Titta

Nyanländ

Nyanländ

Om Nyanländ

För att känna sig delaktig i landet Sverige behöver man kunskaper om hur samhället är uppbyggt och fungerar. Vi hoppas kunna ge er nyanlända grundläggande kunskap om ert nya land.

Till första programmet

Nyanländ : Psykisk ohälsaDela
  1. "Nyanländ",
    serien som guidar dig genom Sverige.

  2. Psykisk ohälsa drabbar många, men
    många undviker att prata om det.

  3. Därför har vi med dig,
    Trifa Shakely, från Röda korset.

  4. Du är kurator
    och psykosocial samordnare där.

  5. -Vad är psykisk ohälsa?
    -Det är ett stort och vitt begrepp.

  6. Allt från att inte klara av sin
    vardag, att vara trött och stressad-

  7. -till att vara borderline,
    schizofren eller ha självmordstankar.

  8. Allt ryms
    inom begreppet "psykisk ohälsa".

  9. -Det kan vara vad som helst.
    -Varför pratar vi inte mer om det?

  10. Det finns
    en historisk bakgrund till det.

  11. Psykisk ohälsa har varit
    tabubelagt inom psykiatrin-

  12. -hur man har behandlat patienter
    från medeltiden fram till Freud.

  13. Den tabun har präglat samhällets syn
    på psykiskt sjuka människor.

  14. Det gör att individer har svårt att
    ty sig till vården och söka hjälp.

  15. Vissa människor har svårt att sätta
    ord på sitt psykiska illamående-

  16. -och då blir det svårt att söka vård
    för den sjukdom som man har.

  17. Hur blir vi bättre på
    att prata om psykisk ohälsa?

  18. Genom att prata om den,
    till att börja med.

  19. Det är viktigt att veta
    att det finns och sätta ord på det-

  20. -att det finns psykisk ohälsa
    bland oss, och söka vård för det.

  21. Det är viktigt
    med information för alla-

  22. -inom vården och på myndigheter-

  23. -på de språk som är stora i Sverige,
    så att många kan ta till sig det.

  24. Och så måste man ta bort den tabu-
    belagda stämpeln på psykisk ohälsa.

  25. Det är en sjukdom som alla andra-

  26. -som många kan känna i en period,
    och så kan man få behandling.

  27. Vad gör du i ditt yrke,
    mer specifikt?

  28. Jag jobbar på Röda korsets center
    för krigsskadade och tortyroffer-

  29. -som finns
    i sex städer i hela Sverige.

  30. Vi jobbar med en helhetssyn-

  31. -med fysioterapeuter, som jobbar med
    kroppsliga tecken på psykisk ohälsa.

  32. Era patienter är ju nyanlända.
    Brukar ni använda er av tolkar då?

  33. För de flesta fall har vi tolk,
    och patienten får välja tolk-

  34. -och välja kön på tolken.

  35. Man kan välja att inte bli könad
    när man har ett samtal.

  36. -Kan du förklara "könad"?
    -Om man inte vill bli betraktad...

  37. ...som kvinna,
    man eller transperson...

  38. ...kan man begära att inte kallas för
    "han", "hon" eller "hen", utan "den".

  39. Vi människor
    reagerar olika på olika saker.

  40. Två människor som varit med om krig
    kan reagera på olika sätt.

  41. -Hur kommer det sig?
    -Olika faktorer avgör psykisk ohälsa.

  42. Dels är det individuella faktorer...

  43. ...som om man har haft
    en vuxen förebild i sin barndom.

  44. Om man har stridit på grund av
    en ideologi som man trott på-

  45. -kan man förklara för sig själv
    varför man har hamnat där.

  46. Om man är bunden till en
    organisation som har backat upp en-

  47. -kan det leda till
    att man klarar sig bättre.

  48. Verbalisering av det psykiska
    illamåendet är också en stor faktor-

  49. -att man har ord
    att benämna varför man mår dåligt.

  50. Också förmåga till problemformulering
    och -lösning är positiva faktorer.

  51. Det finns psykosociala faktorer,
    som om man har en ordnad ekonomi-

  52. -och om man har människor runt sig.

  53. Ett starkt socialt nätverk är oerhört
    viktigt för det psykiska måendet.

  54. De faktorerna gör att människor
    klarar sig olika i ett trauma.

  55. Är det nån skillnad
    mellan män och kvinnor?

  56. Individer reagerar olika på ohälsa-

  57. -och hur de söker hjälp
    för sitt psykiska illamående.

  58. Alla som har upplevt
    tortyr, krig och flykt-

  59. -känner att det är svårt
    att tala om sina trauman.

  60. Ofta är de psykiska, traumatiska
    händelserna svårare att prata om.

  61. Så är det alltid.
    Barn, kvinnor, sjuka och äldre-

  62. -hamnar oftast i värre situationer
    när det är krig och katastrofer.

  63. Kvinnor och barn har tendenser...

  64. ...att i kaosartade situationer
    bli utsatta för sexuella övergrepp.

  65. De kan hamna i
    förnedrande situationer-

  66. -och det gör det svårt
    att tala om händelserna-

  67. -i och med
    att de känner skuld och skam.

  68. Det finns kulturella skillnader
    som gör-

  69. -att hela situationen
    för kvinnorna att kunna hävda...

  70. Det finns inget hjältemod i att
    ha blivit våldtagen i ett fängelse-

  71. -vilket det kan vara när män har
    krigat och fått trauman i det.

  72. Så det är svårt
    för kvinnor att prata om det.

  73. Vi har en fråga på Facebook,
    från Mino.

  74. Hon frågar:
    "När ska man söka hjälp?"

  75. Hej! Vad bra att du skriver.

  76. Det första steget är
    att faktiskt ställa en fråga.

  77. När man känner att ens vardag
    inte går ihop, att man är stressad-

  78. -och funderar över saker,
    som existentiella frågor-

  79. -det kan vara att man inte vill leva,
    då ska man söka hjälp.

  80. Vi har fått en fråga på stan,
    från Riham.

  81. Hej. Jag heter Riham Isber
    och kommer från Syrien.

  82. Jag kom till Sverige för två år sen.

  83. Jag är orolig för min vän, som säger
    att han inte orkar leva längre.

  84. Hur kan jag hjälpa honom?

  85. Det är så bra att du är orolig
    för din vän och söker hjälp för det.

  86. Det är första steget
    för din vän att må bättre.

  87. Om du tror att din vän menar allvar
    med att han inte vill leva-

  88. -tycker jag att du ska ringa 112.

  89. Först kan man söka vård på vård-
    central och remitteras till psykolog.

  90. Det beror på hur gammal din vän är.

  91. Det finns mottagning för ungdomar
    och BUP att söka hjälp hos.

  92. Om du ser nåt akut hända
    måste du ringa 112-

  93. -och förhindra ett självmord.

  94. -Kan man göra nåt mer som anhörig?
    -Det är så viktigt med anhöriga.

  95. Psykisk ohälsa kan drabba
    alla runt den som mår dåligt.

  96. Och det sociala nätverket
    spelar som sagt stor roll-

  97. -för människan som mår dåligt.

  98. Sen beror det på hur dåligt man mår.

  99. Om man har nån
    i sin närhet som mår dåligt-

  100. -så är det bra
    att söka professionell hjälp för den-

  101. -men även anhöriga kan söka hjälp
    för att kunna stödja varandra.

  102. Det går att prata med varandra.
    Det kan vara en lättnad.

  103. Men en professionell bedömning
    är viktig för att få rätt vård.

  104. Man kan själv söka stöd om man har
    nån runtomkring sig som mår dåligt.

  105. Sen finns det föreningar -
    man kan kolla på 1177.

  106. Där finns information på olika språk.

  107. Det finns föreningar
    där man kan prata med andra-

  108. -om hur det är att vara anhörig
    till en person med psykisk ohälsa.

  109. Har du nåt exempel
    på en viss situation?

  110. Till exempel mellan par-

  111. -att den ena partnern
    drabbas av vredesutbrott.

  112. Det gör att situationen mellan paret
    och med eventuella barn...

  113. Hela familjen drabbas av
    det psykiska illamåendet i familjen.

  114. Om man inte kommunicerar det
    drabbas både barn och partner.

  115. Då är det bra om personen
    som mår dåligt söker hjälp-

  116. -och om de anhöriga får stöd i att
    stödja partnern och sig själva.

  117. Då har vi fått en fråga på stan.

  118. Jag heter Saleem Isber
    och kommer från Syrien.

  119. Jag jobbade som advokat i 27 år.

  120. Jag undrar: Hur påverkar kriget
    och flykten mina barn?

  121. Det är en viktig fråga
    som Saleem ställer-

  122. -och det är bra att han ställer den.

  123. Många barn har själva upplevt trauma.

  124. Andra barn är födda i Sverige
    men upplever trauma-

  125. -för att deras föräldrar varit med om
    koncentrationsläger och tortyr-

  126. -och det påverkar ju barnen negativt.

  127. De flesta föräldrar älskar sina barn.

  128. Barnet är deras hopp i livet.

  129. Relationen mellan föräldrar och barn
    ger trygghet och tillit för barnen.

  130. Om föräldrarna är traumatiserade kan
    det vara svårt med föräldraskapet.

  131. Barnen drabbas genom att de
    tar ansvar för föräldrarnas ohälsa.

  132. Det finns känslor av skuld och skam
    hos föräldrarna att söka hjälp-

  133. -och ju längre tid det går,
    desto sämre blir hela situationen.

  134. Det är jätteviktigt att märka det
    och att söka hjälp för det.

  135. -så att familjen kan fungera igen.

  136. Viktigast är att barnen kan knyta an
    och känna tillit till vuxna.

  137. Ibland räcker inte föräldrarna. Då
    är det bra med andra, trygga vuxna-

  138. -så att barnet kan knyta an till dem.

  139. Som förälder, hur mycket ska man
    prata om det man har varit med om.

  140. Finns det en övre gräns
    för hur mycket man kan säga?

  141. Det är en bra fråga.
    Om man mår dåligt-

  142. -och om en förälder får vredesutbrott
    blir det en fråga för barnet.

  143. Om man inte förklarar det
    blir det problem i slutändan.

  144. Man behöver inte prata om
    all tortyr man har varit med om-

  145. -men man kan berätta
    att man har varit med om saker-

  146. -och därför blir arg eller går ut
    på balkongen och röker hela tiden.

  147. Då förstår barnet varför saker händer
    och lämnas inte i mörkret.

  148. Det finns också stödgrupper
    i de flesta kommuner i Sverige.

  149. Föräldragrupper är jättebra.
    Man kan söka i kommunen-

  150. -och kolla frivilligorganisationer
    och Rädda barnen.

  151. Olika organisationer har stödgrupper-

  152. -och i de grupperna kan föräldrarna
    få stöd i föräldraskapet-

  153. -så att barnet kan förstå
    varför mamma inte visar känslor-

  154. -varför pappa blir arg och varför
    storasyster inte vill leka längre.

  155. Det är frågor som barnet har
    i huvudet, och de kräver svar.

  156. Vi har fått en fråga
    på Facebook från Amat.

  157. "Vår elvaåriga son får panik
    på kvällen när han ska sova."

  158. "Han hör röster och ser bilder som
    gör honom rädd. Vad ska vi göra?"

  159. Det låter ju jättehemskt.

  160. Det är jättebra
    att Amat frågar och ser det.

  161. Det är många föräldrar som kanske
    inte ser att barnen mår dåligt.

  162. Det raka svaret som jag har
    är att söka vård.

  163. Det kan handla om
    en liten sak eller en stor.

  164. Men det finns inte mycket
    att göra annat än att söka vård.

  165. Man kan vända sig till vårdcentralen.

  166. Man kan prata med skolkuratorn
    eller en sjuksköterska-

  167. -och så kan man
    kommunicera det här tydligt-

  168. -och berätta om symptomen
    som Amat pratar om-

  169. -och sen kan man bli
    remitterad till ungdomsmottagning-

  170. -eller nån annan behandling
    som barnet kan få.

  171. Att söka vård är viktigast här.

  172. Vi har en Facebookfråga från Hannah.

  173. "Min läkare vill ge mig medicin
    mot min depression..."

  174. "...men jag har hört
    att man kan bli beroende."

  175. -Är det så?
    -Jag kan inte mycket om mediciner...

  176. ...men många mediciner har bieffekter
    där man kan bli beroende av dem.

  177. Men om en läkare har skrivit ut det
    vet den vad den gör.

  178. Jag antar att läkaren
    har gett medicinen av en anledning.

  179. Man har ändå rätt
    att rådgöra med en annan läkare-

  180. -och kolla om man kan byta medicin
    eller göra nåt själv.

  181. Om Hannah har frågor kring det kan
    hon vända sig till en annan läkare-

  182. -och få en ny bedömning-

  183. -kring medicinen eller andra sätt
    att hantera sin psykiska ohälsa.

  184. Vi har en Facebookfråga från Mona:

  185. "Får min familj eller partner
    reda på om jag söker hjälp?"

  186. -"Och vad innebär tystnadsplikt?"
    -Den här frågan är bra att veta.

  187. Nej. Om man inte vill att nån ska
    veta behöver ingen få veta det.

  188. Man har rätt att gå in
    ensam i behandlingsrummet.

  189. Även om man kommer
    till mottagningen med nån-

  190. -behöver personen inte följa med
    till själva behandlingsrummet.

  191. Det har man rätt till. Tystnadsplikt
    betyder att jag som behandlare-

  192. -aldrig kommer att kommunicera saker
    som sägs till någon utomstående.

  193. Det finns lag på att man inte
    får bryta tystnadsplikten.

  194. Tystnadsplikt innebär
    att allt sker...

  195. ...mellan behandlaren och den som
    söker behandling och ingen annan.

  196. Man har rätt
    att begära sina journaler.

  197. Man har rätt att byta behandlare
    om man inte är nöjd.

  198. Man har rätt till en annan bedömning
    om man vill ha det.

  199. Det är bra att informationen finns.
    Man har så klart rätt till tolk.

  200. Vi har fått en fråga på stan.

  201. Hej. Jag heter Bastiaan. Jag är 29 år
    och kom till Sverige för tre år sen.

  202. Jag jobbar på Karolinska Institutet.

  203. Vad kan man själv göra
    för att må bättre?

  204. Bastiaan har ställt
    en av de bästa frågorna.

  205. Jag frågade min vän som är sjuk-
    sköterska och jobbar med flyktingar.

  206. Hon sa: "Tre saker!
    Äta, sova och röra på sig."

  207. De tre sakerna är viktiga att göra.

  208. Man använder sig av rutiner:
    Man har en morgon och en kväll.

  209. Att röra på sig och gå
    utanför dörren minst en gång per dag.

  210. Tack för dina kloka svar.

  211. Tack ni som har tittat. Vi syns igen.

  212. Textning: Markus Svensson
    www.btistudios.com

Hjälp

Stäng

Skapa klipp

Klippets starttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.

Klippets sluttid

Ange tiden som sekunder, mm:ss eller hh:mm:ss.Sluttiden behöver vara efter starttiden.

Bädda in ditt klipp:

Bädda in programmet

Du som arbetar som lärare får bädda in program från UR om programmet ska användas för utbildning. Godkänn användarvillkoren för att fortsätta din inbäddning.

tillbaka

Bädda in programmet

tillbaka

Psykisk ohälsa

Avsnitt 8 av 25

Produktionsår:
Längd:
Tillgängligt till:

Om psykisk ohälsa bland nyanlända. Vi pratar bland annat om trauman och psykiska konskevenser av dem. Var kan man vända sig om man mår dåligt och vilken hjälp kan man få? Hamon Moravejzadeh intervjuar Trifa Shakely från Röda Korset.

Ämnen:
Biologi > Kropp och hälsa > Sjukdomar och ohälsa > Psykisk ohälsa
Ämnesord:
Psykiatri, Psykisk hälsa
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund

Alla program i Nyanländ

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Arbete

Avsnitt 1 av 25

Om arbete och hur man söker jobb. Vad ska du tänka på inför en arbetsintervju? Och vad är ett CV? Nadine Jazzar intervjuar Ayse Andersson från Arbetsförmedlingen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Hur styrs Sverige?

Avsnitt 2 av 25

Om hur Sverige styrs. Varför är vi med i EU? Vilka har rösträtt i Sverige? Och vad gör kungen? Hamon Moravejzadeh intervjuar Dalia Mukhtar Landgren som är statsvetare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Allmän hälsa

Avsnitt 3 av 25

Om den svenska sjukvården. Varför får man inte penicillin? Kan man få vård som asylsökande? Och vilken hjälp kan du som är hörselskadad få? Nadine Jazzar intervjuar Anna Nergård som är chefsläkare inom Stockholms läns landsting.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Vuxenutbildning

Avsnitt 4 av 25

Är det bäst att satsa på arbete eller utbildning? Och vad kostar det att studera i Sverige? Nadine Jazzar intervjuar Inger Hellman som är studievägledare på SFI.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Högre utbildning

Avsnitt 5 av 25

Om högre utbildning. Vad betyder grundläggande behörighet? Och hur kan jag få min utländska examen godkänd? Och hur pluggar man på universitetet ifall man har dyslexi? Hamon Moravejzadeh intervjuar Cecilia Ulfsdotter, enhetschef på Universitets- och högskolerådet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Hitta bostad

Avsnitt 6 av 25

Hur hittar man bostad? Varför är det så svårt att få tag i en bostad? Och hur gör man för att inte bli lurad? Nadine Jazzar intervjuar Mahad Malingur, Arbetsförmedlingen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Barn

Avsnitt 7 av 25

Om barns rättigheter och föräldrars ansvar. Varför är det olagligt att slå sina barn? Hur kan man hjälpa sitt barn om hen är deprimerad? Hamon Moravejzadeh intervjuar Anneli Öhrling från Bris och Eva Harnesk från Rädda Barnen.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Psykisk ohälsa

Avsnitt 8 av 25

Om psykisk ohälsa bland nyanlända. Vi pratar bland annat om trauman och psykiska konskevenser av dem. Var kan man vända sig om man mår dåligt och vilken hjälp kan man få? Hamon Moravejzadeh intervjuar Trifa Shakely från Röda Korset.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Vad innebär asyllagen?

Avsnitt 9 av 25

Om den svenska asyllagen. Vad innebär den svenska asyllagen? Och hur kan den påverka mig som flykting eller skyddsbehövande? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Permanent uppehållstillstånd

Avsnitt 10 av 25

Om uppehållstillstånd i Sverige. Hur kan jag få ett permanent uppehållstillstånd i Sverige? Hur förnyar jag ett uppehållstillstånd? Och vad är skillnaden mellan ett tillfälligt uppehållstillstånd och ett permanent uppehållstillstånd? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Kan min partner få permanent uppehållstillstånd?

Avsnitt 11 av 25

Om asylreglerna i Sverige. Kan min partner få ett permanent uppehållstillstånd? Sam Safinia, programledare träffar Ignacio Vita, asylrättsadvokat, som svarar på frågan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Vad innebär asylreglerna?

Avsnitt 12 av 25

Om asylreglerna i Sverige. Vad betyder de svenska asylreglerna för mig och min familj? Kan vi återförenas i Sverige? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Vilka räknas som anhöriga?

Avsnitt 13 av 25

Om asylreglerna i Sverige. Vilka människor räknas som mina anhöriga enligt svenska asylregler? Och vart kan jag ansöka om familjeåterförening? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Vad betyder försörjningskrav?

Avsnitt 14 av 25

Om försörjningskrav och familjeåterförening. Vad betyder försörjningskrav? Vad krävs för att få återförenas med sin familj i Sverige? Är reglerna annorlunda för ensamkommande barn? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNyanländ

Viktigt att veta om asyllagen

Avsnitt 15 av 25

Om asyllagen. Vad är det viktigaste att veta om asyllagen? Sam Safinia intervjuar asylrättsadvokat Ignacio Vita.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Beskrivning
Visa fler

Mer folkhögskola / studieförbund & biologi

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Titta Nyanländ

Allmän hälsa

Om den svenska sjukvården. Varför får man inte penicillin? Kan man få vård som asylsökande? Och vilken hjälp kan du som är hörselskadad få? Nadine Jazzar intervjuar Anna Nergård som är chefsläkare inom Stockholms läns landsting.

Spelbarhet:
UR Skola
Längd
Lyssna Bildningsbyrån - rymden

Är kometer rymdens storkar?

Längst ut i vårt solsystem finns kometer i alla möjliga former. De är som frusna smutsbollar, fulla av damm. Vi besöker rymdcampus utan för Kiruna där rymdforskaren Gabriella Stenberg Wieser berättar om sambandet mellan kometer och livets uppkomst på jorden. Ibland händer det att en komet kommer för nära solen. Det är då vi kan se dem från jorden. De får en lång svans efter sig när isen och vattnet börjar smälta. Evolutionsbiologen Jessica Abbott förklarar vad liv är och varför det uppstod på vår planet. Det kan finnas andra livsformer än de vi känner till och det kan finnas liv på andra ställen i universum.