men ny teknik är alltid knepigt. Ingen
    visste vad man skulle göra med den!

  127. Tekniken i sig var inte så bra.
    Egentligen var det här ett steg bakåt.

  128. Vi kunde trots allt se direktsänd tv
    från hela världen-

  129. -med starka, rörliga bilder.

  130. Varför glo på en orörlig, ful datorsida
    med en pytteliten bild?

  131. Men vi jobbade vidare med den,
    och man sa-

  132. -att en dag skulle bandbredden räcka
    för att se video på datorn-

  133. -och ge en högkvalitativ upplevelse.

  134. Men i internets barndom,
    de första åren-

  135. -skrev man i princip tidningsartiklar
    och lade upp dem på webbplatsen.

  136. Det var länge enkelt för tv-branschen
    att avfärda det digitala.

  137. "Skulle det där vara framtiden?
    Tv är framtiden. Titta bara!"

  138. Det var lätt sagt. Men tänk på
    hur de första datorerna såg ut.

  139. Jag skulle gärna visa,
    men jag litar inte på tekniken.

  140. Tänk på de första datorerna
    och de första webbplatserna.

  141. När internet spreds
    och webbplatserna blev fler...

  142. För inte så längesen behövde man
    en stationär dator eller en laptop.

  143. Bandbredden blev bättre och bättre,
    men tanken att vi en dag skulle-

  144. -ha tillgång till hela världen i
    handflatan eller i fickan, var hisnande.

  145. Men det har vi i dag. Och med
    större bandbredd och bättre teknik-

  146. -har vi fått Netflix, Youtube och olika
    streamingtjänster som visar video.

  147. Och ja, vi kan se dem i handflatan.

  148. Makalöst! Och i och med det
    har vår tidsresa nått nutid.

  149. Ända från 40 000 år sen,
    med grottmålningar och språket-

  150. -till tryckpressen, radio, tv,
    internet och mobiltelefoner-

  151. -så handlar allt om tre saker:

  152. Hur man utnyttjar befintlig teknik-

  153. -hur man berättar
    på ett sätt som passar tekniken-

  154. -och hur
    man distribuerar berättelserna.

  155. Det för oss till CNN,
    världens största nyhetsbolag.

  156. Det cirkulerar en massa siffror,
    men här är vi störst:

  157. Nyheter, unika besökare,
    visade videor och sociala medier.

  158. Där ligger vår fokus.
    Det är bra, men vi är inte nöjda.

  159. Vi är besatta av tanken
    att utkämpa nästa krig-

  160. -och förändringarna går allt snabbare.

  161. Det vore dumt att vara nöjd och tro
    att vi inte behöver förändra oss.

  162. Vi utvecklas hela tiden.

  163. Det ska finnas ljud.

  164. ...på tv:n, på nätet, i telefonen.

  165. Vi har fler berättare på fler platser
    än nåt annat nyhetsbolag.

  166. Varje dag når vi fler människor,
    på fler skärmar, än nånsin tidigare.

  167. Vart går man när man har nått toppen?

  168. Man investerar stort i nya upplevelser.

  169. Man satsar
    på morgondagens plattformar-

  170. -med nya projekt för en ny publik.
    Man slutar aldrig att utvecklas.

  171. Det handlar om att nå människor
    var de än är, och vart de än beger sig.

  172. Vi ska alltid erbjuda de starkaste
    historierna av de bästa berättarna.

  173. Det här är CNN.

  174. Så ser CNN ut i dag.
    För oss räcker det inte-

  175. -att vakna på morgonen
    och göra allt lite annorlunda än i går.

  176. Vi är besatta av att berätta historier
    med hjälp av den bästa tekniken-

  177. -och förmedla dem varthelst vi kan.

  178. I dag fokuserar CNN
    på tre enkla strategiska grundpelare:

  179. Video, mobil, global.

  180. Jag ska prata om dem, om var vi
    måste växa och om vad som väntar.

  181. Ni såg lite grann
    av det vi fokuserar på inom video.

  182. Men inget är viktigare än nyheterna.
    Varje dag ska vi bevaka nyheterna.

  183. Var på jorden de än inträffar
    avsätter vi resurser för det.

  184. Bra berättande och bra journalistik
    kommer att vara vår ryggrad.

  185. Vi är även en videoorganisation.
    Vi började ju som en tv-kanal.

  186. Därför är det logiskt för oss att vilja
    vara världsledande inom video.

  187. Allteftersom bandbredden blir större
    och tekniken blir bättre-

  188. -tror vi
    att vi har ett försprång inom video.

  189. Men våra många kanaler innebär inte
    att vår digitala satsning går ut på-

  190. -att hacka upp linjär tv
    och lägga upp materialet på nätet.

  191. Vi ska inte heller skapa
    ett parallellt universum-

  192. -som ser ut som en tv-kanal-

  193. -men som är en fattigmans tv-kanal,
    vars material vi lägger ut.

  194. Den digitala publiken
    vill ha digitalt innehåll, inte tv.

  195. De första tv-reportrarna
    läste radionyheter-

  196. -och lite så är det med digitalt och tv.
    Den digitala publiken vill ha video.

  197. Men det blir allt viktigare
    att ta fram video för alla plattformar.

  198. Videor som folk vill se på datorn,
    vill de inte alltid se på mobilen.

  199. De videor som de vill se på mobilen-

  200. -vill de inte alltid se på Facebook,
    Snapchat eller Instagram.

  201. Vi måste skapa nya videoupplevelser.
    Vi håller på med det på webbplatsen-

  202. -alltså på cnn.com,
    men även på våra mobilappar.

  203. Vi tittar också på
    hur vi programmerar innehållet.

  204. Mobiler. Jag behöver inte
    upplysa er om hur viktiga de är.

  205. Mobiler är inte framtiden, de är nuet.

  206. Inom kort kommer man nog
    inte ens skilja på mobil och stationär.

  207. Drygt 50 procent av CNN:s trafik
    går till mobiler, och det växer snabbt.

  208. Vissa dagar är det 75-80 procent.
    Det är dit publiken går.

  209. Mobil 1.0, som man kan kalla det-

  210. -handlade om att göra mobila
    webbplatser och appar bättre-

  211. -mer tilltalande och fräckare.
    Det var mobil 1.0.

  212. Vi anpassar fortfarande
    de här mobilupplevelserna.

  213. Men nu lever vi i mobil 2.0-världen.
    Allt förändras snabbt.

  214. Mobil är det man har på handleden och
    det man ser i en hiss.

  215. Folk konsumerar innehåll överallt.

  216. Vi måste skräddarsy upplevelser
    som når olika enheter överallt.

  217. En fördel är att det har skapats
    ett helt ekosystem runt det här.

  218. När Apple lanserade Apple Watch
    bad de oss ta fram en app till klockan.

  219. De ville ha CNN på klockan. Andra
    produkter och plattformar gör likadant.

  220. Vi måste ligga i framkant.
    Om vi fokuserade på mobil 1.0-

  221. -skulle vi gå miste om framtida publik.
    Detsamma gäller sociala medier.

  222. Ironiskt nog
    är de här gamla sociala medier.

  223. Facebook, Twitter,
    Instagram och Youtube-

  224. -är i dag
    några av världens största företag.

  225. De lanserar nya plattformar hela tiden,
    och vi vill nå dem.

  226. Det kan gälla Facebooks
    föreslagna artiklar och videor-

  227. -eller Facebooks nya försök
    med direktsänd video.

  228. Vi vill gärna vara med. Men vi skulle
    ändå bara nå en viss publik-

  229. -för det här är redan gammelmedia
    för vissa.

  230. När Snapchat Discover kom
    var vi en av deras första partner.

  231. Det ger oss möjlighet att skapa unikt
    innehåll för en generation Y-publik-

  232. -som vill ha nyheter, information
    och bra berättelser-

  233. -men inte på samma sätt
    som deras föräldrar.

  234. Jag vill att de ska gilla CNN,
    och att deras instinkt ska vara-

  235. -att när nåt händer så går man
    till CNN, antingen på tv eller digitalt.

  236. Men om vi inte presenterar CNN
    på Snapchat-

  237. -eller i mobilappar
    som Line, Kik och Whatsapp-

  238. -och bygger upp
    en satellitnärvaro för CNN där-

  239. -kan en hel generation
    missa vårt varumärke.

  240. Man kan reagera på flera sätt. Man
    kan låtsas att inget händer och säga:

  241. "Vi har världens största webbplats"-

  242. -"vi är störst på mobila nyheter
    och i sociala medier"-

  243. -"plus att vi har en jättestor tv-kanal.
    Vi behöver inte bry oss."

  244. Man kan även säga:
    "Det här är läskigt!"

  245. "Vi stoppar huvudet i sanden
    och hoppas att allt blåser över."

  246. Vi väljer ett tredje alternativ
    och säger:

  247. "Vi lever i den mest spännande epoken
    sen tryckpressen uppfanns."

  248. "Världen, tekniken och distributionen
    förändras, och vi måste följa med."

  249. "Vi måste berätta på nya sätt
    för att nå en ny publik."

  250. Jag väljer det synsättet, det globala.

  251. Det är fascinerande att få komma ut-

  252. -och lära sig
    hur medierna förändras i olika länder.

  253. Teknikutvecklingen går nämligen
    olika snabbt på olika platser.

  254. Afrika skiljer sig från Asien,
    som skiljer sig från Storbritannien-

  255. -som skiljer sig från Tyskland,
    som skiljer sig från Norden.

  256. Genom att tillbringa
    några dagar i Sverige-

  257. -får jag en bättre uppfattning
    om vad som är viktigt här.

  258. Intresset är stort för mobiler,
    och för video.

  259. Ibland är utmaningarna desamma,
    men alla lösningar passar inte överallt.

  260. Många medieorganisationer har haft
    en traditionell världsbild och sagt:

  261. "Hur samarbetar vi för att våra rödvita
    bokstäver ska synas i hela världen?"

  262. Det är värdefullt. Det är viktigt att vi
    gör det, men det skrapar bara på ytan.

  263. Det som verkligen driver mig är
    att kunna få tillgång till CNN-

  264. -lika lätt som jag får tillgång
    till innehåll från en svensk kreatör.

  265. I dag kan vi på telefonen se videor
    från japanska mediebolag.

  266. För att parafrasera Thomas Friedman-

  267. -så har världen blivit platt.

  268. Vi kan hitta samarbetspartner
    och regioner som vill ha nyheter.

  269. Och precis som vi skräddarsyr innehåll
    för att nå ny publik-

  270. -på Snapchat,
    Facebook och Instagram-

  271. -vill jag ha partner som kan Norden.

  272. Vi vill göra vårt innehåll relevant här,
    och i Asien, och i Europa.

  273. Vi tar fram nya produkter och
    upplevelser i olika delar av världen-

  274. -så att våra välkända rödvita bokstäver-

  275. -får en ny relevans
    och dragningskraft globalt.

  276. En nyckel till det är dataanalys.

  277. Här ligger vi efter,
    som de flesta traditionella mediebolag.

  278. Konkurrenter som Buzzfeed-

  279. -använder sig
    av avancerad dataanalys.

  280. Internetmediebolagen har ett försprång
    på traditionella medier-

  281. -som inte har ägnat sig åt sånt.

  282. Vi har digitala ledningscentraler
    i New York, Atlanta och Washington.

  283. Redaktörer jobbar med dataanalytiker
    och folk som kan förpacka information-

  284. -och vidarebefordrar den
    till programmerare och säljare.

  285. Kunskap om hur publiken når
    vårt innehåll på olika plattformar-

  286. -är central för vår förmåga
    att växa, utvecklas och förändras.

  287. Vad väntar? Det blir lite svepande igen,
    för vi står ju inte still.

  288. Virtuell verklighet, VR.
    Det här är en raketuppskjutning.

  289. Vi skickade dit kamerateam för att
    skapa en fantastisk VR-upplevelse.

  290. Vi var först med att VR-sända
    en presidentdebatt.

  291. Jag tror att VR, med tanke på
    grottmålningar och Gutenberg-

  292. -är det närmaste
    vi kommer att komma tidsresor.

  293. Vi kommer att kunna resa
    genom historien-

  294. -och berätta fantastiska historier
    på ett verklighetslikt sätt.

  295. Det är ingen slump att Mark
    Zuckerberg köpte Oculus Rift dyrt.

  296. Det är ingen slump att varje plattform-

  297. -vill förbättra teknik och distribution.
    De behöver bra berättande.

  298. Just nu satsar vi hårt på VR.

  299. På tal om raketer har vi det här,
    Great Big Story. Ett nytt bolag.

  300. 2016 startar man inte nya
    kabel tv-bolag. De vi har är bra.

  301. GBS är tänkt att vara
    det första mobila sociala nätverket.

  302. Det är berättande riktat mot
    ett visst segment av generation Y.

  303. Det är ett eget bolag med nya anställda
    och en ny företagskultur.

  304. För första gången på 35 år har CNN
    startat nåt utan de rödvita bokstäverna.

  305. Man har andra rödvita bokstäver, GBS.
    Hittills är det en succé-

  306. -med två miljoner gilla-markeringar och
    180 000 prenumeranter på Youtube.

  307. Siffrorna är viktiga,
    för det är en publik som deltar.

  308. Den deltar via mobil.
    Det gäller 80 procent av innehållet.

  309. Videorna är runt 90 sekunder,
    och man tittar 8 minuter i veckan.

  310. Vi når 25 miljoner 25-åringar
    i genomsnitt 8 minuter i veckan.

  311. Vi är otroligt nöjda. Vi har en video
    som visar vad det handlar om.

  312. En berättelse. En stor berättelse.

  313. Och så Great Big Story.

  314. Ett videonätverk för de nyfikna,
    en plattform för det sällsamma.

  315. Jag skulle vilja hänga den på väggen.

  316. Berättelser från hela världen.

  317. Det här är våra skor. De är röda.
    Det här är våra kameror. De är 4K.

  318. Vi hyllar det omtumlande, det glömda
    och alla som gör nåt fantastiskt.

  319. -Vi säger "weirdmazing".
    -Okej då, "weirdmazing".

  320. Våra videor skickas hit, hit, hit...
    Jösses, de är ju överallt!

  321. Och de slukas av de svårnådda...

  322. ...de högengagerade...

  323. ...och alla som vill ha mer nyheter.

  324. Vad är större än det?

  325. Great Big Story -
    överallt där man tittar på video.

  326. Nu gör jag helt skamlöst reklam,
    men om ni inte redan har gjort det-

  327. -ska ni logga in på Itunes
    och ladda ner Great Big Story-appen.

  328. Sen är ni fast. Det är ett av CNN:s
    mest spännande projekt på ett bra tag.

  329. Smält det här
    medan jag sammanfattar.

  330. Sen kommer den intressanta delen,
    när Cecilia och jag pratar.

  331. Nyhetsjournalistikens framtid handlar,
    som alltid, om tre saker:

  332. Teknik, bra berättande
    anpassat till den tekniken-

  333. -och distribution,
    hur man når människor.

  334. En eller två är inte nog. Bra teknik
    utan bra berättande räcker inte.

  335. Bra berättande är meningslöst
    utan en strategi för att nå publiken.

  336. Så är det, oavsett om det gäller
    grottmålningar eller videonätverk.

  337. Teknik, berättande och distribution.

  338. Det är synd
    att behöva punktera ballongen-

  339. -men som framtidsforskaren
    Ray Kurzweil sa:

  340. "Tekniska livscykler präglas först
    av stor entusiasm"-

  341. -"krasch följt av desillusion,
    och sen revolution."

  342. Ta det här med virtuell verklighet.
    Det är otroligt hajpat.

  343. Google satsar, och Facebook,
    och CNN, och New York Times.

  344. Förr eller senare kommer vi
    att få läsa på löpsedlarna-

  345. -att VR-hajpen är över.

  346. Sen kommer revolutionen-

  347. -när man tar på sig ett par solglasögon
    och får uppleva en annan tid.

  348. Tack för att ni lyssnade.
    Nu vill jag gärna prata lite.

  349. Tack, Andrew! Slå dig ner.

  350. Väldigt intressant.

  351. Jag måste fråga om Great Big Story.

  352. Varför använde ni inte
    CNN:s varumärke?

  353. Bra fråga.
    Vi använder faktiskt CNN:s varumärke-

  354. -men vi ville ha ett nytt varumärke.

  355. CNN är ett starkt varumärke. Alla
    känner igen de rödvita bokstäverna.

  356. Vi når redan en stor publik,
    särskilt i generation Y-

  357. -men vi gör det framför allt
    som förmedlare av nyheter.

  358. Vi kände
    att det fanns utrymme för nåt nytt.

  359. Generation Y är ett jättesegment
    av befolkningen.

  360. Många vill nå dem med fånigt innehåll
    och med cyniskt innehåll.

  361. Vi kände att det fanns
    en stor vit fläck däremellan.

  362. Det gäller att, för att gå tillbaka
    till din första fråga...

  363. Vi ville skapa ett nytt varumärke.

  364. Men vi ville använda
    CNN:s teknik och verktyg-

  365. -för att stärka varumärket,
    och det har funkat.

  366. Var det nåt som förvånade dig?
    - Hör ni mig?

  367. Ni startade i oktober.
    Har du stött på några överraskningar?

  368. Du hade säkert
    en hel del förväntningar.

  369. Vi blir förvånade varje dag.

  370. Jag förvånas över hur gammal jag är.
    Jag föreslår material hela tiden.

  371. Jag är en av grundarna, och av mina
    30 förslag har alla utom två refuserats.

  372. Det är helt okej,
    för de kan sin publik bättre än jag.

  373. Jag förvånas över hur gammal jag är.
    Publiken är väldigt medveten-

  374. -och teamet har verkligen
    hittat en unik röst.

  375. Det är det berättande handlar om.
    Om man hittar en unik röst-

  376. -så finns det
    en överraskande stor efterfrågan.

  377. Du snuddade även vid strategi
    och tänkesätt i en organisation.

  378. Vilka egenskaper
    måste en ledare ha i dag?

  379. Man måste vara orädd.
    Vi lever i en tid när...

  380. ...det lönar sig att ta risker.

  381. Om man inte gör det, som organisation
    eller som individ, tappar man stinget.

  382. Vi vet inte vad CNN kommer att betyda
    för nästa generation.

  383. Vi kan bara växa om vi gör rätt,
    men man måste ta risker.

  384. Vi är i ett läge, och det gör att
    organisationen känns full av liv-

  385. -där vi tar många risker
    och är beredda på att misslyckas.

  386. Var orädd, och var beredd på att
    misslyckas för att sen försöka på nytt.

  387. Vill du berätta
    om några misslyckanden?

  388. Bra fråga. Det finns många,
    och jag försöker komma på det bästa.

  389. Vi misslyckas nog hela tiden.

  390. Under tre år har jag nog inte
    varit med om nåt riktigt fiasko-

  391. -men vi har haft fel om vilket innehåll
    folk vill ha på olika plattformar.

  392. Vi tänkte att vi är bra på
    att göra högkvalitativ video-

  393. -så alla kommer att gilla det oavsett.
    Men publiken är väldigt uppriktig.

  394. Inte ens när det gäller video
    kan vi ignorera publiken.

  395. "För kort. För långt. Vi vill se mer
    av det här och mindre av det här."

  396. Det är några små misslyckanden.
    Jag kommer snart på ett jättefiasko.

  397. Hur arbetar ni med förändring?
    Ni har ju rejäla anor.

  398. Hur förändras man och behåller
    en innovativ företagskultur?

  399. En utmärkt fråga. Min chef,
    Jeff Zucker, tar den på stort allvar.

  400. Det handlar om en balans-

  401. -mellan goda traditioner och en insikt
    om behovet av förändring.

  402. Jeff har skapat en företagskultur där
    de tre rödvita bokstäverna är heliga.

  403. Varumärket är väldigt viktigt,
    för utan det har vi ingenting.

  404. CNN:s medarbetare är stolta
    över vår journalistiska gärning.

  405. Med det sagt så är Jeff,
    och även jag, tydlig med-

  406. -att för att skydda vårt varumärke
    måste vi ta risker och förändras.

  407. Ibland uppstår målkonflikter,
    och vi för nyttiga diskussioner.

  408. Vi älskar vårt varumärke, och man får
    inte vara rädd för såna diskussioner.

  409. Svenskar är ganska så rättframma.
    Vi amerikaner är inte det alla gånger.

  410. På CNN är vi numera oerhört direkta-

  411. -och det har gett resultat.
    Det var en bra fråga.

  412. Nu gör ni många nya investeringar
    i digitalt innehåll.

  413. Vad gör ni er av med?

  414. I år investerar vi 20 miljoner dollar
    i 200 nya jobb.

  415. Många internationellt,
    och alla inom mobil och video.

  416. Vi tror att digitalt innehåll kommer
    att bli så stort att vi vill investera.

  417. Men man kan inte bara
    lägga till nya förmågor hela tiden.

  418. Vi ser alla en viktig förändring-

  419. -nämligen att vi inte kan vara beroende
    av webbplatser för stationära datorer.

  420. Vi kommer att fokusera mindre
    på den aktiviteten-

  421. -men vi ska vara störst
    på webbnyheter.

  422. Vi kommer att fokusera mer
    på sociala medier och mobilt.

  423. Vi kan inte vara experter
    på alla vertikaler-

  424. -så vi investerar mycket i områden
    där CNN kan vara ledande.

  425. Inom politik, ekonomi, hälsa och resor-

  426. -har vi en stark närvaro, även på nätet,
    och vi fortsätter att investera.

  427. Men det finns andra områden-

  428. -där vi inte kan vinna
    eller bli branschledande.

  429. Hellre än att göra nåt medelmåttigt-

  430. -vill jag att vi låter bli det
    och lägger krut på det vi är bra på.

  431. Du nämnde vertikaler, och strategin
    är ungefär två år gammal.

  432. Finns det några vertikaler...
    Du nämnde ekonomi och politik.

  433. Saknar ni några vertikaler,
    med avseende på publik?

  434. Vi satsade stort på politik-

  435. -för vi anade att det skulle bli
    ett intressant presidentval.

  436. Ibland gissar man rätt...

  437. Vi visste att vi skulle lägga
    stora resurser på att bevaka politik-

  438. -så varför inte bli branschledande?
    Vi är störst på politik digitalt-

  439. -och det med god marginal
    till andra branschaktörer.

  440. CNN Money är topp 5 på ekonomi.

  441. Det var de två första satsningarna.
    CNN Style var den tredje.

  442. Det var en internationell satsning
    som har blivit väldigt populär.

  443. Vi har precis kommit igång inom hälsa.

  444. Vår resesatsning kommer att växa,
    liksom satsningen på teknik.

  445. Vår vardag präglas av teknik,
    så det kommer en större satsning där.

  446. Kan du vara mer specifik angående
    vertikaler? Vad gör ni egentligen?

  447. Allt börjar med journalistiken,
    vårt kärninnehåll.

  448. Vi anställde 40 personer från alla
    organisationer som bevakar politik.

  449. Tanken var att rapportera mer
    och berätta mer än nån annan.

  450. Vi ska inte bara bevaka nyheterna,
    vi ska hitta dem.

  451. Sen kommer digitala videoserier
    en app och en distributionsstrategi.

  452. Politikbevakningen blir en egen gren,
    och detsamma gäller andra områden.

  453. Man lägger inte bara upp artiklar
    på en webbplats.

  454. Hur samordnar vi alla grenar, även tv-

  455. -och fokuserar på bra journalistik
    och bra berättande?

  456. Arbetar ni tvärsöver vertikalerna
    ur trafiksynpunkt? Hur gör ni?

  457. Det är svårt. Vi blir ständigt bättre,
    och dataanalys hjälper.

  458. Målet är... Cnn.com, vår kärnprodukt,
    är redan jättestor-

  459. -men tanken är
    att vi även ska hitta ny publik.

  460. CNN Politics, Money och Style
    har ihop större publik än cnn.com.

  461. Men det viktiga, som även ger
    goda inkomster, är att publiken flyttar.

  462. Venndiagram visar på överlappningar-

  463. -mellan folk som gillar CNN Politics,
    Money, Style och Travel.

  464. Vi letar efter gemensamma områden,
    och vi blir allt bättre på det.

  465. Intressant. Vi pratade om att investera
    och om att avyttra-

  466. -och om utvecklingen från stationär till
    mobil och sociala medier 1.0 och 2.0.

  467. Vilka plattformar kommer att
    vara viktigast om, säg, tre år?

  468. Om jag ändå visste!
    Vi kommer snart att nå en punkt-

  469. -när vi inte längre gör skillnad
    på digitalt och tv.

  470. Det lär bli verklighet inom...

  471. ...mindre än tio år.
    Det kommer inte att vara nån skillnad.

  472. Stora nyhetsbolag
    kommer att ha som mål-

  473. -att ha originellt innehåll
    som är tillgängligt överallt.

  474. En del på direktsänd, linjär tv-

  475. -en del på streamingtjänster
    som Netflix, Hulu och Amazon-

  476. -och en del på sociala medier
    och appar.

  477. Om jag skulle gissa
    vad nästa stora grej är...

  478. VR är stort och vi har knappt
    börjat skrapa på ytan.

  479. Jag har varit cynisk. Men när man
    tar på sig headset och hörlurar-

  480. -och ger sig hän, så är det magiskt.

  481. Så var det nog med radion
    och tryckpressen också.

  482. När det gäller VR, vilka områden
    kommer ni att skapa innehåll för?

  483. Vi kommer nog alltid
    att sätta nyheterna främst.

  484. Raketuppskjutningar, valkampanjer
    och presidentdebatter - direkt.

  485. CNN:s motto är "åk dit"
    och det handlar om direktsändning.

  486. Nummer två är
    att vi vill berätta bra historier.

  487. Att visa människor avlägsna platser,
    de sista vita noshörningarna-

  488. -havets botten eller Mount Everest.
    Med satellit kan man göra det.

  489. Vi har kamerateam överallt, såväl
    i krigszoner som på Mount Everest-

  490. -och vill ta med människor dit.

  491. För det tredje tror jag att det finns
    ett sug efter bra berättande.

  492. Många experimenterar med det,
    så det är nog vårt tredje område.

  493. Angående er affärsmodell...

  494. Ni har startat en studio
    för branded content.

  495. Finns det en motsättning mellan
    god journalistisk och branded content?

  496. Nej. Studion heter Courageous.
    Vår annonsavdelning ligger bakom.

  497. Det är en studio för branded content.

  498. Många har gjort en stor grej av-

  499. -att branded content
    hotar sudda ut gränsen-

  500. -mellan redaktionellt material
    och annonser, men det gör det inte.

  501. Jag tror att webbannonser
    och 30 sekunders reklamsnuttar i tv...

  502. Det är en stor bransch,
    men den kommer att bli mindre.

  503. Alla vet det, så alla letar efter
    nya sätt att berätta bra historier.

  504. När stora varumärken
    berättar bra historier-

  505. -och letar partner som kan
    sprida dem via tv eller digitalt-

  506. -är det en möjlighet
    att tillmötesgå sin publik.

  507. Det måste framgå att det
    handlar om reklam. Man får inte luras.

  508. Jag tittar på fler annonser
    än jag nånsin gjorde förut.

  509. Om det är en dålig annons
    så klickar jag bort den.

  510. Men en bra annons tittar jag på,
    särskilt om jag gillar varumärket.

  511. Så länge som publicister
    och varumärken är ärliga-

  512. -och skiljer på redaktionellt innehåll
    och annonser, så gör det inget.

  513. Det är mer användarvänligt.
    Man slipper annonser man inte gillar.

  514. Alla tjänar på det.

  515. -Sista frågan.
    -Jaså? Det här är ju roligt,

  516. Tiden rinner i väg. Vad är den
    viktigaste frågan för dig just nu?

  517. -Den viktigaste frågan?
    -Just nu.

  518. Den viktigaste frågan
    är nog om vi kan...

  519. Två relaterade frågor.

  520. Kan vi genomföra en orädd övergång
    från stationär till mobil?

  521. Vi håller på,
    och frågan har högsta prioritet.

  522. Men det är inte bara att säga det.
    Genomförandet kräver mycket jobb.

  523. Det är viktigt att inte vara rädd
    för övergången till mobil.

  524. Den andra frågan är kopplad till det-

  525. -och jag har min åsikt klar.
    Vi får inte stoppa huvudet i sanden.

  526. Hur interagerar vi med sociala medier?
    Vill Facebook sänka oss?

  527. Vill Snapchat sänka oss?

  528. Bör vi använda de här plattformarna
    eller ignorera dem?

  529. Jag menar
    att de ger oss en fantastisk möjlighet.

  530. Vi måste vara vaksamma på
    hur världen förändras-

  531. -men jag vill i alla fall ta reda på-

  532. -hur CNN kan nå ny publik
    via såna plattformar.

  533. Men hur vi ska gå tillväga-

  534. -utan att vara rädda,
    är en viktig fråga.

  535. -Perfekt! Tack så mycket.
    -Tack! Det var väldigt roligt.

  536. Översättning: Niclas Balinder
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Digitala nyheters framtid

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Vad har det forntida berättandet genomensamt med dagens? Hur skiljer sig berättande via internet jämfört med boktryckarkonsten? Andrew Morse, vice vd för CNN, berättar om då och nu och hur CNN ser på framtiden med nyheter genom digitalt berättande. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Ämnen:
Information och media
Ämnesord:
Berättande, Elektronisk publicering, Masskommunikation, Massmedia
Utbildningsnivå:
Högskola

Alla program i UR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Mediecheferna samtalar

De fem mäktigaste mediecheferna i Sverige i ett samtal om global konkurrens, strategier i en snabbt växlande värld och demokratiskt ansvar. Medverkande: Cilla Benkö, vd Sveriges Radio, Raoul Grünthal, vd Schibsted Sverige, Tomas Franzén, vd Bonnier AB, Anders Jensen, vd MTG och Hanna Stjärne, vd SVT. Moderator: Andreas Ekström. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hacka journalistiken

Journalisten Azmat Khan berättar om ny teknik, innovationer i undersökande journalistik och om hur man kan hacka journalistiken för att ge plats åt nya röster. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Hur gör Buzzfeed nyheter?

I en globaliserad värld där medier allt mer kan korsa gränser via internet har nyhetssajter med multinationella marknader som mål kommit upp. Buzzfeed är en av dem. Qichen Zhang, chef för internationella produkter på Buzzfeed, berättar om hur de producerar nyheter och hur de ser på den nya medievärlden och vad som väntar branschen. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Överlevnad genom kuratering

Värdet på att producera och skriva musik har snart nått nollvärde. Samtidigt produceras det mer musik än någonsin tidigare. Konsumenten är övermättad med ett överflöd av val. Är kuratering något som konsumenterna kommer att betala för? Ryan Walsh, tidigare Apple Music och numera Floodgate Ventures, berättar. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Digitala nyheters framtid

Vad har det forntida berättandet genomensamt med dagens? Hur skiljer sig berättande via internet jämfört med boktryckarkonsten? Andrew Morse, vice vd för CNN, berättar om då och nu och hur CNN ser på framtiden med nyheter genom digitalt berättande. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Mediedagarna i Göteborg 2016

Berättelser och människans överlevnad

Hur viktigt är berättandet för människan? Mary Lee Copeland, konstnärlig ledare vid The Next Level Storytelling Academy (TNLSA), föreläser om hur människor alltid har berättat och varför vi gör det. Till sin hjälp har hon Adrian McDonald från Widespace AB. Inspelat den 7 april 2016 på Svenska mässan, Göteborg. Arrangör: Svenska mässan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Visa fler

Mer högskola & information och media

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta UR Samtiden - From Business to Buttons 2016

App-trött blir skärmlös

Skärmarna har tagit över våra liv. Den genomsnittlige användaren kollar sin mobiltelefon 200 gånger om dagen. Vi är beroende, säger Googles designstrateg Golden Krishna. Han menar att vi nu nått en "app fatigue", en apptrötthet, och måste gå mot en skärmlös framtid. Inspelat den 15 april 2016 på Münchenbryggeriet, Stockholm. Arrangör: Inuse.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - Kina

Den kinesiska muren

Kinesiska muren har varit en del av Kinas försvar mot omvärlden i två tusen år. När professor Chen Bingzhong lade fram bevis för att medlemmar ur kommunistpartiets ledning varit delaktiga i mörkläggningen av en aidskatastrof ställdes han inför den nya Stora Muren - brandväggen som ska skydda kineserna från information som anses skadlig.

Fråga oss